Statsutskottets Utlåtande N:o 28.
t
N:o 28.
Ank. till Biksd. kansli den 3 mars 1896, kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning till Hallsbergs stationssamhälle af ett jordområde från
förra militiebostället Berg n:o 1 i Örebro län.
(I. A.)
Enligt hvad af en till Riksdagen aflåten och till statsutskottets för¬
beredande behandling remitterad proposition (n:o 17) af den 31 januari
innevarande år inhemtas hade, sedan Kongl. Maj:t den 26 mars 1886
faststält plan för reglering af visst område vid Hallsbergs jern vägs¬
station och i sammanhang dermed berättigat stationssamhället att i den
ordning, gällande författning om jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof stadgade, till sig lösa den enskilda personer, menig¬
heter eller inrättningar tillhöriga mark, som enligt den faststälda planen
erfordrades för utläggande af gator, torg och allmänna platser, municipal-
styrelsen i Hallsberg hos Kongl. Maj:t anhållit, att af en till förra
sergeantbostället 1 mantal Berg n:o 1 i Hallsbergs socken och Humla
härad af Örebro län hörande, invid jernvägsstationen belägen utjord
måtte på liknande vilkor, som af Kongl. Maj:t och Riksdagen beviljats
Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län, för alltid öfverlåtas till stations-
Bih. till Biksd. Prof. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 25 Haft. (N:o 28). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 28.
samhället dels det område, som läge inom den faststälda reglerings-
planen, dels ock derutöfver ett jordområde af 350 ar, att användas
hufvudsaligen för större torgdagar och kreatursmöten.
Öfver denna ansökning hade yttranden afgifvits af arrendatorerna
af nämnda utjord, en del personer, som derå uppfört byggnader, veder¬
börande kronofogde och domänintendent samt Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i länet, hvarefter jemväl domänstyrelsen afgifvit utlåtande i
ärendet och dervid öfverlemnat en af förste landtmätaren O. Tengvall
åren 1892—1893 upprättad karta öfver den del af ifrågavarande utjord,
som benämndes Kärret, jemte tillhörande beskrifning.
Domänintendenten hade i det af honom afgifna yttrande hänvisat
till den af honom jemte vederbörande uppskattningsmän sommaren
1893 verkstälda arrende- och saluvärdering äfvensom i sammanhang
dermed uppgjort förslag till utjordens framtida disposition under förut¬
sättning, att Kongl. Maj:t komme att fästa afseende vid ansökningen.
Af det vid nämnda förrättning förda protokoll jemte öfriga till¬
gängliga handlingar hade, enligt hvad i den kongl. propositionen vidare
förmäles, inhemtats, att vid utarrendering af hemmanet Berg från den
14 mars 1870 omkring 50 tunnland till hemmanet hörande, men från
dess öfriga egor afskild ängs- och skogsmark genom vederbörande bo-
ställsdirektions kontrakt den 23 oktober 1875 särskilt för sig upp¬
låtits mot ett årligt arrende af 112 kubikfot spanmål, hälften råg och
hälften korn, att lösas efter 10 års medelmarkegångspris, samt der¬
utöfver 610 kronor i penningar, motsvarande tillsammans för år 1894
833 kronor 85 öre, med stadgande, bland annat, att arrendatorn skulle
till hufvudgårdens arrendator årligen erlägga eu femtedel af de på hem¬
manet i dess helhet belöpande utskylder och onera. Denna ängs- och
skogsmark hade i arrendeuppskattningsprotokollet upptagits under namn
af utegorna Kärret och Vingen, hvilka egor vore närbelägna hvarandra
och icke vore att förvexla med utjordar, utan inginge i hemmanets
mantal. Enligt protokollet vore Kärret beläget invid Hallsbergs jernvägs-
station och utgjordes till största delen af en förut sank, men genom
den s. k. Ralaåns sänkning torrlagd och till åker förvandlad kärräng,
hvars vestra del sträckte sig till allmänna landsvägen och upptoge östra
sluttningen af den s. k. Hallsbergsåsen samt angränsade jernvägens
stationsområde. Dess hela egoområde utgjorde 20 hektar, 87,46 ar,
hvaraf likväl utbrutits dels 13,75 ar till landsvägens omläggning, dels
49,so ar, motsvarande 1 tunnland, som på grund af kongl. bref den 6
december 1864 exproprierats af Rumla härad för anläggning af gäst¬
gifveri, så att egans utarrenderade område numera utgjorde 20 hektar
Statsutskottets Utlåtande N:o 28.
3
24,<i ar. Enligt ofvan omförmälda karta, hvarå jemväl utmärkts den
för stationssamhället faststälda regleringsplan, såvidt den berörde Kärret,
vore inom planen belägna, förutom nämnda utbrutna områden, tillsam¬
mans 63,05 ar, af Kärrets utarrenderade jord 4 hektar 21,21 ar, hvaraf
1 hektar 92,26 ar upptoges af 17 till större delen bebygda tomter jemte
en mindre väg, 2 hektar 15,so ar utgjorde åker och 13,15 ar impediment.
Dessutom läge inom regleringsplanen en vid laga skifte mellan hem¬
manen 3 mantal Norrby och 1 mantal Berg undantagen samfällighet,
bestående af ett grustag samt en gammal landsväg och en gemensam
afloppsgraf om tillsammans 1 hektar 17,39 ar, hvaraf gamla landsvägen
och afloppsgrafven upptagits till 42,15 ar, 8 byggnadstomter till 71,44
ar och en mindre utfartsväg till 1,80 ar.
I afseende å nyssberörda inom regleringsplanen belägna del af
Kärret, 4 hektar 21,21 ar, hade förrättningsmännen föreslagit, att denna
del jemte kronans andel i den gemensamma afloppsgrafven, hvilken
enligt förrättningsmännens åsigt borde utfyllas, 25,10 ar, eller tillhopa
4 hektar 46,31 ar, måtte på det sätt disponeras, att deraf skulle till
samhället upplåtas dels utan ersättning 1 hektar 87,so ar, hvaraf större
delen utgjordes af till gator afsatt mark, och dels mot lösen, efter ett
beräknadt värde af 10 kronor för ar, ett område af 1 hektar 42,15 ar,
afsedt att användas till öppna platser, samt återstoden eller 1 hektar
16,66 ar afyttras till enskilde mot lösen, beräknad efter 100 kronor
för ar.
Hvad anginge den del af Kärret, som läge utom regleringsplanen,
hade förrättningsmännen uppgjort förslag till dess styckning för för¬
säljning å offentlig auktion; och då härigenom samhället lemnades till¬
fälle att förvärfva hvad som till marknadsplats och kreatursmöten kunde
erfordras, hade uppskattningsmännen ansett något afseende icke böra
fästas vid samhällets ansökning att för sådant ändamål få en särskild
ega sig upplåten.
Beträffande slutligen dispositionen öfver de på den samfälda mar¬
ken till hemmanen Norrby och Berg indelta tomter hade förrättnings¬
männen förklarat sig obehöriga att derom uppgöra något förslag, utan
ansett bestämmandet härom böra bero på särskild uppgörelse inom
skifteslaget.
Af dem, som yttrat sig i ärendet, hade vidare de personer, Indika
å ifrågavarande område uppfört byggnader, anhållit, att dem måtte be¬
viljas rätt att inlösa de af dem under de senare tjugu åren bebygda
och bebodda tomter med nödigt utrymme på samma vilkor, som be¬
viljades stationssamhället, eller, om detta icke bifölles, att de måtte få,
4
Stats utskottets Utlåtande N:o 28.
oberoende af samhället, till sig lösa nu innehafda tomter efter domän¬
styrelsens blifvande taxering.
Kronofogden hade ansett det vara af synnerlig vigt för samhället
att med full egande och dispositionsrätt kunna förvärfva hvad som er¬
fordrades till byggnadstomter, öppna platser, gator och dylikt eller hela
den inom regleringsplanen belägna del af området, under det att det
begärda området derutanför finge anses mindre väsentligt för samhället,
synnerligast som vederbörande arrendatorer torde finna med sin fördel
förenligt att utan kostnad för samhället upplåta detsamma för angifvet
ändamål; och hade kronofogden hemstält, att till samhället måtte under
full eganderätt upplåtas de inom den faststälda regleringsplanen be¬
lägna områdena på det sätt, att den del, som enligt planen'vore afsedd
att användas till öppna platser, gator och dylikt, finge förvärfvas utan
lösen, men mot utgörande af de för denna del i förhållande till hela
området nu belöpande skatter, onera och arrendeafgifter samt åter¬
stående inom planen belägna området, som vore afsedt att användas
till byggnadstomter, mot erläggande af den lösen, som af Kongl. Maj:t
kunde varda bestämd, dock att egare af redan å platsen befintliga bygg¬
nader finge hafva företrädesrätt att för dem erhålla nödigt tomtutrymme
utan högre lösen till samhället, än som i förhållande till hela arealen
belöpte på den andel, som de deraf bekomme.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade hemstält, att Kongl. Maj:t
måtte förelägga Riksdagen proposition derom, att det till förra sergeants-
bostället Berg hörande område, som läge inom den för stationssam¬
hället faststälda regleringsplan, måtte på de vilkor, som af domän¬
intendenten föreslagits och funnes närmare angifna uti ofvan omförmälda,
vid arrendeuppskattningen och saluvärderingen förda protokoll, till sam¬
hället för alltid upplåtas.
Slutligen hade domänstyrelsen anfört, att stationssamhället för
genomförande af den utaf Kongl. Maj:t faststälda regleringsplan hade
behof af den till gator och allmänna platser afsedda mark; och då för
samhällets utveckling jemväl syntes vara af nöden, att detsamma finge
förfoga öfver inom planen belägna tomter, hade styrelsen ansett sam¬
hället böra beredas tillfälle att förvärfva hela den å regleringsplanen
upptagna delen af Kärret, dock med undantag af de områden, Indika,
såsom förut anförts, 'redan blifvit derifrån skilda, äfvensom af den till
hemmanen Norrby och Berg hörande samfälda mark, hvilken senare
under nuvarande förhållanden icke kunde af kronan disponeras, samt
med viss inskränkning i förfoganderätten öfver redan bebygda tomter.
Beträffande de vilkor, under hvilka eganderätten finge förvärfvas,
Statsutskottets Utlåtande N:o 28.
5
hade domänstyrelsen förklarat sig hvarken kunna tillstyrka bifall till
stationssamhällets begäran att få sig upplåtet ifrågavarande jordområde,
hvilket, såsom af den af uppskattningsmännen gjorda värderingen syntes
framgå, vore af ganska värderik beskaffenhet, utan någon ersättning
och endast med skyldighet för samhället att utgöra de å området be¬
löpande utskylder och onera eller biträda uppskattningsmännens förslag,
att samhället skulle utan ersättning bekomma större eller mindre del af
området. Styrelsen hade tvärtom ansett, att samhället borde gifva
kronan full ersättning för all mark, oafsedt det ändamål, hvartill den
vore ämnad att användas; och borde enligt styrelsens åsigt denna er¬
sättning, der den icke redan i berörda förslag upptagits, lämpligen
bestämmas af domänintendenten med biträdande arrendeuppskattnings-
män. Med denna lösningsrätt borde emellertid följa skyldighet för
samhället att lemna nuvarande egare till hus och byggnader inom tomt¬
området rätt att till sig lösa de af dem bebygda tomtdelar, såvidt dessa
ej inkräktade på tillämnade gator och allmänna platser, mot samma
lösen, som samhället finge erlägga till kronan, äfvensom att af egarne
till sådana byggnader, som vore belägna å till gator och allmänna
platser afsedda områden, inlösa de dem tillhöriga byggnader med deras
lulla värde, i den mån platsen, der byggnaderna voro belägna, för
regleringsplanens genomförande behöfde användas. Till förekommande
af tvist mellan samhället och innehafvarne af bebygda tomter angående
det utrymme, som borde till deras byggnader bibehållas, hade domän¬
styrelsen föreslagit, att domänintendenten och uppskattningsmännen
måtte erhålla uppdrag att i sammanhang med den n}ra saluvärdering,
som syntes böra ske, bestämma, huru stor del af hvarje tomt borde af
hvar och eu friköpas, och derom göra noggranna anteckningar i förrätt-
ningsprotokollet. I händelse mellan samhället och egare till byggnad,
som läge utanför de i regleringsplanen till tomter afsedda områden,
enighet ej uppnåddes, då inlösen af byggnad för regleringens genom¬
förande förekomme, hade styrelsen ansett, att föreskrift borde meddelas
derom, att parterna skulle i fråga om ersättningsbeloppets bestämmande
vara underkastade stadgandena i lagen om skiljemän den 28 oktober
1887. Af uppskattningsmännen framstäldt förslag, att betalningsvilkoren
för den inlösta jorden borde ställas lika med hvad vid försäljning af
kronoegendom hittills varit vanligt, hvarmed antagligen afsetts, att
köpeskillingen skulle få erläggas under loppet af sex år med eu sjette¬
del årligen, hade styrelsen ansett sig böra biträda under förutsättning,
att samma betalningstid af samhället medgåfves tomtinnehafvarne. Så¬
som vilkor i öfrigt borde, enligt styrelsens hemställan, föreskrifvas, att
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 28.
borgensförbindelse eller annan godkänd säkerhet i vanlig ordning för
ogulden köpeskilling af samhället aflemnades samt att viss del af hem¬
manets mantal åsattes den till samhället upplåtna marken på sätt och
i den ordning, som stadgades i 13 § 3 mom. af kong], förordningen
angående hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 augusti 1881,
hvarvid särskild! borde iakttagas, att ingen del af förenämnda samfälda
mark inginge i den af samhället inköpta hemmausdelen.
Då domänstyrelsen af handlingarne i ärendet ansett framgå, att
samhället icke hade behof af ytterligare plats för kreatursmöten, torg¬
dagar med mera, hade styrelsen funnit samhällets ansökning att för
nämnda ändamål få åt sig upplåtna delar af det utom regleringsplanen
belägna området af egan. Kärret böra lemnas utan afseende.
Med anledning af hvad domänstyrelsen sålunda yttrat i afseende
å sistnämnda del af ansökningen hade, såsom af statsrådsprotokollet
vidare inhemta^, municipalstyrelsen till stöd för sin anhållan uti en
ytterligare skrift anfört, bland annat, att, derest hela det utom reglerings¬
planen belägna området af Kärret komme att ånyo på arrende upplåtas
och något undantag af mark för tillgodoseende af samhällets behof af
plats för marknader och kreatursmöten dervid icke gjordes, samhället
blefve i berörda afseende helt och hållet beroende af en blifvande
arrendator godtfinnande. Nuvarande arrendatorerna af Kärret hade
visserligen erbjudit sig att, i händelse de bibehölles vid arrenderätten,
under deras arrendetid kostnadsfritt upplåta behöflig plats för marknader.
Men detta erbjudande vore icke tillfredsställande, då den arrenderade
jorden af dem måste brukas såsom åker och följaktligen indelas i
cirkulation samt de såsom ersättning för upplåtelsen måste beräkna
förmåner af den spillning, som vid marknader och möten derstädes
komme marken till godo. Det vore följaktligen naturligt, att, för vin¬
nande af sådan förmån, platsen för marknaderna måste årligen ombytas
i öfverensstämmelse med den för marken antagna växtföljden, hvilket
redan i och för sig vore eu stor olägenhet. Då dertill komme, att
ifrågavarande, utom x-egleringsplanen belägna område bestode af mer
eller mindre djup, till svartmjdla ännu ej förvandlad dy- och mossjord,
som, om densamma skulle med fördel kunna användas till marknads¬
plats, behöfde grunddikas och öfvergå till fast gräsvall, kunde detta ej
vinnas på annat sätt, än att ett visst och en gång för alla bestämdt
utmål dertill anvisades och för det afsedda ändamålet bereddes. Annan
lämplig marknadsplats kunde icke heller på antagliga vilkor vinnas å
angränsande mark, tillhörande enskilde jordegare. Skulle inskränkning
Statsutskottets Utlåtande N:o 28. 7
af det begärda utmålet anses nödig, kunde samhället åtnöjas med dess
begränsning till omkring 2,5 hektar.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som till Kongl. Maj:t öfver-
lemnat municipal styrelsens sist omförmälda skrift jemte ett från veder¬
börande domänintendent inhemtadt yttrande, deri denne vitsordat rigtig-
heten af municipalstyrelsens uppgifter, hade, med afseende å hvad i be¬
rörda skrift anförts, i likhet med domänintendenten nu tillstyrkt bifall
till municipalstyrelsens anhållan, jemväl i hvad den afsåge upplåtande af
nödigt område till marknadsplats.
Sedan domänstyrelsen erhållit befallning att afgifva utlåtande öfver
hvad municipalstyrelsen sålunda ytterligare anfört samt till domän¬
styrelsen jemväl öfverlemnats en af municipalstyrelsen till Kongl. Maj:t
ingifven kopia af ofvan omförmälda karta jemte beskrifning öfver Kärret,
å hvilken kopia förste landtmätaren F. R. Belfrage dels uppdragit grän¬
serna för det till marknadsplats föreslagna område, betecknadt med A,
och dels angifvit områdets ytinnehåll vara 3 hektar 2,66 ar, hade domän¬
styrelsen den 23 sistlidne december afgifvit det infordrade utlåtandet
och deri, jemte framhållande att enligt nyssberörda kopia det med A
betecknade område angränsade den inom regleringsplanen belägna mark
samt omslöte tre med enskilde tillhörande byggnader försedda tpmter
äfvensom en egoväg, hvilken jemväl begagnades såsom utfartsväg från
annan egendom, tillika anfört, att som numera finge anses utredt, att
mark å utegan Kärret för stationssamhället vore behöflig till plats för
kreatursmöten och marknader, styrelsen ingenting hade att erinra mot att för
dessa ändamål nödigt område till samhället upplätes. Beträffande storleken
af detta område hade domänstyrelsen ansett afseende böra fästas äfven å det
framtida behofvet; och då stationssamhället synes vara stadt i en fortgående
utveckling samt för utegan Kärrets skötsel föga betydde, om denna min¬
skades med 2 hektar 50 ar eller med 3 hektar 2,66 ar, hade styrelsen
ansett, att sistberörda område, 3 hektar 2,ce ar, borde få af samhället
förvärfvas med skyldighet att till kronan erlägga eu områdets fulla värde
i dess nuvarande skick motsvarande köpeskilling. Vidkommande slut¬
ligen sättet för bestämmande af denna köpeskilling äfvensom tiden för
köpeskillingens erläggande, inlösen af enskilde tillhörande byggnader,
mantals åsättande samt stängsels uppförande och underhåll hade styrel¬
sen hänvisat till sitt tidigare utlåtande i ärendet, dock med det tillägg,
att arrendator af öfriga delen af Kärret borde förbehållas rätt att fritt
begagna icke allenast den i områdets östra gräns befintliga väg, å kartan
betecknad med n:o 40, utan äfven väg derifrån öfver området till den
arrenderade delen af ifrågavarande ega.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
8
Med afseende å hvad i ärendet förekommit och i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad domänstyrelsen hemstält har Kongl Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att medgifva,
att från den till hemmanet Berg hörande utegan Kärret måtte
för alltid afsöndras och åt Hallsbergs stationssamhälle från den 14 mars
1897 upplåtas ej mindre den del deraf, som folie inom den af Kongl.
Maj:t faststälda regleringsplanen för samhället, dock med undantag af
dels 13,75 ar, som användts till omläggning af landsvägen, dels 49,so
ar, som exproprierats för anläggning af gästgifveri, dels ock det om¬
råde som utgör samfäld mark till hemmanen Norrby och Berg, än äfven
den del af utegan, innefattande 3 hektar 2,66 ar, som å ofvan omförmälda
kartekopia funnes utmärkt med A, allt under vilkor:
att samhället till kronan för all afsöndrad mark erlade lösen
efter den värdering af domänintendenten i länet med biträdande arrende-
uppskattningsmän, som i fråga om en del af marken redan egt rum och
beträffande återstående delen komme att ske;
att denna lösen skulle till kronan af samhället erläggas under loppet
af sex år med en sjettedel vid tillträdet och en sjettedel den 14 mars
hvart och ett af de följande fem åren;
• att för ogulden köpeskilling skulle aflemnas säkerhet, bestående af
solidarisk borgen såsom för egen skuld af minst två personer, hvilkas
vederhäftighet blifvit af Kongl. Majrts befallningshafvande eller veder¬
börande domhafvande bestyrkt, eller ock sådan säkerhetshandling, som
förutom borgen enligt kongl. kungörelsen den 10 november 1882 och
kongl. brefvet den 2 december 1892 toges god för arrende;
att nuvarande egare af hus och byggnader inom det område, som
sålunda skulle upplåtas åt stationssamhället, skulle hafva rätt att af
stationssamhället till sig lösa de af dem bebygda tomtdelar, såvidt
dessa ej behöfde tagas i anspråk för regleringsplanens genomförande,
mot samma lösen, som samhället hade att erlägga till kronan, och på
samma betalningstid, som samhället egde åtnjuta, dock med skyldighet
att ställa sådan säkerhet för betalningen, som här ofvan angifvits;
att, när samhället påfordrade borttagande af sådan byggnad, som
vore hinderlig för regleringsplanens genomförande, samhället skulle till
sig lösa dylik byggnad med dess fulla värde;
att, i händelse tvist uppstode beträffande huru stor del af hvarje
tomt egare till dervarande hus och byggnader borde få friköpa, eller
angående beloppet af den lösen, samhället skulle erlägga för hus,
hvars borttagande påkallades af regleringsplanens genomförande, par-
Statsutskottets Utlåtande N:o 28.
9
terna skulle vara underkastade stadgandena i lagen om skiljemän den
28 oktober 1887; _r J U
att arrendatorn af den till stationssamhället icke upplåtna delen
af utegan Kärret förbehölles rätt till nödiga utfartsvägar enligt de
närmare bestämmelser, domänintendenten och arrendeuppskattnings-
männen egde att meddela vid den värderingsförrättning, som, enligt
hvad förut omförmälts, skulle af dem verkställas;
att det afsöndrade området skulle på samhällets bekostnad åsättas
mantal på sätt och i den ordning, som stadgades i 13 § 3 mom. af
kongl. förordningen angående hemmansklyfning och jordafsöndring den
6 augusti 1881, hvarvid borde iakttagas, att ingen del af den samfäld a
marken inginge i den inköpta hemmansdelen;
att den sålunda mantal åsätta delen af hemmanet skulle, sedan
köpebref derå i vanlig ordning af domänstyrelsen utfärdats, i kronans
jordebok upptagas under titel allmänt frälse med skyldighet för sam¬
hället att ansvara för de derå belöpande utskylder och onera; samt
att samhället skulle hafva skyldighet att för all framtid uppsätta
och underhålla stängsel mellan det upplåtna området och kronans an¬
gränsande jord;
hvarjemte Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva,
att köpeskillingen för ifrågavarande jordområde måtte, på samma sätt
som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas
till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark.
Emot ifrågavarande framställning har utskottet icke haft annat
att erinra, än att det bland vilkoren för ifrågavarande upplåtelse intagna
förbehåll för arrendatorn af den till stationssamhället icke upplåtna
delen af utegan Kärret att enligt närmare bestämmelser ega rätt till
nödiga utfartsvägar syntes, med afseende å möjligheten af denna utegas
försäljning eller disposition på annat sätt än till utarrendering, böra
utsträckas till hvarje innehafvare af samma område. Utskottet får
alltså hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må på
det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver,
att från den till hemmanet Berg höljande utegan
Kärret må för alltid afsöndras och åt Hallsbergs
stationssamhälle från den 14 mars 1897 upplåtas ej
Bill. till Riksd. Prof. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 25 Käft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
mindre den del deraf, som faller inom den af Kong!.
Maj:t faststälda regleringsplanen för samhället, dock
med undantag af dels 13,75 ar, som användts till
omläggning af landsvägen, dels 49,so ar, som expro¬
prierats för anläggning af gästgifveri, dels ock det
område, som utgör samfäld mark till hemmanen Norrby
och Berg, än äfven den del af utegan, innefattande
3 hektar 2,66 ar, som å ofvan omförmälda kartekopia
finnes utmärkt med A, allt under vilkor:
att samhället till kronan för all afsöndrad mark
erlägger lösen efter den värdering af domäninten¬
denten i länet med biträdande arrendeuppskattnings-
män, som i fråga om en del af marken redan egt
rum och beträffande återstående delen kommer att ske;
att denna lösen skall till kronan af samhället er¬
läggas under loppet af sex år med en sjettedel vid
tillträdet och en sjettedel den 14 mars hvart och ett
af de följande fem åren;
att för ogulden köpeskilling skall aflemnas säker¬
het, bestående af solidarisk borgen såsom för egen
skuld af minst två personer, hvilkas vederhäftighet
blifvit af Kongl. Maj:ts befallningshafvande eller veder¬
börande domhafvande bestyrkt, eller ock sådan säker-
hetshandling, som förutom borgen enligt kongl. kun¬
görelsen den 10 november 1882 och kongl. brefvet
den 2 december 1892 tages god för arrende;
att nuvarande egare af hus och bj^ggnader inom
det område, som sålunda skulle upplåtas åt stations¬
samhället, skola hafva rätt att af stationssamhället
till sig lösa de af dem bebygda tomtdelar, såvidt
dessa ej behöfva tagas i anspråk för regleringsplanens
genomförande, mot samma lösen, som samhället har
att erlägga till kronan, och på samma betalningstid,
som samhället eger åtnjuta, dock med skyldighet att
ställa sådan säkerhet för betalningen, som här ofvan
angifvits;
att, när samhället påfordrar borttagande af sådan
byggnad, som är hinderlig för regleringsplanens genom¬
förande, samhället skall till sig lösa dylik byggnad
med dess fulla värde;
Statsutskottets Utlåtande N:o 28.
11
att, i händelse tvist uppstår beträffande huru stor
del af hvarje tomt, egare till dervarande hus och
byggnader bör få friköpa, eller angående beloppet af
den lösen, samhället skall erlägga för hus, hvars
borttagande påkallas af regleringsplanens genom¬
förande, parterna skola vara underkastade stadgandena
i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887;
att innehafvaren af den till stationssamhället icke
upplåtna delen af utegan Kärret förbehålles rätt till
nödiga utfartsvägar enligt de närmare bestämmelser,
domänintendenten och arrendeuppskattningsmännen
ega att meddela vid den värderingsförrättning, som,
enligt hvad förut omförmälts, skall af dem verkställas;
att det afsöndrade området skall på samhällets
bekostnad åsättas mantal på sätt och i den ordning,
som stadgas i 13 § 3 mom. af kongl. förordningen
angående hemmansklyfning och jordafsöndring den 6
augusti 1881, hvarvid bör iakttagas, att ingen del af
den samfälda marken ingår i den inköpta hemmans-
delen;
att den sålunda mantal åsätta delen af hemmanet
skall, sedan köpebref derå i vanlig ordning af domän¬
styrelsen utfärdats, i kronans jordebok upptagas under
titel allmänt frälse med skyldighet för samhället att
ansvara för de derå belöpande utskylder och onera;
samt
att samhället skall hafva skyldighet att för all
framtid uppsätta och underhålla stängsel mellan det
upplåtna området och kronans angränsande jord;
samt att Riksdagen jemväl medgifver, att köpe¬
skillingen för ifrågavarande jordområde må, på samma
sätt som köpeskillingarna för försålda mindre krono-
egendomar, användas till inköp för kronans räkning
af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
Stockholm den 3 mars 1896.
På statsutskottets vägnar:
Chr. Limdeberg.