Motioner i Första Kammaren, N:o 9.
17
i
N:o 9.
Af friherre AlstrÖmsr, med förslag till ändrad lydelse af §§
51 och 54 samt § 65 mom. 1 i förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst den 3 juni
1892. .
Uti en inom denna kammare vid senaste riksdag väckt motion,
till hvilken jag tillåter mig hänvisa, föreslog jag en ändring af §§ 51
och 54 i nu gällande bevillningsförordning, i syfte att bereda profnings-
nämndens ledamöter tillfälle att före nämndens sammanträde taga känne¬
dom om och pröfva giltigheten af de hos pröfningsnämnden anförda
klagomålen öfver beskattningen, hvarför jag föreslog, att en förteckning
öfver de* inkomna besvärsskriftema skulle åtta dagar före pröfnings-
nämnds sammanträde genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg
hvarje ledamot i nämnden tillsändas; och jag påpekade nödvändigheten
af en sådan åtgärd, så vida den pröfning, som denna instans inom
beskattningsväsendet. är afsedd att fullgöra, skall kunna ske med verk¬
lig sakkännedom och, så vidt möjligt är, rättvist.
Bevillningsutskottet yttrade i sitt betänkande n:o 6: »Lika med
motionären anser utskottet en anordning i syfte att bereda ledamöter i
prötningsnämnden tillfälle att före nämndens sammanträde erhålla känne¬
dom om de hos sagde myndighet anförda besvär önskvärd»; men ut¬
skottet ansåg, att de föreslagna förteckningarne jemväl borde innehålla
en kortfattad uppgift öfver de i besvären gjorda yrkanden. Då ett sådant
af bevillningsutskottet törordadt tillägg gör den af mig åsyftade nyttan
af de föreslagna förteckningarne ännu mera effektiv, har jag naturligtvis
ingenting att deremot invända.
Ltskottet, som tillika ansåg, att kostnaden för de ifrågasatta för¬
teckningarnas tryckning eller utskrifning bordo bestridas af den i be-
villningsförordningens 65 § omförmälda s. k. bevillningsprocenten, föreslog
Bih. till liiksd. Prot. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Raft. 3
18 Motioner i Första Kammaren, N:o 9.
jemväl ett tillägg i sådant syfte till denna §, men hemstälde för öfrig!
om bifall till motionen oförändrad.
Vid behandlingen i kamrame af bevillningsutskottets betänkande
befans det emellertid, att de föreslagna bestämmelserna i § 51, hvar¬
igenom klagotiden förkortas med sex dagar, mötte motstånd från repre¬
sentanterna för Stockholms stad, som förmenade, att en sådan minskning
i den tid, som nu är bestämd, för anförande af besvär öfver taxerings¬
nämnds beslut, vore icke blott obehöflig på grund af det sätt, på hvilket
arbetet är ordnadt inom Stockholms stad, der pröfningsnämnden lärer
utse delegerade för hvarje distrikt, hvilka före besvärens behandling i
nämnden taga kännedom om deras innehåll och införskaffa alla de när¬
mare upplysningar, som erfordras för deras bedömande, utan äfven
omöjlig att för Stockholm tillämpa. Med anledning häraf blef betänkandet
af Ändra Kammaren återremitteradt till utskottet, hvaremot det i Första
Kammaren bifölls.
Då jag fortfarande är af den öfvertygelsen, att en sådan förändring,
som jag föreslagit, är af behofvet högeligen påkallad och att den, obe¬
roende af den fullständigare omarbetning af bevillningsförordningen,
som af dertill förordnade komiterade blifvit verkstäld, bör i de skatt¬
skyldiges intresse så snart som möjligt vidtagas, tillåter jag mig att
med det tillägg till min förlidet år afgifna motion, som det omnämnda
stockholmsintresset lärer kräfva, och med användande af den formulering
af §§ 51 och 54, som motsvarande §§ i nämnda komiterades betänkande
(af den 2 november 1894) erhållit, vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville besluta en sådan ändring i
nu gällande bevillningsförordnings 51 och 54 §§, att
dessa måtte erhålla följande lydelse, nemligen.:
§ 51:» Skattskyldig, som icke åtnöjes med veder¬
börande taxeringsnämnds beslut i hvad honom rörer, så
ock vederbörande kommun, som är missnöjd med taxe¬
ringsnämnds beslut, må deri söka ändring hos pröfnings¬
nämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade,
skola senast innan klockan tolf å fjortonde dagen före
den, då pröfningsnämnden sammanträder, eller, om
fjortonde dagen är helgedag, å nästföljande dag till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas; dock att
besvär mot beslut af taxeringsnämnd i Stockholms
stad må ingifvas senast klockan tolf å åttonde dagen
före pröfningsnämndens sammanträde, eller, om åttonde
Motioner i törsta Kammaren, N:o 9.
19
dagen är helgedag, å nästföljande dag; börande de
skattskyldige genom den i 66 § omförmälda kungörelsen
härom erinras».
och § 54: »Uti derom utfärdad kungörelse upp-
gifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande dem, som till
ledamöter i pröfningsnämnden blifvit utsedde, samt
underrättar länets invånare om tid och ställe för nämn¬
dens sammanträde; och åligger det Kongl. Maj:ts be¬
fallningshafvande att i god tid låta ett exemplar af
denna kungörelse en hvar af nämndens ledamöter till¬
ställas, hvarjemte genom sagda myndighets försorg
förteckning öfver de inkomna besvärsskriftema med
kortfattad redogörelse för de i besvären gjorda yrkan¬
den bör, så fort ske kan, till ledamöterna öfversändas;
dock att sådan förteckning icke erfordras för leda¬
möterna i Stockholms stads pröfningsnämd»;
samt att § 65 mom. 1 måtte komma att lyda:
»Till ersättning åt ordförandena i bevillningsbered-
ningarna för deras arbete med sjelfva bereuningen, till
arfvode^ åt kronans ombud vid taxeringsnämnd i stad
och för protokollsföringen samt andra anteckningar
under pröfningsnämndens sammankomster, till kostnad
för tryckning eller utskrift af förteckningar öfver de
till pröfningsnämnden inkomna besvärsskrifter, äfven¬
som till vedergällning för det i samband med taxerings-
förrättningarna för öfrigt lemnaue biträde af städernas
tjenstemän eller andra personer, som icke ega att vid
samma förrättningar beräkna rese- och traktaments-
ersättning, må hvarje pröfningsnämnd, med undantag
af Stockholms städs, för hvilken nedanstående särskilda
stadgande gäller, använda och fördela högst ett be¬
lopp, motsvarande tre procent af de första 100,000
kronor, hvartill länets hela bevillningssumma efter
denna förordning för året uppgår» o. s. v.----
lika med ordalydelsen i nu gällande bevillningsförordning.
Om remiss till bevillningsutskottet anhålles.
Stockholm den 23 januari 1895.
Jonas Alströmer.