Andra Kammarens Tillfälliga Utskotta (N:o 2) Tillåtande N:o 18.
1
N:o 18.
Ank. till Riksd. kansli den 14 april 1896, kl. 2 e. ni.
Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4,
i anledning af motioner rörande vissa ändringar i kong!.,
förordningen om försäljning af vin och maltdrycker den
24 oktober 1885.
Till utskottets behandling har blifvit hänvisad en motion, n:o 134,
af herr O. G. Erikson i öfre Ödensvi, hvaruti motionären föreslår:
»att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t an¬
hålla, det Kongl. Majd täcktes utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag om sådan ändring af § 1, § 7, § 9 och § 22 i åberopade Kongl.
Maj ds nådiga förordning den 24 oktober 1885 angående försäljning af
vin, maltdrycker, kokadt kaffe och andra tillagade, icke spirituösa drycker
samt af § 8 och § 28 i åberopade Kongl. Maj ds nådiga stadga den 31
maj 1878 angående skjutsväsendet, så att det i hvarje fall må vara be¬
roende på vederbörande kommunala myndigheters medgifvande, om
och i hvilken utsträckning ölkrogar få inrättas eller fortgå inom kom¬
munen.»
Efter erinran derom, att kongl. förordningen den 24 oktober 1885
stadgar, att ingen kan förvärfva rättighet till utskänkning af vin, malt-
Jfih. till Riksd. Frat 1896. 8 Sami. 2 Afd. 2 Rand. W Höft. (N:n 18.)
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlutande N:o 18.
drycker, kokadt kaffe och andra tillagade, icke spirituösa drycker i vid¬
sträcktare omfattning, såvida inom stad stadsfullmägtige eller, der så¬
dana ej finnas, allmän rådstuga och magistraten afstyrka ansökan derom,
och om å landet kommunalnämnd och kommunalstämma afstyrka bifall
till sådan ansökan, anför motionären, att samma förordning medgifver
många undantag från denna hufvudregel, i det densamma stadgar sådana
»i § 1 för försäljning från tillverkningsställe och för den, som förvärfvat
rätt till utskänkning af bränvin, i § 7 för försäljning vid helsobrunn
eller badort, eller der värdshusrörelse af annan anledning kan komma
i fråga att under någon tid af året utöfvas, i § 9 för försäljning vid
marknad och kungjord allmän torgdag, vare sig i stad eller på landet,
så ock vid läger eller annat vapenöfningsmöte, mönstring, ting, auktion
eller annan till folksamling föranledande förrättning på landet; och att i
§ 22 stadgas, att förordning icke har tillämpning på gästgifvare vid dem
i sådan egenskap tillkommande försäljningsrätt och ej heller i allmän¬
het på dem, som utomhus i långa omfattning, vare sig medelst kring-
bärande eller från bord eller på annat dylikt sätt, idka försäljning af
maltdrycker eller öfriga i § 8 omförmälda, icke spirituösa drycker; för¬
ordningen skall icke heller gälla för Stockholms stad; likaledes skall
styrelsen för statens jernvägstrafik ega att, med ledning af denna för¬
ordnings grunder, meddela och tillämpa de närmare bestämmelser i
afseende å försäljning af omförmälda drycker inom jernvägens område
vid statens jernvägsstationer, som kunna af styrelsen anses erforder¬
liga; hvarjemte, på framställning af styrelse för enskild till persontrafik
upplåten jernväg, Konungens befallningshafvande, efter det kommunal¬
nämnden och kommunalstämman blifvit hörda, eger bestämma, om och
för hvilka tider utskänkning af maltdrycker må på landet inom området
för station vid sådan jernväg ega rum. Gästgifvare eller föreståndare
för skjutsstation ega ock, på grund af föreskrifterna i § 8 och § 28 i
Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 31 maj 1878 angående skjutsväsendet,
rätt att vid eller utom måltider till vägfarande försälja maltdrycker till
förtäring på stället.»
Efter anförande af dessa undantagsbestämmelser motiveras ofvan
anförda yrkande dermed, att motionären anser ett hufvudvilkor för god
lag vara, att den gäller lika för alla, hvadan han ej ansett sig kunna
underlåta att fästa Riksdagens uppmärksamhet på de missförhållanden,
som kunna uppstå derigenom, att, på grund af ofvan anförda särskilda
bestämmelser, ölkrogar kunna komma till stånd, i synnerhet inom lands¬
kommuner, till skada för en sund utveckling i sedligt afseende, utan att
Andra Kammarens Till/tilliyu Utskotts (N:o 2) Utlåtande K.o IS.
vederbörande kommunala myndigheter hafva någon rätt att deremot in¬
gripa.
Härjemte har i den jemväl till utskottet öfverlemnade motionen
n:o 213 af herr M. Alsterlund m. fl. utom andra framställningar, hvilka
af utskottet blifvit. behandlade i dess afgifna utlåtande n:o 13, äfven
yrkats, dock utan särskild motivering i denna del,
natt ingen ölhandel å landet ma kunna tillatas utan vederbörande
kommuns hörande och bifall».
Motionärerna hafva icke lemnat någon utredning om de miss¬
förhållanden eller olägenheter, som uppstått genom ifrågavarande undan-
tagsbestämmer. Yrkandet i motionen n:o 213 åtföljes, som sagdt, icke
af någon särskild motivering. I motionen n:o 134 motiveras framställ¬
ningen endast med motionärens åsigt, att en god lag bör gälla lika för
alla samt att, på grund af de anmärkta undantagsbestämmelserna, öl-
krogar af många anledningar kunna komma till stånd utan attt veder¬
börande kommunala myndigheter hafva rätt att deremot ingripa. Hå det
icke blifvit påvisadt eller ens anfördt, att sådana för sedligheten menliga
»ölkrogar», som motionären synes afse, till följd af de anförda undan¬
tagsbestämmelserna verkligen kommit till stånd, lär väl icke den om¬
ständigheten, att sådana kunna uppstå, utgöra tillräcklig grund för
ändring i nu gällande bestämmelser rörande sättet för vinnande af ut-
skänkningsrätt i föreliggande fall. Hvad åter beträffar motionärens
förstnämnda motiv, vinnes påtagligen icke det åsyftade ändamålet, att
få lagen lika gällande för alla, genom den ifrågasatta lagförändringen
derhän, »att det i hvarje fall må vara beroende af vederbörande kommu¬
nala myndigheters medgifvande, om och i hvilken utsträckning ölkrogar
få inrättas eller fortgå inom kommunen». Utom det att uttrycket »öl¬
krogar» icke inbegriper försäljning af vin, hvilket antagligen dock vant
meningen, innebär förslaget ju endast en öfverflyttning till de särskilda
kommunala myndigheterna af den Konungens befallningshafvande eller
kongl. jernvägsstyrelsen nu tillkommande afgörande pröfningsrätten
i hvarje särskildt fall; och att derigenom någon större likformighet vid
lagens tillämpning vinnes, anser utskottet så mycket mindre antagligt,
som de olika platsernas kommunala myndigheter med all säkerhet vid
de ifrågavarande undantagsfallen icke blott kunna, utan äfven med afl
säkerhet komma att hafva ganska olika uppfattning; hvadan, enligt
utskottets förmenande, hithörande bestämmelser i nu gällande författ-
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:u is¬
ning lemna betydligt större säkerhet för eu bättre öfverensstämmelse
emellan de särskilda besluten vid lemnande af tillstånd för sådan undau-
tagsförsäljning af ifrågavarande drycker.
Grundsatsen om lagens lika gällande lör alla blefve dessutom
genom motionärens förslag betänkligt rubbad äfven i ett annat afseende.
Då han nemligen föreslår, att sådan ändring i §§ 1, 7, 9 och 22 af
meranämnda förordning skall ske, så att utskänkningsrätten i hvarje
fall må bero på »vederbörande kommunala myndigheters» medgifvande,
skulle,, derest sådan ändring gjordes, för erhållande af utskänknings-
rätt vid dessa undantagsfall ett helt annat förfaringssätt följas, än det
som tillämpas i allmänhet för dylika utskänkningsrättigheters erhållande.
I sistnämnda fall erfordras enligt författningen skriftlig anmälan till
kommunalnämnden, som öfver ansökningen gifver utlåtande och öfver-
lemnar ansökningen till kommunalstämmans yttrande. Afstyrka båda, har
ansökan förfallit; men är ansökan tillstyrkt af båda eller blott af en¬
dera, skall kommunalstämmans ordförande insända handlingarna till
Konungens befallningshafvande, som derefter eger att i frågan bestämma.
Men derest, enligt motionärens yrkande, vederbörande kommunala myn¬
digheters medgifvande skulle erfordras för rättighet till utskänkning i
de nu ifrågavarande undantagsfallen, så skulle, om blott endera, kom¬
munalnämnd eller stämma, icke ville medgifva den begärda rättigheten,
frågan derom vara förfallen och derigenom de, som begärde en sådan
undantagsrätt, komma i icke obetydligt sämre ställning än andra som
eljest i allmänhet sökte utskänkningsrätt.
Hvad särskilt beträffar ölutskänkningen vid jernvägsstationer, så
bär denna fråga redan varit föremål för Riksdagens uppmärksamhet.
Vid 1891 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren motioner dels om
ändring i bestämmelser angående tillhandahållandet af maltdrycker vid
station å statens jernvägar, i syfte att magistrat eller kommunalnämnd
måtte, der oordningar af försäljningen uppstode, kunna förbjuda ut-
skänkningen under annan tid, än då personförande tåg vid samma sta¬
tion gjorde uppehåll, och dels att å statens jernvägar antalet utskänknings-
ställen, så vidt möjligt vore, inskränktes samt utskänkningen så ordna¬
des, att ändamålet med den kommunerna medgifna rätt att sjelfva be¬
stämma öfver eller rent af förbjuda sådan utskänkning mindre än dittills
äfventyrades, samt att icke, såsom fallet vore särskildt om sön- och helg-
dagar, ordningens och nykterhetens uppehållande försvårades eller rent
af omöjliggjordes. Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 1 hemstälde
med anledning häraf om aflåtande af en skrifvelse till Kongl. Maj:t med
anhållan, »att, sedan de af kongl. jernvägsstyrelsen i dess skrifvelse till
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 18. 5
Konungen den 17 april 1891 bebådade allmängiltiga ordningsreglerna för
utskänkning af vin och maltdrycker å stationer vid statens jernvägar blifvit
utfärdade, Kongl. Maj:t täcktes meddela nådig bestämmelse om, att, der
sådan utskänkning visar sig framkalla missbruk eller oordningar, veder¬
börande polis- och kommunalmyndighet må ega att ingripa på ena¬
handa sätt, som gällande förordning angående utskänkningsrörelse stad¬
gar för dylikt fall vid annorstädes idkad försäljning af vin eller malt¬
drycker.» Denna hemställan bifölls af Andra Kammaren, men biträddes
icke af den Första i enlighet med dess tillfälliga utskotts hemställan
och på den grund, att, sedan jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse
förklarat sig hafva beslutat att efter det erfarenhet vunnits om verkan
af de mera detaljerade ordningsregler, som meddelats af intendenterna
för femte och sjette trafikdistrikten, utfärda generella bestämmelser lör
samtliga restaurationer vid stambanornas stationer, att träda i kraft i
stället för de föreskrifter, som förut varit gällande, det icke ansågs
nödvändigt att, innan sådana bestämmelser blifvit af styrelsen utfärdade
och kungjorda, hos Kongl. Maj:t anhålla om det ifrågasatta tillägget till
förordningen i ämnet. Sådana ordningsregler äro numera i juli månad
år 1894 utfärdade af kongl. jernvägsstyrelsen och åtfölja detta utlåtande
såsom bilaga; deraf torde framgå, att numera Öl- och vinutskänk-
ningen är ordnad på ett sätt, som, så vidt utskottet har sig bekant,
icke vållat några klagomål.
På grund af hvad utskottet sålunda haft äran anföra, får detsam¬
ma hemställa,
att såväl herr O. Gr. Eriksons motion som den
del af motionen n:o 213, hvilken afser, att ingen öl¬
handel å landet må kunna tillåtas utan vederbörande
kommuns hörande och bifall, icke må till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 april 1896.
På utskottets vägnar:
P. WALDENSTRÖM.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 18.
(i
Bilaga.
Ordningsregler
för utöfvande af restaurationsrörelse vid statens jernvägar.
l:o) Innehafvare af restauration vid statens jernvägar åligger att
enligt kontrakt, som blifvit med kongl. jernvägsstyrelsen upprättadt,
sjelf eller genom en redbar oeh ordentlig restauratör mot betalning
tillhandahålla allmänheten mat, kaffe, vin och maltdrycker af god be¬
skaffenhet.
2:o) Restaurationslokal skall, för kontraktsenlig servering, hållas
öppen för allmänheten en half timme före och en half timme efter per¬
sonförande tågs ankomst och afgång, dock att jemväl på annan tid,
som af vederbörande intendent närmare bestämmes, servering må ske
till vid stationen bosatt jernvägsfunktionär, resande posttjensteman eller
annan tjensteman, som å tjenstens vägnar uppehåller sig å stationen.
Vid alla andra tillfällen skall, så framt icke, på gjord framställ¬
ning, trafikdirektören inom distriktet för särskildt fall annorlunda för¬
ordnat, lokalen vara stängd och ingen servering derstädes förekomma;
dock att, der restaurationsrörelse är förbunden med hotellrörelse, ser¬
vering i I och II klass restaurationslokal, utan hinder af hvad sålunda
blifvit stadgadt, må jemväl å annan tid, ehuru ej senare än kl. 10 e. m.
eller då allmän gudstjenst i församlingen hålles, ega rum till resande,
som bor å hotellet.
Har trafikdirektör, efter ty nu är sagdt, meddelat tillstånd till
hållande af servering, skall, så länge serveringen pågår, tillståndsbeviset
finnas anslaget i lokalen.
3:o) Servering i I och II klass restaurationslokal å la table d’hote
eller portionsvis skall ega rum vid personförande tågs ankomst. Afgif-
terna för table d’höte samt för kaffe och té utan table d’höte skola
vara åt distriktets t. f. intendent godkända och genom i restaura-
tionslokalen anslagen taxa tillkännagifna samt afgifterna för mat por¬
tionsvis äfvensom för vin och maltdrycker å matsedel eller vinlista ut¬
märkta.
4:o) Uti III klass restaurationslokal skall, der servering af mat
eger rum, detta ske portionsvis; och skola afgifterna för såväl mat
som kaffe, vin och maltdrycker erläggas enligt af t. f. intendenten fast-
stäld och i lokalen anslagen taxa.
7
Andra Kammar ms Tillfälliga Utskot/s (N:o 2) Utlåtande N:o 18.
5:o) Under sön- och helgdagar vare ej tillåtet att utskänka vin
eller maltdrycker annorlunda än vid måltider åt spisande gäster.
6:o) Vin eller maltdrycker må ej utlemnas till den, som synbar¬
ligen är berusad, ej heller till den, som är minderårig.
7:o) Den, som efter förtärande af vin eller maltdrycker i restaura-
tionslokalen finnes vara öfverlastad, må ej af restauratören lemnas utan
vård.
8:o) Derest stationsföreståndare skulle för ordningens upprätthållan¬
de finna nödigt att å de tider, då enligt bestämmelserna under mom. 2
restaurationslokal må hållas öppen, tillsäga om utskänkningens inställande
eller lokalens utrymmande, skall sådan tillsägelse genast åtlydas; och
skola för öfrigt de föreskrifter, som af stationsföreståndaren för bibe¬
hållande af god ordning inom stationens område meddelas, lända till
efterrättelse.
* 9:o) Förorsakas oordningar, oväsen eller störande uppträden af
dem, som besöka restaurationslokalerna, skall restaurationspersonalen
genast söka genom foglig och allvarlig tillsägelse afstyra sådant samt,
om detta ej har önskad påföljd, skyndsamt anmäla förhållandet hos
stationsföreståndaren, hvilken enligt § 29 af gällande instruktion för
stationsföreståndare vid statens jernvägar eger att utöfva tillsyn öfver
restaurationslokalerna inom jern vägens område och har att förvissa sig
om, att ordningen inom dessa lokaler ej störes.
10:o) Öfverträdelser mot förestående föreskrifter böra anmälas till
stationsföreståndaren eller allmänna åklagaren i orten.
ll:o) Varor, som från annat håll medföras i restaurationslokal, må
ej, mot restauratörens bestridande, derstädes förtäras; och, om restaura-
tionspersonalens förbud i detta afseende ej åtlydes, skall anmälan om
förhållandet genast göras till stationsföreståndaren.
12:o) Om försenande af tåg eller anordnande af extratåg, vid
hvars ankomst måltid skall hållas för de resande, åligger stationsföre¬
ståndaren att i tid meddela restauratören underrättelse, på det att mål¬
tiden må vara i ordning vid tågets ankomst.
13:o) Dessa ordningsregler skola vara anslagna i samtliga restaura-
tionslokaler.
Stockholm i juli 1894.
Kont/l. jernvägsstyrelsen.