Motioner i törsta Kammaren, N:o 29.
13
N:o 29.
Af herr Fagerholm, om ökadt anslag till frostländighetens min¬
skande.
För frostländighetens minskande utgingo under hvardera af åren
1874—1883 80,000 kronor som anslag samt dessutom som lån 70,000
kronor. Efter odlingslånefondens inrättande 1883 vidtogs den förändrin¬
gen, att 100,000 kronor årligen skulle lemnas som anslag, hvarvid fästa-
des det vilkor, att två tredjedelar af verkliga kostnaden skulle af sö¬
kandena betalas, äfvensom föreskrefs, att de frostförande markerna skulle
vara för odling oanvändbara, hvilka bestämmelser hade till följd, att
från och med 1889 beloppet nedsattes till 50,000 kronor. 1891 höjdes
beloppet till 100,000 kronor, 1895 till 150,000 kronor samt 1896 till
200,000 kronor, hvilket sistnämnda belopp af Kongl. Maj:t i år i dess
proposition äfven föreslagits. Af 1896 års statsverksproposition fram¬
går, att under åren 1892, 1893 och 1894 beviljades till utdikningar söder
om Dalelfven 32,690 kronor och för utdikningar norr om Dalelfven
255,440 kronor; 1895 beviljades till dylika företag i rikets norra delar
98,600 kronor, men för de södra provinserna endast 1,400 kronor. Alla
hushållningssällskapen äfvensom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
landtbruksstyrelsen hafva 1895 enstämmigt förordat detta anslags höjande
till 300,000 kronor. Under åren 1865—1896, alltså under 31 års tid,
har jag, genom jemförelser af frostens olika härjningar i närheten af
moss- och myrmarker, varit i tillfälle att årligen iakttaga, hvilken för¬
delaktig inverkan utdikningar haft på temperaturen och att de fortfa¬
rande framvisa ett gynsamt resultat, hvad värmegraden beträffar.
14
Motioner i Första Kammaren, N:o 29.
Ett exempel må vara nog. 1866—1868 utdikades cirka 60 tunn¬
land myrmark å 1 mantal Simondeboda. Efter denna tid har hvarken
potates- eller rågskörd nämnvärdt skadats, samt medeltemperaturen un¬
der sommarnätterna varit 2 grader varmare än å andra på samma
höjdläge varande trakter, i hvilkas närhet mossarne ännu äro outdikade,
och vid de starka nattfrosterna 1894 och 1895 ända till 4 grader var¬
mare, hvarigenom såväl råg som hafre och potates ej skadades.
På Simondebodas utmarker finnes en af berg å nästan alla sidor
omgifven hvitmosse å 10 tunnland, i hvilken kälen månget år ej upp¬
tinar under sommaren och under intet år (med medelmåttig vin¬
terköld) före den 15 juli. På i närheten af nämnda mosse belägna
torpåkrar bortfryser i regeln såväl råg som hafre och potates hvart
femte år, hvilket förhållande före 1868 äfven existerade på de åkrar,
som finnas vid förstnämnda nu odlade 60 tunnland myrmark.
Inom Ingatorps och Hesleby socknar, hvilkas sammanlagda areal
är cirka 50,000 tunnland, finnas cirka 2,500 tunnland outdikade sank¬
marker, alltså 5 procent af hela arealen; alla dessa kunna utdikas med
en kostnad af omkring 40 kronor per tunnland eller i allt 100,000 kro¬
nor. 1894 och 1895 års nattfroster minskade rågskörden i dessa
båda socknar med cirka 2,000 tunnor samt förorsakade icke obetydlig
frostskada å hafre, gräs och potates, uppgående till minst samma värde
alltså 2,000 tunnor råg å 12 kronor ................................ 24,000 kronor,
minskad råghalmsskörd.......................................................... 1,000 »
minskad potates-, hafre- och grässkörd .............................. 25,000 »
summa 50,000 kronor.
Reflexionerna göra sig sjelfva.
Enligt verkstäld beräkning lära de två nordligaste länen innehålla
cirka 200 qvadratmil mossar, och om man beräknar, att alla öfriga län
tillsammans hafva endast hälften, nemligen 100 qvadratmil, hvaraf i
Småland helt säkert finnas 25 qvadratmil eller cirka 5 procent af hela
dess areal, så skulle hela den frostförande arealen utgöra 300 qvadrat¬
mil eller cirka 6 millioner tunnland, och om utdikningskostnaden sättes
så lågt som till 40 kronor per tunnland, blir hela kostnaden 240,000,000
kronor.
Att under sådana förhållanden och då statens finanser äro så ly¬
sande som för närvarande endast anslå 200,000 kronor per år, anser
jag meningslöst, och att föreskrifva sådana vilkor, som de nuvarande,
nemligen att två tredjedelar af verkliga kostnaden skola af markegarne
(utan lån) bestridas, är detsamma som att gifva med ena och taga igen
med andra handen.
Motioner i Första Kammaren, N:o 29.
15
De betänksamma se med ängslan och bekymmer, huru statens
budget årligen i oroväckande grad ökas, hvarvid fjerde och femte huf-
vudtitlarna intaga främsta rummen, samt att våra stora skogstillgångar,
hvilka nästan enbart på sista årtiondet tillfört landet den enorma kapi¬
talökningen, på ett hejdlöst sätt raseras, hvilket naturligtvis snart nog
skall hafva till följd, att både statens och enskildes inkomster på ett
känbart sätt minskas. Derför nödgas man att i och med den befarade
minskningen söka att på annat håll finna någon ersättning, och bör
dervid utdikningen af våra frostförande marker komma att i första
rummet beaktas.
Till en fond för försäkring af arbetare hafva under de tvenne sista
riksdagarne afsatts 1,400,000 kronor årligen. Skulle det ej vara kraf¬
tigare och säkrare hjelp för dessa arbetare, om ett lika stort belopp
årligen användes för utdikning af våra sankmarker, som alla i regeln
äro frostförande?
Af hvad jag nu anfört framgår, att jag anser anslaget i fråga vara
mycket för litet och, hvad som värre är, alldeles meningslöst, till följd
af de vilkor, som dervid fästats, något som äfven framgår deraf, att
under 1895 till hela södra Sverige endast beviljades ett belopp af 1,400
kronor.
Jag får derför vördsamt föreslå:
att Riksdagen måtte höja det af Kongl. Maj:t
begärda anslaget till frostländighetens minskande från
200,000 kronor till 1,000,000 kronor årligen;
att vilkoren förändras så till vida, att, på förslag
af vederbörande landtbruksingeniör, högst tre fjerde-
delar må lemnas som anslag utan återbetalningsskyl-
dighet och resten som lån, dessa senare på samma
grunder och vilkor som ur odlingslånefonden samt,
att vid fördelningen af dessa anslag och lån äfven
iakttages, att alla länen i proportion af såväl moss¬
markernas som åkerns areal och befolkningens täthet
blifva deraf lika delaktiga.
Stockholm den 29 januari 1897.
Axel Fagerholm.