Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.
5
N:o 22.
Af herr E. A. Lindblad, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om utarbetande och framläggande af förslag till
ändringar i riksdagsordningens bestämmelser i fråga om
val till Andra Kammaren.
Under förlidet års allmänna val till Riksdagens Andra Kammare
inträffade vissa tilldragelser, som vittnade om att bestämmelserna i vår
nu gällande valordning icke äro så fullständiga eller så tydligt affattade,
som med hänsyn till ämnets stora vigt är önskvärdt; och medan dessa
val ännu bevaras i friskt minne, liar jag trott det vara lämpligt att inom
Riksdagen bringa frågan på tal, för den händelse att Riksdagen skulle
finna de nu åsyftade bristerna påkalla någon åtgärd från lagstiftarens sida.
Riksdagsordningen stadgar i § 16 bland annat, att vid omedelbara
val rösterna afgifvas inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat;
»och skola för rösternas sammanräknande — — — — valprotokollen
insändas, för kommunerna på landet till öomhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad, som största folkmängden eger».
Om formuleringen af dessa protokoll finnas inga föreskrifter, och
måhända ligger deri en orsak till det beklagliga förhållandet, att val¬
protokollen ofta innefatta otydlighet, som föranleder till kasserande af
ett större eller mindre antal röster. I det valdistrikt, jag har äran
representera, inträffade förlidet år, att valprotokollet från eu af socknarne
angaf, hurusom elfva röster tillfallit »Herr E. Lindblad», utan uppgift
om titel eller hemvist, ehuru sannolikt alla valsedlar derom innehöllo
fullständig anteckning. Kommunalordföranden, som antagligen var öfver-
tygad, att inom distriktet ej fans mer än en valbar person med namnet
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.
»E. Lindblad», handlade naturligtvis i god tro, när han affattade proto-
kollet på sätt som nu skedde; men denna affattning vållade emellertid,
att domhafvanden, som ansåg en otydlighet föreligga, fördenskull kasse¬
rade dessa elfva röster. Huruvida nu bland distriktets valmän verkligen
fans någon annan än jag med namnet E. Lindblad, har jag mig icke
bekant. Men om, såsom jag antager, i valsedlarne icke förekom någon
otydlighet, så måste det väcka missnöje, att sådana sedlar vid samman¬
räknandet lemnas utan afseende.
Det nyss anförda stadgandet i riksdagsordningen innehåller den fullt
tydliga bestämmelsen, att valprotokollen skola insändas. Men, detta
oaktadt, har det. upprepade gånger inträffat, att kommunalstämmoord-
förande insändt, icke protokollet, utan den af kongl. statistiska central¬
byrån utskickade formulärblanketten, behörigen ifyld. Inom Rekarne-
kretsen af Södermanlands län hände det förlidet år, att valprotokoll
saknades från en kommun, och att således de derstädes afgifna rösterna
ej kunde medräknas. Att i detta fall protokollet uteblef, berodde natur¬
ligtvis på förbiseende från kommunalordförandens sida; men det låter
tänka sig, att under tider af oro och häftiga partistrider afsändandet af
dylika handlingar afsigtligt försummas eller uppskjutes utöfver den be¬
stämda tiden. Vore det ej i sin ordning, att i nu antydda fall veder-
•nraij^e va.^örrät,t^re egde att infordra de felande valprotokollen och,
tills dessa inkommit, uppskjuta den slutliga handläggningen af valet.
På åtskilliga håll har äfven, efter hvad man uppgifvit, valproto¬
kollens ordalydelse underkastats från valförrättares sida^ en kritik, som
torde varit något för sträng; så t. ex. lär en domhafvande hafva kasserat
protokoll af den anledning, att de ej angåfvo klockslaget, då valförrätt¬
ningen börjades, en annan derför att valprotokollet icke utmärkte, att
valet skett med slutna sedlar. Sålunda tyckes äfven bland jurister råda
osäkerhet, huru ett valprotokoll rätteligen bör stiliseras.
Och slutligen synes det mig vara en brist i lagstiftningen, att der
saknas föreskrift om valsedlarnes tillvaratagande och förvaring. För den
händelse att mot riksdagsmannaval förekommer anmärkning, torde det
vara af vigt, att man är i tillfälle att företaga en förnyad granskning af
valsedlarne, och för detta ändamål böra sedlarne omedelbart efter valets
slut förseglas och, ända tills valet blifvit beståndande eller slutligen upp-
häfdt, förvaras under kontroll, som är fullt betryggande.
Att anvisa medel för afhjelpande af nu påpekade olägenheter, är eu
uppgift, som jag ej tilltror mig att nöjaktigt lösa. Det vill dock synas,
som skulle de vanliga felaktigheterna i protokollens affattning kunna
förekommas eller väsentligen reduceras, om genom lämplig myndighets
7
Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.
försorg utarbetades och till kommunalordförandena öfverlemnades formulär
till valprotokoll med upplysande hänvisningar och exempel. Det är till
och med troligt, att ett sådant formulär skulle af kommunalordförandena
följas, om icke bokstafligen, dock minst lika troget som nu är händelsen
med det i grundlagen intagna formuläret till riksdagsfullmagt; och detta
torde vara nog. Beträffande försummelsen att i rätt tid insända val¬
protokoll torde korrektivet vara att söka i en sådan ändring af gällande
riksdagsordning, att valförrättaren eger att med föreläggande af viss
kort tid infordra felande protokoll och, der han så finner nödigt, äfven
de afgifna röstsedlarne samt att i afbidan på mottagande af dessa hand¬
lingar uppskjuta sammanräknandet af rösterna. Och äfven i fråga om
röstsedlarnes förvaring torde de nödiga föreskrifterna böra i grundlagen
införas.
På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra, tillåter jag mig
vördsamt hemställa,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täckes låta utarbeta och till
grundlagsenlig behandling förelägga Riksdagen förslag
till sådana bestämmelser, hvarigenom de nu anmärkta
bristerna i riksdagsordningens stadganden om val till
Andra Kammaren må kunna undanrödjas eller väsent¬
ligen minskas.
Stockholm den 25 januari 1897.
Ernst Lindblad.