4
Lagutskottets Utlåtande N:o 15.
N:o 15.
Ank. till Rikscl. kansli den 13 febr. 1896, kl. 2 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 60
§ i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet den 23 oktober 1891.
I en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling
hänvisad motion, n:o 168, föreslår herr A. Göransson, det Riksdagen
beslutar, att 60 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet den 23 oktober 1891 må erhålla följande ändrade lydelse:
60 §.
Utaf den för vägunderhåll in natura uppskattade kostnad lemnas
en tiondedel af statsmedel, hvilket bidrag utbetalas till vederbörande
vägstvrelse och ingår till vägkassan.
Den af särskilda nämnden uppskattade kostnad för underhåll af
all indelad väg inom distriktet skall fördelas på de enligt 7 § till väg¬
underhåll in natura förpligtade vägfyrkar, hvarefter o. s. v. lika med
nuvarande lydelse.
Eller ock alternativt
60 §.
Utaf den för vägunderhåll in natura uppskattade kostnad lemnas
en tiondedel af statsmedel, hvilket bidrag utbetalas till vederbörande
5
Lagutskottets Utlåtande N:o 15.
vägstyrelse för att, såvida väghållningsskyldige icke beslutat att bidra¬
get skall ingå till vägkassan, på lämpligt sätt tillhandahållas dem, som
berörda vägunderhåll bestrida.
Den af — — — — — — —----— —--— —
---------en hvar af dem.
I det fall, att de väghållningsskyldige enligt första punkten af
denna paragraf beslutat, att statsbidraget skall ingå till vägkassan, för¬
delas hela uppskattningskostnaden för underhåll af all indelad väg inom
distriktet på de enligt 7 § till vägunderhåll in natura förpligtade väg-
fyrkar, hvarefter det belopp, som enligt denna fördelning på hvarje
sådan fyrk belöper, såsom vägskatt påföres hvarje annan vägfyrk.
Vid omröstning beräknas röstvärdet efter hvad i 58 § derom
finnes stadgadt.
Till stöd för motionen anföres: Vid nya väglagens antagande år
1891 höjde sig redan då flera röster inom Riksdagen mot de många
oegentligheter, bristfälligheter och otydligheter, hvarmed nämnda lag
vore behäftad, och man förutsade, att anspråk på ändringar och rät¬
telser snart skulle komma att låta höra sig. Dessa förutsägelser hade
nu äfven bekräftat sig genom de många förslag till ändringar i väg¬
lagen, som inkommit till Riksdagen. Bäst hade nog varit, om man vid
lagens antagande kunnat få den mera fullständig och tydlig på en
gång, men då vägfrågan allt för länge stått på dagordningen, utan att
man kunnat enas om något sätt för dess lösning, var man trött vid
densamma och tog hvad som kunde fås, under förhoppning att seder¬
mera lättare kunna komplettera det som fattades. Under sådan förut¬
sättning vågade motionären äfven framkomma med förslag till ändring
i den jemförelsevis nya väglagen och trodde sig dervid hafva funnit en
oegentlighet i sextionde paragrafens stadgande, att statsbidraget skulle
på lämpligt sätt tillhandahållas dem, som bestrede vägunderhållet in
natura, och detta af följande skäl: I den ort motionären tillhörde hade
hemmansklyfning och jordstyckning försiggått till ganska stor utsträck¬
ning, hvadan en hel mängd mycket små in natura väglotts underhållare
funnes, och motionären antoge, att förhållandet vore likadant å flera
orter i vårt land. Vid tillämpning af nyssnämnda stadgande hade det
derför visat sig medföra både kostnader och besvär att få detta stats¬
bidrag utdeladt, till hvarje väghållare, hvilket ofta belöpte sig till blott
några öre. Det skulle derför blifva både enklare och billigare förvalt¬
ning, om statsbidraget, i stället för att utdelas till väghållarne, öfver-
lemnades till vägkassan, och hela uppskattade kostnaden för underhåll
af all indelad väg inom distriktet fördelades på de till vägunderhåll in
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 15.
natura förpligtade vägfyrkar, hvarefter det belopp, som enligt sådan
fördelning på hvarje in natura vägfyrk belöpte, såsom vägskatt påför¬
des hvarje annan vägfyrk.
Om ett sådant förfaringssätt icke skulle anses lämpligt för alla
väghållningsdistrikt, borde det åtminstone vara tillåtet för de distrikt,
som önskade detsamma, och således valfrihet medgifvas.
Enligt utskottets uppfattning bör uti en så ny lag som väglagen,
hvilken ännu icke ens vunnit tillämpning i vissa delar af vårt land,
ändringar icke vidtagas, utan att ett allmänt behof deraf redan gjort
sig gällande. Så är emellertid, så vidt utskottet kunnat erfara, icke
fallet i afseende å den bestämmelse, som afses i herr Göranssons mo¬
tion. Vid sådant förhållande och då det af motionären föreslagna för¬
farande skulle hafva till följd, att, der särskild extra utdebitering å de
väghållningsskyldige icke ifrågakomme, vägskatten blefve ökad på de
vägfyrkar, som icke äro till vägunderhåll in natura förpligtade, föran-
låtes utskottet hemställa,
• att herr Göranssons ifrågavarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 februari 1896.
På lagutskottets vägnar:
E. von KRUSENSTJERNA.
Lagutskottets Utlåtande N:o 15.
7
Reservation
af herr Göransson: »Då jag anser en förenkling i den vidlyftiga
apparat, som nu måste användas vid tillämpning af 60 § väglagen,
kunna och böra ske, får jag afgifva min reservation mot utskottets
utlåtande.
Mig synes det vara en onödig omväg att först uttaga vägskatt af .
de in natura vägunderhållsskyldige och sedan återbetala en del af dess
belopp till dem i form af statsbidrag, och detta så mycket mer då den
af mig föreslagna ändring i väglagen icke förnärmar någons rätt, hvilket
torde visas af följande exempel.
Efter nu gällande väglag ställer det sig på följande sätt:
I ett väghållningsdistrikt A. utgör den uppskattade kostnaden
för underhåll af allmän väg den tid marken är bar 30,000 kronor; i
distriktet finnas 90,000 in natura vägfyrkar och 7,000 andra vägfyrkar,
och samtliga utgifter för året beräknas till 8,600 kronor. Efter afdrag
af statsbidraget, 1/10 af 30,000 kronor, som gör 3,000 kronor, återstå
27,000 kronor att fördela på 90,000 in natura vägfyrkar, hvilket gör
30 öre per vägfyrk, som således skall påföras de 7,000 andra vägfyrkarne,
hvadan summan derå blir 2,100 kronor. Då erfordras derutöfver 6,500
kronor att fördelas på distriktets samtliga 97,000 vägfyrkar, hvilket gör
6,70103 öre per vägfyrk. Beräkningen blir då:
7,000 andra vägfyrkar å 30 öre = 2,100 kronor
90,000 in natura d:o å 6,70103 » = 6,030,93 »
7,000 andra d:o å6,70iQ3 » = 469,07 »
Summa 8,600 kronor
Efter min motion:
Hela uppskattningskostuaden 30,000 kronor, fördelad på 90,000 in
natura vägfyrkar, gör 33,333 öre per vägfyrk, som således skall påföras
de 7,000 andra vägfyrkar och utgör en summa af 2,333,33 kronor; då
erfordras derutöfver 3,266,67 kronor att fördelas på distriktets samtliga
97,000 vägfyrkar, hvilket gör 3,367 7 öre per vägfyrk.
Beräkningen blir då: 7,000 andra vägfyrkar å 33,333 öre = 2,333,33 kr.
90,000 in natura d:o å 3,3677 » = 3,030,93 »
7,000 andra d:o å 3,3677 » = 235,74 »
5,600 kr.
........... 3,000 »
Summa 8,600 kr.
Tillkommer statsbidrag, som nu ingår till vägkassan
8
Lagutskottets Utlåtande N:o 15.
Efter nu gällande väglag och enligt första förslaget härofvan komma
in natura vägunderhållsskyldige, efter afdrag af erhållet statsbidrag
3.000 kronor, att bidraga med kontant................................ 3,030,93 kronor.
andra vägunderhållsskyldige med kontant 2,100 kr.
» » » » 469,07 » 2,569,07 »
Efter min motion och enligt sista förslaget härofvan komma in
natura vägunderhållsskyldige att bidraga med kontant...... 3,030,9 3 kronor.
andra d:o » » » » 2,333,33 kr.
» » » » » » 235,7* » 2.569.07 kr.
således lika stort bidrag hvilketdera förslaget än tillämpas;
Huru det komme att förhålla sig i ett väghållningsdistrikt, der in
natura underhållskostnaden är jemförelsevis låg samt vägfyrktalet för
de beskattningsföremål, som ej deltaga i nyssnämnda underhåll, högt,
så att icke någon uttaxering af in natura vägunderhållsskyldige är be¬
höflig, derpå vill jag också anföra exempel.
Enligt gällande väglag:
I vägunderhållningsdistriktet B., utgör uppskattningskostnaden för
vägunderhållet 10,000 kronor; i distriktet äro 20,000 in natura vägfyrkar
och 36,000 andra vägfyrkar och samtliga utgifter för året beräknas till
13.000 kronor. Efter afdrag af statsbidraget 1,000 kronor återstår
9.000 kronor att fördela på 20,000 in natura vägfyrkar, hvilket gör 45
öre per vägfyrk, som påföres hvarje annan vägfyrk.
Beräkningen blir då: 36,000 andra vägfyrkar å 45 öre = 16,200 kronor.
då härifrån afdragas utgifterna ................................................... 13,000 »
uppkommer ett öfverskott af ...................................................... 3,200 kronor.
Enligt min motion:
Hela uppskattningskostnaden 10,000 kronor fördelas på 20,000 in
natura vägfyrkar, gör 50 öre per vägfyrk;
beräkningen blir då: 36,000 andra vägfyrkar å 50 öre = 18,000 kronor.
statsbidrag som ingår till vägkassan ....................................... 1,000 _»
19,000 kronor.
Utgifterna lika .................................................................................. 13,000 »
öfverskott 6,000 kronor.
Således 2,800 kronor större öfverskott enligt sista förslaget och hvartill
in natura vägunderhållsskyldige få bidraga med statsbidraget 1,000
kronor motsvarande 5 öre per vägfyrk, samt andra vägliållningsskyldige
9
Lagutskottets Utlåtande N:o 15.
med 1,800 kronor motsvarande också 5 öre per vägfyrk, således lika
tillskott från alla vägfyrkar äfven i detta falk
Om väghållningsdistrikt skulle finnas, der förhållandena vore lika
med det i distriktet B här ofvan omförmälda och om de väghållnings-
skyldige der icke skulle finna med sin fördel förenligt att använda
öfverskottet enligt 62 § i väglagen, så hafva de ju enligt senare alter¬
nativet i min motion valfrihet att bestämma, huruvida statsbidraget skall
ingå till vägkassan eller utdelas till in natura väghållarne, och det an¬
ser jag vara rätt och tillbörligt, men icke att en eller några få väg-
hållningsskyldige på grund af väglagens ovilkorliga bestämmelse skall
kunna tvinga alla de öfriga, att statsbidraget kommer att utdelas i de
distrikt, der detta skulle vara högst olämpligt.
Mot utskottets skäl för afslag af min motion, »att icke något all¬
mänt behof gjort sig gällande för ändring i det af mig antydda syfte
samt att det är för tidigt att vidtaga ändringar i väglagen, då den ännu
öfverallt ej börjat tillämpas», vill jag endast åberopa de förändringar,
iitskottet redan föreslagit i § 58 och § 63 i samma lag. Jag har der¬
för ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till senare alternativet i
min motion.»
Bih. till Rilcsd Prat. 1895. 7 Samt. 8 Höft. (N:o 15.)
2