RIKSDAGENS PROTOKOLL
1897. Första Kammaren. N:o 5.
Fredagen den 12 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 2,so e. m.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets den 10 innevarande månad bordlagda utlåtanden
n:is 2—4 och 11 äfvensom lagutskottets samma dag bordlagda
utlåtanden n:is 1 och 2.
Herr talmannen yttrade, att, sedan Andra Kammaren, enligt
derifrån ankommet protokollsutdrag, biträdt Första Kammarens
den 10 i denna månad fattade beslut i fråga om tillsättande af
ett särskildt utskott, han, efter öfverenskommelse med herr tal¬
mannen i Andra Kammaren, finge föreslå, att val af ledamöter och
suppleanter i nämnda särskilda utskott skulle företagas vid deo
sammanträde, som komme att hallas nästa onsdag.
Detta förslag antogs.
På begäran af grefve Wachtmeister, Fredrik, beviljades honom
ledighet från riksdagsgöromålen under tio dagar från och med den
15 innevarande månad.
Kammaren åtskildes kl. 2,34 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Första Kammarens Prof. 1897. N:o 5.
1
S :o 5. 2
Lördagen den 13 Febrnari.
Lördagen den 13 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Justerades protokollet för den 6 i denna månad.
Upplästes ett inkommet läkareintyg af följande lydelse:
Att öfverdirektören herr Th. Odelberg, som lider af influensa,
ej kan lemna sina rum, intygar. Stockholm den 12 februari 1897.
V. Lundin.
_ Legitim, läkare.
Anmäldes och bordlädes:
Konstitutionsutskottets memorial n:o 1, med uppgift å hvilande
förslag till ändringar i grundlagarne; äfvensom
statsutskottets utlåtanden:
n:o 12, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,
som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmägtige i
nämnda kontor;
n:o 13, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
n:o 14, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t i fråga om koncession å anläggning af jernväg från Gellivare
till Yassjaure;
n:o 15, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
disposition af förra militiebostället 1V6 mantal Åsmundgården
n:o 1 i Jemtlands län;
n:o 16, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse af mark från förra militiebostället 3/8 mantal n:o 3
Sunnanå eller Strömsholm för en vattenledning till Skellefteå stad;
n:o 17, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
försäljning af två under förra militiebostället Tuna n:o 1 om 57/g
mantal i Östergötlands län lydande lägenheter;
n:o 18, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
ett jordbyte å förra kronojagbacken Skämbylöth eller Åkerbyhult
n:o 1 Södermanlands län; och
n:o 19, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan Anna
Kristina Lindblom.
Lördagen den 13 Februari.
3 N:o 5.
Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande stats¬
utskottets den 10 och 12 innevarande månad bordlagda utlåtande
n:o 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.
Punkten 1.
"Utskottets hemställan bifölls.
Punkten 2. Ang. yttre
restaurering
Friherre Klincko wström: Det är icke på grund af stor. Stockholms
leken af denna summa, 500,000 kronor, som nu begäres för det *0 '
kongl. slottets yttre restaurering, som jag anhållit om ordet; jag
finner det tvärtom värdigt den svenka Riksdagen att, i allt hvad
på densamma ankommer, bringa denna den vackraste monumentala
byggnad, vi ega i riket, uti sådant skick, som densamma höfves.
Egentligen har jag begärt ordet för att göra några vördsamma
erinringar i fråga om det sätt, hvarpå vederbörande ämna verk¬
ställa den yttre slottsreparationen. Jag måste nemligen på det
högsta reservera mig mot de färgtoner, som visas på södra sidan
af riksmarskalksflygeln, i fall dessa skola utgöra prof på den af¬
färgning, man ämnar gifva åt slottsbyggnaden i dess helhet. Jag
finner den alltför ljus; den är nästan hvit, och gåfve man hela
byggnaden en sådan färgton, blefve följden den, att man snart
måste å ny o reparera slottet. Säkert är, att på en sådan ljus yta
ojemnheter och brister, förorsakade dels genom stenkolsrök och
dels genom väderlekens inverkan, i en framtid skola visa sig på
ett mycket ledsammare sätt än de framträdt på den gamla grunden.
Det är derför enligt mitt förmenande ur varaktighetens syn¬
punkt tjenligare att gifva åt slottets murytor samt fönster- och
dörromfattningar ungefär samma färgton, som de ursprungligen
torde hafva haft. Min mening blir kanske klarare, om jag tillägger,
att enligt min tro den ursprungliga färgtonen liknat den, som man
nu kan se på den nya slottsbyggnaden vid Gustaf Adolfs torg.
Blir det kongl. slottet på detta sätt affärgadt, kommer det i sitt
renoverade tillstånd att framstå både vackrare och varaktigare än
hvad man med de nu projekterade, nära nog hvita murytorna afsett.
Hans excellens friherre von Essen: Då den föregående talaren
icke yttrat sig emot det af Kongl. Maj:t begärda anslaget, som
dessutom blifvit af statsutskottet enhälligt tillstyrkt, har man
grundad anledning till antagandet, att Riksdagen skall omfatta
detta tillfälle att visa sin lojalitet och i detta bemärkelseår anslå
den summa, som är afsedd för reparationen af den stora, vackra
monumentalbyggnad, vi ega i det kongl. slottet. Det är således
icke med afseende härå jag velat yttra mig, utan i anledning
af hvad den föregående talaren nämnde angående färgtonen. De
af herrarne, som tagit del af den mycket långvariga och vid¬
lyftiga utredningen rörande kongl. slottets reparation, hafva nog
N:o 5. 4
Lördagen den 13 Februari.
Ang. yttre funnit, huru delade meningarne varit icke blott rörande murytor-
restaurermg nas affärgning, utan äfven rörande sjelfva reparationens berätti-
aJ slott mS gande. Att få ett gemensamt utlåtande var alldeles omöjligt;
(Forts.) meningarne voro nästan lika många som de tillkallade sakkunnige.
Redan i fjol var frågan öfverlemnad till Kongl. Maj:t för att före¬
läggas Riksdagen, men för min del ansåg jag meningarne om rätta
sättet att gå till väga hafva varit så delade — och icke nog der¬
med, äfven sinnena voro upprörda — att dessa kunde behöfva
någon tid för att lugna sig. Jag förutsåg nemligen, att, vid stäm¬
ningens dåvarande tillstånd, äfven i Riksdagen olika meningar
skulle göra sig gällande om murytornas blifvande utseende, och
att anslaget på den grund kunde löpa fara att icke beviljas. Det
torde derför äfven hafva varit rigtigt att uppskjuta frågans be¬
handling i Riksdagen till dess, sedan numera så många försöks-
arbeten blifvit gjorda, sinnesstämningen biand artister och sakkun¬
nige blifvit något lugnare. Jag delar den föregående talarens
åsigt, att de färger som på prof blifvit satta å den s. k. riksmar-
skalksflygeln äro något för ljusa, men att framställa en färg, som
är mörkare och nära liknar den ursprungliga färgen, så vida det
kongl. slottet någonsin haft eu färg, låter sig väl knappast göra,
ty det byggdes under skilda tidsperioder, och murarnes färg blef
då äfven olika. Huru ljus eller mörk färgen var, är dessutom
mycket svårt att afgöra, ty, såsom den föregående talaren påpe¬
kade, har den undergått väsentliga förändringar genom tidens och
väderlekens inverkan.
Emellertid finnes ingen anledning till den förmodan, att kam¬
maren skulle, på grund af hvad talaren anfört, vilja binda Kongl.
Maj:t vid särskilda föreskrifter i fråga om huru reparationen skall
verkställas eller hvilka färger böra användas. Möjligen kunna
hans nu uttalade åsigter vara till någon ledning vid arbetets ut¬
förande.
Något vidare har jag icke att tillägga.
Friherre Klinckovström: Jag har begärt ordet för att upp¬
lysa den siste ärade talaren, att om han vill se, huru den ursprung¬
liga färgtonen på det kongl. slottet tager sig ut efter tvåhundra
år, beder jag få det nöjet att mottaga honom å min egendom Staf-
sund, hvars mangårdsbyggnad just är uppförd af den skicklige
slottsb)'ggmästaren, arkitekten och sedermera grefve Nikodemus
Tessin. Väggytorna hafva icke der genom ogynsamma yttre or¬
saker blifvit nedsmutsade, utan i det närmaste bibehållit sin ur¬
sprungliga, 200 år gamla färgton. Detta skulle säkerligen gifva
nämnde talare en bättre insigt i afseende på färgfrågan.
Mitt föregående yttrande afsåg visserligen icke att inverka på
vederbörandes åsigt och beslut i sjelfva hufvudfrågan; det var
blott en vördsam hemställan, som jag tror säkerligen, om den är
befogad, skall vinna något gehör.
Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, biföll kam¬
maren hvad utskottet i den föreliggande punkten hemstält.
Lördagen den 13 Februari.
5
K:o 5.
Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande stats¬
utskottets den 10 och 12 i denna månad bordlagda utlåtande n:o B,
angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvud-
titel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
Punkternål 1 och 2.
Lades till handlingarna.
Punkten 3.
Hvad utskottet hemstält bifölls.
Punkten 4.
Mom. a)
Utskottets hemställan bifölls.
Mom. I)
Friherre Klinckowström: Jag hoppas att kammaren icke
misstycker, att jag åtminstone anser mig värdig att hålla begraf-
ningstalet öfver min statsregleringsmotion, som på ett något våld¬
samt sätt blifvit af utskottet slagtad.
Såsom kammaren har sig bekant, går motionen ut på att
åstadkomma utredning af i hvad mån man i 1898 års riksstat
skulle kunna stryka alla reservations- och förslagslanslag och i
stället uppföra dem såsom bestämda anslag. Deraf kan kammaren
se, att frågan är af ganska stor och betydande vigt. Jag kan
egentligen icke klandra statsutskottet för det sätt, hvarpå utskottet
gått till väga, när, såsom herrarne torde erinra sig från remissen
af motionen, densamma blef söndersliten, derigenom att den —
såsom det blef mig under hand meddeladt — icke ansågs kunna
i sitt dåvarande skick remitteras. Den ursprungliga motionen
hade nemligen två punkter, som jag nödgades stryka för att icke
se hela motionen kastas i skräpkorgen, och dessa punkter inne-
höllo följande:
“2:o att alla i senaste kapitalkonto till rikshufvudboken upp¬
tagna reservationer (i 1895 års rikshufvudbok uppgående till om¬
kring 17 millioner kr.) eller det belopp, som af dessa reservationer
den 1 januari 1899 återstår, måtte få öfverflyttas från stats¬
kontoret, der de nu redovisas, till riksbanken för att i detta senare
embetsverk redovisas såsom en särskild fond, vårdas, fruktbar-
göras och årligen redovisas inför Riksdagens revisorer;
3:o att om regeringen icke finner utvägar att de fyra måna¬
der, som passera mellan hvarje lagtima riksdag, med till hennes
disposition stälda besparingar och fonder på tillfredsställande sätt
för statsförvaltningens gilla gång bestrida de utgifter, som hittills
utgått till de nu uppförda reservations- eller förslagsanslag, må
Ifrågasatt
ändring af
ett förslags¬
anslag till
bestämdt an-
slag.
BLo 5# 6
Lördagen den 13 Februari.
Ifrågasatt
ändring af
ett förslags¬
anslag till
bestämdt an¬
slag.
(Forts.)
regeringen hos bankofullmägtige anhålla om nödiga penningemedei
ur ofvan nämnda fond, och må fullmägtige efter pröfning, om ett
dylikt behof är enligt med Riksdagens föreskrift, utanordna de be¬
gärda medlen eller afslå en dylik begäran."
Dessa två punkter fulländade min nu nämnda motion, men
blefvo bortstrukna på den grund, att man ansåg från vederbörligt
håll, att § 64 regeringsformen lade hinder i vägen för remissen. Jag
har många gånger, mine herrar, sedan den dagen genomläst denna §
64 regeringsformen, som lyder sålunda: “Såväl rikets ordinarie stats¬
medel och inkomster som hvad, på sätt omförmäldt är, under namn
af extraordinarie utlagor eller bevillningar till statsverket af Riks¬
dagen anslås, vare under Konungens disposition, att till de af Riks¬
dagen pröfvade behof och efter den upprättade staten anordnas."
Mig synes, att denna § så mycket mindre kan tillämpas på reser¬
vationsanslagen, som det på den tid, då denna grundlag skrefs
och af statsmagterna gillades och godkändes, det icke tans alls
några reservations- eller förslagsanslag, utan den har naturligtvis
afseende på de allmänna besparingarna på hufvudtitlarne, som ju
fortfarande äro under Konungens disposition att användas såsom
Honom för godt synes, hvarje besparing inom sin hufvudtitel.
Reservationerna kunna egentligen icke användas på annat sätt än
inom anslag, der någon brist uppstått. Men det är kändt, och
flera exempel visa, mine herrar, att framfarna regeringar användt
dessa reservationer på helt andra håll, än de egentligen bort.
Detta är ett missbruk af Riksdagens föreskrifter, som illa nog af
konstitutionsutskottet aldrig blifvit beifradt. Detta utskott har
verkligen icke endast i detta fall, utan i många andra försyndat
sig mot grundlagen, och ett annat fall, som statsutskottet får taga
på sin rygg och bära, är det, att af statsutskottet nästan aldrig
behandlas statsverkets ordinarie utgifter, såvida icke Kongl. Maj:t
för ett särskildt fall begär en förändring i desamma, eller enskild
motionär, såsom t. ex. förra riksdagen herrarne torde påminna sig
rörande anslaget till fiskerinäringen, lyckas genomdrifva en för¬
ändring i ett ordinarie anslag. Alen dessa exempel äro snart räk¬
nade, och om man jemför dessa reservationsanslag med statsräken-
skaperna i rikshufvudbokens kapitalkonto, visar det sig, såsom jag
också utredt i min motion, att dessa reservationer på en mängd
anslag icke anlitas på en 10 år. Hvad tjenar det till, att dessa
stora summor ligga i statskontoret till Konungens disposition, då
de tillhöra Riksdagen och dess disposition?
Det har sagts af mina motståndare’: huru skall regeringen
kunna sköta sig utan reservations- och förslagsanslag? Jag tycker,
att den frågan lätt besvaras af erfarenheten. Jag har för några
år sedan gjort mig mödan efterse, huru det förhöll sig i grannlän¬
derna med afseende på statsräkenskaperna, och der funnit, att i
de länder jag nu kommer att uppräkna finnas inga reservations-
eller förslagsanslag, och de reda sig bra ändå. 1 våra egna stats-
regleringar finnas icke sådana anslag uppförda förrän på jemfö¬
relsevis senare tider. Jag har redogjort derför i min motion, tro¬
ende att denna utredning, som svårligen kan åstadkommas af eu-
Lördagen den 13 Februari. 7
skild riksdagsman, skulle vara välkommen, emedan man derigenom
skulle få en öfversigt af denna ganska allvarliga och stora fråga.
Enligt mitt förmenande är det alldeles origtigt, att dessa anslag,
som uppgå till många, många, millioner och ligga i statskontorets
vård, skola anses tillhöra Konungens disposition. De borde stå
till Riksdagens disposition och årligen redovisas i sammanhang
med statsverkets tillstånd och behof.
Jag skall nu visa, huru det i detta afseende förhåller sig med
de främmande länder, som omgifva oss:
Finland, hvars statsbudget snarlikt kan med vår jemföras,
har hvarken reservations- eller förslagsanslag.
Tyska riket. Vid vissa anslagsbesparingar finnes antecknadt:
“Dieser Fonds ist von einem Jahre in das andere ubertrahungs-
fähig" — således ett slags reservationer, men de utföras i stats-
bebållningen för den blifvande budgeten och diskuteras årligen.
Freussen. Endast för samtliga extra ordinära byggnadsfonder
finnes anmärkt, att “die am Schlusse des Jahres bleibenden Be¬
stände zur Verwendung in den folgenden Jahren reserwirt werden“.
Danska budgeten 1882—1883. Det är visserligen endast för
två år, men, så vidt jag vet, ha inga förändringar sedan dess
skett. Extra ordin, och uforudseelige utgifter. Extra ordin, tilleg
(äro alltid fixerade). Åtskilliga utgifter äro upptagna “kalkylato-
riskt“ och visa sig stundom öfverskrida den beviljade summan.
Alla besparingar å anslag upptagas i budgetförslaget såsom all¬
män tillgång för den budget, som skall uppgöras.
Overskud af: Postvesenet 354,139 kronor.
„ „ Telegrafvesenet 85,206 „
Norge 1881—1882. Alla besparingar å anslag öfverföras till
nästa budgetstermin.
Herrarne se häraf, att det icke är nödvändigt att hafva så be¬
skaffade summor liggande, som äro undandragna Riksdagens dis¬
position. Jag vet väl, att med det stora tillflöde af inkomster,
som nu några år egt rum i statskassan, det icke kan blifva all¬
varligt fråga om att återtaga eller disponera af Riksdagen hvad
som rätteligen tillhör Riksdagens disposition, nemligen de re¬
servationer som nu ligga i statskontoret. Men jag hoppas, att
konstitutionsutskottet skall taga reda på denna fråga och uttala
sig inför Riksdagen, huruvida 64 § regeringsformen kan hafva något
det minsta afseende på dessa reservationer och häntyda på att de
äro för alltid under Konungens disposition.
Jag har i frågans nuvarande skick, och då ingen reservant
finnes inom statsutskottet rörande min motion, ingen anledning att
vidare yttra mig derom.
Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren utskottets
i det föreliggande momentet gjorda hemställan.
Mom. c.
Utskottets hemställan bifölls.
N:o 5.
Ifrågasatt
ändring af
ett förslags
anslag till
bestämdt an¬
slag.
(Forts.)
M:o 5. 8
Lördagen den 13 Februari.
Punkterna 5—7.
Hvad utskottet hemstält bifölls.
Punkten 8.
Lades till handlingarna.
Vid förnyad föredragning af statsutskottets nedannämnda, den
10 och 12 innevarande månad bordlagda utlåtanden:
n:o 4, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet, och
n:o 11, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående an¬
slag till reseunderstöd åt arbetare för besökande af 1897 års all¬
männa konst- och industriutställning i Stockholm,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält.
Föredrogs å nyo och lades till handlingarna lagutskottets den
10 och 12 innevarande månad bordlagda utlåtande n:o 1, i anled¬
ning af verkstäld granskning af justitieombudsmannens embets-
förvaltning.
Vid förnyad föredragning af lagutskottets den 10 och 12 i
denna månad bordlagda utlåtande n:o 2, i anledning af Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa
delar af lagen om skydd för varumärken den 5 juli 1884, biföll
kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemstält.
Om tiden får Herr Treffenberg erhöll på begäran ordet och yttrade:
be^ndllU9 “/Kammaren har i dag för första gången under denna riksdag be-
medeis “af- v^Jat extra anslag. Detta har ledt mina tankar på det sista
sättande till anslag eller^ åtminstone ett bland de sista anslag, som vanligen
arbetare* under föregående riksdagar brukat underställas Riksdagens pröf-
forsakrmgs- ning. Jag åsyftar härmed anslaget till arbetareförsäkringen. Min
Jonden. vördsamma hemställan till statsutskottet är nu, att statsutskottet
behagade bereda Riksdagen tillfälle att i denna fråga besluta något
tidigare under riksdagens lopp, än hittills skett, då, såsom kändt
är, statsutskottet afgifvit sitt utlåtande i denna fråga först i sam¬
manhang med allmänna statsregleringsbetänkandet. Det är af så
mycket större vigt, att detta sker, som, såsom herrarne hafva sig
bekant, åtskilliga motionärer i Andra Kammaren föreslagit, att
9 K:o 6.
Lördagen den 13 Februari.
anslaget till förmån för arbetareförsäkringen skulle höjas betyd- Om men för
ligt utöfver det belopp, regeringen ifrågasatt. Om, såsom hittills *
praktiserats, yttrandet i denna fråga inkommer först i samman-
hang med statsregleringen, har derigenom i sjelfva verket Riks- sättande till
(lagen beröfvats sin handlingsfrihet, eller åtminstone har dess hand- ar*!^.re‘
lingsfrihet blifvit i betydlig mån inskränkt, ty påtagligt är, att
om, sedan alla andra anslag, ordinarie och extra, blifvit beviljade (Forts.)
och man derigenom lagt beslag på alla tillgångar, man ville till¬
mötesgå motionärernas önskningar om förhöjning af detta anslag,
så måste man anlita tilläggsbevillning. Men huru ett förslag om
tilläggsbevillning under nuvarande förhållanden skulle komma att
upptagas, kan man lätt förutse.
Jag upprepar alltså till den kraft och verkan det hafva kan
min vördsamma hemställan till statsutskottet.
Häri instämde herr Sandberg.
Justerades två protokollsutdrag för denna dag.
På begäran af herr Sandberg beviljades honom ledighet^ från
riksdagsgöromålen under fjorton dagar från den 15 i denna månad.
Kammaren åtskildes kl. 11,46 f. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Tisdagen den 16 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 2,so e. m.
Upplästes ett inkommet läkareintyg af följande lydelse:
Att herr öfverstelöjtnant A. F. O. Cederberg på grund af den
13 dennes inträffadt armbrott å högra öfverarmen är urståndsatt
Första Kammarens Prot. 1897. N:o 5. 2
Nso 5. 10
Tisdagen den 16 Februari.
att tills vidare lemna sin bostad eller sköta någon befattning intygas
härmed på heder och samvete.
Stockholm den 15 februari 1897.
Georg Hellström
Leg. läkare.
Anmäldes och bordlädes lagutskottets utlåtanden:
n:o 3, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag, innefattande särskilda bestämmelser om jernvägsaktiebolag;
n:o 4, i anledning af väckt motion om tillägg till § 26 mom. 1
1 lagen angående tillsättning af presterliga tjänster, och
n:o 5, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 15 kap.
2 § rättegångsbalken.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag:
dels till Riksdagens skrifvelse, n:o 1, till Konungen, angående
verkstäld omröstning öfver högsta domstolens ledamöter,
dels ock till Riksdagens förordnanden, n:o 2, för komiterade
för tryckfrihetens vård.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 3, till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts propo¬
sition angående anslag till reseunderstöd åt arbetare för besökande
af 1897 års allmänna konst- och industriutställning i Stockholm.
Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets den 13 i denna månad bordlagda memorial
n:o 1.
Herr vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade:
I öfverensstämmelse med de inom talmanskonferensen framstälda
och gillade åsigter beträffande behandlingen af konstitutionsutskottets
nu för andra gången bordlagda betänkande n:o 1 får jag vördsamt
hemställa, att kammaren måtte besluta, att konstitutionsutskottets
memorial n:o 1, i hvad det angår ej mindre alla från 1895 års
riksdag hvinande förslag om grundlagsändringar, än äfven det från
1896 års riksdag hvilande förslaget om ändring af 50, 70, 72, 98,
109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§
riksdagsordningen skall uppföras på föredragningslistan till det plenum,
11 N:o 5.
Tisdagen den 16 Februari.
som inträffar näst efter det båda bamrarne slutbehandlat särskilda
utskottets betänbanden i anledning af Kongl. Majt:s propositioner
n:is 10 och 28.
Härtill lemnade kammaren sitt bifall.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets den 18 innevarande månad bordlagda utlåtanden
n:is 12—19.
Herr von Stapelmohr afgaf en motion, n:o 44, i anledning
af Kongl. Maj:ts proposition angående lönereglering för personalen
vid statens jern vägar.
Denna motion blef på begäran bordlagd.
Justerades två protokollsutdrag för detta sammanträde.
Herr talmannen anförde att han, efter öfverenskommelse, träf¬
fad vid talmanskonferens, finge föreslå, att onsdagen den 24 i
denna månad skulle anställas val af valmän jemte suppleanter för
utseende af Riksdagens justitieombudsman och hans efterträdare.
Detta förslag antogs.
På framställning af herr talmannen beslöts, att de ärenden,
som denna dag bordlagts första gången, skulle uppföras främst på
föredragningslistan till nästa sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 2,a e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
N:o 6. 12
Onsdagen den 17 Februari.
Onsdagen den 17 februari.
Kammaren sammanträdde bl. 11 f. m.
Herr statsrådet Annerstedt aflemnade Kongl. Maj:ts nedan-
nämnda nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) med förslag till förändrad lydelse af 11 § 2 mom. i nådiga
förordningen angående allmänt ordnande af prestersbapets inkomster
den 11 juli 1862;
2:o) med förslag till ehecklag, till lag angående ändrad lydelse
af 12 § utsökningslagen och till lag angående ändrad lydelse af
10 § 4 mom. i förordningen om nya utsökningslagens införande
och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10 augusti 1877;
3:o) med förslag till lag angående rätt att efterbilda konst¬
verk, och
4:o) med förslag till lag angående rätt att återgifva foto¬
grafisk bild.
Justerades protokollet för den 10 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets utlåtanden:
n:o 20, i anledning af väckt motion angående ändrade bestäm¬
melser i fråga om arrendatorer af kronans jordbruksdomäner ålig¬
gande nybyggnadssbyldighet;
n:o 21, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående inlösen af frälseskatteräntor;
n:o 22, i anledning af väckta förslag om skrifvelse till Kongl.
Maj:t, med begäran om utarbetande och framläggande af förslag
om rust- och rotehållets sättande på vakans;
n:o 23, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning
och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer
och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren
för sådana statsbidrags åtnjutande; och
n:o 24, angående väckta motioner om ändring i vilkoren för
lån från odlingslånefonden; äfvensom
13 N:o 5.
Onsdagen den 17 Februari.
bevillningsutskottets betänkande n:o 1, i anledning af väckta
motioner dels om förlängning af giltigheten utaf kongl. förord¬
ningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och
sjöfartsförhållanden den 30 maj 1890, dels ock om tullfrihet för
vissa varor vid införsel från Norge.
Föredrogos och hänvisades till lagutskottet de under samman¬
trädet aflemnade kongl. propositionerna.
Företogs val af sju ledamöter i Riksdagens särskilda utskott
för behandling af Kongl. Maj:ts propositioner n:is 10 och 28; och
befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
grefve Hamilton ........
herr Lithander........
„ Moberg.............
„ Asker .............
„ Brehmer..........
„ Törnebladh.......
„ Boström, Filip,
med 105
» 105
„ 105
„ 104
„ 95
„ 64
63
röster,
rt
v
yi
Företogs val af fyra suppleanter i Riksdagens förenämnda sär¬
skilda utskott; och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill
hafva blifvit utsedde:
friherre Rappe ......
herr Björklund
grefve v. Hallwyl.
herr Tillberg ...
med 93 röster,
90
84
68
T>
V
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr von Stapel-
tnohrs under gårdagen bordlagda motion, n:o 44, i anledning af
Kongl. Maj:ts proposition angående lönereglering för personalen
vid statens jern vägar.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
lagutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtanden nås 3—5.
Första Kammarens Prat. 1897. Ko 9.
3
N:o 5. H
Onsdagen den 17 Februari.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Pettersson,
Carl, under fjorton dagar från den 20 innevarande månad.
På framställning af herr talmannen beslöts, att de ärenden,
som denna dag bordlagts första gången, skulle uppföras främst på
föredragningslistan till nästa sammanträde.
Herr vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade:
Med anledning af inom talmanskonferensen i dag träffad öfverens¬
kommelse och på det att konstitutionsutskottets memorial n:o 1 må
kunna samtidigt föredragas i båda kamrarne får jag vördsamt hem¬
ställa, att kammaren behagade besluta att efter verkstäld justering
af protokollsutdrag åtskiljas.
Denna hemställan bifölls.
Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 11,48 f. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1897.