14
Riksdagens skrifvelse N:o 113.
\:o 113.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1896.
— — — Andra Kammaren den 13 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om hemmansklyf¬
ning, egostyckning och jordafsöndring, lag angående än¬
drad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftes¬
verket i riket den 9 november 1866, lag om ändrad
lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart å fång
till fast egendom den 16 juni 1875 och lag om ändrad
lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning i fast
egendom den 16 juni 1875.
(Lagutskottets utlåtande n:o 72 och memorial n:o 81.)
Till Konungen.
Genom en den 14 sistlidne februari aflåten proposition, n:o 37, har
Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i stats¬
rådet och högsta domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att
antaga propositionen bilagda förslag till
l:o) lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring;
2:o) lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan
om skiftesverket i riket den 9 november 1866;
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
3:o) lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lag¬
fart å fång till fast egendom den 16 juni 1875; samt
4:o) lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående in¬
teckning i fast egendom den 16 juni 1875.
Riksdagen, som funnit det under 4:o här ofvan omförmälda lag¬
förslag böra oförändradt samt de trenne öfriga i propositionen innefattade
lagförslag i hufvudsak godkännas, får härmed redogöra för de ändringar,
hvilka Riksdagen ansett böra i de trenne sistnämnda förslagen vidtagas.
Lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jorda/söndring.
I 3 § har Riksdagen inryckt bestämmelse om rätt till egostyck¬
ning äfven i det fall, att föryttring af ett till gränserna bestämdt om¬
råde redan egt rum. Det vill nemligen synas Riksdagen, som om just
denna rättighet att från hemman stycka ett område, hvilket redan funnit
köpare, 'i hög grad skulle bidraga till ökad användning af egostyck-
uingsinstitutet och dermed medelbart gynna ett af syftena med nämnda
institut: att bereda tillfälle för obemedlade eller mindre bemedlade att
bilda egna jordbruk. Ej heller kunna enligt Riksdagens mening några
större svårigheter häraf blifva följden, enär det väl må antagas, att i
de flesta fall dylika områden äro så beskaffade till sin form, att hinder
härutinnan ej möter för tillämpning af egostyckningsförfarandet, samt
att upplåtelseaftalen i öfrigt äro af sådant innehåll, att desamma stå i
öfverensstämmelse med de regler, som för egostyckniugs verkställande
äro stadgade. I alla händelser kunna de möjligen uppkommande olä¬
genheterna ej uppväga den fördel, som åstadkommes derigenom, att
egostyckning behöfver verkställas först sedan hemmanets egare fått
visshet derom, att köpare finnes till just sådana områden, som blifva
från hemmanet styckade.
På hemman, som ligga i närheten af städer eller större industriella
anläggningar, kunde egaren, äfven om föregående köpeaftal ej upp¬
rättats, kanske utan risk företaga en egostyckuing äfven i ganska många
lotter, men helt olika är förhållandet med hemman, som ligga fjerran
från dylika orter.
I allmänhet torde enligt Riksdagens mening egostyckning oftare
komma att ifrågasättas för det bill, att ett bestämdt område af ett
hemman redan blifvit såldt, än då eu egare vill på förhand utan be¬
stämda köpeanbud stycka sitt hemman i flera lotter.
Den af Riksdagen i 3 § vidtagna ändring har föranledt omredi¬
gering af 2 §.
Äfven andra ändringar i ogostyckningsförslagets paragrafer hafva
blifvit förorsakade af förändringarne i 2 och 3 §§.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
Sålunda har uti 5 § orden »hemmanets egare» utbytts mot »sak-
egare», då nämnda paragraf bör vara tillämplig äfven å den i 3 § omför¬
mäla egostyckning, vid hvilken förutom hemmanets egare äfven den,
som inköpt det område, som skall styckas, bör ega rätt såväl att begära
egostyckningen som att under förrättningens gång bevaka sina intressen.
Af samma anledning har uti propositionens 13 och 15 §§ företagits
liknande ändringar.
, _ En ytterligare följd af den i 2 och 3 §§ vidtagna ändringen har
blifvit, att en ny paragraf blifvit tillagd närmast efter propositionens
12 §, i syfte att lemna närmare föreskrifter för verkställande af ego¬
styckning enligt det i 3 § omhandlade fall.
12 §:s i det kongl. förslaget omredigering är en omedelbar
följd af den nya paragrafens tillkomst.
Rörande innehållet i den tillagda paragrafen vill Riksdagen erinra,
att upplåtelseaftalet helt naturligt måste i främsta rummet lända till
efterrättelse. Liksom vid hvarje annat fritt aftal, kan den ene kontra¬
henten ej tvingas att underkasta sig något mot aftalet. stridande, och
egostyckningsförfarandet måste derför, derest ej sakegarne annorledes
besluta, ske i öfverensstämmelse med upplåtelseaftalet.
För. att emellertid en brist i upplåtelseaftalet ej må utgöra ovil-
korligt hinder för egostyckning, har det föreslagits, att jemkningar i
nämnda aftal må eg a rum, derest sakegarne derom öfverenskomma,
börande likväl sådan öfverenskommelse affattas i form af skriftlig
förening.
Ofriga i den nya paragrafen intagna bestämmelser äro affattade i
analogi med föreskrifterna i propositionens 12 §.
För att undvika möjlig misstydning, har 11 §:s ordalydelse något
förändrats.
I flera af förslagets paragrafer förekommer sammanställningen
»fiske eller annan dylik lägenhet». Riksdagen har ansett lämpligt att
före ordet »fiske» inskjuta ordet »vattenfall», enär lägenheter af detta
slag torde vara både de värderikaste och oftast förekommande samt i
nu gällande förordning om jordafsöndring vattenfall särskild! omnämnas.
Riksdagens öfriga anmärkningar mot .förslaget om egostyckning
afse hufvudsakligen bestämmelserna i 16 och 17 §§.
Riksdagen hyllar visserligen den princip, att tillskapande af man¬
tal med olika mantalsrättigheter bör förhindras, men Riksdagen anser
denna princip ej lägga hinder i vägen för en modifikation af de före¬
slagna bestämmelserna uti ifrågavarande båda paragrafer.
Afsevärda olägenheter skulle nemligen i många fall uppstå deri-
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
genom, att fördelning af hemmanets andelar uti sådana lägenheter som
vattenfall eller fiske eller uti oskiftad skogsmark med nödvändighet
skulle ske mellan de ofta många lotter, hvari hemmanet egostyckas.
»Andel i lägenhet, som på grund af 4 § skiftesstadgan ej ingått i skifte,
så ock i jord eller lägenhet, som vid skifte eller egostyckning afsatts
såsom för de särskilda hemmanen gemensam», skulle i flera fall genom
en dylik fördelning förlora större delen af sitt värde; och det lärer ej
kunna förnekas, att de faktiska förhållandena mången gång betinga, att
andelen bör förblifva odelad. Riksdagen har af sådan anledning vidtagit
ändringar i propositionens 16 och 17 §§.
Med hänsyn dertill, att Riksdagen ansett rätt till väg och grus-
tägt höra till sådana andelar, beträffande hvilka vid egostyckning ej må
meddelas bestämmelse till inskränkning af den hvarje hemmanslott till¬
kommande rätt, har uttrycket »jord eller lägenhet» i paragrafens senare
del utbytte mot uttrycket »vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet».
Bland jord, »som vid skifte eller egostyckning afsatts såsom för de sär¬
skilda hemmanen gemensam», ingår nemligen ofta just sådan, som afses
till väg och grustägt.
Den af Riksdagen föreslagna ändringen i propositionens 15 § är
betingad af ändringarna i 16 och 17 §§.
På grund af inskjutandet af en ny paragraf efter den 12:e i det
kongl. förslaget har paragrafföljden derefter uti hela lagen blifvit ändrad.
Äfven i ett annat afseende har paragrafföljden förändrats.
De i det kongl. förslaget med 16 och 17 betecknade paragrafer
har Riksdagen nemligen ansett böra hafva sin plats omedelbart efter 11
§, enär desamma, med den lydelse Riksdagen föreslagit, angå de all¬
männa grunderna för egostyckning.
Riksdagen har ansett önskvärdt, att kostnaderna vid jordafsön-
dring blifva i afsevärd mån minskade; och Riksdagen föreställer sig, att
så kan ske genom meddelande af föreskrift, att, derest för dylik fast¬
ställelse erfordras intyg eller åtgärd från myndighet, sökanden, så vidt
ske kan, derför ej må med någon kostnad betungas. Befogenheten och
lämpligheten af en dylik föreskrift torde också väl kunna försvaras
från den synpunkt, att bestämmelser om pröfning af en jordafsöndrings
lagenlighet samt densammas förseende med namn och nummer mindre
afser den enskilde sökandens rätt och förmån än det allmänna intresse,
som ligger i vinnande af reda och ordning uti eganderättsförhållandena
beträffande jordupplåtelser af sådant slag.
Riksdagen har ock beslutit att, i sammanhang med anmälan af
sill beslut i anledning af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
Tiih. Ull Rik sd. Prof 1S3C. in Sand. 1 Afd 1 Rand. 23 Hd fl. 3
18 Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
anhålla om åtgärders vidtagande i ofvan angifna syfte, såsom här nedan
vidare förmäles.
Propositionens 28 § har undergått någon förändring i syfte att
tydligen må framgå, att de om hemmansklyfning, egostyckuing och
jordafsöndring gällande bestämmelser äro tillämpliga äfven å sådan
hemmansdel, som tillkommit genom hemmansklyfning eller egostyckning.
Lagen angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om
skiftesverket den 9 november 1866. I 3 §:s 6 mom. har Riksdagen vid¬
tagit en ringa förändring i syfte att bringa uttrycken i närmare öfver¬
ensstämmelse med den i skiftesstadgan använda terminologi.
Lagen om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagjart ä
fång till fast egendom. I detta förslag har ändring vidtagits af den
anledning, att det ansetts erforderligt att genom uttryckligt lagbud för¬
hindra lagfarts beviljande å sådan upplåtelse, som omförmäles i 3 § af
egostyckningslagen, innan fastställelse å egostyckningen meddelats.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, som funnit sig
kunna antaga Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition oförändrad
endast i hvad densamma angår förslaget till lag om ändrad lydelse af
58 § i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 juni
1875, för sin del antagit
Lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring, lag
angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866, och lag om ändrad lydelse af 6 § i
förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni
1875, af den lydelse bilagorna A, B och C utvisa.
Slutligen får Riksdagen, i enlighet med hvad här ofvan blifvit
uttaladt, anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Magt tillse, att kostnaderna för jordaf-
söndrings fastställelse hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande må
varda i möjligaste måtto nedbringade, samt för sådant ändamål med¬
dela föreskrift, att, derest för dylik fastställelse erfordras intyg eller
åtgärd från myndighet, sökanden, så vidt ske kan, derför ej må med
någon kostnad betungas.
Stockholm den 14 maj 1896.
Med undersåtlig vördnad:
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
10
Bil. Litt. A.
l:o Lag
om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring.
1 kap.
Om hemmansklyfning.
1 §•
Alla under enskild eganderätt varande så ock under stadgad åbo-
rätt upplåtna hemman få, i den ordning gällande skiftesstadga före-
skrifver, klyfvas till hvad mantal som helst, dock utan ändring af hvad
12 kap. 7 § ärfdabalken innehåller om klyfning vid arftägt af säteri
eller annan jord.
2 kap.
Om egostyckning.
2 §.
Den, som under enskild eganderätt innehar hemman, som får
klyfvas, vare berättigad att i den ordning nedan sägs få hemmanet
styckadt i två eller flera lotter sålunda, att viss till gränserna bestämd
egovidd utlägges till hvarje lott och hemmanets mantal derefter mellan
lotterna fördelas.
Sådan egostyckning vare dock tillåten allenast å hemman, hvilket
antingen icke legat i samfällighet med annat hemman eller ock blifvit
ur samfällighet utbrutet genom sådan delning, att hemmanets egor icke
må utan egarens samtycke med annan mark intagas i skifte i annat
fall, än som omförmäles i 3 § 3 inom. af skiftesstadgan.
20 Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
3 §.
Har . eg are af sådant hemman, som i 2 § omförmäles, till annan
upplåtit viss till gränserna bestämd egovidd att såsom hemmansdel
egas, och möter ej uti det rörande upplåtelsen träffade aftal hinder för
egostycknings verkställande i öfverensstämmelse med hvad nedan stad¬
gas, må ock, på begäran af någon af delegarne, egostyckning ske.
4 §•
Egostyckning verkställes af landtmätare, och skola dervid skiftes-
stadgans föreskrifter rörande annan landtmäteriförrättning än laga skifte
lända till efterrättelse, så vida icke i denna lag annorlunda stadgas.
5 §•
Vid förrättningen skall landtmätaren biträdas af gode män, derest
sakegare sådant påyrkar eller landtmätaren finner det nödigt.
Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola
tillkallas, må det ej verka rubbning af åtgärd, som dessförinnan vid¬
tagits.
6 §•
Angående bestämmande af gränserna omkring egor, som skola
styckas, gälle hvad i skiftesstadgan sägs om rågångar, då laga skifte
är i fråga; skolande, derest sammanträde med rågrannarne erfordras,
gode män dervid biträda.
7 §•
Egostyckning skall omfatta all till hemmanet hörande mark, så
ock vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet, som till hemmanet
hörer.
8 §•
Ej må till någon hemmanslott läggas flere än tre skiften, utan så
är att till hemmanet hör större antal skiften, i hvilket fall till hvarje
hemmanslott må läggas lika många skiften, som tillhöra hemmanet.
I öfrigt bör vid egornas fördelning iakttagas, att, så vidt egornas
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
beskaffenhet och belägenhet samt det med egostyckning afsedda ända¬
mål det medgifva, skiftena blifva regnliera och skilnadslinierna till af-
hägnad beqväma.
9 §•
Egostyckning skall så verkställas, att hvarje hemmanslott kommer
att ega rätt till nödiga vägar.
10 §.
Vid egostyckning må, i den mån sådant är vid laga skifte tillåtet,
jord eller lägenhet undantagas för gemensamt behof samt besvär eller
last till förmån för viss hemmanslott läggas å annan sådan lott.
n §. .
Hörer till hemman, som styckas, vattenfall, fiske eller annan dylik
lägenhet, eller har från hemmanet viss jord blifvit för alltid afsöndrad,
må sådan lägenhet eller jord kunna afsättas såsom för de särskilda
hemmanslotterna gemensam.
12 §.
Vid egostyckning må ej meddelas bestämmelse till inskränkande af
den hvarje hemmanslott tillkommande rätt till andel uti hemmanets sär¬
skilda rättigheter och förmåner, såsom rätt till väg och grustägt, del i all¬
männing, augmentsränta samt ersättning för rustning och rotering, eller
uti hemmanets lott med annat hemman vare sig i sådana rättigheter
och förmåner eller i afgäld från för alltid afsöndrad lägenhet.
Deremot må hemmanets andel i lägenhet, som på grund af 4 §
skiftesstadgan ej ingått i skifte, så ock i vattenfall, fiske eller annan
dylik lägenhet, som vid skifte eller egostyckning afsatts såsom för de
särskilda hemmanen antingen bibehållas såsom fortfarande för de sär¬
skilda hemmanslotterna gemensam eller ock tilldelas eu af dessa lotter.
13 §.
Hörer till hemman, förutom egor, som icke legat i samfällighet med
annat hemmans mark eller som blifvit ur samfällighet utbrutna genom
sådan delning, som i 2 § omförmäles, tillika andel med annat hemman i
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
egor, som icke undergått dylik delning, vare den omständighet ej hin¬
der för egostyckning; och vare beträffande sådan andel lag som i andra
stycket af 12 § sägs.
Derest dylik andel i egor bibehålies såsom fortfarande för de sär¬
skilda hemmanslotterna gemensam, skall derå ej tillämpas hvad ofvan
stadgats angående egors fördelning.
14 §.
Sker egostyckning jemlikt 2 §, bestämme hemmanets egare, med
iakttagande af hvad i denna lag är föreskrifvet, huru styckningen skall
verkställas.
Kunna, då hemmanet eges af flere gemensamt, desse ej förena
sig om sättet för styckningens verkställande, eller finner landtmätaren
eller, der han af gode män biträdes, förrättningsmännen hvad af hem¬
manets egare blifvit bestämdt vara stridande mot denna lag, varde
beslut meddeladt, att styckningen ej kan ega rum.
15 §.
Sker egostyckning jemlikt 3 §, lände det derom träffade aftal till
efterrättelse.
Träffa delegare utöfver hvad sagda aftal innehåller öfverenskom¬
melse i ämne, som förrättningen angår, såsom att jord eller lägenhet
skall undantagas för gemensamt behof, eller besvär och last läggas å
någondera hemmanslotten, skall derom upprättas skriftlig förening, som
underskrifves af samtlige delegarne och bestyrkes af gode männen
eller, der sådane ej vid förrättningen biträda, af landtmätaren.
Uppkommer emellan delegarne tvist om den rätt i hemmanet,
som enligt aftalet tillkommer en hvar af dem, hänvisas de att vid veder¬
börlig domstol utföra sin talan; och hvile emellertid förrättningen.
Förekommer ej sådan tvist, eller har den blifvit genom laga kraft
egande beslut afgjord, undersöke landtmätaren eller, der han af gode
män biträdes, förrättningsmännen, huruvida hvad af delegarne kan vara
aftaladt eller bestämdt eller hvad berörda beslut innehåller utgör hin¬
der för egostycknings verkställande i enlighet med denna lag, samt
meddele i sådant fall beslut, att styckningen icke kan verkställas.
16 §.
Sedan, i enlighet med hvad i 14 och 15 §§ sägs, blifvit bestämdt,
huru styckningen skall verkställas, åligge landtmätaren att utmärka
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
densamma å karta, hvilken, derest ej sakegare begär upprättande af
fullständig karta eller sådant varder för verkställande af föreskrifven
Uppskattning erforderligt, skall upptaga allenast hvad som finnes nödigt
för att tydligt utmärka läget och gränserna för de särskilda hemmans-
lotternas egoområden jemte den mark, som undantagits för gemensamt
behof eller eljest afsatts såsom för de särskilda hemmanslotterna ge¬
mensam. Upprätte ock, med hänvisning till kartan, tydlig beskrifning,
huru styckningen blifvit verkstäld.
17 §•
Landtmätaren åligge att å marken utstaka och rörlägga skilnads-
linierna, på sätt i 104 § af skiftesstadgan föreskrifves om skilnadslinier
vid laga skifte, äfvensom att häröfver upprätta fullständig och noggrann
beskrifning, i enlighet med hvad i 52 § af skiftesstadgan sägs om rå¬
gångs- och rösebeskrifning.
18 §.
Landtmätaren eller, der han af gode män biträdes, förrättnings-
männen hafva att, med hänsyn till egornas efter vidd och godhet be¬
räknade värde, fördela hemmanets mantal mellan de särskilda lotterna,
dervid sådan uppskattning af egorna bör verkställas, som i hvarje fall
anses för ändamålet erforderlig. Dock skall, derest, vid förut verkstäld
landtmäteriförrättning, å egorna skett gradering, som af sakegarne god¬
kännes, denna gradering lända till efterrättelse vid mantalets fördelning.
Har någon hemmanslott tillagts vattenfall, fiske eller annan dylik
lägenhet eller jord, som blifvit för alltid afsöndrad, skall jemväl värdet
af den lägenhet och den jord vid mantalets bestämmande tagas i be¬
räkning.
Lag samma vare, der någon hemmanslott jemlikt 12 § tillagts
andel i jord eller lägenhet, eller jemlikt 13 § i egor, livilka icke under¬
gått sådan delning, som i 2 § omförmäles.
Mantalen skola jemkas till så beqväma tal, ske kan.
19 §.
Hvad i skiftesstadgan föreskrifves om skiftes afsilande, hänvis¬
ning till besvär, utgifvande af handlingar och karta samt rättegång i
skiftesmål gälle i tillämpliga delar äfven i fråga om egostyckning; dock
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
att, derest klander emot egostyckniug ej inom föreskrifven tid anmälts,
landtmätaren skall ofördröjligen för pröfning och fastställelse insända
karta och handlingar till egodelniugsrättens ordförande, som har aU,
der anledning ej förekommer till annat, än att förrättningen är lagligen
beskaffad, fastställa densamma och derom teckna bevis å kartan, men
eljest hänskjuta frågan till egodelningsrätten; skolande ärende, som
sålunda hos egodelniugsrättens ordförande anmäles, antecknas uti den
i 137 § af skiftesstadgan omförmälda dagbok samt ordförandens i dessa
ärenden förda protokoll till vederbörande hofrätt insändas, på sätt i
138 § af skiftesstadgan om egodelningsrätts dombok är föreskrifvet,.
3 Kap.
Om jordafsöndring.
20 §.
1 mom. Egare af hemman, hvilket får klyfvas, kåfve rätt att af
hemmanets egovälde för alltid afsöndra till och med en femtedel af
egovidden i eu eller flera delar.
2 mom. Egare af hemman, hvarom i nästföregående mom. sägs,
vare ock berättigad att antingen till besittning på viss tid, dock med
iakttagande af hvad angående tiden för nyttjanderättsaftals bestånd är
i lag stadgadt, eller ock till besittning på lifstid från hemmanet afsöndra
jord af huru stor vidd som helst.
3 mom. Afsöndring från de under stadgad åborätt, upplåtna hem¬
man vare jemväl tillåten, dock ej med annan rätt, än författningarna
för besittningen af stamhemmanet föreskrifva.
4 mom. Afsöndring från jord af fideikommissegenskap må icke
annorlunda gälla, än så vidt med lag och fideikommissbref öfverens-
stämmer.
5 mom. Afsöndring må icke ske från nyhemman eller nybyggen
å kronans mark, så länge frihetsår derför åtnjutas eller desamma icke
erhållit bestämda områden i skog och mark.
21 §.
%
Afhandling rörande jordafsöndring för alltid, hvilken handling
skall innehålla så noggrann beskrifning å den afsöndrade jordens stor¬
lek, läge och gränser, att någon osäkerhet derom ej kan uppstå, skall
Riksdagens Skrifvelse N:o 113. 25
ingifvas till Konungens befallningshafvande, som har att, derest afhand-
lingen såväl med hänsyn till afsöndringens storlek som ock i öfriga
afseenden är med denna lag öfverensstämmande, meddela fastställelse
å afsöndringen samt åsätta lägenheten särskildt namn och nummer.
Innan ärendet af Konungens befallningshafvande afgöres, må, der
så nödigt finnes, yttrande af landtmätare inhemtas.
22 §.
Åstundar innehafvare af hemman, hvarifrån afsöndring får ske,
att derifrån för alltid afsöndra mark, som, ensam eller tillsammans med
hvad redan kan vara från hemmanet för alltid afsöndradt, utgör mera
än en femtedel af dess egoområde, ankomme på Konungens befallnings¬
hafvande att, der omständigheterna dertill föranleda, sådant tillåta.
23 §.
Från hemman, hvarifrån jordafsöndring får ske, må ock afsöndras
vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet; och gälle om sådan afsönd-
ring i tillämpliga delar hvad här ofvan i fråga om jordafsöndring är
före sknfvet.
Hvad’ sålunda är stadgadt kommer dock icke att gorå någon änd¬
ring- uti det, som rörande strömfall å kronohemmans område är särskildt
förordnadt.
24 §.
Ej må innehafvare af lägenhet, som blifvit pa viss tid eller lifstid
från hemman afsöndrad, densamma på annan öfverlåta utan tillstånd af
stamhemmanets innehafvare. Sker det, gånge lägenheten, om stnm-
hemmanets innehafvare så yrkar, till honom åter mot skålig lösen. Dör
innehafvare af afsöndrad lägenhet förr än besinningstid ute är, ege
enka och arfvingar rätt att behålla lägenheten under de vilkor, som
blifvit tingade vid upplåtelsen. Vid besittningstidens slut återfaller
lägenheten till stamhemmanet utan ersättning eller lösen, ehvad förbe¬
håll derom kan vid upplåtelsen vara gjordt eller icke, och vare lägen¬
hetens innehafvare eller, då densamma varit på lifstid upplåten, hans
arfvingar obetaget att derifrån afflytta honom eller dem tillhörig åbygg
nåd eller stängsel, der ej stamhemmanets innehafvare vill den lösa.
Bill. till Riksd. Prof. 1396. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 33 Käft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
25 §.
År lägenhet på annat sätt eller under andra vilkor afsöndrad än
tillåtet är, varde sådan afsöndring, när påstående af vederbörande väckes,
efter derom för hvarje fall gifna föreskrifter rättad och jemkad samt
ege sedan bestånd, der den i öfrigt pröfvas laglig och gällande; och
njute den,' som deraf lider, skäligt skadestånd. Åtnöjes icke innehaf-
varen af den afsöndrade lägenheten med sådan rättelse och jemkning,
eller kan den icke ske, gånge då lägenheten emot skälig lösen åter
till den egendom, hvarifrån afsöndringen skett.
26 §.
Från hemman för alltid afsöndrad lägenhet skall, på sätt särskildt
är föreskrifvet, antecknas i kronans jordebok.
27 §.
Med jord eller annan lägenhet, som under eganderätt afsöndras
efter hvad ofvan sägs, skall lagfaras, såsom om fast egendom i allmän¬
het finnes föreskrifvet. Har afsöndring på viss tid eller lifstid skett
från hemman under enskild eganderätt, må afhandlingen intecknas.
Med afhandlingar om afsöndring af lägenhet från de under stad¬
gad åborätt upplåtna hemman förfares på samma sätt, som då åborätt
å sådana hemman öfverlåtes.
28 §.
Tvister rörande afsöndring af lägenhet från de under stadgad
åborätt upplåtna hemman skola upptagas och fullföljas på enahanda
sätt som tvister angående dylika afsöndringar från frälse- och skatte¬
hemman.
Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i fråga, som i 21
eller 22 § omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomi¬
mål i allmänhet är stadgad.
4 Kap.
Särskilda bestämmelser.
29 §.
Hvad i denna lag är stadgadt om hemman gälle äfven om hem-
mansdel, som genom hemmansklyfning eller egostyckning tillkommit,
27
jRiksdagens Skrifvelse N:o 113.
så ock i tillämpliga delar om hvarje under särskild! nummer i jorde-
boken upptagen lägenhet, som ej tillkommit genom afsöndring; dock
att vid egostyckning å sådan lägenhet skall, i stället för att mantal
åsättes hvarje lott, bestämmas det inbördes förhållande, efter hvilket
lotterna skola deltaga i utgörandet af lägenhetens allmänna utskylder
och besvär.
I fråga om jordafsöndring skall hvad om hemman är sagdt jem¬
väl tillämpas å för alltid afsöndrad lägenhet; dock att från sådan lägen¬
het ytterligare afsöndring för alltid må ske utan inskränkning till viss
del af egovidden.
30 §.
Genom denna lag göres ej ändring i hvad om lotshemman af
krono- eller skattenatur, så ock om sådana hemman, som enligt kun¬
görelsen den 4 februari 1811 äro oskiljaktiga från de bruk, hvarunder
de lyda, är särskild! stadgadt.
31 §.
Genom denna lag upphäfves förordningen angående hemmans¬
klyfning och jordafsöndring. den 6 augusti 1881; skolande dock denna
förordnings bestämmelser fortfarande tillämpas i afseende å afsöndring,
som skett innan denna lag trädt i kraft.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.
Bil. Litt. B.
2:o Lag
angående iindrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket i
riket den 9 november 1866.
Härigenom förordnas, att 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftes¬
verket i riket den 9 november 1866 skola erhålla följande ändrade
lydelse: ,
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
3 §•
1 mom. Har jord, som hörer till by eller till hemman, deri två
eller flera ega del, genom teg- eller storskifte i flera skiften blifvitlagd;
vill den, som i sådant skifteslag eger ett eller flera hemman eller en
eller flere liemmansdelar, laga skifte erhålla, hafve ock der vitsord till,
utan att å teg- eller storskifte meddelad fastställelse eller eljest ingån¬
gen och stadfästad förening må sådant hindra eller derför i vägen ligga.
2 mom. Ej må redan verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga
kraft, eller skifte, hvilket enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den
20 februari 1821 blifvit såsom enskifte ansedt och faststäldt, eller laga
skifte, hvarå fastställelse meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så
är, att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom åsämjas.
3 mom. Hafva genom verkstäld sjösänkning eller annat större
vattenafledningsföretag tillförene sänka egor undergått sådan förändring,
att de kunna häfdas såsom åker, och möter för deras ändamålsenliga
brukande hinder deraf, att vid förut verkstäldt så beskaffadt skifte, som
i 2 mom. omförmäles, egorna erhållit en för deras häfdande såsom
åker olämplig indelning eller delvis lemnats oskiftade, då må, der tjenlig
skiftesläggning ej kan genom egoutbyte beredas, nytt skifte, utan hin¬
der af bestämmelserna i nämnda mom., kunna verkställas å dessa egor
jemte den mark, som med dem ligger i det sammanhang, att dess in¬
tagande i den nya delningen är för beredande af lämpligt och redigt
skifte oundgängligen nödigt. Bestrider någon delegare nytt skifte eller
uppstår tvist angående omfånget af den mark, som bör i det nya skiftet
ingå, behandlas ärendet efter stadgandet i 89 §.
4 mom. Mark, som vid skifte blifvit undantagen för delegarnes
allmänna behof, må, utan hinder af bestämmelserna i 2 inom., skiftas,
der någon delegare det begär och det finnes kunna ske utan de öfriges
förfång.
5 mom. Har i Gotlands län, före den i följd af Kongl. Maj:ts
nådiga beslut den 20 december 1850 derstädes verkstälda indelning i
skifteslag, laga skifte skett och omfattar allenast .en del af egor, som
enligt indelningen utgöra ett skifteslag, ege det skifte ej annan verkan
än storskifte lagligen tillkommer.
6 mom. Har hemman eller hemmansdel undergått egostyckning,
som blifvit faststäld, må den egostyckning ej genom skifte rubbas,
utan att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom åsämjas; dock
att hvad sålunda stadgats ej utgör hinder, att hemmanet eller hemmans-
delen vid förut verkstäldt skifte tilldelade egor, enligt föreskriften i 3
mom., uti der omförmälda fall med annan mark intagas i nytt skifte.
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
29
58 §.
Kan genom egoutbyte i andra fall, än nu nämnda äro, beqväm¬
lighet för odling eller häfd eller annan dylik fördel vinnas, och förena
sig jordegare om sådant utbyte, då må det, utan hinder af skifte eller
egostyckning, som förut faststälts, ske, på sätt i 56 § sägs.
Begäres egoutbyte af anledning 3 § 3 mom. omförmäler, då må
det, utan hinder af skifte eller egostyckning, som förut faststälts, kunna
jemväl utan alla jordegares samtycke ega rum. Sedan i detta fall skif¬
tesmannen och gode männen afgifvit utlåtande om utbytets företagande,
skall, der ej samtlige tillstädesvarande jordegare deråt nöjas, frågan
om utbytets verkställande, innan vidare åtgärd vidtages, underställas
egodelningsrättens pröfning.
69 §.
Delningsgrund eller måttstock för egors skiftande å landet, så väl
särskilda hemman emellan, som emellan delegare i ett och samma hem¬
man, vare den, som i lag eller särskilda författningar för vissa lands¬
orter stadgad är eller framdeles stadgas kan. Åro egorna förut delade
genom storskifte som efter förra författningar laga kraft vunnit, eller
genom sådant skifte, som i 3 § 2 mom. sägs, eller genom faststäld ego¬
styckning, kåfve hvarje delegare rätt att vid skifte, som sedermera
eger rum, tillgodonjuta hvad efter uppskattning svarar mot de egor,
han enligt den förut verkstälda delningen innehaft; och bör landtmätaren,
vid föredragning af frågan om delningsgrunden, underrätta delegarne
ej blott om de särskilda grunder, hvilka kunna i detta afseende rätte¬
ligen antagas, utan ock om de uppskattade egobelopp, hvilka, enligt
hvardera af dessa grunder, komme att hvarje delegare ungefärligen
tillfalla.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.
Bih. till Riksd. Prof. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Raft.
5
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 113.
Bil. Litt. C.
3:e Lag
om ändrad lydelse af 6 § förordningen angående lagfart å fång
till fast egendom den 16 juni 1875.
Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen angående lagfart å
fång till fast egendom den 16 juni 1875 skall erhålla följande ändrade
lydelse:
År lagfart .sökt på grund af testamente, dom eller annan hand¬
ling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än det
visas, att handlingen blifvit ståndande.
Har egare af hemman till annan upplåtit del deraf med viss till
gränserna bestämd egovidd att såsom hemmansdel egas, må lagfart å
sådan upplåtelse ej beviljas förr än egostyckning å hemmanet blifvit
faststäld.
Lag samma vare beträffande sådan upplåtelse, som afser ego¬
styckning från lägenhet, hvilken ej tillkommit genom afsöndring.
Å upplåtelse, hvarigenom jord eller annat från hemman eller
lägenhet afsöndrats, må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å afsönd-
ringen meddelats.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897, men ege ej
tillämpning i fråga om afsöndring, som dessförinnan- skett.
STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1896.