Statsutskottets Utlåtande N:o 36.
5
) m •>
j r • | ;• r v. j . \ y. t '
HT:o 36.
.]•'> ••• I r ’ t‘ yy.n.' /i ,[..*!/( )>' : ‘ ? i i‘. *•
Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1896, kl. 3 e. m.
' i ■ no:;
- j»;v ,, UJf ^mnitfölh; töi
Utlåtande, i anledning af vädd motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående fördelning af lindring i roteringsbesväret.
(I. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande
behandling remitterad motion (n:o 110), har herr friherre I. A. von Knorring
hemstält,
att Riksdagen måtte aflåta skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran,
att Kongl. Maj:t, då fördelning af de genom lagen den 2 december 1892
medgifna lindringsbeloppen inom soldat- och båtmansrotar efter roteintres-
senternas nominella andelar i roten icke alltid motsvarade deras verkliga
andelar i besväret, måtte utfärda nödiga bestämmelser om att, der tvist
uppstode inom en rote i nämnda hänseende, den med hittills varande för-
delningssätt missnöjde måtte kunna på framstäld begäran erhålla värde¬
ring på lämpligt och för roten billigt sätt af det hvarje roteintressent
åliggande besvär, samt att denna värdering måtte, till dess möjlig för¬
ändring i roteintressenternas andelar i besväret blifvit gjord, utgöra grun¬
den för den proportionella fördelningen mellan dem af det af staten be¬
viljade lind ringsbeloppet.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 36.
Jemte erinran att, sedan jemlik^ kongl. kungörelsen den 13 juli 1887
båtsmanshåll blifvit satt på vakans, de i motionen omförmälda förhål¬
landen endast i ringa mån kunna afse båtsmansrotar, får utskottet åbe¬
ropa, hurusom utgörandet af planpenningar, eller s. k. hjelp- och strö-
rotars skyldighet att med stamrotarne deltaga i anskaffande af torp, mul¬
bete, vedbrand och gärdselfång för manskapet vid indelta armén, närmare
bestämts genom kongl. brefven den 28 oktober 1817 och den 15 mars
1826 samt krigs- och kammarkollegiernas cirkulär den 28 februari 1846.
Vidare får utskottet erinra, att 1892 års urtima Riksdag medgifvit den
ändring i gällande bestämmelser beträffande soldatkontrakten vid indelta
armén, att rote- och rusthållare äfven i de landskap, der sådant ej förut
varit inedgifvet, måtte vara oförhindrade att mot ersättning i legan, hem¬
kallet eller den kontanta lönen till soldat upplåta allenast torp med kål¬
täppa eller planteringsland eller ock till soldat utgifva allenast kontant
lega och lön; och har Kongl. Maj:t den 2 december 1892 utfärdat kun¬
görelse i ämnet. Omförmälda förändrade bestämmelser i afseende å sättet
för aflöningen till manskapet vid indelta armén torde otvifvelaktigt under¬
lätta reglerandet af strö- och hjelprotarnes skyldigheter och sålunda äfven
ordnandet af de utaf motionären omförmälda förhållanden.
I afseende å sättet för värdering af roteintressenternas besvär torde
ej erfordras att, såsom motionären föreslagit, särskilda bestämmelser derom
utfärdas, utan synes denna värdering, sådana bestämmelser förutan, lämp¬
ligen kunna verkställas af tre gode män, med rätt för parterna att, om
de ej med deras uppskattning åsämjas, vid laga domstol utföra sin talan
i ämnet; och får utskottet till stöd för denna uppfattning åberopa Kongl.
Maj:ts dom den 6 december 1861, deri uti mål emellan egaren till hemman,
hvarå stamrote för soldatnummer var beläget, och egare till hemman,
som utgjorde strörote till samma soldatnummer, angående förpligtande för
strörote att, utöfver hvad som enligt knektekontraktet borde tillkomma
stamroten, utgifva ersättning till viss del för den ökade afkastning, torpet
enligt förrättad besigtning och värdering visat sig lemna, Kongl. Maj:t
förklarat, dels att strörote skulle, utöfver vanliga planpenningar, utgifva
till stamroten viss del af värdet af de med torpet förenade årliga för¬
måner, beräknade efter förhållandet vid torpets upplåtande till dåvarande
innehafvaren; samt dels att, i händelse parterna icke annorlunda åsämdes,
uppskattning till utrönande af denna ytterligare ersättnings belopp skulle
verkställas af tre gode män, af hvilka parterna skulle utse två, en å hvar¬
dera sidan, och dessa två tillkalla den tredje, med rättighet likväl för
Statsutskottets Utlåtande N:o 37.
7
parterna att, derest de icke med gode männens uppskattning åtnöjdes,
särskilt i ämnet vid domstol utföra talan.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
• gdbviNio tolni i: ■) i! , :.UeJn wn.nu ,..m CM.’-'! liv ).< i
att friherre von Knorrings ifrågavarande motion
icke må af Riksdagen bifallas.
.rttti/ici j *.m .in !.'•>{> .1 -a-.ti; Lr M. .■'mJMi.ir -! w.tm ueb 1.- it$hill;i&rt
Stockholm den 17 mars 1896.
■ ■■•• it:# Hfj rf; in nm : ..ivii.-l-jli • v>>,yfr Ab it,/)-r *• / •. »tf
(idf/iTmi )d Mtto.-Glu k;1
På statsutskottets vägnar:
. M'i- ■i.,.i.;iav;)it'vi / -dioi t, ii tfa
..ii \ ' i ..».>• f ,/ lij i , *
. -- 1 ‘ • i';„ : .i »* -if/l t jjfll
CHR. LUNDEBERG.
.008 1 mi;n 71 it-d.i mlfji , Ad.
tf 'år. • 'i
Killa «< 1V17J I .
Kr:o 37.
Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1896, kl. 3 e. in.
Utlåtande, i anledning af vädd motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående statens öfvertagande af rustnings- odi
r otering sbesvären.
(I. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion (n:o 202) har herr Folke Andersson, med hvilken herrar A. P.
Gustafsson och Gustaf Bäckgren instämt, föreslagit, att Riksdagen måtte
i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta ut-