Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
1
N:o 29.
Ank. till Eiksd. kansli den 4 maj 1896, kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om nedsättning af tullen
å kaffe.
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 189, har herr AT.
Jönsson i Gammalstorp föreslagit, »att Riksdagen behagade besluta, att
kaffetullen från och med den 1 januari 1897 nedsättes till 6 öre per
kilogram.»
Till stöd för detta yrkande anför motionären följande:
»I den mån, som skyddssystemet utvecklats, hafva naturligen fri-
handelsperiodens s. k. finanstullar blifvit allt mer otidsenliga. Deras
syfte var att bereda staten behöfliga inkomster, och normen för väljande
af de artiklar, som skulle tullbeläggas, var en helt annan än fallet är
med de verkliga skyddstullarna. Man tog då den artikel, som på samma
gång tålde en tullbeskattning och derjemte rönte så stor förbrukning,
att en tullsats derå inbragte större summor åt statsverket. Vid åsät¬
tande af skyddstullar går man deremot ut från att endast sådana ar¬
tiklar böra tullbeläggas, hvilkas producerande äro för landet naturliga
näringar, eller hvilkas tillverkning kan iippammas under hägnet af ett
väl afvägdt skydd.
Bill. till Eiksd. Prot. 1896. <5 Sami. 1 Afd. 27 luft. (N:o 29.)
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
Skyddstullarna afse alltså icke i främsta rummet att bereda staten
ökade inkomster. Men i enlighet med förhållandenas natur medföra de
äfven denna fördel och det tills vidare i en grad, som gjort statens
finanser mycket lysande. Vårt skyddssystem torde då stå på den punkt,
att en reformering kan och bör ske af sådana s. k. finanstullar, genom
hvilka väl inkomster beredas statsverket, men hvilka äro åsätta sådana
artiklar, som ej kunna inom landet produceras, hvarigenom dessa tullar
icke heller i ringaste mån verka skyddande för svensk näring.
En sådan tullsats är den å kaffe.
Utgörande för närvarande 12 öre per kilo, ökar denna tullsats
isynnerhet de fattiges utgifter icke oväsentligt. Kaffe torde nemligen
icke minst i de fattiges hem numera vara en af de vigtigaste nödvän¬
dighetsartiklarna, hvilken det är orättvist att fördyra, då statskassan
numera icke torde vara i behof af den inkomst af något öfver 2 millioner
kronor årligen, hvilken kaffetullen medför, och då genom densamma
icke någon svensk näring skyddas. Det är ock oförenligt med det
skyddsvänliga systemets principer, af hvilka en af de vigtigaste är att
förbättra de arbetande klassernas ställning i ekonomiskt och annat af¬
seende, att onödigtvis genom tullar fördyra folkets förbrukningsartiklar.
Der tullarna icke skydda svensk näring och svenskt arbete, ligger det
i skyddssystemets både syfte och intresse att borttaga dem eller, der
de skulle behöfvas för statsinkomsterna, lägga dem på sådana artiklar,
hvilkas importerande utifrån rent af hindrar eller förlamar uppblom-
stringen af en inhemsk näringsgren.
Genom den prisnedsättning å kaffe, som ett borttagande eller min¬
skande af kaffetullen skulle medföra, skulle desslikes den fördelen
vinnas, att förbrukning af helt visst icke sällan för helsan vida skad¬
ligare surrogat skulle aftaga.
Då det emellertid måhända skulle orsaka afsevärda rubbningar i
budgeten att på en gång borttaga hela kaffetullen, torde klokheten
bjuda, att den endast successivt må försvinna i den män, som det utan
verklig olägenhet för statsverkets ekonomiska ställning kan ske.»
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
Till upplysning i detta ämne får utskottet lemna följande redo¬
görelse angående införseln af kaffe under de senare åren och den deraf
härflytande tullinkomsten:
Å r
|
Införsel.
kg.
|
Tullsats
pr kg.
öre.
|
Beräknad
tullinkomst
i kronor.
|
1885..............................
|
15,453,503
|
26
|
4,017,892
|
1886...'...........................
|
16,189,492
|
26
|
4,209,252
|
1887..............................
|
11,542,052
|
26
|
3,000,896
|
1888..............................
|
12,312,007
|
26
|
3,201,086
|
1889..............................
|
17,336,015
|
12
|
2,080,315
|
1890.............................
|
14,856,946
|
12
|
1,782,827
|
1891..............................
|
16,056,323
|
12
|
1,926,755
|
1892..............................
|
15,844,786
|
12
|
1,901,355
|
1893..............................
|
16,371,190
|
12
|
1,964,534
|
1894..............................
|
17,087,911
|
12
|
2,050,540
|
1895..............................
|
17,890,000
|
12
|
—
|
Tullsatsen å kaffe nedsattes vid 1888 års riksdag från 26 öre till
12 öre per kilogram. Vid riksdagarne under åren 1890—1892 före-
kommo motioner om tullfrihet för kaffe eller nedsättning i tullen derå,
hvilka motioner dock afslogos. Vid 1894 års riksdag yrkades med
anledning af befarad brist i statsverkets beräknade inkomster förhöj¬
ning i tullen å kaffe, men jemväl denna framställning blef afslagen.
Den år 1888 bestämda tullsats, 12 öre per kilogram, är, såsom motio¬
nären erinrat, fortfarande gällande. Den föreslagna nedsättningen af
denna tullsats skulle, under antagande att importen af kaffe komme att
bibehållas vid samma storlek som under de senaste åren, medföra en
minskning i tullinkomsterna af ungefär en million kronor. Om än,
såsom motionären framhållit, statsverkets ställning för närvarande torde
medgifva en dylik nedsättning, finnes det dock enligt utskottets förme¬
nande ej någon säkerhet för att icke vid ett kommande års statsregle¬
ring behofvet af den genom nämnda åtgärd staten frångångna inkomsten
skulle känbart nog kunna göra sig gällande. Vid sådant förhållande vore
det icke osannolikt, att Riksdagen skulle finna sig föranlåten att till
fyllande af statsverkets behof åter höja tullen å kaffe, en åtgärd, som
läge nära till hands, då kaffetullen hittills utgjort en af landets vigtiga-
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
ste finanstullar, från hvilken en säker inkomst städse kunnat påräknas.
Sådana vexlingar i tullsatsen för en vara, hvilken i så hög grad som
kaffe är föremål för affärsspekulationer, torde dock för affärslifvets sunda
utveckling vara synnerligen menliga och derför böra så vidt möjligt
undvikas. Utskottet hemställer fördenskull,
att herr Jönssons förevarande motion icke måtte
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 4 maj 1896.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Reservation
af herr af Buren.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1896.