RIKSDAGENS PROTOKOLL
1895. Första Kammaren. N:o 5.
Lördagen den 2 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
Herr statsrådet Östergren aflemnade Kongl. Maj:ts nedan-
nämnda nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) angående upplåtelse till allmänna barnhusinrättningen
af oinskränkt egande- och dispositionsrätt till tomten n:o 17 qvar-
teret Barnhuset samt uppförande af nytt cellfängelse för Stock¬
holms län m. in.; och
2:o) om disposition af indragna militiebostället Vs mantal
Sjöleden n:o 1 och Vs mantal Lökshus n:o 1 i Kristianstads län.
Upplästes till justering protokollet för den 24 nästlidne
januari.
Herr Stephens: Herr talman, mine herrar! Jag får
härmed anmäla, att jag till alla delar instämmer i herr hofmar-
skalken Reuterswärds yttrande i hans anförande rörande tredje
hufvudtiteln vid remissdebatten den 24 sistlidne januari.
Herr Samzelius: Äfven jag anhåller få tillkännagifva,
att jag instämmer i samma yttrande.
Herr Fehrman: Jag skall också bedja att få göra samma
instämmande.
Grefve Lewenhaupt: Jag anhåller också att få instämma
i samma yttrande.
Härefter godkändes det upplästa protokollet.
Forsta Kammarens Frat. 1895. N\o 5.
1
N:o 5. 2
Lördagen den 2 "Februari.
Upplästes ett inkommet läkarebetyg, så lydande:
Landshöfdingen C. Treffenberg, som lider af strupkatarr, är
af denna anledning tills vidare (under en kortare tid) förhindrad
att bevista Riksdagens förhandlingar, intygas Stockholm d. 31/i 1895.
Thorbjörn Hvass,
Legitimerad läkare.
Anmäldes och bordlädes
bankoutskottets memorial n:o 1, med öfverlemnande af full-
mägtiges i riksbanken till utskottet afgifna berättelse; samt
lagutskottets memorial och utlåtande:
n:o 1, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion
angående ändrad lydelse af 47 § i förordningen den 31 december
1891 angående vilkoren för försäljning af bränvin m. in.; och
n:o 2, i anledning af verkstäld granskning af justitie¬
ombudsmannens embetsförvaltning.
Företogs val af en ledamot i lagutskottet efter herr Svede-
lius; och befans, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit
utsedd
herr Pettersson, Carl F.,................................ med 65 röster.
Företogs val af fem ledamöter i kammarens tillfälliga ut¬
skott n:o 1, till hvars behandling hänvisats de inom kammaren
afgifna motionerna n:is 19 och 37; och befunnos, efter valförrätt¬
ningens slut, hafva blifvit till ledamöter utsedde:
herr Bergman.............................................. med
» Crusebjörn .......................... »
friherre Gripenstedt............... »
herr Söderberg ............................................ »
» Bondesson ............. »
62 röster,
62 » ,
62 » ,
61 » ,
60 » .
Företogs val af fem ledamöter i kammarens tillfälliga ut¬
skott n:o 2, till hvars handläggning hänvisats de inom kammaren
Lördagen den 2 Februari.
3 N;o 5.
väckta motionerna n:is 25 och 40; och befunnos, efter valförrätt¬
ningens slut, hafva blifvit till ledamöter utsedde:
herr Grundberg.......
» von Stapelmohr
> Säve ____________
» Wieselgren .....
» Ljungberg ......
med 59 röster
» 59 »
» 59 »
» 58 »
» 51 »
Företogs val af två suppleanter i kammarens tillfälliga ut¬
skott n:o 1; och befunnos, efter valförrättningens slut, hafva
blifvit till suppleanter utsedde:
herr Bremberg................ ............................ med 43 röster,
» Schröder .............................................. » 43 » ,
sedan ordningen dem emellan blifvit genom lottning bestämd.
Företogs val af två suppleanter i kammarens tillfälliga ut¬
skott n:o 2; och befunnos, efter valförrättningens slut, hafva blifvit
till suppleanter utsedde:
herr Jehander
» Björklund
med 43 röster,
» 40 »
Vid föredragning af statsutskottets den 30 nästlidne januari
bordlagda memorial n:o 11, med anledning af remiss från Andra
Kammaren af en utaf herr T. Zetterstrand väckt motion, bifölls
hvad utskottet i nämnda memorial hemstält.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet de under sam¬
manträdet aflemnade kongl. propositionerna.
Herr talmannen yttrade, att han finge föreslå, det kammaren
villo besluta att vid det sammanträde, som komme att hållas
onsdagen den 6 i denna månad, företaga val af en suppleant i
lagutskottet efter herr Pettersson, Carl, som numera blifvit ut¬
sedd till ledamot i samma utskott.
Detta förslag antogs.
N:o 5. 4
Onsdagen den 6 Februari.
Justerades fem protokollsutdrag för detta sammanträde
äfvensom protokollen för den 25 och 26 sistlidne januari.
Kammaren åtskildes kl. 1,5 2 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Onsdagen den 6 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.
Herr statsrådet friherre Akerliielm aflemnade Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag angående
försäkring för beredande af pension vid varaktig oförmåga till
arbete.
Justerades protokollen för den 27, 29 och 30 i denna månad.
Företogs val af en suppleant i lagutskottet efter herr Petters¬
son, Carl; och befans, efter valförrättningens slut, dertill hafva
blifvit utsedd
herr Hasselrot .............................................. med 69 röster.
Föredrogs och lades till handlingarna bankoutskottets den
2 i denna månad bordlagda memorial n:o 1, med öfverlemnande
af fullmägtiges i riksbanken till utskottet afgifna berättelse.
Onsdagen den 6 Februari.
5 N:o 5.
Föredrogs lagutskottets den 2 innevarande februari bordlagda Fråga om en
memorial n:o 1, i anledning af Andra Kammarens remiss af ^ ^a9~
motion angående ändrad lydelse af 47 § i förordningen den 31 ui?kottet kän'
december 1891 angående vilkoren för försäljning af bränvin m. m. böraf^ånnat
utskott be¬
lial:]: A nue rs t ed t: Då ifrågavarande motion afser ändring handlas-
i förordningen den 31 december 1891. angående vilkoren för för¬
säljning af bränvin m. in., och frågor derom hittills alltid behandlats
af bevillningsutskottet, får jag vördsamt föreslå, att kammaren
ville lägga lagutskottets berörda utlåtande till handlingarna med
förklarande, att ärendet tillhör bevillningsutskottets behandling.
Efter härmed slutad öfverläggning lades berörda memorial
till handlingarna med förklarande, att den deri omförmälda motion
vore af beskaffenhet att böra öfverlemnas till bevillningsutskottet.
Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
lagutskottets den 2 i denna månad bordlagda utlåtande n:o 2.
Efter föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet
protokollsutdrag, n:o 52, med inbjudning till Första Kammaren
att förena sig med Andra Kammaren i dess beslut, att ett särskildt
utskott, bestående af sju ledamöter från hvardera kammaren,
skulle tillsättas för behandling af Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående försäkring för beredande af pension vid
varaktig oförmåga till arbete, antogs berörda inbjudning af
Första Kammaren.
Herr Lundeberg erhöll på begäran ordet och yttrade:
Jag tillåter mig hemställa, att antalet suppleanter i ifrågavarande
särskilda utskott måtte bestämmas till tre.
Kammaren biföll denna hemställan.
Härefter yttrade herr talmannen, att han, efter samråd med
herr talmannen i Andra Kammaren, finge föreslå, att Första
Kammaren ville besluta att vid det sammanträde, som komme
att hållas lördagen den 9 i denna månad, företaga val af leda¬
möter och suppleanter i berörda särskilda utskott.
Delta förslag antogs.
N:o 5. 6
Onsdagen den 6 Februari.
Vid föredragning af den under sammanträdet aflemnade
kongl. propositionen, hänvisades densamma till det särskilda
utskott, som Eiksdagen beslutit tillsätta för propositionens
behandling.
Upplästes ett inlemnadt läkarebetyg, så lydande:
Herr J. Lundin är till följe af influenza ur stånd att t. v.
lemna sina rum.
Stockholm den 3 februari 1895.
Edv. B. Petersson.
Legitim, läkare.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Stridsberg
från och med den 7 till den 17 i denna månad, herr Larsson,
Liss Olof, under fjorton dagar från och med den 9 innevarande
februari samt herr Sanne från morgondagen till nästa veckas
utgång.
Justerades fem protokollsutdrag för denna dag.
Kammaren åtskildes kl. 2,2 o e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Lördsgen den 9 Februari.
7 N:o 5.
Lördagen den 9 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
Herr statsrådet Gilljam aflemnade Kongl. Maj:ts nedannämn-
da nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) med förslag till lag angående hvad till fast egendom
är att hänföra samt lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875; och
2:o) angående tillstånd för apotekaren F. Lillja att tillbyta
sig ett område af länsmansbostället Vara Stommen n:o 9 i Vara
socken och Skaraborgs län.
Justerades protokollet för den 2 i denna månad.
Tillkännagafs att, sedan vice häradshöfdingen J. G. Ewerlöf,
med anledning deraf att han blifvit anstäld såsom notarie i
konstitutionsutskottet, begärt entledigande från sin befattning
såsom kanslist i kammarens kansli, herr talmannen samt de
ledamöter, hvilka fått i uppdrag att tillsätta kammarens kansli
och vaktbetjening, med bifall till nämnda begäran antagit e. o.
amanuensen vid Upsala universitets bibliotek G. H. Elmqvist att
efter Ewerlöf vara kanslist i kammarens kansli.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets utlåtanden:
n:o 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hof- och
slottsstaterna;
X:o 5. 8
Lördagen den 9 Februari.
n:o 3, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
samt
n:o 4, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet.
Företogs val af sju ledamöter i Riksdagens särskilda utskott
för behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag
angående försäkring för beredande af pension vid varaktig oför¬
måga till arbete; och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill
hafva blifvit utsedde:
herr Dickson, Robert,.................................... med 81 röster
grefve Douglas _____________________________________________ » 81 »
herr Rissel’, Ernst, ......... » 81 »
» Odelberg, Theodor,............. » 81 »
» Almgren, Fredrik,................. » 80 »
» Tamm, P. G.,.________ » 80 »
» Kockum ..... » 76 »
Företogs val af tre suppleanter i Riksdagens förenämnda
särskilda utskott; och befunnos, efter valförrättningens slut, der¬
till hafva blifvit utsedde:
herr Krok ................................................... med 77 röster
» Hallgren .............................................. » 57 » ,
» Dahlberg ............................................. » 53 » .
Föredrogs å nyo lagutskottets den 2 och 6 innevarande
månad bordlagda utlåtande n:o 2, i anledning af verkstäld
granskning af justitieombudsmannens embetsförvaltning.
Uttalande i Herr Annerstedt: Innan detta lagutskottets betänkande
ett utaf lä£Ses tiU handlingarna, torde det tillåtas mig att yttra några
högsta ord med anledning af en framställning med åtföljande reflek-
domstolen tioner, som förekommer i justitieombudsmannens embetsberättelse
meddeladt ut- på sid. 3. Förhållandet är nemligen, att bos dem, som icke haft
slag. tillfälle att taga kännedom om handlingarna i det mål, som här
är i fråga, en origtig uppfattning af målet och grunden till högsta
domstolens utslag skulle kunna uppkomma. Sakförhållandet i
det mål, som föranledde åtalet, var i korthet det, att en tillför¬
ordnad domare tillämpade sista § i 12 kap. strafflagen, hvilket
lagrum innehåller bland annat, att »den som till straff efter 13
Lördagen den 9 Februari.
9 X.o 5.
§ fälles, varde ock dömd medborgerligt förtroende förlustig», på Uttalande i
sådaut sätt, att, oaktadt straffet efter 13 § på grund af eu be-
stämmelse i strafflagens allmänna del 5 kap. uedsattes under högsta
straffarbete, domaren ändock ådömde förlust af medborgerligt domstolen
förtroende. Härför åtalades deri tillförordnade domaren, på an-meddeladt ut-
mälan af justitieombudsmannen, och Göta hofrätt ådömde honom sla3-
ansvar af 10 kronors böter. Justitieombudsmannen åtnöjde sig (Forts.)
icke^härmed, utan öfverklagade hofrättens utslag hos Kong!.
Maj:t, som förklarade, att Kongl. Maj:t ej funne själ att göra
ändring i hofrättens utslag. Med anledning af detta Kongl.
Maj:ts utslag yttrar nu justitieombudsmannen, att »det är svår¬
ligen att antaga, att de af högsta domstolens ledamöter, hvilka
bidragit till den utgång, målet sålunda fick, funnit det af den
tillförordnade domaren begångna embetsfelet vara i följd af lagens
otydlighet så ursäktligt, att endast ett till minimum gränsande
bötesbelopp deraf påkallades», och uppkastar justitieombudsman¬
nen den frågan, hvilken annan grund högsta domstolen kunde
hafva för sitt utslag. Justitieombudsmannen framställer dervid
såsom en möjlighet, att »måhända har man ansett blotta böt-
fällandet i och för sig vara för eu embetsman i följd af hans ställ¬
ning i samhället så känbart, att ett bötesbelopp, som i någon
afsevärd mån aflägsnade sig från minimum, skulle öfver höfvan
tungt drabba vederbörande». Till detta supponerade motiv för
utslaget anknyter justitieombudsmannen sedermera en reflektion.
Granskar man nu det utslag, som här är i fråga, så tror
jag, att man med justitieombudsmannens uttryck skulle kunna
säga, att få torde de jurister vara, hvilka icke antaga såsom
säker den grund för utslaget, som justitieombudsmannen säger,
att man svårligen skulle kunna antaga, den nemligen, att högsta
domstolens ledamöter, likasom hofrätten, enhälligt funnit brottet
vara af den lindriga beskaffenhet, att det antingen bort straffas
med den ringa påföljd, som domstolarne i detta fall ådömt, eller
måhända icke bort föranleda något straff. Ty såsom herrarne
väl känna, och såsom det måste vara klart för hvar och eu,
som sysselsatt sig med lagskipning, finnas många olika meningar
i fråga om lagtillämpning, hvilka visserligen både den högsta
dömande myndigheten och äfven andra kunna anse vara origtiga,
men hvilkas flygtighet dock icke är af beskaffenhet att medföra
straffpåföljd för den lagskipare, som tillämpat den origtiga lag¬
tolkningen. Jag behöfver till bevis, att så är förhållandet, icke
åberopa något annat, än hvad som förekommer i justitieombuds¬
mannens berättelse sid. 25, der man finner, att Kongl. Maj:t
på åtal mot eu hofrätt förklarat, att Kongl. Maj:t vill ansåge
hofrättens ifrågavarande beslut icke vara öfverensstämmaude
med eu rigtig tillämpning af stadgandet i 5 kap. 4 § strafflagen,
men att, enär hofrättens ledamöter, som beslutet fattat, icke
kundo anses hafva genom detsamma gjort sig skyldiga till ansvar
N:o 5.
10
Lördagen den 9 Februari.
Uttalande i för fel i domareembetets utöfning, funne Kongl. Maj:t den i
anlettXutafaf förda ansvarstalan icke kunna bifallas. Att så ock är för¬
estå bållandet i det fall, hvarom på sid. 3 i embetsberättelsen är
domstolen fråga, förefaller mig icke vara svårt att ådagalägga, då man efter-
meddeladt ut- ser, hvad det är för ett fel, hvartill den unge domaren gjort sig
slag. skyldig. Han har icke gjort något annat än efter bokstafven
(Forts.) tolkat 21 § i 12 kap. strafflagen, ty detta lagrum säger, att »den
som till straff efter 13 § fälles, varde ock dömd medborgerligt
förtroende förlustig».
Nu anför justitieombudsmannen, efter min och, jag är öfver-
tygad derom, efter högsta domstolens enhälliga uppfattning, gil¬
tiga skäl, hvarför denna tolkning är origtig, hvarför den rätta
tolkningen af lagrummet är, att — oaktadt lagrummet är så
atfattadt — förlust af medborgerligt förtroende icke får efter år
1890 tillämpas annat än i sammanhang med ådömdt straffarbete.
Men denna bokstafsräkning — är den då så felaktig? Denne
unge domare har förmodligen under sin lärotid tagit kännedom
om bland annat lagkomiténs och lagberedningens förslag till
kriminallag jemte andra skrifter, som behandla frågan om på¬
följden af förlust af medborgerligt förtroende. Der fann han
framhållet, att denna påföljd icke förknippas med straffet, utan
skall vara föranledd af brottet, och att denna uppfattning i all¬
mänhet inom kriminalrätten har gjort sig gällande. Om han då
med denna uppfattning origtigt tillämpar förevarande lagrum —
kan man då icke säga, att oaktadt denna tillämpning är origtig,
är den dock af beskaffenhet att icke böra medföra straffpåföljd
för tillämparen eller åtminstone böra föranleda ett straff nära
det lindrigaste? Och då det lagrum i 25 kap. strafflagen,
som, vid åtalet mot den tillförordnade domaren domstolarne hade
att tillämpa, innehåller bötesansvar utan begränsning, ligger i
sakens natur, att efter lagstiftarens mening brott kunna af domare
begås, som äro af så lindrig beskaffenhet, att, oaktadt ansvar
bör ådömas, detta ansvar kan stanna vid ett så ringa bötesbelopp
som 5 kronor, — minimum i latituden. Ty i detta fall såsom i
alla andra måste fall förekomma, der minimum kan användas.
Vid detta sakförhållande förefaller mig uppenbart, att just
det motiv, som justitieombudsmannen säger sig svårligen kunna
antaga, i förevarande mål är det enda, som kan antagas, om
jag icke vill tillvägagå på ett sådant sätt, att man utan tillräck¬
ligt bevis eller snarare utan något som helst bevis förutsätter
möjligheten af motiv, som för den högsta dömande myndigheten
i landet icke kunna och böra antagas utan att för sådant anta¬
gande fullständiga bevis anföras. Ty det är dock icke någon
ringa anmärkning, som här såsom möjlig framställes mot landets
högsta lagskipande myndighet. Om jag skulle försöka draga ut
konseqvenserna af det betraktelsesätt, hvars möjlighet justitie¬
ombudsmannen ifrågasätter, skulle detta innebära, att högsta
11 N:o 5.
Lördagen den 9 Februari.
domstolens ledamöter skulle af eu eller annan anledning icke Uttalande i
vara i stånd att tillämpa en af de allra första och enklaste grunder antedmingaf
för lagtillämpningen inom kriminalrätten, nemligen att straffet högsta
skall rätta sig efter brottet och att lagen skall tillämpas utan domstolen
hänsyn till person. Jag tror ej, att någon i denna församling meddeladt ut¬
efter att öfver hufvud någon, som har kännedom om förhållandena sla9-
i vårt land, skall antaga, att eu sådan brist hos vår högsta (Forts.)
domstol kan vara möjlig, och, såsom sagd!, för ett sådant an¬
tagande saknas hvarje tillstymmelse till bevis.
Det är denna anmärkning, som jag har ansett böra fram¬
ställas, innan betänkandet lägges till handlingarna. För landets
högsta dömande myndighet kan nemligen ej vara likgiltigt, att
mot densamma framställas anmärkningar, hvilka icke grunda
sig på ett bevisadt sakförhållande.
Häri instämde herr Reuterswärd.
Sedan öfverläggningen förklarats slutad, lades det nu före¬
dragna utlåtandet till handlingarna.
Herr talmannen yttrade, att han, jemlikt träffad öfverens¬
kommelse med herr talmannen i Andra Kammaren, finge hem¬
ställa, att vid det sammanträde, som komme att hållas lördagen
den 16 i denna månad, måtte anställas val ej mindre af elektorer
jemte suppleanter för utseende af Riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare än ock af revisorer och revisorssuppleanter
för granskning af dels statsverkets, riksbankens och riksgälds-
kontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, dels ock räkenskaper
och förvaltning vid riksbankens afdeluingskontor i orterna.
Denna hemställan bifölls.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet Kongl. Maj:ts
denna dag aflemnade nådiga proposition till Riksdagen, med
förslag till lag angående hvad till fast egendom är att hänföra
samt lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående lag¬
fart å fång till fast egendom den 16 juni 1875.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts
under sammanträdet aflemnade nådiga proposition till Riksdagen,
angående tillstånd för apotekaren F. Lillja att tillbyta sig ett
område af länsmansbostället Vara Stommen' n:o !» i Vara socken
och Skaraborgs län.
N:o 5. 12
Lördagen den 9 Februari.
På begäran af herr Söderberg beviljades honom ledighet från
riksdagsgöromålen under fjorton dagar från den 12 innevarande
februari.
Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 1,4 2 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjernn.
Rättelse
i Första Kammarens prot. n:o 3, Herr von Strokircks anförande.
Sid. 29, rad 13 nedifrån står: den 12 april 1894
läs: den 12 april 1893
Stockholm, Köersners Boktr.-Aktieb. 1895.