Bevillningutskottets Betänkande N:o 30.
1
N:o 30.
Ank. till RikBd. kansli den 8 inaj 1896, kl. 2 e. m.
Betänkande, angående beräkning af vissa bevillning ar för år 1897.
Jemlikt 40 § riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed af¬
gifva förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år
1897, innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-, bränvins-,
tillverknings- och hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven afkastnin-
gen af bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.
l:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år be¬
räknades till 36,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:
år 1892 ................................................................................ kronor 37,228,458
» 1893 ...................................................................................... » 36,934,304
» 1894 ..................................................................................... » 38,510,782
eller i medeltal för dessa tre år ......................................... » 37,557,848
samt år 1895 .......................................................................... » 39,466,186.
Statskontoret har i underdåning skrifvelse hemstält, att tullmedlen
för år 1897 måtte beräknas till samma belopp som för innevarande år
Bill. till Rilcsd. Prat. 1830. 6 Samt. 1 Afd. 28 Haft. (N:o 30.) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
eller 36,000,000 kronor. Kongl. Maj:t har emellertid föreslagit, att ifråga¬
varande inkomsttitel måtte för år 1897 beräknas till 37,000,000 kronor.
Angående de förhållanden, hvilka legat till grund för sistberörda beräk¬
ning, har chefen för finansdepartementet till det statsrådsprotokoll öfver
finansärenden, som finnes bifoga dt Kongl. Maj:ts proposition angående
statsverkets tillstånd och behof, anfört följande:
»Tullmedlen, som för år 1895 beräknades till 30,000,000, kronor,
uppgingo för samma år till 39,458,020 kronor 85 öre. Det betydliga
öfverskottet af icke mindre än nära 91/i millioner kronor härledde sig
naturligen till stor del från tillämpningen af de genom nådiga kungörel¬
serna den 5 januari och den 1 april nämnda år förhöjda införselafgifterna
för spanmål och vissa dermed närbeslägtade artiklar.
För år 1896 äro tullmedlen beräknade till 36,000,000 kronor; och
har statskontoret, som ansett sig sakna anledning föreslå någon förändring
af denna beräkning, i sin berättelse öfver statsverkets inkomster för år
1897 upptagit förevarande statsinkomst med oförändradt belopp, 36,000,000
kronor.
I detta sammanhang anhåller jag att i underdånighet få fästa upp¬
märksamheten på det såsom regel årligen återkommande förhållandet, att,
medan å summan af statsverkets inkomster ett icke obetydligt öfverskott
plägar uppstå, å andra sidan en icke obetydlig brist plägar förekomma å
summan af de i riksstaten upptagna förslagsanslagen. I sådant afseende
tillåter jag mig att anföra följande siffror för de tre senaste år, för hvilka
förhållandena äro exakt kända.
18.92. 18.93. 18.94.
öfverskott å inkomster ............ 2,786,393: 03 4,146,570: 96 9,375,922: 14
Brister å vissa inkomsttitlar ... 1,062,294: 89 856,147: 46 157,662: 31
Nettoöfverskott 1,724,098: 14 3,290,423: 50 9,218,259: 83
Brister å förslagsanslag 3,040,289: 22 3,793,589: 19 2,131,192: 69
Besparingar å förslagsanslag ... 532,918:87 572,901: 67 1,079,820: 83
Nettobrist 2,507,370: 35 3,220,687: 52 1,051,371: 86
Det har flera gånger förut framhållits, hurusom den årligen åter¬
kommande betydliga bristen å förslagsanslagen är en för en sund stats¬
hushållning menlig faktor. Att vissa utgiftstitlar i riksstaten upptagas
med belopp, i fråga om hvilka man på förhand med visshet kan beräkna,
att de komma att ansenligt öfverskridas, kan visserligen sägas mindre
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30. 3
betyda, så länge statsverkets inkomster lemna ett öfverskott, stundom
flerdubbelt Överskjutande den å förslagsanslagen uppkomna bristen. Enligt
sakens natur äro dock statens inkomster underkastade vida starkare och
hastigare vexlingar än de enligt vissa bestämda grunder från förslags¬
anslagen utgående statsutgifterna. Om derför icke dessa utgifter i riks-
staten upptagas till belopp så nära som möjligt motsvarande dem, med
hvilka de kunna beräknas komma att utgå, kan lätteligen vid en kon¬
junktur med nedgående statsinkomster inträffa, hvad ock senast i stats¬
regleringen för år 1892 förekom, att bristen å förslagsanslagen äfven
medför brist i statsregleringen i dess helhet. En höjning i otillräckliga
förslagsanslag måste derför otvifvelaktigt bidraga till statsregleringens
stärkande och kan äfven under nuvarande förhållanden lätteligen åväga¬
bringas genom en motsvarande höjning i beräkningen af en eller annan
inkomsttitel, som med säkerhet kan beräknas komma att lemna öfverskott.
Genom en dylik xitjemning af brister och öfverskott vinnes ock, att riks-
staten i ökad grad kommer att bilda ett troget uttryck för statens hus¬
hållning under den period, för hvilken riksstaten gäller.
Äfven i ett annat syfte torde en sådan höjd inkomstberäkning, om
hvilken nyss blifvit sagdt, vara berättigad och önskvärd, för så vidt som
derigenom skulle beredas tillfälle till afsättning af medel till förstärkande
af statsverkets kassaförslagsfond, hvilken fond för närvarande har en be¬
hållning af 14,122,907 kronor 27 öre, men ansetts böra uppbringas till en
storlek af 15,000,000 kronor.
På de grunder, jag sålunda anfört, och då jag anser ömkligt, att i
den nu förevarande statsregleringen förslagsanslag, å hvilka uppstått brist,
må kunna höjas med sammanlagdt omkring 800,000 kronor, finner jag
mig böra föreslå, att en höjning må ega rum med 1,000,000 kronor i
den af statskontoret verkstälda beräkningen af statsverkets inkomster,
hvarigenom och då kassaförlagsfondens behållning nu lämpligen torde
böra ökas med omkring 500,000 kronor, tillgång äfven skulle beredas till
betäckande af en del af denna ökning, medan utväg gifves att betacka
återstoden genom öfriga för statsregleringsperioden beräknade inkomster.
Som tullmedlen år 1895 med nära ?,1/2 millioner kronor öfverstego den
af statskontoret för år 1897 till 30,000,000 kronor föreslagna beräkningen
af tullmedlen, synes, för ernående af nyssnämnda syftemål, en höjning i
beräkningen af denna statsinkomst med det för ändamålet erforderliga
beloppet, 1,000,000 kronor, lämpligen kunna och böra ega rum; hem¬
ställande jag alltså, att tullmedlen må för nästa statsregleringsperiod be¬
räknas till 37,000,000 kronor.»
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
Af de utaf innevarande års Riksdag beslutade förändringarna i tull-
bevillningen äro de väsentligaste förböjningen af tullen å fläsk från 25 öre
till 30 öre per kilogram beträffande rökt fläsk och från 10 öre till 20 öre
per kilogram beträffande fläsk, andra slag, samt upphäfvandet af tullen å
tack- och barlastjern samt skrot, hvilken sistnämnda tull enligt nu gällande
tulltaxa utgår med 80 öre per 100 kilogram. Hvad angår tullen å fläsk,
hvilken för åren 1893—1894 utgjort i medeltal för rökt fläsk 810 kronor
och för fläsk, andra slag, 481,728 kronor, torde någon tullförhöjningen fullt
motsvarande ökning i inkomsten häraf för år 1897 icke vara att påräkna,
enär, vid det förhållande att de förhöjda tullsatserna komma att tillämpas
först med 1897 års början, införseln af fläsk sannolikt kommer att under
innevarande år bedrifvas i så mycket större skala till undvikande af de
högre tullsatserna. Upphäfvandet af tullen å tack- och barlastjern samt
skrot, hvilken tull för år 1894 inbragte 226,631 kronor, torde deremot
medföra en minskning af ungefär enahanda belopp i tullinkomsterna för
år 1897. Då emellertid denna minskning enligt utskottets åsigt kan anses
uppvägas af förhöjningen i fläsktullen samt de förändringar i öfrigt, hvilka
i tulltaxan vidtagits, icke lära vara af tillräcklig betydenhet att på före¬
varande beräkning inverka, anser utskottet på de af chefen för finans¬
departementet anförda skäl sig böra biträda Kongl. Maj:ts förslag i fråga
om beräkningen af denna inkomsttitel samt hemställer alltså,
att tullmedlen må för år 1897 beräknas
till kronor ............................................................. 37,000,000.
2:o.
Postmedlen.
Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för inne¬
varande år till 8,500,000 kronor.
Ifrågavarande medel utgjorde:
år 1892 ................................................................. kronor 7,631,979
» 1893 ................................................................... » 7,945,604
5 1894 .................................................................... » 8,273,600
eller i medeltal för dessa tre år ..................... » 7,950,394
samt belöpte sig år 1895 till ......................... » 8,548,268.
Transport kronor 37,000,000
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30. 5
Transport kronor 37,000,000
Postmedlen äro för år 1897 af generalpoststyrelsen be¬
räknade till 8,800,000 kronor. Enligt protokoll öfver finans¬
ärenden den 13 januari 1896, bifogadt Kongl. Maj:ts proposition
angående statsverkets tillstånd och behof, har emellertid före¬
dragande departementschefen, med anledning deraf att, då enligt
generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse den 29 november
1895 föreslagna utgiftsstaterna för postverket slutade å en
summa af 8,360,000 kronor, å postmedlen alltså ett öfverskott
af 440,000 kronor skulle uppkomma, förklarat sig vara sinnad
föreslå, att till en fond för inköp af tomt till nytt posthus i
Stockholm måtte afsättas, bland annat, hälften åt postverkets
blifvande öfverskottsmedel för år 1897, dock att, derest öfver-
skottet för sistnämnda år icke skulle komma att uppgå till det
belopp af 440,000 kronor, hvartill detsamma blifvit beräknadt,
till fonden icke skulle få afsättas större del af sagda öfverskott
än det belopp, hvarmed detsamma öfverstege 220,000 kronor.
Då vid bifall härtill ett belopp af 220,000 kronor alltså skulle
komma att af postverkets till 8,800,000 kronor beräknade in¬
komster för år 1897 för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk,
borde det för statsregleringen disponibla beloppet af nämnda
inkomster nedsättas med motsvarande belopp till 8,580,000 kronor.
Med anledning häraf har Kongl. Maj:t ansett sig i förslaget
till statsreglering böra upptaga postverkets inkomster till allenast
8,580,000 kronor.
Då numera ofvanberörda förslag om afsättning af om-
förmälda belopp till en fond för inköp af tomt till nytt post¬
hus i Stockholm blifvit af Riksdagen bifallet, får utskottet i
öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag hemställa,
att postmedlen må för år 1897 beräknas
till ............................................................... kronor 8,580,000.
3:o.
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Dessa afgifter hafva utgjort:
år 1892 .................................................................. kronor 534,741
» 1893 ...................................................................... 8_565,305_
Transport kronor 45,580,000
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
Transport kronor 45,580,000
år 1894 ..................................................................... kronor 891,276
eller i medeltal för dessa tre år ...................... » 663,774
samt år 1895 ............................................................ » 928,955.
Kongl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets förslag,
upptagit af kastningen af ifrågavarande inkomsttitel för år 1897
med samma belopp som för innevarande år eller 800,000
kronor.
Da utskottet icke har något att emot denna beräkning
erinra, hemställer utskottet,
att bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter må för år 1897
beräknas till ......................................... kronor 800,000.
4:o.
Stämpelmedlen.
Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till
5,300,000 kronor, hafva utgjort:
år 1892 .................................................................. kronor 3,492,122
» !893 ................................................................. » 3,330,291
* lg94 .................................................... » 3,828,691
eller i medeltal för dessa tre år ..................... » 3,550,368
samt år 1895 ......................................................... » 4,885,419.
Inkomsten af denna skattetitel har af Kongl. Maj:t, i
enlighet med hvad statskontoret föreslagit, ansetts böra för år
1897 beräknas till samma belopp, hvarmed den i riksstaten för
innevarande år finnes uppförd, eller till 5,300,000 kronor.
Verkningarna af den utaf 1894 års Riksdag antagna nya
förordning angående stämpelafgiften, hvilken förordning träd!
i kraft med ingången af år 1895, kunna väl, såsom statskontoret
i sin skrifvelse till Kongl. Maj:t angående beräkningen af stats¬
verkets ° inkomster för år 1897 framhållit, icke ännu närmare
öfverskådas, men enär inkomsterna af ifrågavarande skattetitel
Transport kronor 46,380,000
7
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
Transport kronor 46,380,000
för år 1895 uppgått till allenast 4,885,419 kronor samt till¬
räcklig anledning icke finnes att antaga, det dessa inkomster
för år 1897 skola i någon betydligare mån ökas, helst som
den väsentligaste delen af berörda skattetitel, nemligen arfs-
skatten, i följd af sin natur måste vara underkastad stora vex-
lingar, och då inkomsternas beräknande till högre belopp än
hvad som i verkligheten kommer att inflyta bör undvikas,
har utskottet ansett det belopp, hvartill enligt Kongl. Maj:ts
förslag stämpelmedlen skulle uppskattas, vara väl högt samt
hemställer,
att stämpelmedlen för år 1897 beräknas
till ............................................................ kronor 5,000,000.
5:o.
Bränvinstillverkningsskatten.
Bränvinstillverkningen i riket har enligt uppgift i stats¬
kontorets ofvanberörda skrifvelse till Kongl. Maj:t, dagtecknad
den 10 december 1895, utgjort:
år 1890 ...................................................................... liter 29,050,059
» 1891 ........................................................................ » 32,141,007
» 1892 ................................................................... » 31,804,818
» 1893 ...................................................................... » 31,721,077
» 1894 ...................................................................... » 33,068,884
utgörande medeltalet för femårsperioden ......... » 31,557,169.
Medeltalet för femårsperioden 1889—1893 uppgick enligt
meddelande från samma embetsverk till 30,781,649 liter.
Enligt hvad utskottet inhemtat från finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå, har tillverkningen uppgått under
år 1895 till 34,886,895 liter och under de tre första månaderna
af innevarande år till 13,615,356 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets
nyss nämnda skrifvelse följande öfversigt för femårsperioden
1890—1894:
Transport kronor 51,380,000
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
Transport kronor 51,380,000
|
|
|
Restitution för
|
Statsverket
behållet.
|
|
|
Influten skatt.
|
denatureradt
bränvin.
|
för högt er-
lagd skatt.
|
|
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
o
ar
|
1890 ..........:.....
|
16,287,351
15,022,350
|
435,179
593,933
|
11,599
7,835
|
15,840,573
14,420,582
|
»
|
1891 .................
|
»
|
1892 ...............
|
15,047,034
|
504,348
|
4,598
|
14,538,088
|
»
|
1893 .................
|
15,849,588
16,277,549
|
534,549
606,960
|
5,017
4,712
|
15,310,022
15,665,877
|
»
|
1894 .................
|
Under år 1895 belöpte sig skatten till 16,615,088 kronor,
och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift
för denatureradt bränvin med 710,610 kronor, i följd hvaraf
statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel under år
1895 utgjort 15,904,478 kronor.
Statskontoret, som i sin omförmälda skrifvelse till Kong!
Maj:t antagit, att bränvinstillverkningsskatten för år 1895 skulle
komma att uppgå till omkring 15,600,000 kronor, har i samma
skrifvelse vidare anfört: För år 1895 vore denna statsinkomst
beräknad till 14,000,000 kronor och för år 1896 i riksstaten
upptagen med 14,500,000 kronor, hvilken summa med omkring
1.100.000 kronor understege såväl inkomsten för år 1894 som
den sannolikt påräkneliga inkomsten för år 1895. Då emeller¬
tid förestående redogörelse öfver bränvinstillverkningsskatten
under femårsperioden 1890—1894 gåfve vid handen, att denna
statsinkomst kunnat vara underkastad sådana vexlingar, att
densamma, som under förstnämnda år uppgått till mera än
15.800.000 kronor, under det påföljande året belöpt sig till
endast något mera än 14,400,000 kronor, ansåge statskontoret
någon förändring i den af 1895 års Riksdag antagna beräk¬
ningen icke böra ega rum, utan hemstälde, att denna beräkning
måtte få gälla äfven för år 1897.
I öfverensstämmelse härmed har Kongl. Maj:t föreslagit
beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till 14,500,000 kronor.
Med hänsyn till de numera vunna upplysningarna rörande
omfattningen af bränvinstillverkningen i riket under sistlidet
Transport kronor 51,380,000
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
9
Transport kronor 51,380,000
och innevarande år och då statsverkets af denna näring här¬
flytande inkomster under senare åren betydligt öfverstiga det
belopp, hvartill Kong! Magt uppskattat ifråga vai-ande inkomst
för år 1897, har utskottet ansett en half million kronor der¬
utöfver kunna af denna skatt påräknas samt hemställer,
att bränvinstillverkningsskatten för år
1897 beräknas till ................................. kronor 15,000,000.
(ko.
Hvitbetssockertillverkningsafgiften.
Inkomsten af denna skattetitel har utgjort:
år 1892 .................................................................... ki^onor 2,260,496
» 1893 .................................................................... » 2,718,927
» 1894 .................................................................... » 4,723,275
» 1895 ..................................................................... » 7,139,148.
Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabri¬
ker inom landet afverkats följande myckenhet betor:
1892— 1893
1893— 1894
1894— 1895
1895— 1896
277,443 ton
373,962 »
628,480 »
538,709 »
Statskontoret har vid beräkningen af hvitbetssockertillverk-
ningsafgiften för år 1897 utgått från de i förordningen den
19 maj 1893 om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i
riket förekommande bestämmelserna, att för all tillverkning af
hvitbetssocker inom landet skulle erläggas tillverkningsskatt i
förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen
använda hvitbetor enligt angifven grund skulle antagas hafva
lemnat; att denna skulle utgöra hälften af gällande tullsats för
utländskt socker af mörkare färg än n:o 18 af den i verlds¬
handel antagna holländska standard; samt att det beskattnings-
pligtiga råsockret skulle, med ett visst undantag, beräknas efter_
Transport kronor 66,380,000
Bih. till Riksd. Prof. 1800. 0 Samt. 1 Afd. 28 Hatt. 2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
Transport kronor 66,380,000
de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att 100
kilogram råa (ej torkade) hvitbetor skulle antagas lemna ett
utbyte af 9 kilogram socker. Under antagande att den inhemska
sockerproduktionen numera motsvarade konsumtionen och att
någon nämnvärd ökning af denna produktion icke vore att för¬
vänta, har statskontoret hemstält, att hvitbetssockertillverknings-
afgiften måtte för år 1897 beräknas till det belopp, hvarmed
den vore i innevarande års riksstat upptagen, eller till 7,000,000
kronor.
Sedan Kong! Maj:t i sin proposition angående statverkets
tillstånd och behof upptagit nämnda afgift till samma belopp,
som statskontoret föreslagit, har Kongl. Maj:t till Riksdagen
aflåtit proposition med förslag till ändring i ofvanberörda för¬
ordning af den 19 maj 1893, enligt hvilket förslag socker¬
utbytet skulle för år 1897 beräknas till 10 procent; dock att
för fabrik, som, på grund af gällande bestämmelser om beräk¬
ning af utbytet i vissa fall, redan kommit i åtnjutande af lägre
utbytesberäkning än den i allmänhet stadgade, sagda bestäm¬
melser, så vidt enligt dem utbytet vid fabriken skulle beräknas
i visst förhållande till utbytet vid äldre fabrik, fortfarande
skulle för den i omförmälda bestämmelser afsedda tid lända
till efterrättelse.
Rörande ifrågavarande beräkning anförde chefen för finans¬
departementet vid föredragning af frågan om omförmälda
ändring i förordningen den 19 maj 1893 inför Kongl. Maj:t
den 13 sistlidne mars: Vid bifall till den föreslagna förhöjningen
i utbytesberäkningen, enligt hvilken utbytet från och med den
1 nästkommande september skulle beräknas 1 procent högre
än för närvarande, komme på hvitbetssockertillverkningsafgiften
för innevarande år att uppstå ett öfverskott, motsvarande det
förhöjda belopp, hvarmed sagda afgift komme att utgå under
instundande höst. Då betafverkningen visat allt större tendens
att koncentreras på höstmånaderna och särskildt sistlidet år till
större delen bragts till slut under hösten, torde man kunna
antaga, att kampanjen 1896—1897 skulle till större delen in¬
falla under kalenderåret 1896. Tillverkningsskatten för detta
år kunde derför beräknas komma att uppå till 7,780,000 kronor
eller i rundt tal till 7,800,000 kronor och att sålunda lemna
Transport kronor 66,380,000
Bevillningsutskottets Betänkande N:o SO. 11
Transport kronor 66,380,000
ett öfverskott af 800,000 kronor. Då med nu gällande beräk¬
ning af sockerutbytet hvifbetssockertillverkningsafgiften be¬
räknats för år 1897 till samma belopp som för år 1896 eller
7,000,000 kronor, borde enligt nyss angifna beräkningsgrund
skatten äfven för nästkommande år kunna beräknas till 7,800,000
kronor, hvarigenom skulle uppstå en statsinkomst, utöfver de
vid affattandet af statsverkspropositionen beräknade, af 800,000
kronor.
Den af chefen för finansdepartementet sålunda verkstälda
beräkningen af tillverkningsafgiften för år 1897 har utgått
från den förutsättningen, att Kongl. Maj:ts förslag om socker¬
utbytets beräknande för år 1897 till 10 procent komme att af
Riksdagen bifallas. Då emellertid Riksdagen numera beslutit,
att utbytet för nämnda år skall beräknas till 10,5 procent,
skulle under de förutsättningar i öfrigt, hvarpå chefens för
finansdepartementet uppskattning grundats, berörda afgift för
år 1897 komma att uppgå till omkring 8,200,000 kronor.
Enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst, kommer dock bet-
odlingen under innevarande år att bedrifvas i långt större om¬
fattning än hvad hittills förekommit, hvadan den afgift, som
vid afverkningen under nästinstundande kampanj kommer att
erläggas, torde uppgå till ett belopp, vida öfverstigande äfven
sist nämnda uppskattning; och då anledning finnes att antaga,
att betodlingen under år 1897 ej skall väsentligen nedgå, anser
utskottet ifrågavarande afgift för sistnämnda ar kunna med till¬
räcklig trygghet antagas lemna en ej obetydligt högre inkomst
än hvad ofvan beräknats samt hemställer,
att hvitbetssockertillverkningsafgiften för
år 1897 upptages i riksstaten med... kronor 8,500,000.
Summa kronor 74,880,000.
Stockholm den 8 maj 1896.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C AV ALLT.