Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 18 Maj 1895.
V i efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sist-
lidne Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s tjugondetredje regerings¬
år, Oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 17 i nämnda månad samraanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutna riksdag i rikets styrelse sig till¬
dragit, äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:
§ 1-
Vi hafve såsom åvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit ett förslag
om tillägg till § 33 riksdagsordningen af följande lydelse:
Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen i någon af Riksdagens
kamrar utses under enahanda ordförandeskap, som nyss är nämndt, en af kammarens
öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom talman, till dess förfallet upphört.
§ 2.
Vi hafve antagit följande förslag till ändrad lydelse af § 10, § 20, § 32 mom. 1
och § 33 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:
Bih. till Riksd. Prot. 1895, 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 1
(Riksdagsbeslutet.)
2
Riksdagsbeslutet 1895.
§ 10.
För den, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd, utfärdas vid val¬
förrättningens slut fullmagt i två exemplar, af hvilka det ena öfverlemnas åt den valde
och det andra insändes till Justitiedepartementet. Fulhnagterne, som när valet verk¬
stälts af landsting, underskrifvas af dess ordförande, med kontrasignation af lands¬
tingets sekreterare, och, då valet skett af stad, undertecknas af stadsfullmägtiges ord¬
förande jemte två åt desse fullmägtige, böra hafva följande lydelse:
»I kraft af det riksdagsmannaval, som af N. N. landsting (stadsfullmägtige i N. N.
stad) blifvit den — — förrättadt, varder N. N. härigenom befullmägtigad att för en
tid af nio år från nämnde dag vara ledamot af Riksdagens Första Kammare». Ort
och tid.
§ 20.
För den, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas ofördröjligen
fullmagt i två exemplar, underskrifna för valkrets å landet af domhafvanden, för stad
som ensam sänder riksdagsman, af stadens magistrat, och för valkrets, som består af
flera städer, af den magistrat, som valet slutligen handlagt; och skall det ena exem¬
plaret öfverlemnas åt den valde och det andra insändas till Justitiedepartementet.
Fullmagterne böra hafva följande lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den — ,-r- hållits i N. N. domsaga» (»N. N. valdistrikt
af N. N. domsaga») eller »i N. N. stad» (»städer»), »har N. N. blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1
Januari nästkommande år» (eller om valet hållits till följd af Konungens förordnande
om nya val eller om riksdagsman eljest afgått innan den tid, för hvilken han blifvit
vald, tilländalupit: »för tiden till den 1 Januari år — —»), »hvarom detta länder till
bevis och fullmagt». Ort och tid.
§ 32.
1. Innan Riksdagen sammanträder, företages inför chefen för Justitiedeparte¬
mentet, eller den Konungen i hans ställe förordnar, i närvaro af tre bland fullmägtige
i Rikets bank och tre bland fullmägtige i Riksgälskontoret granskning af de till Justitie¬
departementet inkomna, för Riksdagens ledamöter utfärdade fullmagter. Denna gransk¬
ning, som har till föremål att undersöka, huruvida fullmagterna blifvit i föreskrifven
form utfärdade, skall vara fulländad sist å dagen före Riksdagens början. Inkommer
fullmagt efter Riksdagens början, skall granskning deraf genast verkställas.
§ 33.
Så snart Riksdagen sammanträdt och berättelse om förloppet af den i mom. 1 af
nästföregående § föreskrifna granskning blifvit af chefen för Justitiedepartementet, eller
3
Riksdag sb eslutet 1895.
den i hans ställe förordnad är, meddelad kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter angår,
läte Konungen för hvardera kammaren tillkännagifva, hvilka bland dess ledamöter
förordnats till talman och vice talman.
Då i något af de fall, som i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,
Riksdagen på de i samma grundlags 95 § nämnde vederbörandes kallelse samman¬
träder, eger hvardera kammaren att, inom sig, välja talman och vice talman.
Innan talmän äro förordnade eller valde, efter thy ofvan sägs, föres i hvardera
kammaren ordet af den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, der två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af dem, som
är till lefnadsåren äldst.
§ 3.
Vi hafve såsom hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande
förslag till ändrad lydelse af § 34 riksdagsordningen:
§ 3d.
Konungen låter offentligen kungöra den af honom för riksdags öppnande bestämda
tid, som ej må utsättas senare än å andra söckendagen efter riksdags början. På den
tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjenst med dem hållen är, sammankomma på
rikssalen, der Konungen eller, då Han så för godt finner, Statsministern eller annan
Statsrådsledamot förer ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen meddela lagtima
Riksdag berättelse om hvad i rikets styrelse sedan nästföregående lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit, äfvensom till Riksdagen i två exemplar, deraf ett tillställes
hvardera kammaren, öfverlemna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof,
innefattande äfven förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla, hvad staten ut¬
öfver de ordinarie inkomsterna erfordrar; men om Riksdagen urtima är, kungöres för
densamma anledningen till dess sammankallande och aflemnas de förslag och fram¬
ställningar, hvilka skola blifva föremål för Kamrarnas öfverläggningar; Konungen dock
obetaget att sedermera äfven andra förslag framställa.
Då Konungen, på sätt nu är sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid samma tillfälle,
Kamrarnas talmän till Konungen, i Kamrarnas namn, deras undersåtliga vördnad.
§ 4.
Vi hafve vidare såsom hvilande till grundlagsenlig behandling antagit följande
förslag till ändrad lydelse af § 37 mom. 1 och § 45 riksdagsordningen:
§ 37.
1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande, till¬
sättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett bankoutskott
4
Riksdagsbeslutet 1895.
samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsut¬
skottet af tjugo, statsutskottet af tjugofyra, bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet
af sexton och lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva
antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om kammaren så beslutar, genom
elektorer; ankommande på kamrarnes sammanstämmande beslut att, när sådant finnes
vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt
utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning i leda¬
möternas antal, sådant bevilja.
§■ ^
Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit utsedda, sammanträda.
De böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden, som på dem ankomma.
Har ledamot af utskott tre gånger å rad, utan laga förfall, från utskottets samman¬
träden sig afhållit, bör ordföranden hos vederbörande kammare sådant anmäla, på det
annan ledamot i utskottet må, i föreskrifven ordning, inväljas.
§ 5.
På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:
t :AI4 ■ .. . UOJ-.V ' ,i‘
Första hufvudtiteln
(Kongl. hof- och slottsstaterna).................................... 1,320,000: —
Andra hufvudtiteln
(Justitiedepartementet) ........ 3,812,550: —
Tredje hufvudtiteln
(Utrikesdepartementet) .................. 606,750: —
Fjerde hufvudtiteln
(Landtförsvarsdepartementet) ...................................... 25,552,870: —
Femte hufvudtiteln
(Sjöförsvarsdepartementet) ...................•................;...... 6,996,300: —
Sjette hufvudtiteln
(Civildepartementet) .................................................... 5,596,406: —
Sjunde hufvudtiteln
(Finansdepartementet) ................................... 17,435,100: —
Riksdagsbeslutet 1895. 6
Åttonde hufyudtiteln
(Ecklesiastikdepartementet) .......................................... 13,026,508: —
Nionde liufvudtiteln
(Pensions- och allmänna indragningsstaten).................. 3,116,040: — 77 462,524:
Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1896 från Statskontoret utgå, nemligen:
under
|
andra hufvudtiteln
|
28,250
|
—
|
|
tredje hufvudtiteln
|
4,500
|
—
|
|
fjerde hufvudtiteln
|
2,675,030
|
—
|
|
femte hufvudtiteln
|
1,739,760
|
—
|
|
sjette hufvudtiteln
|
2,498,594
|
—
|
»
|
sjunde hufvudtiteln
|
453,050
|
—
|
|
åttonde hufvudtiteln
|
1,674,892
|
—
|
»
|
nionde hufvudtiteln
|
1,540,000
|
—
|
10,614,076: —
hvarförutom komma att utgå:
dels till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafike¬
rade jernvägar.................................................................................... 850,000:
dels från Riksgäldskontoret:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar
m. in., förslagsvis........................................................ 720,200: —
räntor å statsskulden och afbetalningar
å de fonderade statslånen ................... 12,555,600: —
efter afdrag af de till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar, för-
8li*kr8vi8....................r............................~ 3,068,400: - 9,487,200: - 10j207,400:
dels ock afsättning för försäkring för beredande af pension vid var¬
aktig oförmåga till arbete............ ....................................................... 1,400,000:
Summa kronor 100,534,000:
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:
öfverskott å statsregleringarne för föregående år ....................... 674,000: —
statsverkets ordinarie inkomster..................................................... 19,070,000: —
statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:
tullmedel....................................................................... 36,000,000: —
postmedel....................................... ............................. 8,500,000: —
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 800,000: —
6
Riksdagsbeslutet 1895.
stämpelmedel...........r.......................................5,300,000
bränvinstillverkningsskatt .................. ............................ 14,500,000
hvitbetssockertillverkningsafgift ...................................... 7,000,000
bevillning af fast egendom samt af inkomst.................... 6,350,000: — qqq
Riksbankens vinst för år 1894 ............................................................ 2,340,000
Summa kronor 100,534,000
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade före¬
skrifter att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 6.
Vi kåfve besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne
å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.
§ 7.
Riksgäldskontorets utgifter till 1896 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 3 innevarande Maj till detta års
slut till.......................................................................... kronor 22,565,307: 06
samt under år 1896 till ............................................................ » 22,819,079: 03
Summa kronor 45,384,386: 09.
Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:
under år 1895, nu befintlig behållning Oberäknad,................... kronor 26,299,691: 11
och under år 1896 ^................................................................. > 22,819,079: 03
Summa kronor 49,118,770: 14.
Inkomsterna och tillgångarne, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,734,384 kronor 5 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1896 års slut.
§ 8-
För anläggning af en bibana frän norra stambanan vid Vännäs till Umeå och
vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med trafikmateriel hafve Vi be¬
viljat ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof, utgå från Riksgäldskontoret
under detta och nästkommande år.
7
Riksdagsbeslutet 1895.
§9-
I en till Riksdagen aflåten proposition har Kongl. Maj:t, med bifogande af utdrag
utaf protokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen bemyndiga
fullmägtige i Riksgäldskontoret att, på det Kongl Maj:t må blifva i tillfälle att i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder åt staten
förvärfva Skåne—Hallands, Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—
Engelholms och Malmö—Billesholm jernvägar, till Kongl. Maj:t, efter ingången af år
1896, på reqvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad för
jernvägarne skall kontant till jernvägarnes egare utbetalas, äfvensom fullgöra ränte-
liqvider och kapitalafbetalningar å de i Skåne—Hallands och Malmö—Billesholms
jernvägar intecknade obligationslån samt de kommunallån, hvilka af staten i följd af
ifrågavarande banors förvärfvande öfvertagas; och hafve Vi uti skrifvelse den 16 Maj
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att berörda framställning blifvit af Oss bifallen.
§ 10.
Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1895
och 1896 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar äfven¬
som till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade statslånen, efter af¬
drag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den
liqvid, som skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upp¬
rättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgälds¬
kontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verklig¬
heten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 11-
Med anledning af stadgandet i 63 § regeringsformen, att för oförsedda händelser
tvenne särskilda summor böra vid hvarje Riksdag anslås och till betalning från
Riksgäldskontoret anvisas, den ena att vara tillgänglig, då Konungen, till rikets för¬
svar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar
deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att, vid
infallande krig, af Konungen lyftas, sedan Han statsrådet in pleno hört och Riksdagen
sammankallat; hafve Vi härom fattat beslut och bestämt den förra af dessa summor
till sju millioner femhundratusen kronor samt den senare, eller det så kallade stora
kreditivet,, till sju millioner femhundratusen kronor.
§ 12.
I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under Riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrivelser, såsom vore de i dettu riksdagsbeslut intagna, nemligen;
8
Riksdagsbeslutet 1895.
l:o af den 27 Februari i fråga om inlösen till statsverket af skattefrälseräntor, som
inom viss tid till staten hembjudas;
2:o af den 23 Mars angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af
vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;
3:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende;
4:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande
af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
5:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen å sjette
hufvudtiteln, under rubriken extra anslag, gjorda framställningar rörande statens
jernvägstrafik och statens jernvägsbyggnader;
6:o af den 27 Mars i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till allmänna barnhusinrättningen af oinskränkt egande- och dispositionsrätt till tomten
n:r 17 qvarteret Barnhuset samt uppförande af nytt cellfängelse för Stockholms
län m. m.
7:o af den 20 April i anledning af Kongl. Maj:ts under åttonde hufvudtitelns
anslagsrubrik »domkapitlens expeditioner* gjorda framställning.
8:o af den 4 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;
9:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;
10:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
ll:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
12:o af den 6 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Borgholms stad af ett jordområde om 2 hektar 52 ar från Borgholms kungs¬
ladugård;
13:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordaf-
söndring från indragna mönsterskrifvarebostället 3/4 mantal Silleberg n:o 3 Börje
Olofsgård med V4 mantal Åker n:o 2 i Skaraborgs län;
14:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från den under Sundbvholms kungsgård lydande kronolägenheten Sundbyås
n:o 1 i Södermanlands län;
15:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
åt enskilde af ett invid Långträsks jernvägsstation beläget område af Piteå kronopark
i Norrbottens län;
16:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter Ulrika Charlotta Thorsberg;
9
Riksdagsbeslutet 1895.
17:o af samma dag i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 65 § i
förordningen den 26 Januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarne
i riket;
18:o af den 10 Maj i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
i fråga om utarrendering af jagträtten å kronoparker m. m.;
19:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af förra länsmansbostället V2 mantal Fintorp n:o 1 i Göteborgs och Bohus län;
20:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om disposition af
indragna militiebostället V8 mantal Sjöleden n:o 1 och mantal Lökshus n:o 1 i
Kristianstads län;
21:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillstånd
för apotekaren T. Lilja att tillbyta sig ett område af länsmansbostället Vara Stommen
n:o 9 i Vara socken, Skaraborgs län;
22:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i
vilkoren för ett åt Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag af staten beviljadt
lån å 2,000,000 kronor;
23:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag
för anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs till Umeå och vidare
till Storsandskär;
24:o af samma dag i anledning af Riksdagens år 1894 församlade revisorers be¬
rättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1893;
25:o af samma dag angående vissa ändringar i och tillägg till de för erhållande
af lån från odlingslånefonden stadgade vilkor och bestämmelser;
26:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående utvidgning
af Marma skjutfält;
27:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående rätt för
Eslöfs köpings skoldistrikt att öfvertaga ett från förra militiebostället n:is 15 och 17
Eslöf i Vestra Sallerups socken af Malmöhus län afsöndradt område;
28:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordaf-
söndring från indragna militiebostället Gettnabo n:o 1 i Kalmar län;
29:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
åt enskilda af ett invid Jörns jernvägsstation beläget område af kronoparken Vestra
Jörnsmarken i Jörns socken af Vesterbottens län;
30:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Upsala stad af kronolägenheten Slottstegelhagen och en del af kronolägenheten
Slottshumlegården;
3Lo af den 13 Maj angående godtgörelse till länsmannen C. G. Svenonius för
mistad åklagareandel i förbrutet gods;
32:o af den 14 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstateus sjette
hufvudtitel;
Bill. till Itiksd. Prof. 1895. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksdagsbeslutet.)
10
Riksdagsbeslutet 1895.
33:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
34:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
35:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;
36:o af den 15 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;
37:o af samma dag i fråga om framläggande af förslag till ändring af allmänna
garnisonssjukhusets organisationsförhållanden;
38:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om uppgörelse med
Stockholms stad angående öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till vissa
delar af Helgeandsholmen;
39:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af ålderdomsunderstöd åt barnmorskor;
40:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af kronan tillhöriga halfva gården n:o 71 med halfva tomten n:o 127 a inom qvarteret
Stor- och Vretroten m. m. i Arboga;
41:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förbättring
i de nuvande pensionsvilkoren i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa;
42:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i
stadgadt vilkor för åtnjutande af de pensioner, som vid 1894 års Riksdag beviljats åt¬
skilliga vid statens jernvägsbyggnader anstälde tjensteman;
43:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till
aktiebolaget Visby cementfabrik af ett område af Visborgs kungsladugård i Gotlands län;
44:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordaf-
söndring från förra kronolänsmansbostället V2 mantal Fintorp n:o 1 i Göteborgs och
Bohus län;
45:o af den 16 Maj i fråga om utredning angående statstjensters förening med
andra tjenstebefattningar;
46:o af samma dag angående dispositionen af nettobehållningen å vissa jernvägars
trafikinkomster år 1896;
47:o af den 17 Maj, angående statsregleringen för år 1896 och sättet för an¬
visande af vissa anslagsbelopp;
48:o af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster;
49:o af samma dag med ny riksstat; och
50:o af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret.
§ 13-
Med anmälan att Vi beslutit förändrad lydelse af §§ 51, 54 och 65 mom. 1 i
trallande bevillninssförordninir, hafve Vi, som till fyllande af statsverkets behof för år
O O O' 1 *
11
Riksdagsbeslutet 1&1)5*
1896 åtagit Oss en bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af sex millio¬
ner trehundrafemtio tusen kronor och tillika beslutit, att af detta belopp fem millioner
kronor skola utgå enligt nu gällande bevillningsförordning, uti skrifvelse den 17 Maj
tillkännagifvit, att Vi stadfäst gällande förordning om sådan bevillnings utgörande att,
med iakttagande af de i densamma beslutade, ofvan omförmäla ändringar, tjena till
efterrättelse för år 1896 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning
angående denna bevillning varder af Riksdagen faststäld, hvarjemte Vi anhållit, att
Kongl. Maj:t ville låta utfärda allmän kungörelse derom; och hafve Vi dessutom uti
berörda skrifvelse — med förmälan det Vi på det sätt bifallit Kongl. Maj:ts förslag om
cn särskild tilläggsbevillning för år 1896, att Vi beslutit, såsom bidrag till fyllande af
statsverkets behof för Dämnda år, bevilja en dylik bevillning af en million trehundra¬
femtio tusen kronor, att utgå på sätt en vid skrifvelsen fogad förordning utvisar —
anhållit, det Kongl. Maj:t ville låta densamma till allmän efterrättelse kungöra.
§ 14.
På sätt inhemtas af Vår skrifvelse den 27 sistlidne Mars, hafve Vi, vid pröfning
af Kongl. Maj:ts proposition angående förhöjning af tullen å spanmål m. m. jemte
vissa andra i sammanhang dermed förehafda förslag om ändringar i bestämmelserna
rörande tullbevillningen, beslutit,
att nedanstående förhöjda tullsatser skola gälla för efterföljande artiklar, nemligen:
för spanmål, omalen, råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor, äfvensom »andra
slag, ej specificerade» 3 kronor 70 öre per 100 kilogram; för malt, äfven krossadt, 5
kronor per 100 kilogram; för spanmål, malen, mjöl och gryn, alla slag, 6 kronor 50 öre
per 100 kilogram; för ris, oskaladt, eller paddy 3 kronor 70 öre per 100 kilogram;
för risgryn och rismjöl samt mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna
inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier, 6 kronor 50 öre per 100
kilogram, och för bröd, andra slag, 6,5 öre per kilogram;
att den tullrestitution, hvilken, jemlikt § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna med-
<rifves vid utförsel af bröd, som af utländskt råämne tillverkats inrikes, skall utgå med
ett till 6 öre per kilogram förhöjdt belopp; samt
att den i nyssnämnda § och mom. under punkten d) intagna bestämmelse skall
upphöra att gälla;
och hafve Vi tillika medgifvit, att samtliga nu omförmälda förhöjda tullsatser finge
tillämpas från och med den dag under innevarande år, som af Kongl. Maj:t bestämmes.
§ 15.
Sedan vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa, hafve Vi uti
skrifvelse den 9 innevarande Maj för Kongl. Maj:t anmält de beslut, som, förutom de
af Oss i här ofvan omnämnda skrifvelse den 27 sistlidne Mars angående förhöjning af
tullen å spanmål m. m. anmälda, dervid blifvit af Oss fattade; hvarjemte Vi i först-
12
Riksdagsbeslutet 1895.
berörda skrifvelse tillika tillkännagifvit, det Vi beslutat den ändrade lydelse af §§ 4
och 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna, som i skrifvelsen finnes intagen.
§ 16.
Med anledning af en hos Oss gjord framställning, hafve Vi tagit i öfvervägande,
huruvida icke den särskilda nederlagsafgift, som enligt § 80 mom. 1 af tullstadgan den
2 November 1877 skall, då nederlagsgods till utrikes ort åter utföres, erläggas med
en procent af tullbeloppet, lämpligen borde borttagas; och hafve Vi, som ansett den
inkommande nederlageafgiften innefatta tillräcklig godtgörelse för nederlagsrättens be¬
gagnande och förty icke kunnat finna någon fullt giltig grund för uttagandet af ny
nederlagsafgift, då varan i stället för att förtullas till utrikes ort åter utföres, funnit
Oss böra medgifva, att den utgående nederlageafgiften må upphöra; hvilket Vi uti
skrifvelse den 23 April för Kongl. Majrt anmält.
§ 17-
Vi hafve, i anledning af hos Oss gjorda framställningar, för Vår del beslutit, att
förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållan-
den den 30 Maj 1890 skall upphäfvas och upphöra att gälla, när två år förflutit från
den dag, lagen varder genom Kongl. Maj:ts försorg uppsagd; hvarjemte Vi hos Kongl.
Maj.t anhållit ej mindre, att sådan uppsägning varder före den 1 nästkommande Augusti
verkstäld, än äfven att — för åvägabringande af en ny öfverenskommelse i ämnet de
förenade rikena emellan, genom hvilken deras ekonomiska intressen varda på ett rätt¬
visare sätt än genom den nu gällande förordningen tillgodosedda och hvilken förty
är egnad att afhjelpa såväl de olägenheter för det svenska näringslifvet, som på grund
af de båda ländernas nu från hvarandra så betydligt afvikande tullsatser förefinnas,
som ock öfriga öfverklagade missförhållanden — Kongl. Maj:t ville inleda underhand¬
lingar med norska regeringen och så skyndsamt bedrifva dessa underhandlingar,
att, så vidt ske kan, fullständigt förslag till ny mellanrikslag redan år 1896 förelägges
Sveriges Riksdag och Norges Storting, eller, om detta icke låter sig göra, meddela
nästkommande Riksdag kännedom om underhandlingarnes fortgång och det resultat,
till hvilket de kunna hafva ledt; varande skrifvelse i ämnet den 13 Maj till Kongl.
Majrt aflåten.
§ 18.
Sedan Kongl. Majrt i en till Riksdagen afgifven proposition, under förutsättning
att den af Kongl. Majrt uti propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
föreslagna lönereglering för konsistorienotarierna blefve af Riksdagen antagen, föreslagit
Riksdagen att vidtaga vissa ändringar i gällande föreskrifter angående stämpelafgiften,
men Vi afslagit Kongl. Majrts framställning om berörda lönereglering, hafve Vi uti
skrifvelse den 6 Maj tillkännagifvit, det Vi funnit Kongl. Majrts förstnämnda proposi¬
13
Riksdagsbeslutet 1895.
tion hafva förfallit; hvarjemte Vi, som, i anledning af en hos Oss gjord framställning,
ansett ett förtydligande tillägg till 7 § af förordningen angående stämpelafgiften den 9
Augusti 1894 erforderligt och fördenskull besluta, att nämnda paragraf skall i vissa
delar erhålla en förändrad lydelse, med anmälan härom uti ofvanberörda skrifvelse till¬
lika anhållit, det Kongl Maj:t ville låta till allmän efterlefnad kungöra den sålunda
beslutade förändringen uti ifrågavarande förordning.
§ 19,
Riksbankens under år 1894 upplupna vinst, två millioner sexhundratre tusen ett-
hundraåttiosju kronor 21 öre, hafve Vi beslutit skola så användas, att två millioner
trehundrafyratio tusen kronor öfverlemnas till statsverket och återstoden, tvåhundra¬
sextiotre tusen etthundraåttiosju kronor 21 öre, för Riksbanken bibehållas.
§ 20.
Med öfverlemnande af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning hafve
Vi uti skrifvelse den 14 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra de föreskrif¬
ter, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.
§ 21.
Med föranledande af särskilda hos oss gjorda framställningar hafve Vi uti skrif¬
velse den 26 April anhållit om utarbetande och framläggande till Riksdagens antagande
af sådant tillägg till nu gällande lag den 30 Maj 1873 om rikets mynt, att derigenom
uttryckligen stadgas statens skyldighet gent emot riksbanken att vid anfordran invexla
silfverskiljemynt med guld eller riksbankens sedlar.
§ 22.
Vi hafve bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegraf¬
styrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af 750,000
kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t
pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande
den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen Riks¬
gäldskontoret förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas>%medelst af-
betalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så, att dyiy?a
afbetalningar böra eu månad förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkänna-
gifvas.
§ 23.
Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, före¬
slagit Riksdagen att antaga propositionen bifogade förslag till dels lag angående hvad
14
Riksdagsbeslutet 1895.
till fast egendom är att hänföra och dels lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom; och hafve Vi genom skrifvelse den 3 Maj
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit Vårt bifall till nämnda proposition.
§ 24.
Sedan justitieombudsmannen i sin till Riksdagen afgifna embetsberättelse fäst
uppmärksamheten derå, att gällande stadganden angående verkställighet af straff och
beräkning af strafftid icke tillämpades med önskvärd enhet af myndigheterna, hvartill
orsaken företrädesvis vore att söka uti ifrågavarande stadgande^ ofullständighet och
otydlighet, hafve Vi uti skrifvelse den 3 Maj hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta ut¬
arbeta och för Riksdagen framlägga förslag till fullständigande och förtydligande af
nu gällande stadganden angående den tid, då ådömdt frihetsstraff bör taga sin början,
äfvensom till sådant tillägg till lagen den 29 Juli 1892 angående straffarbetes och
fängelsestraffs verkställande i enrum, att derigenom varder bestämdt, huru förfaras
skall vid beräkning af i samma lag stadgadt afdrag å ådömd strafftid.
§ 25.
Sedan Kongl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att dels besluta,
att Vermlands och Gotlands län skola vid 1896 års början skiljas från Svea hofrätts
och förläggas under Göta hofrätts domvärjo, dels antaga ett förslag till lag angående
ändrad lydelse af 25 kap. 9 § rättegångsbalken, dels ock medgifva meddelandet af
vissa, under förutsättning af bifall till propositionen, erforderliga verkställighetsföre-
ekrifter, hafve Vi uti skrifvelse den 3 Maj tillkännagifvit, att Vi ansett Oss ej kunna
godkänna ifrågavarande proposition.
§ 26.
Vi hafve, i anledning af hos Oss gjord framställning, i skrifvelse den 3 Maj an¬
hållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen derefter framlägga förslag
till lag i syfte att förekomma obehörigt bruk af sådana inteckningar, som enligt 23 §
i förordningen angående inteckning i fast egendom må dödas, utan att intecknings-
handlingen i hufvudskrift uppvisas, men med hvilka dylik åtgärd icke vidtagits. •
• § 27.
Sedan justitieombudsmannen i sin till denna Riksdag afgifna embetsberättelse
gjort framställning rörande upphäfvande af forum privilegiatuin för utländska adelsmän,
som i riket inkommit, hafve Vi, som funnit den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden verka
i rigtning att åstadkomma önskvärd enhet i lagskipningen, i anledning af berörda
framställning för Vår del antagit den lag angående upphäfvande af rätt för utländske
15
Riksdagsbeslutet 1895.
adelsmän, hvilka hit i riket inkommit, till särskilt forum i vissa mål, hvilken i Vår
den 3 Maj aflåtna skrifvelse finnes omförmäld. -i*
s; ' :• •: ? • w ’ > f; ■ ?*»«>'< *1.;-'>j *\r;J /'•■>/ .-v »ftfliw; *i.
§ 28.
Kong! Maj:t har genom aflåten proposition föx-eslagit Riksdagen att antaga pro¬
positionen bifogade förslag till:
l:o Lag om handelsbolag och enkla bolag;
2:o Lag om aktiebolag;
3:o Lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet;
4:o Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse;
5:o Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen;
6:o Lag om ändring i vissa delar af förordningen angående handelsböcker och
handelsräkningar den 4 Maj 1855;
7:o Lag angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig preskription och om
årsstämning den 4 Mars 1862;
8:o Lag om registrering af bankaktiebolag;
9:o Lag om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister, firma och
prokura den 13 Juli 1887.
Och hafve Vi, som funnit Kongl. Majrts ifrågavarande proposition, såvidt angår
förslagen till Lag om handelsbolag och enkla bolag, till Lag om aktiebolag, till Lag
om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet, till Lag om registrering af bankaktie¬
bolag samt till Lag om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister, firma
och prokura den 13 Juli 1887, icke kunna i oförändradt skick bifallas, uti skrifvelse
den 15 Maj tillkännagifvit, att Vi för Vår del antagit
Lag om handelsbolag och enkla bolag, Lag om aktiebolag, Lag om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet, Lag om registrering af bankaktiebolag samt Lag
om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister, firma och prokura den 13
Juli 1887, af den lydelse de vid berörda skrifvelse fogade bilagor utvisa,
samt att Vi utan ändring bifallit propositionen i öfrigt och sålunda antagit Kongl.
Maj:ts förslag till
Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, Lag angående ändring i vissa
delar af strafflagen, Lag om ändring i vissa delar af förordningen angående handels¬
böcker och handelsräkningar den 4 Maj 1855 samt Lag angående ändring i 10 § af
förordningen om tioårig preskription och om årsstämning den 4 Mars 1862.
§ 29.
1 sin till innevarande Riksdag afgifna embetsberättelse har justitieombudsmannen
hemstält om antagande af sådant tillägg till 8 § i lagen angående lösdrifvares be¬
handling den 12 Juni 1885, att ådömdt tvångsarbete måtte kunna taga sin början
innan utslaget vunnit laga kraft, derest den dömde förklarade sig nöjd med utslaget
16
Riksdagsbeslutet 1895.
och villig att undergå tvångsarbetet; och hafve Vi, som ansett, att samma skäl, som
föranledt förordningen den 30 Maj 1873 angående verkställighet i vissa fall af straff,
ådömdt genom icke laga kraft egande utslag, tala derför, att jemväl den till tvångs¬
arbete dömde beredes tillfälle att, der han så önskar, före besvärstidens utgång på¬
börja det honom ådömda tvångsarbetet, för Vår del antagit den lag angående ändrad
lydelse af 8 § i lagen angående lösdrifvares behandling, som finnes intagen i Vår
den 3 Maj aflåtna skrifvelse.
§ 30.
Sedan vid innevarande riksdag frågan om förändrade bestämmelser rörande de
personer, bland hvilka rättens ombudsman skall utses, gjorts till föremål för enskild
motionärs framställning, deri föreslagits upphäfvande af föreskriften att rättens om¬
budman må kunna utses jemväl inom rätten, hafve Vi, som ansett en förändring af
konkurslagen i angifven rigtning numera både böra och kunna vidtagas, för Vår del
antagit en lag angående ändrad lydelse af 41 § konkurslagen den 18 September 1862,
sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den 6 Augusti 1881; varande skrifvelse
den 3 innevarande Maj i ämnet aflåten.
§ 31.
Efter det Kongl. Maj:t genom aflåten proposition förklarat sig vilja inhemta Riks¬
dagens yttrande öfver ett propositionen bilagdt förslag till förordning angående tillägg
till lagen angående skydd mot yrkesfara den 10 Maj 1889, hafve Vi mot ifrågavarande
förslag väl icke haft något att erinra, men då Riksdagen för sin del antagit omför-
mälda lag af den 10 Maj 1889, hvari ändring genom propositionen ifrågasatts, hafve
Vi ansett Oss icke böra inskränka Oss till att afgifva ett yttrande i anledning af det
i propositionen innefattade förslaget, utan böra för Vår del derom fatta beslut, hvadan
Vi för Vår del antagit den lag angående tillägg till lagen angående skydd mot yrkes¬
fara den 10 Maj 1889, som i Vår den 3 Maj aflåtna skrifvelse finnes intagen.
§ 32.
På sätt Vår skrifvelse den 3 Maj innehåller, hafve Vi, i anledning af väckta
förslag, anhållit, dels att Kong], Maj:t ville låta utreda, om och i hvilka fall in¬
skränkning i den genom lag och författningar stadgade legala annonseringen må ega
rum, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill den verkstälda utredningen
kan föranleda, dels ock att Kongl. Maj:t ville, i sammanhang med berörda utredning,
taga i öfvervägande, i hvad mån en inskränkning i fråga om den i 10 § lagfartsför-
ordningen stadgade bestämmelse om kungörelses uppläsande i kyrka lämpligen' kan
ega rum samt, derest detta finnes vara förhållandet, till Riksdagen framlägga förslag
till ändrade lagbestämmelser i sådant syfte.
Riksdagsbeslutet 1895.
17
§ 33.
Kongl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till lag angående skyldighet för kommuner och enskilde att fullgöra
reqvisitioner för krigsmagtens behof och till lag angående skyldighet för enskilde att
till krigsbruk afstå hästar och fordon, men hafve Vi uti skrifvelse den 10 Maj till-
kännagifvit, att Vi, som funnit Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunna i
oförändradt skick bifallas, för Vår del antagit de lagar i berörda ämnen, som uti
Vår ofvannämnda skrifvelse finnas intagna.
§ 34.
Efter det Kongl. Maj:t i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett i
propositionen infördt förslag till förändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker
den 31 December 1891, hafve Vi, som funnit ifrågavarande proposition icke kunna
oförändrad bifallas, för Vår del antagit den förändrade lydelse af §§ 7, 8, 9, 10, 11,
15, 17, 18, 20, 21, 22, 38 och 41 i berörda förordning, som i Vår skrifvelse den 14
Maj angifves.
§ 35.
Med föranledande af en uti afgifven motion inom Riksdagen gjord framställning,
hafve Vi uti skrifvelse den 3 Maj hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och
för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser i syfte att fjerdingsmansbestyrets
utgörande omgångsvis mellan en sockens hemman måtte varda afskaffadt.
§ 36.
Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga pro¬
positionen bilagda förslag till dels förordning angående ändrad lydelse af § 23 i för¬
ordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 och dels
förordning angående ändrad lydelse af § 25 i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863; och hafve Vi, som mot
ifrågavarande förslag icke haft något att erinra, för Vår del antagit lagar angående
ändrad lydelse af ofvannämnda paragrafer utaf enahanda innehåll, som de af Kongl.
Maj:t genom berörda proposition framlagda förslag; hvilket Vi uti skrifvelse den 3
Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 37.
Genom proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett proposi¬
tionen bifogadt förslag till lag angående försäkring för beredande af pension vid
Bill. till Riksd. Prat. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Riksdagsbeslutet.)
18
Riksdagsbeslutet 1895.
varaktig oförmåga till arbete; och hafve Vi uti skrifvelse den 10 Maj, jemte det Vi
tillkännagifvit, att berörda proposition icke kunnat bifallas, anhållit, att Kongl. Maj:t
behagade taga frågan under förnyad pröfning samt, efter vidtagande af erforderlig
utredning, för Riksdagen framlägga det förslag, Kongl. Maj:t kan finna påkalladt.
§ 38.
Uti skrifvelse af den 3 Maj hafve Vi, med tillgännagifvande att Vi icke bifallit
Kongl. Maj:ts framställning om godkännande af grunder för blindundervisningens
ordnande, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästkommande års
Riksdag framlägga förslag till lag angående blindundervisningen i riket; och hafve
Vi uti berörda skrifvelse tillika anmält, dels att Vi, i anledning af Kongl. Maj:ts
framställning om uppförande å ordinarie stat af årligt anslag till förskolan för blinda
i Vexiö m. in., kåfve på extra stat för 1896 till blindskolan i Vexiö anvisat anslag
till enahanda belopp, som för innevarande år blifvit beviljadt, eller fjorton tusen etthundra
kronor, dels ock att hvad Kongl. Maj:t föreslagit beträffande anslag till byggnad för
förskola för blinda vid Tomteboda icke för närvarande blifvit bifallet.
§ 39.
I öfverensstämmelse med § 89 i regeringsformen hafve Vi anmält Våra hemstäl¬
landen, önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:
l:o af den 5 April angående inskränkning af jagttiden beträffande tjäder och
orrhönor;
2:o af den 16 Maj i fråga om omarbetning af kungörelsen den 21 Oktober 1864
angående förändrade instruktioner för direktioner, läkare och syssloman vid länens
lasarett och kurhus;
3:o af samma dag om vidtagande af åtgärder till förekommande af förvexling
mellan den nya blänkfyren vid Sandhammaren och andra i granskapet befintliga fyrar;
4:o af samma dag angående omarbetning utaf gällande resereglemente af den 11
Februari 1881 i syfte att åstadkomma större sparsamhet med statens medel;
5:o af samma dag om utarbetande och framläggande af förslag till lag angående
in- och utländska försäkringsanstalters verksamhet i Sverige;
6:o af samma dag om åtgärders vidtagande för åstadkommande af en fortskyndad
och ändamålsenlig folkskolestatestik;
7:o af samma dag angående kontroll å tillverkningen af och handel med mar¬
garinost;
8:o af samma dag om utarbetande och framläggande af förslag till lärlingslag.
* § 40.
Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
hafve Vi kallat Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
19
Riksdagsbeslutet 189ö.
Axel Ferdinand Thollander att vara justitieombudsman samt Revisionssekreteraren,
Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Hugo Erik Mauritz Bohman att i justitie¬
ombudsmannens embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, sist åberopade två
grundlagsrum omförmäla.
§ 41.
Enär vid verkstäld undersökning af Riksbanken befunnits, att bankofullmägtige
med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade magtpåliggande uppdrag, hafve Vi
beviljat bemälde fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen af bankens såväl
hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund under år 1893 samt hvad angår
kontoret i Falun jemväl under den del af år 1892, hvarunder detta kontor varit i
verksamhet, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmägtiges
protokoll för tiden från och med den 15 Januari 1894 till samma dag innevarande år.
§ 42.
Då Vi funnit fullmägtige i Riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt fullmägtige full ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll från den 18 Januari
1894 till och med den 17 Januari 1895.
§ 43.
Enär fullmägtige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnda fullmägtige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras vid
gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeandsholmen af riks¬
dags- och riksbankshus förda protokoll från och med den 21 Januari 1894 till och
med den 19 Januari 1895.
§ 44.
I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hafve Vi valt Våra fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom supp¬
leanter för dem samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter, hvilka i de
för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, så¬
lunda besluta, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
20
Riksdagsbeslutet 1895.
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den adertonde dagen i Maj månad året efter Kristi börd
det ett tusen åttahundra och på det nittiondefemte.
Första Kammaren:
Pehr Ehrenheim
Talman.
G. Sparre
. Talman; Vestemorrlands län.
|
Rob. Almström
Stockholms stad.
|
E. Fränekel
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
L. Annerstedt
Stockholms stad.
|
Oscar Almgren
Stockholms stad.
|
0. M. Björnstjerna
Stockholms stad.
|
Wilh. Walldén
Stockholms stad.
|
C. G. Hammarskjöld
Stockholms stad.
|
W. Stråle
Stockholms län.
|
Gust. Ekdahl
Stockholms län.
|
Stockholms län.
|
W. Odelberg
Stockholms län.
|
o
G. S. Akerhielm
Stockholms län.
|
Oscar Alin
Upsala län.
|
C. E. Casparsson
Upsala lön.
|
P. G. Tamm
Upsala län.
|
F. A. Boström
Södermanlands län.
|
Adolf Helander
Södermanlands län.
|
Edw. Sederholm
Södermanlands län.
|
F. C:son Wachtmeister
Södermanlands län.
|
C. E. Hallgren
Södermanlands län.
|
Philip Klingspor
Östergötlands län.
|
G. Andersson
Östergötlands län.
|
Sixten Flach
Östergötlands län.
|
Victor von Post
Östergötlands län.
|
R. Abelin
Östergötlands län.
|
Ludvig Douglas
Östergötlands län.
|
N. Fosser
Östergötlands län.
|
John Philipson
Norrköpings stad.
|
Fr. von Strokirch
Jönköpings län.
|
Gustaf Berg
Jönköpings län.
|
P. M. Söderberg
Jönköpings län.
|
Gust. Almquist
Jönköpings län.
|
Axel Fagerholin
Jönköpings län.
|
Jönköpings län.
|
|
Riksdagsbeslutet 1995.
|
21
|
Kronobergs län.
|
G. H. Spens
Kronobergs län.
|
Låss Öl. Larsson
Kronobergs län.
|
G. Wennerberg
Kronobergs län.
|
K. A. Posse
Kronobergs län.
|
Kalmar län, norra delen.
|
Theodor Odelberg
Kalmar lan, norra delen.
|
Carl Lybeck
Kalmar län, norra delen.
|
Per Samzelius
Kalmar län, södra delen.
|
Carl B. Hasselrot
Kalmar län, södra delen.
|
Kalmar län, södra delen.
|
J. A. Sandberg
Kalmar län, södra delen.
|
Aug. Östergren
Gotlands län.
|
E. Pöignant
Gotlands län.
|
C. P. af Burén
Blekinge län.
|
F. W. von Otter
Blekinge län.
|
Hans Wachtmeister
Blekinge län.
|
Th. Nyström
Blekinge län.
|
Kristianstads län.
|
John Pehrsson
Kristianstads län.
|
0. Nilsson
Kristianstads län.
|
R. G. Hamilton
Kristianstads län.
|
A. Sture Bruzelius
Kristianstads län.
|
Nils Sv. Håkansson
Kristianstads län.
|
Kristianstads län.
|
Ludv. Kockum
Malmöhus län.
|
: i en: i; >i
Malmöhns län.
|
G. Torn er hjelm
Malmöbns län.
|
Malmöhns län.
|
H. Cavalli
Malmöhns län.
|
Alfred Piper
Malmöhns län.
|
Malmöhns län.
|
Malmöhns län.
|
P. Paulson
Malmöhns län.
|
Nils Trolle
Malmöhns län.
|
Robert Dickson
Malmö stad.
|
P. Krok
Malmö stad.
|
I. Kerfstedt
Hallands län.
|
A. v. Möller
Hallands län.
|
C. Fehrman
Hallands län.
|
Seb. Tham
Hallands län.
|
J. N. Sanne
Göteborgs och Bohus län.
|
Carl Nyström
Göteborgs och Bohus län.
|
O
E. Akerhielm
Göteborgs och Bohus län.
|
Fredr. Pettersson
Göteborgs och Bohus län.
|
22
|
Riksdagsbeslutet 1895.
|
|
Göteborgs och Bohus län.
|
0. Bergius
Göteborgs och Bohns län.
|
Charles Dickson
Göteborgs stad.
|
Sigfrid Wieselgren
Göteborgs stad.
|
Göteborgs stad.
|
R. Klinckowström
Elfsborgs län.
|
Ernst Stridsberg
Elfsborgs län.
|
Elfsborgs län.
|
Jonas Alströmer
Elfsborgs län.
|
Leonard Grundberg
Elfsborgs län.
|
G. Torelius
Elfsborgs län.
|
Elfsborgs län.
|
C. E. Ljungberg
Elfsborgs län.
|
Nils Fock
Skaraborgs län.
|
A. Larsson
Skaraborgs län.
|
Carl Klingspor
Skaraborgs län.
|
Aug. Weinberg
Skaraborgs län.
|
Ivar Wijk
Skaraborgs län.
|
Wilh. Wallin
Skaraborgs län.
|
N. J. Boström
Skaraborgs län.
|
Harald Röhss
Skaraborgs län.
|
Ax. G. Svedelius
Vermlands län.
|
C. H. Lundström
Vermlands län.
|
G. Rudebeck
Vermlands län.
|
Rich. Åkerman
Vermlands län.
|
T. Säve
Vermlands län.
|
Helmer Falk
Vermlands län.
|
J. Er. Wester
Vermlands län.
|
L. W. Bergström
Vermlands län.
|
Herman Behm
Örebro län.
|
K. Bohnstedt
Örebro län.
|
J. Gripenstedt
Örebro län.
|
Henning Trägårdh
Örebro län.
|
Magnus Unger
Örebro län.
|
C. H. Schröder
Örebro län.
|
Gottfrid Billing
Vestmanlands län.
|
G. Benedicks
Vestmanlands län.
|
Gust. Er. Lewenhaupt
Vestmanlands län.
|
Patric Reuterswärd
Vestmanlands län.
|
Curry Treffenberg
Kopparbergs län.
|
Martin Nisser
Kopparbergs län.
|
C. Fr. Pettersson
Kopparbergs län.
|
Ernst Nisser
Kopparbergs län.
|
Hugo Blomberg
Kopparbergs län.
|
Gustaf de Laval
Kopparbergs län.
|
|
Riksdagsbeslutet 1895.
|
23
|
G. F. Gilljam
Gefleborgs län.
|
C. 0. Widmark
Gefleborgs län.
|
Wilh. Aug. Söderhjelm
Gefleborgs län.
|
Gefleborgs län.
|
Wilh. Brehmer
Gefleborgs län.
|
Chr. Lundeberg
Gefleborgs län.
|
John Rettig
Gefle.
|
Alb. Anderson
Vesternorrlands län.
|
Vesternorrlands län.
|
C. A. Fröberg
Vesternorrlanda län.
|
A. Asker
Vesternorrlands län.
|
Olof Björklund
Vesternorrlands län.
|
Joh. P. Dahlberg
Ve9ternorrlands län.
|
Julius Roman
Jemtlands län.
|
I. von Stapelmohr
Jemtlands län.
|
Hugo Tamm
Jemtlands län.
|
Jesper Crusebjörn
Vesterbottens län.
|
A. F. 0. Cederberg
Vesterbottens län.
|
Vesterbottens län.
|
Vesterbottens län.
|
Norrbottens län.
|
Fredrik Almgren Lars Berg
Norrbottens län. Norrbottens län.
|
|
Andra Kammaren:
|
|
R o
|
BERT De la Gardie
Talman.
|
G. F. Östberg A. Hedin
Talman; Stockholms läns vestra Stockholms stad.
domsaga.
|
J. Mankell
Stockholms stad.
|
Joh. Johansson
Stockholms stad.
|
Gustaf Ericsson
Stockholms stad.
|
E. von Krusenstjerna
Stockholms stad.
|
0. R. Themptander
Stockholms stad.
|
J. H. G. Fredholm
Stockholms stad.
|
Sixten von Friesen
Stockholms stad.
|
Emil Hammarlund
Stockholms stad.
|
E. J. Ekman
Stockholms stad.
|
P. J. M. Erikson
Stockholms stad.
|
Magnus Höjer
Stockholms stad.
|
Curt Wallis
Stockholms stad.
|
Edvard Wavrinsky
Stockholms stad.
|
24
Riksdagsbeslutet 1895.
Fridtjuv Berg
Stockholms stad.
|
J. A. Fjällbäck
Stockholms stad.
|
John Olsson
Stockholms stad.
|
Otto M. Höglund
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
Gust. Lagerbring
Stockholms stad.
|
Viktor Ramstedt
Stockholms stad.
|
Sven Palme
Stockholms stad.
|
Johannes Svensson
Stockholms stad.
|
David Bergström
Stockholms stad.
|
Oskär Eklund
Stockholms stad.
|
Pehr Pehrsson
Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.
|
E. Åkerlund
Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.
|
Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.
|
Lars Petter Larsson
Stockholms län. Södertörns
domsaga.
|
Edv. Behmer
Södertelje, Norrtelje, Östhammar,
Öregrund, Sigtnna och Vaxholm.
|
Alfred Kihlberjj
Upsala län. Norunda och Orbyhna
härad.
|
K. E. Holmgren
Upsala län. Olands härad.
|
Jan Eliasson
Upsala läns mellersta domsaga.
|
L. P. Mallmin
Upsala läns södra domsaga.
|
Z. Larsson
Upsala.
|
S. J. Boöthius
Upsala.
|
N. J. Nilsson
Södermanlands län. Jönåkers häruti.
|
C. G. Andersson
Södermanlands län. Rönö, Hölebo
och Daga härad.
|
Carl Carlson Bonde
Södermanlands län. Oppunda härad.
|
I. v. Knorring
Södermanlands län. Villättinge
härad.
|
A. G. Ericsson
Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.
|
Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.
|
Cad Wellander
Nyköping, Torshälla, Mariefred,
Trosa och Enköping.
|
Adolf Aulin
Eskilstuna och Strengnäs.
|
C. E. Johansson
Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.
|
Carl Rydberg
Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings härads domsaga.
|
Östergötlands län. Lysings och
Göstrings härads domsaga.
|
Oscar Larsson
Östergötlands län. Åkerbo, Banke-
kinds och Hanekinds härads domsaga.
|
Östergötlands län. Vifolka, Val-
kebo och Gnllbergs härads domsaga.
|
P. G. Petersson
Östergötlands län. Finsponga läns
härads domsaga.
|
C. J. Jakobson
Östergötlands län. Åska, Dals
och Bobergs härads domsaga.
|
Aug. Henricson
Östergötlands län. Hammarkinds
härads med Stegeborgs skärgård och
|
Axel Swartling
Norrköping.
|
Skärkinds härads domsaga.
. Riksdagsbeslutet 1895.
25
Norrköping.
|
T. Zetterstrand
Norrköping.
|
E. A. Zotterman
Motala, Vadstena, Söderköping,
Skeninge och Grenna.
|
Joh. Sjöberg
Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.
|
J. A. Johansson
Jönköpings län. Ostra härads
domsaga.
|
W. Bengtsson
Jönköpings län. Östbo härad.
|
J. G. Hazén
Jöuköpiugs län. Vestbo härad.
|
J. Anderson
Jöuköpings län. Tveta, Vista och
Mo härads domsaga.
|
Oskär Erickson
Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo härads domsaga.
|
Carl Falk
Jönköping.
|
Johan Petersson
Kronobergs län. Uppvidinge härad.
|
J. August Sjö
Kronobergs län. Konga härad.
|
C. F. Petersson
Kronobergs län. Mellersta Värends
domsaga.
|
Magnus Andersson
Kronobergs län. Vestra Värends
domsaga.
|
A. G. Jönsson
Kronobergs län. Sunnerbo härad.
|
Frithiof Ohlsson
Vexiö och Oskarshamn.
|
J. P. Nilsson
Kalmar län. Norra Tjusts härad.
|
0. W. Redelius
Kalmar län. Södra Tjusts härad.
|
J. M. Ekströmer
Kalmar län. Aspelands och Hand¬
börds härads domsaga.
|
Hugo Hammarskjöld
Kalmar län. Sevede och Tuua-
läns domsaga.
|
P. 0. Lundell
Kalmar län. Norra Möre och
Stranda härads domsaga.
|
C. J. Bladh
Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.
|
Nils Petersson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.
|
A. P. Danielson
Kalmar län, Ölands
domsaga.
|
Carl Gethe
Kalmar.
|
Axel Petri
Vestervik, Vimmerby och Eksjö.
|
Ludvig Norrby
Gotlands södra härads domsaga.
|
Per Larsson
Gotlands norra härads domsaga.
|
Aug. Bokström
Visby och Borgholm.
|
Nils Jönsson
Blekinge län. Listers härads domsaga
|
P. Pehrson
Blekiuge län. Bräkue härads domsaga.
|
Sw. Arnoldsson
Blekinge län. Ostra härads domsaga.
|
Aug. Peterson
Blekinge län. Medelstads härads
domsaga.
|
Edw. Svensson
Karlskrona.
H. Lilliehöök
Karlskrona.
Victor Ekenman
Karlshamn, Sölvesborg och Kouueby
Lasse Jönsson Ola Persson
Kristianstads län. Ingelstads och Kristianstads län. Villands härad
Järrestads härads domsaga.
Bih. till Riksd. Prat. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(RikariagsbeHliitet.)
P. Truedsson
Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.
4
26
|
Riksdagsbeslutet 1895.
|
|
Nils Svensson
Kristianstads län. Gärds och Albo
härads domsaga.
|
0. B. Olsson
Kristianstads län. Vestra Göinge
härads domsaga.
|
Carl Hj. Wittsell
Kristianstads län. Norra Asbo
härads domsaga.
|
Olof Persson
Kristianstads län. Södra Asbo
och Bjäre härads domsaga.
|
G. Bruzelius
Kristianstad och Simrishamn.
|
M. Dahn
Malmöhus län. Skytts och Oiie
domsaga.
|
Nils Nilsson
Malmöhus län. Färs härads domsaga.
|
Werner G. von Schwerin
Malmöhus län. Frosta härads domsaga.
|
Jons Andersson
Malmöhus län. Rönnebergs och
Harjagers härad.
|
Ivar Månsson
Malmöhus lan. Onsjö härad.
|
Anders Olsson
Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.
|
Anders Persson
Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.
|
J. Bengtsson
Malmöhus län. Bara härad.
|
o
Nils Åkesson
Malmöhus län. Torna härad.
|
Hans Andersson
Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads härads domsaga.
|
Rob. Darin
Malmö.
|
Carl Aug. Andersson
Malmö.
|
J. H. Dieden
Malmö.
|
W. Skytte
Malmö.
|
Robert Eklundh
Lund.
|
Gustaf Högste dt
Helsingborg.
|
Kr. Schönbeck
Helsingborg.
|
G. Thestrup
Landskrona.
|
Elis Nilson
Ystad, Trelleborg samt Skanör
med Falsterbo. #
|
Per Nilsson
Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.
|
A. G. Gyllensvärd
Hallands län. Höks härad.
|
A. M. Gudmundson
Hallands län. Årstads och Fanrå»
härad.
|
Anders Olsson
Hallands län. Himble härad.
|
S. B. Bruhn
Hallands län. Viske och Fjäre
domsaga.
|
Wilh. Wester
Halmstad och Engelholni.
|
Frans Berglöf
Kungsbacka, Varberg, Falkenberg
och Laholm.
|
A. Emil Baaz
Göteborgs och Bohus län. Askims
och Säfvedals härad.
|
Carl G. Grundell
Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Ostra Hisings härad.
|
Pehr Andreasson
|
Axel Vilh. Ljungman
|
C. T. Lind
|
Göteborgs och Bohus län. Inlands Göteborgs och Bohus län. Orousts Göteborgs och Bohus län. Norr-
domsaga. och Tjörns domsaga. vikens domsaga.
J. A. Johansson
Göteborgs och Bohus län. Lane
och Stångenäs härad.
O. A. Johansson
Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Soteuäs och Sörbygdeus härad.
Olof Mehn
Göteborg.
|
Riksdagsbeslutet 18lk5.
|
27
|
A. F. Liljeholm
Göteborg.
|
Axel Lilljequist
Göteborg.
|
Erik Wijk
Göteborg.
|
Henrik E. Ahrenberg
Göteborg.
|
Aug. Wijkander
Göteborg.
|
Berndt Hedgren
Göteborg.
|
Gustaf Svanberg
Göteborg.
|
G. Liljenroth
Göteborg.
|
O
Fr. Åkerblom
Göteborg.
|
C. W. Collander
Uddevalla, Strömstad och Marstrand.
|
Ax. Natt och Dag
Elfsborgs län. Marks härad.
|
Gust. Odqvist
Elfsborgs län. Vedens och Bolle-
bygds härad.
|
C. Axel Carlsson
Elfsborgs län. Vane, Flnndre och
Bjerke domsaga.
|
Oskär Nyländer
Elfsborgs län. Kinds och Redvägs
härads domsaga.
|
Elof Nilsson
Elfsborgs län. Knllings, Ale och
Vätle domsaga.
|
P. Svensson
0
Elfsborgs län. As och Gäsene
härads domsaga.
|
B. Dahlgren
Elfsborgs län. Nordals, Valbo och
Snndals härads domsaga.
|
J. M. Johansson
Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
härads domsaga.
|
T. W. Forsell
Venersborg, Amål och Kungelf.
|
D. G. Restadius
Borås, Alingsås och Ulricehamn.
|
A. Magnusson
Skaraborgs län. Ase och Viste,
Barne samt Laske härads domsaga.
|
And. Andersson
Skaraborgs län. Kållands, Kinne-
fjerdings och Kinne domsaga.
|
E. Fredholm
Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.
|
L. J. Jansson
Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.
|
Carl Persson
Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds härads domsaga.
|
Sten Nordström
Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.
|
C. G. Bergendahl
Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.
|
H. Amnéus
Mariestad, Skara och Sköfde.
|
Wilh. Nilson
Lidköping, Falköping och Hjo.
|
0. Anderson
Vermlands län. Väse, Visnums
och Ölme härad.
|
J. E. Jansson
Vermlands län. Fernebo härad.
|
A. H. Göthberg
Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.
|
0. W. Lindh
Vermlands län. Södersysslets
domsaga.
|
E. Andersson
Vermlands län. Nordmarks härads
domsaga.
|
J. Andersson
Vermlands län. Fryksdals
domsaga.
|
Emil Olsson
Vermlands län. Jösse härads
domsaga.
|
G. Jansson
Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.
|
Gullbr. Elowson
Karlstad och Filipstad.
|
A. F. Broström
Kristinehamn, Nora, Lindesberg och
Askersund.
|
28
Riksdag sb eslutet 1895.
0. G. Erikson
Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.
|
Gustaf Bäckgren A. P. Gustafsson
Örebro län. Knmla och Sundbo Örebro län. Örebro och Glans¬
härad. hammars härad.
|
Folke Andersson
Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.
|
Lars Eriksson J. Johansson
Örebro län. Ijindes domsaga. Örebro län. Nora domsaga.
|
Anton Hahn
Örebro.
|
G. Sälling C. F. Wallbom
Vestmanlands södra domsaga. Vestmanlands vestra domsaga.
|
Per Holm
Vestmanlands norra domsaga.
|
Adolf Ericson C. J. Hammarström
Vestmanlands östra domsaga. Vesterås och Köping.
|
J. Persson
|
D. Persson i Tallberg Ollas A. Ericsson
|
Arboga och Sala. Kopparbergs län. Leksands tingslag. Kopparbergs län. Rättviks och Ore
samt Gagnefs tingslag.
E. Norman
Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.
|
B. P. Ersson A. Hansson i Solberga
Kopparbergs län. Hedemora Kopparbergs län. Falu domsaga,
domsaga.
|
J. P. Jansson
Kopparbergs län. Söderbärkes, Norr-
bärkes och Grangärdes tingslag.
|
S. M. Olsson V. Vahlin
Kopparbergs län. Malungs och Nås Falun, Hedemora och Säter,
tingslag.
|
And. Olsson
Gefleborgs län. Gestriklands
östra tingslag.
|
A. Göransson J. Johnsson
Gefleborgs län. Gestriklands Gefleborgs län. Södra Helsinglands
vestra tingslag. vestra tingslag.
|
Nils Hanson
Gefleborgs län. Södra Helsinglands
östra tingslag.
|
Jonas Andersson Halvar Eriksson
Gefleborgs län. Enångers och Forsa Gefleborgs län. Bergsjö och
tingslag. Delsbo tingslag.
|
Olof Jonsson
Gefleborgs län. Vestra Helsing¬
lands domsaga.
|
P. Waldenström Gust. Nyström
Gefle. Gefle.
|
Osv. Wikström
Söderhamn.
|
Joh. Er. Nordin C. G. Thor
Vesternorrlands län. Medelpads Vesternorrlands län. Sköns
vestra domsaga. tingslag.
|
E. Eriksson
Vesternorrlands län. Njurnnda,
Indals och Ljustorps tingslag.
|
J. Lindgren W. Styrlander
Vesternorrlands län. Ångerman- Vesternorrlands län. Ångerman
lands södra domsaga. lands mellersta domsaga.
|
J. E. Schödén
Vesternorrlands län. Ångerman¬
lands vestra domsaga.
|
P. G. Näslund C. J. Öberg
Vesternorrlands län. Nätra och Vesternorrlands län. Arnäs och
Nordingrå tingslag. Själevads tingslag.
|
29
M. Arhusiander
Sundsvall.
J. Nordin
Jemtlands norra domsaga.
Gustaf Ryding
Hernösand, Umeå och Skellefteå.
O. Walter
Jemtlands vestra domsaga.
S. J. Kardull
Östersund och Hudiksvall.
L. Dahlstedt
Vesterbottens vestra domsaga.
Norrbottens lan. Piteå domsaga.
Riksdagsbeslutet 1895.
J. Bromée
Jemtlands östra domsaga.
Joh. Nilsson
Vesterbottens län. Umeå tingslag.
J. A. Lundström
Vesterbottens norra domsaga.
Nils Wallmark
Norrbottens län. Luleå domsaga.
Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.
Ad. Wiklund
Vesterbottens län. Nordmalings och
Bjurholms samt Degerfors tingslag.
N. Boström
Vesterbottens mellersta domsaga.
O. H. Ström
Norrbottens län. Kalil domsaga.
C. J. Mustaparta M. Alsterlund
Norrbottens län. Torneå domsaga. Luleå, Piteå och Haparanda.
30
Riksdagsbeslutet 1895.
INNEHÅLL.
Sid.
Ingressen................... 1
§ 1. Om tillägg till § 33 riksdagsordningen. . . 1
§ 2. Angående ändring af § 10, § 20, § 32 mom.
1 och § 33 riksdagsordningen...... 1
§ 3. Angående ändring af § 34 riksdagsordningen 3
§ 4. Angående ändring af § 37 mom. 1 och § 45
riksdagsordningen............ 3
§ 5. Angående statsregleringen........ 4
§ 6. Angående disposition af besparingarna å
hufvudtitlarne............. 6
§ 7. Angående beräkningeu af Riksgäldskontorets
utgifter och inkomster.......... 6
§ 8. Angående en bibana från norra stambanan
vid Vännäs till Umeå och vidare till Stor¬
sandskär................ 6
§ 9. Angående förvärfvande för statens räkning af
vissa enskilda jernvägar......... 7
§ 10. Angående statsregleringen........ 7
§ 11. Angående krediti vsummorna....... 7
§ 12. Angående statsregleringen........ 7
§ 13. Angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst................10
§ 14. Angående förhöjning af tullen ä spanmål . . 11
§ 15. Angående tullbevillningen........11
§ 16. Angående upphörande af utgående nederlags-
afgiften................12
§ 17. Om uppsägning af förordningen angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och
sjöfartsförhållanden den 30 Maj 1890 m. m. 12
§ 18. Angående stämpelafgiften........12
§ 19. Angående bankovinsten..........13
§ 20. Angående reglemente för Riksbankens styrelse
och förvaltning.............13
§ 21. Angående utarbetande och framläggande till
Riksdagens antagande af visst tillägg till gäl¬
lande myntlag.....,.......13
Sid.
§ 22. Angående fortsatt utveckling af statens tele¬
fonväsende ...............13
§ 23. Om lag angående hvad till fast egendom är
att hänföra samt lag om ändrad lydelse af
1 § i förordningen angående lagfart å fång
till fast egendom............13
§ 24. Om fullständigande och förtydligande af gäl-
laude bestämmelser rörande verkställighet af
frihetsstraff...............14
§ 25. I fråga om Vermlands och Gotlands läns
skiljande från Svea hofrätts och förläggande
under Göta hofrätts dom värjo.......14
§ 26. Om vidtagande af åtgärder till förekommande
af obehörigt bruk af sådana inteckningar,
som, enligt 23 § i förordningen angående in¬
teckning i fast egendom, må utan uppvisande
af inteckningshandlingen dödas......14
§ 27. Rörande upphäfvande af forum privilegium
för utländske adelsmän, som i riket in¬
kommit ................14
§ 28. Angående lag om handelsbolag och enkla
bolag, lag om aktiebolag in. m.......15
§ 29. Om tillägg till lagen angående lösdrifvares
behandling den 12 Juni 1885....... 15
§ 30. Om ändrade bestämmelser rörande utseende
af rättens ombudsman i konkurs.....16
§ 31. Om tillägg till lagen angående skydd mot
yrkesfara den 10 Maj 1889 ....... 16
§ 32. Angående utredning och förslag i fråga om
den legala annonseringen samt angående än¬
drad lydelse af 10 § i förordningen om lag¬
fart å fåug till fast egendom.......16
§ 33. Angående skyldighet för kommuner och en¬
skilde att fullgöra reqvisitiouer för krigs-
inagten8 behof samt att till krigsbruk afstå
hästar och fordon............17
Riksdagsbeslutet 1895.
31
Sid.
§ 34. Om vissa ändringar i gällande förordning an¬
gående vilkoren för försäljning af bränvin
och andra brända eller destillerade spirituösa
drycker............... 17
§ 35. Om fjerdingsmäns tillsättande......17
§ 36. Angående kyrkovärdars tillsättande för viss
tid..................17
§ 37. Om lag angående försäkring för bere¬
dande af pension vid varaktig oförmåga till
arbete................ 17
§ 38. I anledning af Kong! Maj:ts framställningar
dels angående godkännande af grunderna för
blindundervisningens ordnande, dels ock om
anslag till förskola för blinda i Vexiö samt
till uppförande af en byggnad för förskola
för blinda å Tomteboda mm.......18
Sid.
§ 39. Angående åtskilliga på grund af 89 § rege¬
ringsformen väckta frågor........18
§ 40. Angående val af justitieombudsman och hans
suppleant ...............18
§ 41. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks¬
banken ................19
§ 42. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks¬
gäldskontor ..............19
§ 43. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks¬
banken och Riksgäldskontor i fråga om de
af dem vidtagna åtgärder i afseende å upp¬
förande af Riksdags- och Riksbankshus å
Helgeandsholmen............19
§ 44. Angående val af fullmägtige i Riksbanken
och Riksgäldskontor..........19
Slutmeningen.................19
Stockholm 1895. Kung!. Boktryokeriet ?. A. Norstedt & Söner.