Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
3
N:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 4 februari 1896, kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
ändrade bestämmelser rörande sammanläggning af stråff.
Genom proposition, n:o 13, af den 24 nästlidne januari har Kongl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta
domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till
l:o) Lag
angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 § strafflagen.
Härigenom förordnas, att 4 kap. 10 § strafflagen skall erhålla följande
förändrade lydelse:
Förekomma till verkställighet på en gång flera domar, hvarigenom
samma person blifvit till straff dömd, och äro straffen af beskaffenhet, att
de, efter ty förut är sagdt, ej kunna jemte hvarandra verkställas; förordne
Konungens befallningshafvande, huru straffen skola sammanläggas.
2:o) Lag
angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för krigsmagten.
Härigenom förordnas, att 35 § strafflagen för krigsmagten skall er¬
hålla följande förändrade lydelse:
Förekomma till verkställighet på en gång flera beslut, hvarigenom
samma person blifvit fäld till straff, och äro straffen af beskaffenhet, att
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
de ej kunna, mot gällande föreskrifter, jemte hvarandra verkställas, göres
om förhållandet anmälan hos krigsöfverdomstolen, som förordnar, huru
straffen skola sammanläggas; dock att, der besluten blifvit till Konungens
befallningshafvande för verkställighet öfverleinnade, Konungens befallnings¬
hafvande eger att om sammanläggningen förordna.
Der disciplinstraff blifvit af befälhafvare någon ålagdt, men verk¬
ställandet deraf på sätt i 153 § sägs anstår i afvaktan på utslag öfver
annat mot den straffskyldige vid domstol angifvet brott, för hvilket han
hålles häktad, skall samma domstol, i händelse han sakfälles för det der
åtalade brottet, men straffet för samma brott ej kan mot gällande före¬
skrifter verkställas jemte disciplinstraffet, förordna om de särskilda straffens
sammanläggning.
3:o) Lag
angående ändring i 11 § 9 punkten af förordningen om nya straiflagens
införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 16 februari 1864.
Med ändring af hvad i 11 § 9 punkten af förordningen om nya
strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 16 fe¬
bruari 1864 finnes stadgadt förordnas härigenom, att då, vid fråga om
sammanläggning af straff, sådant fall är för handen, som i nämnda lag¬
rum afses, Konungens befallningshafvande eger att om sammanläggningen
förordna.
I sin vid 1894 års riksdag afgifna embetsberättelse framstälde justitie¬
ombudsmannen förslag till sådana ändringar uti gällande lagbestämmelser
angående sammanläggning af straff, ådömda genom särskilda utslag, att
en dylik sammanläggning äfven för det fall, att straffen icke kunde jemte
hvarandra verkställas, skulle anförtros åt Konungens befallningshafvande i
länen och tillsyningsmännen vid kronohäktena. Riksdagen, som ansåg sig
ej kunna godkänna förslaget i hvad det afsåg att tilldela tillsyningsmännen
vid kronohäktena en vidsträcktare befogenhet att förordna om straffsam¬
manläggning, beslöt i anledning af justitieombudsmannens framställning att
i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande af
dels förslag till lag om sådan ändring i 4 kap. 10 § strafflagen och 11 §
9 mom. af förordningen om nya strafflagens införande den 16 februari
1864, att Konungens befallningshafvande, der på en gång förekomme till
verkställighet flere domar, hvarigenom samma person blifvit till straff dömd,
Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
5
måtte ega förordna, huru straffen skulle sammanläggas, dels ock förslag till
lag om sådan ändring af 35 § i strafflagen för krigsmagten den 7 oktober
1881, att, då till verkställighet på en gång förekomme flere beslut, hvar¬
igenom samma person blifvit fäld till straff och straffet icke skulle verk¬
ställas å militärhäkte, Konungens befallningshafvande skulle ega förordna,
huru straffen skulle sammanläggas.
De i föreliggande proposition — hvilken blifvit af kamrarne till ut¬
skottet hänvisad — innefattade förslag äro uppgjorda i öfverensstämmelse
med de i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse uttalade åsigter.
Emot förslagen, som vid granskning inom högsta domstolen af dess
flesta ledamöter lemnats utan anmärkning, har utskottet icke något att er¬
inra, och hemställer följaktligen,
att ifrågavarande proposition må af Riksdagen
antagas.
Stockholm den 4 februari 1896.
På lagutskottets vägnar:
L. ANNERSTEDT.