Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
1
N:o 32.
Ank. till Riksd. kansli, den 23 mars 1897, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:t proposition med förslag till
lag om skydd för vissa mönster och modeller.
Genom proposition, n:o 9, af den 9 sistlidne januari har Kongl. Maj:t,
under åberopande af propositionen bifogade, i statsrådet och högsta dom¬
stolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
om skydd för vissa mönster och modeller.
Härigenom förordnas som följer:
1 §■
Genom registrering i enlighet med denna lags föreskrifter må, der
mönster är nytt, mönstrets upphofsman eller hans rättsinnehafvare vinna rätt
att med andras uteslutande begagna mönstret vid tillverkning till afsalu af
alster tillhörande metallindustrien.
Under mönster innefattas i denna lag jemväl modell, som i afseende
på ändamålet är med mönster jemförlig.
2 §•
Innehåller mönster framställningar, som kunna väcka förargelse, eller
skulle dess begagnande strida mot lag eller goda seder, må det ej registreras.
Bih. till Riksd. Brot. 1897. 7 Sami. 26 liäft. (N:is 32, 33.) 1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
3 §•
Mönster må ej anses såsom nytt, om det, innan ansökan om dess re¬
gistrering inkommit till registreringsmyndigheten, redan funnits intaget i all¬
mänt tillgänglig tryckt skrift eller varit ätergifvet å offentligen till salu hållna
alster, eller om det ej väsentligen skiljer sig från mönster, som förut blifvit
sålunda kändt.
Har mönster blifvit förevisadt å internationel utställning, må dock den
omständigheten, att mönstret dervid eller sedermera blifvit kändt genom tryckt
skrift eller genom alsters hållande till salu, icke utgöra hinder för mönstrets
registrering, så framt ansökan derom inkommer inom sex månader efter det
att mönstret utstäldes.
4 §•
Mönsterregistret föres för hela riket hos den myndighet i Stockholm,
som Konungen bestämmer.
5 §•
1 mom. Den, som vill låta registrera mönster, skall till registrerings¬
myndigheten ingifva eller i betaldt bref insända skriftlig ansökan, angifvande
mönstrets allmänna beskaffenhet, samt dervid foga tydlig och fullständig af¬
bildning af mönstret i tre exemplar.
Ansökningen skall innehålla uppgift om sökandens namn, yrke och post¬
adress. __
Är sökanden ej boende inom riket, foge han vid ansökningen full-
magt för ett inom riket bosatt ombud att i allt hvad skyddsrätten angår
för honom svara.
Sökes registrering af flera mönster, varde särskilda ansökningshandlin¬
gar för hvardera ingifna.
2 mom. Uppgifver sökanden annan såsom mönstrets upphofsman, skall
sökanden förete handling, som visar, att han är dennes rättsinnehafvare.
3 mom. Sökanden åligge att såsom afgift bifoga tio kronor.
6 §•
Finner registreringsmyndigheten, att sökanden ej fullgjort hvad enligt
5 § 1 mom. honom ålegat, skall skriftlig underrättelse härom hållas sökan¬
den tillhanda eller, om fullständig adress uppgifvits, med ^ posten till honom
Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
3
öfversändas. Fullgör ej sökanden inom viss af registreringsmyndigheten be¬
stämd tid hvad som brister, ege registreringsmyndigheten förklara ansöknin¬
gen förfallen.
7 §•
År mönstret icke af sådan beskaffenhet, att det må registreras, eller
är mönstret uppenbarligen icke nytt, eller har sökande, hvilken uppgifvit
annan såsom mönstrets upphofsman, ej visat, att han är dennes rättsinne-
hafvare, eller har sökande underlåtit att erlägga afgift, hvarom i 5 § 3
mom. sägs, varde ansökningen afslagen.
8 §•
Har ansökan förklarats förfallen eller hlifvit afslagen, skall under¬
rättelse om beslutet med skälen derför skriftligen delgifvas sökanden så som
i 6 § stadgas för der afsedda fall.
År sökanden missnöjd med beslutet, ege han att vid talans förlust
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver hos
Konungen anföra besvär.
9 §•
Äro ansökningshandlingarne fullständiga och har anledning ej före¬
kommit att afslå ansökningen, varde mönstret registreradt och intyg härom
samt om dagen, då ansökningen inkom, hållet sökanden tillhanda; skolande
vid intyget fästas ett af de inlemnade exemplaren af mönstret.
Genom registreringsmyndighetens försorg skall kungörelse om re¬
gistreringen i allmänna tidningarne införas.
10 §.
Göres af flere ansökan om registrering af samma eller väsentligen
lika mönster, hafve den företräde, som först inkom till registreringsmyndig¬
heten med fullständiga ansökningshandlingar.
11 §■
Skyddet för registreradt mönster omfattar en tid af fem år, räknadt.
från den dag, då ansökningen inkom.
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
12 §.
Öfvergår skyddsrätt å annan, skall med anmälan härom den handling,
hvarigenom sådan öfvergång visas, företes hos registreringsmyndigheten.
Intill dess sådant skett, betraktas i skyddsafseende den såsom skyddsrättens
innehafvare, hvilken senast finnes i denna egenskap antecknad hos registre¬
ringsmyndigheten.
13 §.
Flyttar skyddsrätts innehafvare utrikes, eller öfvergår skyddsrätt å
person, som ej är inom riket bosatt, vare skyddsrättens innehafvare pligtig
att till registreringsmyndigheten insända fullmagt för sådant ombud, som i
5 § 1 mom. omförmäles. Flyttar ombud ur riket eller upphör eljest hans
befattning, skall skyddsrättens innehafvare ingifva fullmagt för nytt ombud.
Iakttages icke hvad sålunda är föreskrifvet, må domaren på anmälan i före¬
kommande fall med laga verkan utse ombud för skyddsrättens innehafvare.
14 §.
Skyddsrätt vare ej gällande mot någon, som vid den tid, då ansök¬
ningen om registrering inkom, inom riket begagnade det registrerade mön¬
stret eller för dess begagnande der vidtagit väsentliga åtgärder.
15 §.
Har mönster blifvit registreradt i strid mot föreskrifterna i 1, 2 och 3 §§;
då må en hvar, som anser sin rätt vara genom registreringen förnärmad, så
ock allmän åklagare, när det allmännas fördel sådant påkallar, vid domstol
föra talan om registreringens upphäfvande.
Rätt domstol i fall, hvarom nu är sagdt, vare Stockholms rådstufvurätt.
Dom, hvarigenom registrering upphäfts, skall genom domstolens för¬
sorg insändas till registreringsmyndigheten.
16 §.
Den, som utom i det fall, hvarom i 14 § förmärs, utan tillstånd af
skyddsrättens innehafvare inom riket vid tillverkning till afsalu af alster till¬
hörande metallindustrien begagnar mönster, som han vet vara här registre-
Lagutskottets Utlåtande N:o 32. 5
radt, eller till salu här i riket håller eller för försäljning till riket inför ef¬
ter sådant mönster tillverkadt, metallindustrien tillhörande alster, som honom
veterligen åstadkommits utan tillstånd af skyddsrättens innehafvare, straffes
med böter från och med tjugu till och med ett tusen kronor; ersätte ock all
skada. Ej må dock annan än skyddsrättens innehafvare härom föra talan.
Olofligen tillverkadt eller olofligen i riket infördt alster skall, der måls-
egaren det äskar, till honom utlemnas mot ersättning för värdet eller mot
afdrag derför å honom tillkommande skadestånd. Med redskap, som äro för
den olofliga tillverkningen uteslutande användbara, skall, om målseganden det
yrkar, så förfaras, att missbruk ej kan ske.
Hvar som under tid, då han är stäld under tilltal för öfverträdelse,
hvarom i denna § sägs, fortsätter samma förseelse, skall, när han dertill var¬
der lagligen förvunnen, dömas till särskild! ansvar för hvarje gäng stämning
derför utfärdats och delgifvits.
Böter, som ådömas enligt denna §, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.
17 §.
Hvad i 16 § stadgas skall ega tillämpning, äfven om mönstret åter-
gifvits i annat mått eller andra färger eller om i öfrigt oväsentliga ändringar
vidtagits.
18 §.
År någon tilltalad för intrång i skyddsrätt, och finnes vid målets hand¬
läggning, att registreringen skett i strid mot föreskrifterna i 1, 2 och 3 §§,
vare den tilltalade från ansvar fri.
19 §•
Då registrering blifvit upphäfd, eller skyddet för registreradt mönster
upphört, eller skyddsrättens innehafvare det begär, skall mönstret afföras ur
registret och kungörelse derom införas i allmänna tidningar^.
20 §.
Med afseende å mönster, skyddadt i stat, som för här i riket regi¬
streradt mönster gör motsvarande medgifvande, egen Konungen förordna, att,
om någon här i riket sökt registrering af ett mönster före utgången af viss
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
tid, som kan i förordnandet bestämmas antingen till högst fyra månader
från det han i den främmande staten sökte skydd för samma mönster eller
till högst tre månader från det vederbörande myndighet der kungjorde, att
sådant skydd meddelats, då må den här i riket gjorda ansökningen i förhål¬
lande till andra ansökningar äfvensom med hänsyn till sådant hinder mot
registrering, som i 3 § omförmäles, betraktas så, som vore den gjord sam¬
tidigt med ansökningen i den främmande staten.
afl §•
Närmare föreskrifter angående beskaffenheten af de handlingar, som
vid ansökan om mönsters registrering skola inlemnas, angående mönsterregistret
samt angående de i denna lag omförmälda kungörelser meddelas af Konungen.
Denna lag skall träda i kraft den 1 maj 1897.
Föreliggande proposition, hvilken af båda kamrarne till lagutskottet
hänvisats, är, enligt hvad som framgår af vederbörande departementschefs
anförande till statsrådsprotokollet den 16 oktober 1896, närmast föranledd
af en från svenska slöjdföreningen den 27 juli 1895 till Kongl. Maj:t inkom¬
men underdånig framställning, hvari anhölls om utarbetande och framläggande
för Riksdagen af förslag till förordning angående skydd för mönster och
modeller inom alla industrigrenar. Sedan Norrköpings fabriksförening i en
den 30 januari 1896 ingifven skrift i underdånighet hemstält, att svenska
slöjdföreningens framställning i hvad den anginge textilindustrien eller den
gren deraf, som afsåge tillverkning af beklädnadsartiklar, icke måtte till
någon åtgärd föranleda, infordrades öfver häda ifrågavarande framställningar
utlåtanden af kommerskollegium, som tillika anbefaldes att låta inhemta yttran¬
den i ämnet från fabriks- och handtverksföreningar samt andra föreningar
och enskilda personer, hvilka kunde vara i frågan intresserade. På grund
af hvad i de sålunda infordrade yttrandena anfördes, ansåg sig departements¬
chefen böra förorda införande af skydd för mönster och modeller inom metall¬
industrien, hvars idkare syntes allmänt önska sådant skydd, medan deremot
för detsammas ^ utsträckning till jemväl andra industrier den tidpunkt syntes
böra afbidas, då öfvertygelsen om sådant skydds gagnelighet hunnit fullstän¬
digare genomtränga dessa industriers idkare. I öfverensstämmelse med depar¬
Lagutskottets Utlåtande N:o 32. 7
tementschefens sålunda angifna ståndpunkt utarbetades också förslag i ämnet,
och blef öfver detsamma högsta domstolens yttrande infordradt. Sedan med
föranledande af de erinringar, som inom högsta domstolen mot förslaget
framstäldes, åtskilliga jemkningar deruti vidtagits, anmäldes detsamma ånyo
i statsrådet den 9 sistlidne januari, hvarvid beslöts aflåtande till Riksdagen
af nu föreliggande proposition.
Redan tillförene har förslag i samma syfte som det nu ifrågavarande
varit till Riksdagens bedömande hänskjutet. Grenom proposition den 28 janu¬
ari 1887 blef nemligen ett förslag angående skydd för mönster och modeller
inom metallindustrien förelagdt Riksdagen att deröfver afgifva yttrande, hvar¬
vid Kongl. Mai:t förklarade sig vilja efter emottagande af Riksdagens svar
företaga den slutliga pröfningen af samma förslag och om författnings utfär¬
dande i ämnet förordna. Detta förslag, hvars antagande af lagutskottet
afstyrktes, kom emellertid, i följd af Riksdagens upplösning, icke till behand¬
ling inom kamrarne.
Vid 1891 års riksdag bragtes emellertid frågan om införande af skydd
för mönster och modeller ånyo å bane, denna gång i dess fulla utsträckning,
utan begränsning till någon viss industri. 1 en inom Andra Kammaren väckt
motion hemstälde nemligen Herr Aulin om aflåtande af skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till lag om
skydd för industriella mönster och modeller.
I afgifvet utlåtande hemstälde lagutskottet om skrifvelse i motionens
syfte, och denna hemställan bifölls af Andra Kammaren, hvaremot Första
Kammaren afslog utskottets hemställan.
Samma utgång erhöll en vid 1894 års riksdag väckt framställning
af samma art, som den vid 1891 års riksdag afgifna. Äfven nu tillstyrkte
lagutskottet aflåtande af skrifvelse i motionens syfte, och Andra Kammaren
biföll utskottets hemställan, som emellertid af Första Kammaren förkastades.
Utskottets ståndpunkt till nu föreliggande fråga är densamma, som af
1887 års lagutskott häfdades. Utskottet finner sålunda det framlagda för¬
slaget vara grundadt å en rättvis och billig princip, hvars genomförande i
en framtid väl må anses i alla afseenden önskvärd. Men å andra sidan anser
utskottet tillika, att vid en lagstiftningsåtgärd af sådan beskaffenhet, som
den nu ifrågasatta, hänsyn måste tagas jemväl till andra, mera tillfälliga
omständigheter, som kunna lägga hinder i vägen för principens genomförande.
I sådant afseende har vid frågans föregående behandling uttalats
8 Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
åtskilliga betänkligheter, som enligt utskottets mening äro synnerligen förtjenta
af beaktande. Först och främst är sålunda att uppmärksamma, att de svenska
industriidkarne, på samma gång de genom förslagets antagande skulle vinna
skydd för sina egna mönster och modeller, komme att uteslutas från möjlig¬
heten att utan vederbörande rättsegares medgifvande tillgodogöra sig mönster
och modeller från de förnämsta industriidkande länder i Europa, hvilket sist¬
nämnda förhållande med nödvändighet följer af de internationella aftal på
ifrågavarande område, som Kongl. Maj:t för vårt land ansett sig böra biträda.
Olägenheterna häraf komme att blifva mycket känbara, särskildt för de
smärre industriidkarne, hvilka icke egde tillgångar att förskaffa sig egna
mönster och modeller. Ett antagande af förslaget skulle således för de
svenske industriidkarne ytterligare försvära den redan nu bekymmersamma
konkurrensen med utlandet.
Äfven allmänhetens intresse komme att genom förslagets antagande
blifva lidande, då derigenom den vara, der mönstret eller modellen användes,
nödvändigtvis måste fördyras.
I alla händelser bör enligt utskottets mening ett förslag sådant som
det ifrågavarande ej genomföras förr än bland industriidkarne sjelfva större
enighet uppnåtts i fråga om önskvärdheten af förslagets antagande. Enligt
hvad utskottet kunnat erfara, är så ej förhållandet; och det synes derför ej
vara skäl att påtvinga idkarne af metallindustrien ett skydd, mot hvars
allmänna genomförande just den omständigheten, att bland industriidkarne
sjelfva olika åsigter om skyddets gagnelighet gjort sig gällande, stält sig
hindrande i vägen.
Med stöd af det anförda hemställer alltså utskottet,
att ifrågavarande proposition icke må af Riksdagen
antagas.
Stockholm den 23 mars 1897.
På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.
Reservation
af herrar Hasselrot och Fröberg, hvilka ansett, att propositionen bort af
utskottet tillstyrkas.