Statsutskottets Utlåtande N:o 60.
11
N:o 60.
Ant till Riksd. kansli den 23 april 1895, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
utvidgning af Manna skjutfält.
(I. k.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för den 4 mars innevarande år har Kongl. Maj:t i
en samma dag till Riksdagen aflåten, till statsutskottet remitterad pro¬
position (n:o 36) föreslagit Riksdagen att medgifva, att det å en af
generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet hos Kongl. Maj:t före¬
tedd karta med bokstäfverna Babcdefghiklmnopqr
betecknade område af Tierps kronopark måtte, för utvidgning af Marma
skjutfält, få med detsamma förenas, äfvensom att behållna köpeskillingen
för den skog, som för afrödjande af samma område måste afverkas,
måtte få användas till betäckande af kostnaden för detsammas planering
och i öfrigt för skjutfältets behof.
Till omförmälda statsrådsprotokoll liar statsrådet och chefen för
landtförsvarsdepartementet till en början erinrat, hurusom, sedan 1880
års Riksdag, med anledning af en utaf Kongl. Maj:t gjord framställning
om anskaffande af ett skjutfält för artilleriet invid Marma jernvägsstation,
medgifvit, bland annat, att nödig mark å Tierps kronopark finge för
ändamålet upplåtas, i sammanhang med skjutfältets ordnande i öfrigt
den del af berörda kronopark, som enligt dåvarande förhållanden ansågs
erforderlig för skjutningarnas bedrifvande, blifvit under de närmast
derpå följande åren afröjd och planerad.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 60.
Bredden af det genom kronoparkens hela längd i ungefärlig ret¬
ning från söder till norr gående öppna fältet både dervid, i enlighet
med de i den till Riksdagen aflåtna propositionen gifna antydningar,
bestämts till omkring 1,000 fot (300 meter); och hade denna bredd
under den förflutna tiden visat sig tillräcklig för de fältmessiga, äfven
i divisionsförband utförda skjutningar, som å fältet verkstälts af numera
Första Svea artilleriregemente äfvensom af fältartilleriets skjutskola.
Med antagande af 1892 års förbättrade härordning och den i sam¬
manhang dermed beslutade omorganisationen af fältartilleriet, som bland
annat medfört, att artilleridivisionemas styrka ökats från 2 till 3 batterier,
hade emellertid detta förhållande ändrat sig; och hade med anledning
deraf generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet funnit sig föran¬
låten att hos Kongl. Maj:t göra framställning om skjutfältets utvidgning.
Generalfälttygmästaren hade i sin i ämnet aflåtna skrifvelse den
22 sistlidne januari yttrat, att det vore uppenbart, att den sålunda för¬
stärkta divisionen fordrade större utrymme än den förutvarande svagare,
för att kunna öfvas i skarpskjutning under enhetlig ledning och så vidt
möjligt fältmessiga förhållanden, och att för en sådan öfning med en
division om 3 batterier det för närvarande för sk jutning disponibla öppna
fältet vid Marma skulle visa sig sakna tillräcklig utsträckning på bred¬
den. Med den rigtning artilleritaktiken allestädes inom Europa erhållit
hade emellertid, fortsätter generalfälttygmästaren, divisionen alltmera
kommit att i stället för batteriet betraktas såsom artilleriets taktiska
enhet, och betydelsen af dess utbildning i allt, som tillhörde densammas
verksamhet i fält, hade derför också väsentligen ökats. Särskilt måste,
med de stegrade fordringarna på kraftig och omtänksam eldledning från
divisionschefens sida, den yttersta vigt dervid komma att läggas på
skjututbildningen; och då en ändamålsenlig utbildning häruti icke kunde
meddelas divisionens chef och batterier, med mindre den enda för skarp¬
skjutning i fredstid tillgängliga manöverterrängen, skjutfältet, egde till¬
räckliga dimensioner, vore nödvändigheten att lämpa dettas utrymme
efter de för artilleriet gällande organisativa bestämmelserna dermed
också ådagalagd.
Generalfälttygmästaren hade förklarat sig under sådana förhållan¬
den, och då Marma skjutfält för framtiden skulle komma att begagnas
icke allenast af skjutskolan och Första Svea artilleriregemente utan äfven
af det nyuppsatta Andra Svea artilleriregemente, anse nödvändigt, att
detsamma, för att det skulle kunna uppfylla nyssnämnda, enligt general¬
fälttygmästare^ åsigt, oafvisliga fordran på ett skjutfält, till sin öppna
del utvidgas, och hade han dervid, med hänsigt till den vester om fältet
Statsutskottets Utlåtande N:o 60.
13
belägna jernvägens närhet, funnit utvidgningen kunna ega rum endast
åt öster.
Generalfälttygmästaren hade alltså hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att dels till skjutfältet upplåta ofvan angifva del af
Tierps kronopark och dels, i öfverensstämmelse med hvad som egt rum
vid 1880 års riksdag beträffande det nuvarande skjutfältet, medgifva,
att behållningen af den för afrödjande af det område, hvars upplåtelse
nu ifrågasattes, afverkade och försålda skogen finge användas till be¬
täckande af kostnader för sagda områdes planering samt i öfrigt för
skjutfältets behof.
Domänstyrelsen, som anmodats att öfver generalfälttygmästarens
berörda framställning inkomma med yttrande, hade i sitt med anledning
deraf den 4 sistlidne februari afgifna utlåtande anmält, att det område
af Tierps kronopark, som vid bifall till generalfälttygmästarens ifråga¬
varande förslag skulle komma att för utvidgning af Marma skjutfält
användas, innehölle i allt 30,04 har, deraf 2,80 har kärrmark och 27,24
har skogmark, med en uppskattad virkestillgång af 2,330 kubikmeter
till ett beräkna dt värde af i det närmaste 7,000 kronor; och hade sty¬
relsen i öfrigt förklarat, att ur skogsväsendet^ synpunkt hinder ej mötte
för framställningens bifallande.
Då departementschefen lika med generalfälttygmästaren ansåge en
utvidgning af Marma skjutfält vara oundgängligen nödvändig och icke
hade någon anmärkning att framställa mot det föreslagna sättet för den-
sammas verkställande, har han hemstält om aflåtande till Riksdagen af
de förslag föreliggande proposition innefattar.
Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts framställning icke haft något
att erinra, hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
föreslagit må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 23 april 1895.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.