Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
1
N:o 23.
Ank. till Riksd. kansli den 16 febr. 1897, kl. B e. in.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anlägg¬
ning och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vatten¬
kommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker
samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åt¬
njutande.
(R. A.)
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af ut¬
gifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort fram¬
ställning om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för
utförande af väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbygg¬
nader, vattenkommunikationer och frostminskningsföretag; och får stats¬
utskottet härmed afgifva utlåtande öfver ej mindre omförmälda förslag
än äfven i hithörande ämnen väckta, till utskottet remitterade motioner.
l:o.
Väganläggningar och vägförbättringar.
Till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin^ofvan-
berörda proposition af Riksdagen begärt ett anslag för år 1898 af 900,000
kronor.
Ifrågavarande anslag utgjorde åren 1867—1874 150,000 kronor,
1875—1881 200,000 kronor, 1882—1883 300,000 kronor, 1884—1885
Bih. till Riksd. Vrot. 1807. 4 Sami. 1 Afd. 14 lläft. (N:o 23.) 1
9.
Statsutskottets Utlåtande A :o 28.
400,000 kronor, 1886—1887 500,000 kronor, 1888—1891 600,000 kronor
och utgår från och med år 1892 med 800,000 kronor, allt årligen.
Af det propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden
den 14 sistlidne januari inhemtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hos Kongl. Maj:t förordat anslagets höjande till 1,000,000 kronor och
till stöd derför andragit, att de årliga anslagen icke på långt när varit
tillräckliga att tillgodose behofven på statsbidrag för beslutade väg
företag, hvilket framginge deraf, att efter fördelning af ett års fond
återstått en mängd dylika arbeten, för hvilkas utförande planer funnits
uppgjorda och fullständigt beredda, men för Indika statsanslag icke
kunnat af bristande tillgång beviljas. Summan af beräknade arbets¬
kostnaden för sålunda balanserade företag utgjorde vid slutet af nedan
nämnda år följande belopp:
år 1887 ................................ kronor 2,285,166,
» 1888 ................................. » 2,526,889,
» 1889 ................................ » 2,571,414,
» 1890 ................................ » 2,598,851,
» 1891 ................................ » 3,312,383,
» 1892 ................................. » 3,107,640,
» 1893 ................................. » 2,605,017,
» 1894 ............................... » 2,959,487,
» 1895 ........................ » 2,488,560.
Det intresse, som sålunda visat sig för förbättring af vägväsendet
inom landet, syntes styrelsen icke böra stäfjas utan tvärtom uppmun¬
tras genom anvisande dertill af erforderliga medel. Den offervillighet
för vägväsendets utveckling, som hos de vägbyggnadsskyldige inom alla
delar af riket alltmera framträdde, ådagalade nemligen icke blott, att
behofvet af ökade och förbättrade samfärdsmedel vore stort, utan äfven
att sådana ekonomiska förhållanden rådde, som gjorde bördan af bygg-
nadskostnaderna för de enskilde dräglig, hvadan talande skäl syntes
föreligga för staten att begagna dessa gynsamma omständigheter för
att kraftigare än hittills befrämja de förbättringar i vägväsendet, som
i stor omfattning ännu väntade på utförande.
Styrelsen anförde vidare, att liksom anslagen till väganläggningar
hittills varit otillräckliga i förhållande till landets stora utsträckning och
brist på vägar, hade de jemväl varit lägre, än hvad andra länder i nära
liknande läge funnit nödigt anvisa för enahanda ändamål, i hvilket af¬
seende styrelsen åberopade Norges exempel.
Chefen för civildepartementet har i frågan yttrat, att då de af väg-
3
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade uppgifter å de beräknade arbets¬
kostnaderna för vägföretag, till hvilkas utförande sökts men på grund
af bristande tillgångar icke kunnat beviljas understöd af statsmedel,
otvetydigt gåfve vid handen, att vägväsendets utveckling kräfde större
statsanslag än de hittills anvisade, departementschefen ansåge sig egä
fullt skäl att förorda en förhöjning uti ifrågavarande anslag, hvilken
förhöjning dock för närvarande lämpligast borde begränsas till 100,000
kronor.
I en inom Andra Kammaren afgifven motion (n:o 106) har, under
hänvisande till norska statens uppoffringar för vägväsendet, herr Hölmlin,
med hvilken herr P. Andreasson instämt, föreslagit, att omförmälda
anslag måtte höjas till 1,200,000 kronor.
Utskottet har inhemtat, att vägbyggnadsfonden för år 1896 för¬
delats på det sätt, att till sammanlagdt 48 arbeten med en våglängd
af 348,7 kilometer och en beräknad kostnad af 1,088,970 kronor an¬
slag beviljats till följande belopp för företag inom nedan nämnda län,
nemligen:
inom
n
ii
ii
ii
ii
ii
n
11
a
a
ii
a
n
a
ii
77
Kronobergs
|
län .................
|
................ kronor
|
23,900
|
—
|
Kristianstads
|
77 .................
|
.................. 77
|
12,000
|
—
|
Hallands
|
77 .................
|
|
27,050
|
—
|
Göteborgs- och Bohus
|
77 .................
|
|
31,950
|
—
|
Elfsborgs
|
77 .................
|
.................. 77
|
57,250
|
—
|
Vermlands
|
77 ................
|
................... 77
|
40,400
|
—
|
Jönköpings
|
77 .................
|
................... 77
|
47,000
|
—
|
Kalmar
|
77 .................
|
................. 77
|
15,600
|
—
|
Skaraborgs
|
77 ................
|
|
23,000
|
—
|
Stockholms
|
77 .................
|
................... 77
|
21,650
|
—
|
Södermanlands
|
77 .................
|
............. ..... 77
|
33,600
|
—
|
Vestmanlands
|
77 ...............
|
................... 77
|
28,100
|
—
|
Kopparbergs
|
77 .................
|
................. 77
|
9,150
|
—
|
Gefleborgs
|
77 ................
|
|
33,200
|
—
|
Jemtlands
|
77 ................
|
................... 77
|
60,150
|
—
|
Vesterbottens
|
}7 .................
|
|
167,100
|
—
|
Norrbottens
|
|
|
168,900
|
—
|
|
|
kronor
|
800,000
|
—
|
1 det till vägföretag inom Vesterbottens län anvisade beloppet,
167,100 kronor, ingår anslag å 110,000 kronor till den 75,67 kilometer
4 Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
långa vägen mellan Glommersträsk och Ruskträsk, hvilken beräknats
kosta 282,000 kronor.
Beträffande fördelningen af vägbyggnadsfonden för år 1897 har,
enligt hvad utskottet erfarit, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit,
att 718,000 kronor måtte anvisas till 56 arbeten med en väglängd af
380,2 kilometer inom 18 olika län, för hvilka arbeten kostnaden beräk¬
nats till 1,141,099 kronor, och 61,000 kronor till vägen Glommersträsk—
Ruskträsk.
Anslag lära hafva begärts, men ej ännu af styrelsen föreslagits,
till utförande af vägarbeten, för hvilka, enligt granskade förslag, kost¬
naden beräknats till .................................................... kronor 2,351,132: —
hvartill kommer kostnaden för sådana vägföretag,
till hvilka understöd begärts, men för hvilka
arbetsplanerna ännu icke hunnit af styrelsen
granskas, ....................,............................................. „ 1,143,544: —
kronor 3,494,676: —
Härjemte erfordras till fullbordande af vägen Glommersträsk—Rusk¬
träsk ytterligare 66,000 kronor.
Emot den af Kongl. Maj:t föreslagna höjningen af förevarande
anslag har utskottet icke funnit något att erinra. Deremot håller ut¬
skottet före, att tillräckliga skäl saknas för anslagets beviljande för år
1898 med högre belopp än det, Kongl. Maj:t äskat. Hvad särskildt
beträffar åberopandet af Norge såsom föredöme i fråga om statsanslag
till vägar, anser utskottet, att en jemförelse i detta afseende mellan
nämnda land och Sverige icke eger någon bevisande kraft. De båda
ländernas natur- och odlingsförhållanden äro dertill alltför olika, likaså
utsträckningen och betydelsen af deras jernvägsnät.
Utskottet vill dessutom fästa uppmärksamheten derpå, att balan¬
sen af de efter fördelningen af ett års fond återstående vägarbeten, för
hvilkas utförande planer varit fullständigt beredda, ingalunda vuxit under
de senare åren. Af ofvan lemnade uppgifter framgår tvärtom, att balan¬
sen efter fördelningen af innevarande års fond, 2,351,132 kronor, är
mindre än någon, som förekommit efter år 1887, då balansen utgjorde
2,285,166 kronor, samt att, äfven om hänsyn tages till hvad som ännu
återstår af kostnaden för den ej medräknade vägen Glommersträsk—
Ruskträsk, hvartill bidrag endast erfordras till och med år 1898, de
företag, hvilkas kostnad ingår i balansen, icke kräfva mer än två års
anslag å 800,000 kronor för att kunna utföras.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N\o 23.
o
att Riksdagen, med afslag å herr Holmlins ofvan
omförmälda motion, men med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, må för år 1898 såsom bidrag för anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar bevilja ett belopp af
900,000 kronor.
2:o.
Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.
Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamn¬
byggnader samt upprensning af åar och farleder har Kongl. Maj:t äskat
anvisande för år 1898 af 150,000 kronor.
Enligt hvad utskottet inhemtat, är af 1897 års anslag till utde¬
lande redan föreslaget ett belopp af 31,200 kronor. Härförutom har
bidrag sökts till nio företag med en sammanlagd beräknad kostnad af
745,200 kronor, utgörande högsta dertill ifrågakommande statsanslag
496,800 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till understödjande af brobygg¬
nader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt
upprensning af åar och farleder för år 1898 anvisa
150,000 kronor.
3:o.
Frostminskningsföretag.
Till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af
sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, livilkas ändamål är att
minska frostländigheten för närliggande bygd, har Kongl. Maj:t äskat be¬
viljande för år 1898 af 200,000 kronor.
Innan odlingslånefonden år 1883 bildades, var med ifrågavarande
anslag afsedt att understödja sådana myrutdikningar och vattenaftapp-
ningar, som företrädesvis afsågo att minska frostländigheten, och an¬
slaget, hvilket användes såsom understöd utan äterbetalningsskyldighet,
utgick för hvardera af åren 1874—1883 med 80,000 kronor, hvarjemte
för sistnämnda år dessutom för samma ändamål anvisades ett belopp af
G
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
70,000 kronor att utgå såsom lån. I sammanhang med inrättande af
nämnda fond vidtogs den förändring, att anslaget efter år 1883 skulle
användas till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldig-
het, af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna
med fördel odlas, sprede frostskador öfver omgifvande nejd. Tillika
höjdes anslagets belopp till 100,000 kronor, hvaremot medel att utgå
såsom lån icke vidare för ändamålet anvisades. Nämnda förändring i
afseende å anslagets användande föranledde emellertid eu minskning i
anspråken på understöd från anslaget, och anslagets belopp nedsattes
derför från och med år 1889 till 50,000 kronor. Med anledning af en
utaf Kongl. Magt i ämnet gjord framställning beslöt Riksdagen år 1891
den förändring af ifrågavarande anslags ändamål, att detsamma skulle
användas till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldig-
het, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål
vore att minska frostländigheten för närliggande bygd, och i samman¬
hang dermed höjdes anslagets belopp åter till 100,000 kronor, vid hvilket
belopp anslaget sedermera bibehölls, till dess detsamma höjdes för år
1896 till 150,000 kronor och för år 1897 till 200,000 kronor.
I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 29) har herr
Fagerholm föreslagit:
att Riksdagen måtte höja det af Kongl. Magt begärda anslaget till frost-
ländighetens minskande från 200,000 kronor till 1,000,000 kronor årligen;
att vilkoren förändras så till vida, att, på förslag af vederbörande
landtbruksingeniör, högst tre fjerdedelar må lemnas som anslag utan
återbetalningsskyldighet och resten som lån, dessa senare på samma
grunder och vilkor som ur odlingslånefonden; samt
att vid fördelningen af dessa anslag och lån äfven iakttages, att
alla länen i proportion af såväl mossmarkernas som åkerns areal och
befolkningens täthet blifva deraf lika delaktiga.
Motioner rörande ifrågavarande anslag hafva väckts jemväl inom
Andra Kammaren, nemligen af herr Joll. Nilsson i Skrafvelsjö (n:o 77)
och herr E. Eriksson in. fl. (n:o 82), båda yrkande anslagets höjande
till 300,000 kronor; hvarjemte den förstnämnde tillika föreslår, att anslag
må kunna beviljas till belopp motsvarande hälften af den beräknade
kostnaden, i stället för, såsom för närvarande, en tredjedel deraf.
Ehuru de sålunda af herrar Fagerholm och Nilsson föl-ordade än¬
dringar i vilkoren för erhållande af statsbidrag till frostminskningsföre-
tag rätteligen borde behandlas under nästföljande punkt, har utskottet
likväl, enär de af desse motionärer ifrågasatta höjningar i anslagets
summa ega sin grund i den utsträckta användning, anslaget enligt deras
Statsutskottets Utlåtande N:o 23-
7
mening skulle komma att få, derest vilkoren blefve ändrade i den af
dem önskade rigtning, funnit sig böra i ett sammanhang skärskåda
motionernas innehåll.
Utskottet anser sig då böra påpeka, att det nu gällande stad¬
gandet om proportionen mellan statsbidraget och intressentens egen
kostnad torde stödja sig derpå, att statens bidrag lemnas såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet och att någon kontroll ej eger rum med
afseende å underhållet af det en gång utförda arbetet. En rubbning
af denna proportion synes utskottet icke vara att tillråda. Om den
andel i kostnaden, den enskilde understödstagaren får vidkännas, skulle
minskas, anser utskottet, att den nödvändiga vissheten om ett tillräck¬
ligt starkt enskildt intresse för företaget skulle betydligt försvagas.
Att anslaget icke behöfver höjas för att tillfredsställa de anspråk,
som med gällande bestämmelser ställas på detsamma, framgår deraf,
att för år 1897 anslag är beviljadt till 25 företag med 60,370 kronor
och att anslag sökts till ytterligare 39 företag, för hvilka sammanlagda
kostnaden uppgår till 274,925 kronor, utgörande högsta dertill ifråga-
kommande statsanslag 91,641 kronor. Äf anslaget återstår alltså ett
belopp af omkring 48,000 kronor, motsvarande företag med en kostnad
af 144,000 kronor.
Hvad slutligen angår herr Fagerholms förslag om anslagets för¬
delning, torde detsamma näppeligen kunna genomföras. Med de an¬
språk, som nu ställas å anslaget, lärer för öfrigt ingen som helst före¬
skrift erfordras i berörda afseende.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, med afslag å herrar Fagerholms,
Nilssons och Erikssons ofvan omförmälda motioner,
men med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, må för under¬
stödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldig¬
het, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
hvilkas ändamål är att minska frostländiglieten för när¬
liggande bygd, för år 1898 anvisa 200,000 kronor.
4:o.
I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af de här
ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena
utföras enligt faststälda planer, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon
förändring.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 23-
Med hänvisning till hvad utskottet under punkt 3:o yttrat angående
herrar Fagerholms och Nilssons motioner, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må besluta, att de med afseende
å de här ofvan i detta utlåtande omförmälda statsbidrag
meddelade allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka finnas
intagna i Riksdagens skrifvelser till Konungen den 27
april 1881 (n:o 69), den 11 juni 1883 (n:o 67) och
den 7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande skola blifva
gällande.
Stockholm den 16 februari 1897.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.