3
Lagutskottets Utlåtande N:o 35.
utlåtande öfver väckta förslag till stiftande, ändring, förklaring eller
upphäfvande af lag, men ej, på sätt motionären ifrågasatt, att sjelf fram¬
ställa dylika förslag, föranlåtes utskottet hemställa,
att herr Fredholms förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 30 mars 1897.
På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.
Herr C. F. Petersson har begärt få antecknadt, att han icke del
tagit i ärendets behandling inom utskottet.
N:o 35.
Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1897, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
8 § i kongl. stadgan angående skjutsväsendet den 31 maj
1878.
8 § i skjutsstadgan är af följande lydelse:
»Innehafvare af nu varande gästgifveri, vare sig att det såsom
sådant bibehålies eller till skjutsstation inskränkes, ege att fortfarande
tillgodonjuta de friheter, räntor och andra dylika förmåner, som blifvit
detsamma i laga ordning tillerkända.
Så väl gästgifvare som stationsföreståndare vare berättigad att
med den inskränkning, som för de i 28 § omförmälda fall finnes stad¬
gad, vid eller utom måltider till vägfarande försälja maltdrycker till för¬
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 35-
täring på stället; dock med rättighet för Konungens befallningshafvande
att, då oordning dervid förekommer, sådan försäljning förbjuda.
År rättighet till utskänkning af bränvin med gästgifveri förenad,
lände i afseende å utöfning af sådan rättighet till efterrättelse hvad i
gällande förordning angående vilkoren för bränvin sförsäljning derom
finnes stadgadt.»
Ändring i förestående § har vid innevarande riksdag blifvit ifråga¬
satt uti en inom Andra Kammaren af herr Kronlund väckt, till lagut¬
skottet hänvisad motion, n:o 83, deri föreslås, att Riksdagen ville för
sin del besluta, att paragrafen erhölle följande ändrade lydelse:
»Innehafvare — — — —----— — — — — —--
Så väl gästgifvare som stationsföreståndare vare berättigad att,
med den inskränkning som för de i 28 § omförmälda fall finnes stad¬
gad, vid måltider till vägfarande försälja maltdrycker — — — — fin¬
nes stadgadt.»
Till stöd för motionen anför herr Kronlund:
»Rättigheten att idka försäljning af maltdrycker såväl till afhemt-
ning som till förtäring å stället har genom senare tiders nykterhetsvän-
liga lagstiftning blifvit i hög grad inskränkt, i det att sådan försäljning
till förtäring på stället göres beroende af vederbörande kommunalmyn¬
digheters och länsstyrelsers bifall, och icke ens maltdrycker till mindre
belopp än 10 liter få försäljas till afhemtning utan bifall af nämnda
myndigheter.
Ett. undantag af vidtomfattande art från dessa bestämmelser är den
gästgifvare och skjutsstationsföreståndare medgifna rätt att åt väg¬
farande vid eller utom måltider försälja maltdrycker till förtäring på
stället.
Lagstiftaren har dermed afsett att tillmötesgå resandes behof af
vederqvickelse och förfriskning, men obestämdheten uti lagens uttryck
»vägfarande» möjliggör missbruk af denna rättighet. Sålunda är det
icke allenast resande som begagna sig af utvägen att å gästgifvaregår-
dar förskaffa sig maltdrycker, utan äfven och allra mest de kringboende.
Gästgifvaregårdarne äro mångenstädes formliga ölkrogar, dit bygdens
ungdom samlar sig särskildt under helgerna, mången gång till förargelse
för kyrkfriden och störande af lugnet och ordningen.
Förutom de moraliskt dåliga verkningarne deraf medför det lätta
Lagutskottets Utlåtande N:o 35. 5
tillfället till ernående af maltdrycker utgifter, som för den mångenstädes
i Norrland fattiga befolkningen äro rätt känbara.
m Frestelsen till missbruk af den gästgifvarne sålunda medgifna
rättighet är ju också så stor, då man betänker, att deras försäljnings¬
pris å t. ex. en 1/3 liter Öl är 25 öre, under det inköpspriset torde
vara 8 å 9 öre för buteljen.
Jag känner till gästgifvaregårdar, der blott 30 resande stått an¬
tecknade i dagboken för qvartalet, under det att 10 fat Öl för samma
tid uppbemtats.
Genom jernvägskommunikationernas utveckling aftager resande-
trafiken å landsvägarne och dermed äfven å gästgifvaregårdarne, och
dessa blifva i samma mån hufvudsakligen konsumtionsort för traktens
befolkning i fråga om maltdrycker.
Inskränkning i fråga om gästgifvarnes maltdrycksförsäljning torde
derför vara lätt att genomföra utan att derigenom vålla verkliga resande
några större obehag.
Denna inskränkning torde svårligen kunna ske genom att när¬
mare angifva betydelsen af ordet vägfarande. Erfarenheten inom rätts¬
skipningen har nogsamt visat, huru svårt detta är. I förefintliga preju¬
dikat anses närmaste grannar icke vara hänförliga till vägfarande, eu
tolkning som sålunda t. ex. lemnar öfriga invånare i en större by oin¬
skränkt frihet till förtäring af maltdrycker å der tilläfventyrs befintlig
gästgifvaregård. Lättare torde inskränkning kunna ske i sättet för
rättighetens utöfning, nemligen i en föreskrift derom, att utskänkning
af maltdrycker till förtäring endast får ega rum vid måltider. Här¬
igenom förhindras i hufvudsaklig grad maltdryckernas användning såsom
rusdrycker.
Gifvet är att ett stadgande i sådan rigtning kan kringgås, men
skyddet deremot torde vara att påräkna i en vaksam och nitisk krono¬
betjening.»
Utskottet vill ingalunda förneka, att missförhållanden af den art,
motionären påpekat, kunna vara förenade med utöfningen af den gäst¬
gifvare och skjutsstationsföreståndare tillkommande rätt att åt väg¬
farande till förtäring på stället försälja maltdrycker. Innebörden af
ordet vägfarande är synnerligen tvifvelsam, och det lärer sålunda ej
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 35.
vara möjligt, äfven med verksam kontroll, att för alla fall förhindra
öfverträdelser af stadgandets mening. Motionären synes emellertid
hafva öfverskattat olägenheterna, då han påstått, att t. ex. invånaine i
en större by, undantagandes närmaste grannar till gästgifvaren eller
skjutsstationsföreståndaren, skulle vara berättigade att å gästgifvare-
gården eller skjutsstationen få sig maltdrycker serverade. Icke torde
väl af den omständigheten, att, såsom motionären omnämnt, uti före¬
fintliga prejudikat närmaste grannar förklarats ej skola anses såsom
vägfarande, få dragas den slutsats, att alla andra inom byn boende
skola till vägfarande hänföras.
De olägenheter, som kunna af berörda försäljningsrätt uppstå,
äro emellertid i allt fall så beaktansvärda, att utskottet för sin del är
ense med motionären om önskvärdheten af lagbestämmelser, egnade
att härför råda bot. Hvad motionären härutinnan föreslagit, kan dock,
enligt utskottets mening, ej förordas.
Förutom den olägenheten, att verkliga vägfarande derigenom
skulle beröfvas möjligheten att utan ökad kostnad få sitt behof af
maltdrycker tillfredsstäldt, komme ett antagande af motionärens förslag
att medföra högst ringa skydd mot de rådande missförhållandena. Den
erfarenhet, som i detta afseende står till buds från tillämpningen af
2 § i kongl. förordningen angående försäljning af vin och maltdrycker
m. m. den 24 oktober 1885 — hvilken paragraf afser rätten att vid
måltider hålla spisande gäster till hända vin och maltdrycker — vittnar
nogsamt, hurusom en dylik inskränkning lätteligen göres illusorisk och
kan på åtskilliga sätt kringgås.
Vida kraftigare skulle, enligt utskottets förmenande, motionens
syfte främjas, derest för öfverträdelse af den gästgifvaren eller skjuts¬
stationsföreståndaren medgifna rättighet stadgades samma straff som för
annan person, den der olofligen försäljer maltdrycker, men härom före¬
ligger för det närvarande ej något förslag.
I öfrigt vill det synas utskottet, som om den rättighet, Konungens
befallningshafvande eger att, då oordning förekommer, förbjuda för¬
säljning af maltdrycker å gästgifveri eller skjutsstation, innebär en
ganska väsentlig garanti mot större missbruk i angifna afseenden.
Uppfyller tillika åklagaremagten med noggrannhet och pligt-
trohet hvad densamma åligger, torde missförhållandena kunna i högst
väsentlig mån inskränkas.
Med stöd af det anförda hemställer alltså utskottet,
Lagutskottets Utlåtande N:o 35. 7
att herr Kronlunds ifrågavarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 30 mars 1897.
På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.
Reservation
af herr J. Anderson.
Herrar Rudebeck, F. Andersson och Ohlsson hafva begärt få an-
tecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.