Motioner i Andra Kammaren, N:o 117.
1
N:o 117.
Af herr C. G. Thor, om nedsättning af iullen å fläsk.
Då tullskyddsvännerna draga försorg derom, att någon hvila i tull¬
striden ej kommer att ega rum, utan oafbrutet begära högre och högre
tullar, så förefinnes ännu mindre anledning från den sida i denna strid,
som jag tillhör, att vara belåten. Det är dock ej derför, att yrkanden
på högre t-ullsatser för åtskilliga artiklar gjorts vid denna riksdag, som
jag nu går att föreslå nedsättning af tullskatten å en nödvändighets¬
vara, utan derför att jag, af de debatter derom som egt rum och de
utredningar som verkstälts under den tid, jag tillhört Riksdagen, har
blifvit stärkt i den åsigt, som jag i mina föregående motioner, i samma
syfte som nu, alltid framhållit, nemligen att tullen på fläsk icke är en
skyddstull, utan att det här är fråga om en ren fiuanstull. Härutinnan
hafva ock framstående ledamöter af Riksdagens båda kamrar gifvit mig
rätt, äfven sådana, som eljest äro goda protektionister. När det vidare
förhåller sig så, att de, som så godt som ensamma få vidkännas denna
särskilda beskattning, tillhöra de fattigaste folkklasserna, så tvekar jag
icke att, för lindrande af denna tulls orättvisa verkningar, föreslå
sänkning af tullen på fläsk. Jag hänvisar till statistiken i den reser¬
vation, som vid denna frågas behandling förlidet år af herr Fredholm
bifogades bevillningsutskottets betänkande n:o 13 år 1896, hvilken med
siffror tydligen visar, att fläsktullen icke kan anses som en skyddstull.
Bih. till lii/csd. Prof. 1897. 1 Sami. 2 A/d. 2 Band 29 Käft. (N:is 117—123.) 1
2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 118.
På grund af hvad jag här anfört och åberopat, får jag föreslå,
det Riksdagen besluter nedsätta tullen på
fläsk, rökt, till............................................................ 25 öre
och på fläsk, andra slag, till................................. 10 »
allt pr kilogram.
Stockholm den 29 januari 1897.
C. G. Thor.
I motionen instämmer
Oswald Emthén.
N:o 118.
Af herr C. Gr. Thor, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående för¬
ordnande af ombud att deltaga i den innevarande år i
Briissel sammanträdande konferensen rörande arbetare-
liemsfrågan vi. in.
Bland de tecken, som i vår tid visa, att de mindre bemedlade söka att,
i hvad på dem ankommer, i högsta möjliga grad betrygga sin ekono¬
miska ställning och om möjligt hjelpa sig sjelfva, är det, att tanken
på möjligheten att förskaffa sig egna hem af dem med stort intresse
omfattas. I de större städerna hafva sålunda bildats bostadsföreningar,
som uppfört hus, till hvilka medlemmarne, efter viss tids inbetalningar
antingen i form af hyror eller på annat sätt, blifva egare. Äfven på
landsbygden hafva s. k. egna-hems-föreningar uppstått, som afse att
skaffa medlemmarne eget tak öfver hufvudet och en jordbit, om ock
liten, af hvilken de kunna påräkna afkastning. Den mycket stora be¬
tydelse, en sådan rörelse har för landet i dess helhet, inses vid första
eftertanke af eu och hvar, och jag anser, att statsmagterna böra noga
gifva akt på och stödja dessa företag. Om ock icke direkta anslag