Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
21
S . ■! * 'Il 'Ml.
‘i • ] *' ■ p
N:o 48.
Af herr Nyström, Carl, om anlag för upprättande af en ento
mologisk försöksstation.
JM!,i.» obiUijOi! Ur:.;-. -,:ii fl Å ■■n .i,i r :«'■ ■>. n
Genom en bitter erfarenhet, som mången landtman fått göra, samt
genom undersökningar, utförda af sakkunniga personer, är det till fullo
bevisadt, att Sveriges jordbruk på grund af skadeinsekters angrepp år¬
ligen gör förluster, som uppgå till milliontals kronor.
Insektsskador hafva sålunda under senaste tiden förorsakats af:
kornflugan 1883—84 ensamt på Gotland för nära 2 millioner kronor
(förlusten i öfriga delar af riket okänd);
ållonborren 1889 endast inom Hallands och Kristianstads län för omkring
1 million kronor;
hvetemyggan 1889—91 i medeltal årligen 15 procent af hela hveteskörden;
under 1894 uppgick skadan till 16 procent;
ängsmasken 1891 endast inom Norrbotten på höfoder till ett värde, som
af vederbörande uppskattats till 500,000 kronor;
slökornfiugan, på hvilken redan Linné (1750) fäste den jordbrukande
allmänhetens uppmärksamhet, och som han säger vara .»en af de
största fiender till vårt åkerbruk». Vid i våra dagar verkstälda
undersökningar åt denna insekts härjningar har man funnit, att
medeltalet af skadade korn i alla inlemnade prof från Skåne till
Norrbotten utgör ej mindre än 12 procent. Om man åter blott
ser på profven från de mellersta provinserna Gestrikland, Upland,
Vestmanland och Vermland, springer förlusten upp till 20,5 procent;
och på enstaka platser har den visat sig kunna uppgå ända till
49,7 procent;
rapsbaggen och andra insekter förstörde 1893 raps på en enda egendom
(Skäggs) på Gotland för 15,000 kronor.
22
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
Någon uppskattning af den skada, som åstadkommes af öfriga
insekter, såsom t. ex. sädesknäpparne, jordlopporna, bladlössen, frost¬
fjärilen, ärtvecklaren m. fl., samt af alla de som förstöra den redan
aftröskade säden inomhus, mjölet i qvarnarna, träd och buskar m. m.
i trädgårdarna, sockerbetorna och andra rotfrukter m. m., har ännu ej
hos oss kunnat ega rum, men man får en föreställning om, till hvilka
summor dessa förluster kunna uppgå, då i Norra Amerika insekts-
skadorna endast inom unionen beräknas årligen stiga till 200 å 300
millioner dollars (— 746 å 1,119 millioner kronor).
Under Bådana förhållanden är det ej underligt om för den, som
nitälskar för jordbrukets utveckling samt för höjande af dess förmåga
att bestå i eu ofta ytterst svår kamp för tillvaron, sjelfmant uppställer
sig den frågan: kunna inga medel utfinnas, hvarigenom den förlust,
som af skadeinsekterna tillfogas vår modernäring, kunna förminskas
eller förekom mas?
På denna fråga lemnar entomologiska föreningen i sin skrifvelse
till kongl. landtbruksstyrelsen den 19 december 1893 följande svar:
»Hittills hafva i olika länder hufvudsakligen tre olika sätt blifvit använda.
Man har vid inträffande mer i ögonen fallande insekthärjning tillsatt
en eller några stycken personer (en komité), som skulle studera den¬
samma och lemna vederbörande råd och upplysningar, eller ock har
man, såsom hittills hos oss, anstält en person, som haft en dylik upp¬
gift, och slutligen har man inrättat bestämda institutioner (experimentella
stationer), som haft till ändamål både att studera insekterna, pröfva
utrotningsmedlen och underrätta allmänheten om resultaten af sina
undersökningar.»
»En äfven ganska flyktig jemförelse mellan de resultat, som vunnits
vid dessa olika sätt att gå till väga, visar att det första sättet är så
godt som värdelöst, att det andra endast under vissa förhållanden och
i vissa fall kan leda till målet, och att man endast genom att välja
det tredje förfaringssättet kan hoppas på att vandra säkert framåt och
ernå resultat, på hvilka man kan lita.»
»Om vi särskildt fästa oss vid hvad som hittills gjorts för saken
i vårt land, så vill entomologiska föreningen ingalunda bestrida, att
den anspråkslösa befattning, som funnits hos oss, varit till gagn för
det allmänna, men den har dock varit det förnämligast derigenom, att
23
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
den klargjort för alla, hvilken ofantlig rol skadeinsekterna äfven hos
oss spela och huru mycket, som genom dem årligen forstöres för landt-
männen. Deremot har instruktören i entomologi, såsom kongl. landt-
bruksstyrelsen alltför väl sjelf vet, på grund af hela sin ställning och
på grund af saknaden af eu försöksstation, i allmänhet ej fullständigt
kunnat följa skadeinsekternas utveckling och än mindre pröfva mot
dem användbara botemedels verkningar.» (Se bilagan sid. 43—44).
Att dessa åsigter äfven delas af de myndigheter, som i vårt land
främst hafva att föra landtbrukets talan, framgår deraf att kongl. landt-
bruksakademien den 16 oktober 1893 ingick till Kongl. Maj:t med en
underdånig framställning om inrättandet af en entomologisk försöksstation,
och att detta förslag sedermera i allt väsentligt på det varmaste för¬
ordats såväl af hushållningssällskapens 1893 i Stockholm församlade
ombud, som af kongl. landtbruksstyrelsen i deras till Kong]. Maj:t under
år 1893 afgifna skrivelser (se bilagan). Sakens stora vigt har seder¬
mera af kongl. landtbruksakademien ånyo påpekats i eu förliden höst till
Kongl. Maj:t ingifven ny skrifvelse, med hvilken följde ritningar och
kostnadsförslag till den för anstalten erforderliga byggnaden.
Det sätt, som enligt alla sakkunnigas enstämmiga vittnesbörd
bäst kan leda till målet, är således att inrätta en försöksstation, vid
hvilken skadedjurens lefuadsvanor och lifsvilkor noggrant kunna stu¬
deras och försök anställas med de botemedel, som kunna komma i fråga
att användas, hvarom anstalten bör meddela allmänheten erforderliga
upplysningar. Ty utan en sådan kunskap om de förhållanden, som
gynna eller tillbakasätta skadeinsekternas utveckling, varder hvarje
försök att. vinna praktiska resultat ett ovisst famlande. Historien om
det sätt, hvarpå den moderna medicinen vunnit sina stora framgångar
på det rent praktiska området, erbjuder i detta afseende mera än eu
jemforelsepunkt.
Från många länder, särskildt Norra Amerika, Ryssland och Fin¬
land, förspörjes, att en ifrig verksamhet är i gång för det ändamål, som
med motionen afses, och genom anstälda försök har det i synnerhet i
Norra Amerika, der talrika anstalter af detta slag äro i verksamhet,
mer än eu gång utrönts, att ganska enkla och billiga medel (såsom
t. ex. för ändamålet särskildt afpassad brukning och beredning af jorden)
kunnat vara af ofantlig betydelse för den kommande skördens skyddande
mot angrepp af skadeinsekter.
Riksdagen har äfven förut, genom att två gånger (1890 och 1893)
bevilja 60,000 kronor för bekämpande af eu enda art af skadeinsekterna
24
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
i ett par af våra landskap visat, att dem till fullo uppskattar de faror,
som från detta håll hota jordbruket.
Till dessa skäl kommer äfven, att för närvarande i vårt land finnes
eu person, som på grund af rik erfarenhet på såväl jordbrukets som
den praktiska entomologiens område är synnerligen kompetent att leda
en dylik anstalt, åt hvilken han helt och hållet skulle egna sin verk¬
samhet. Då förslaget äfven innefattar anställande af eu assistent, har
man dervid icke blott afsett ett biträde vid arbetet, utan äfven att i denna
person utbilda en lämplig efterträdare till den första föreståndaren.
Af allt detta framgår att det är af största vigt att så snart som
möjligt något göres för att åt landet söka bevara åtminstone någon del
af den dryga procent af skördarna, som nu ödelägges af skadeinsekterna.
På grund af hvad ofvan anförts och med förnyad hänvisning till
den utredning, som återfinnes i kongl. landtbruksakademiens skrivelser
i ämnet 1893 och 1894, jemförda med skrifvelsen från hushållnings¬
sällskapens ombud förstnämnda år (se bilagan), hemställes vördsamt
att Riksdagen ville till Kongl. Majrts disposition
i och för upprättandet af en entomogisk försöksstation
invid Stockholm anvisa:
dels å extra stat ett anslag för en gång af:
13,000 kronor till uppförande af en byggnad för sta¬
tionen enligt uppgjord och af sakkunniga granskad
och godkänd ritning, och
1,500 kronor för stationens första inventarie-uppsätt-
ning; och
4 dels å ordinarie stat ett årsanslag af:
6,800 kronor, hvaraf till föreståndaren aflöning med
två ålderstillägg af 500 kronor efter 5, respektive
10 tjensteår.............................i: 4,000 kronor
till en assistent........................j............ 1,000 ,,
till drift och underhåll ........ 1,800 „
Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.
Stockholm den 26 januari 1895.
Carl Nyström.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
25
Bilagor.
Frågan om eu entomologisk försöksstation i Sverige.
Eedan den 14 december 1889, då entomologiska föreningen firade en
fest med anledning af sin första tioåriga tillvaro, uttalades såsom ett af
hennes närmaste önskningsmål, af stor betydelse både i praktiskt och veten¬
skapligt hänseende, åstadkommandet af en biologisk anstalt i vårt land.
Med varmaste intresse omfattades den vigtiga frågan af föreningens med¬
lemmar, och man kan säga, att väl sedermera intet enda sammanträde hållits,
utan att hon i någon form afhandlats och diskuterats. Med öppen blick för
de till millioner kronor uppgående förluster, som årligen tillfogas våra landt¬
brukare, skogsodlare och trädgårdsskötare genom skadeinsekters tillskyndande,
sökte föreningen, då hon med sina egna alltför anspråkslösa tillgångar ju
ej kunde realisera sitt så lifligt eftersträfvade önskningsmål, att härför in¬
tressera äfven utom föreningen stående. Att detta ej skulle blifva svårt
låg ju i sakens natur. En biologisk anstalt eller, som man väl hellre bör
kalla den, eu entomologisk försöksstation borde kunna åstadkommas för den
jemförelsevis ringa årskostnaden af omkring 6,000 kronor; och kunde man
der utfinna botemedel mot endast en af våra talrika skadeinsekter, hade man
ju kostnaden ersatt hundrafalt. Såsom var att förmoda, omfattades saken
med intresse på alla håll, och under loppet af förlidet år ingick kongl.
1 andtbruksakademien till Kongl. Maj:t med anhållan om proposition till
innevarande Riksdag om anläggande af eu dylik station vid dess experi¬
mentalfält.
Öfver denna hemställan infordrade Kong], Maj:t utlåtande så väl af de
i november förlidet år härstädes församlade ombuden från rikets hushåll-
Bih. till Riksd. Prof. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 17 Haft.
4
26
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
ningssällskap som ock af kongl. landtbruksstyrelsen, som i sin tur begärde
utlåtande af »Instruktören för meddelande af upplysningar i fråga om de
för landtbruket skadliga insekter», herr S. Lampa, hvarjemte entomologiska
föreningen tillät sig att till kongl. landtbruksstyrelsen inlemna eu särskild
framställning i ämnet.
Enär den vigtiga frågan i dessa skrifvelser får en allsidig belysning,
har redaktionen ansett det vara af vigt att hafva dem samlade på ett håll
och bifogar dem här nedan såsom ett bihang till Entomologisk Tidskrift och
till uppsatser i praktisk entomologi, 4, 1894.
Stockholm i april 1894.
Redaktionen
af Entomologisk Tidskrift.
Till kongl. landtbruksakademiens förv ältning skomité.
Mycket har i vårt land blifvit gjordt för direkt främjande af jordbruks¬
näringen, och detta snart sagdt iuom alla grenar af densamma, men föga
har ännu blifvit uträttadt för bekämpande af de fiender, som särskildt med
afseende å våra växter äro af farligare natur; erkännas bör den början, som
i detta afseende blifvit gjord genom den växtfysiologiska försöksstationen,
som de senare åren inrättats vid kongl. landtbruksakademiens experimental¬
fält, och hvarest egnas ett omsorgsfullare studium åt de rost- och sot- med
flera sjukdomar och parasiter, som angripa växterna, samt angående deras
bekämpande; men andra fiender finnas, som äro af icke mindre farlig natur;
de stora skador, som nästan årligen drabba jordbruket genom insekter och
deras larver, bland hvilka särskildt må erinras om gräsmasken i mellersta
och norra Sverige, genom ållonborren i södra och vestra samt sädesknäpparens,
livetemyggans, kornflugans och slökornflugans m. fl. larver i nästan hela
landet, för hvilkas närmare kännedom samt vilkoren för deras utrotande
föga blifvit uträttadt i vårt land, föranleder Östergötlands länshushållnings¬
sällskap att hemställa, det kongl. landtbruksakademiens förvaltningskomité
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
27
måtte vidtaga åtgärder för inrättandet af en entomologisk försöksstation,
hvarest dessa skadeinsekters lifsvilkor kunna närmare studeras samt medel
för deras utrotande pröfvas och utfinnas.
Linköping den 16 mars 1893.
På Östergötlands läns hushållningssällskaps vägnar:
ROBERT DE LA GARDIE.
Adolf Blum.
Kongl. landtbruksakademiens underdåniga skrifvelse angående inrättande vid
akademiens experimentalfält af en entomologisk försöksstation.
• 'Li; iii* m ' • l i i': ‘; i A-': ] • ( :; ■ i
Till Konungen.
Landtbruksakademien tillåter sig härmed att påkalla E. K. Maj:ts upp¬
märksamhet för eu för vår jordbruksnäring betydelsefull fråga, som, redan
den 16 sistlidne januari inom akademien väckt, sedermera undergått förbe¬
redande behandling och utredning dels af akademiens förvaltningskomité,
dels äfven genom särskilda af akademiens vetenskapsafdelning utsedda dele¬
gerade, professorerna m. m. F. A. Smitt och Chr. Aurivillius samt under¬
tecknad, akademiens sekreterare. Det är det af dessa senare afgifna uti ätande,
som väsentligen ligger till grund för den framställning, akademien nu går
att hänskjuta till E. K. Maj:ts nådiga pröfning och behjärtande.
Bland de många för jordbruksnäringen betydelsefulla praktiskt veten¬
skapliga spörsmål, som på senare tiden blifvit framstälda, intager frågan
om kulturväxternas sjukdomar och medlen till deras bekämpande onekligen
ett mycket framstående rum. Erfarenheten gifver oupphörligen vid handen,
att jordbrukaren, äfven om han vetat göra sig till godo alla de råd och upp¬
lysningar, som nutidens forskning på kemiens och växtfysiologiens områden
kunnat lemna honom, ändock kan blifva sviken i sina förväntningar på eu
28
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
god skörd derigenom, att den lofvande grödan angripes och i större eller
mindre grad förderfvas af någon sjukdom. Bland dessa växtsjukdomar äro
de, som förorsakas af insekter och. några andra lägre djur, synnerligen be-
aktansvärda såväl på grund af den stora omfattning, de ej sällan erhålla,
som ock derigenom, att de ofta regelbundet återkomma och tydligen hafva
en benägenhet att lemnade åt sig sjelfva allt mer och mer tilltaga i om¬
fattning och intensitet.
Äfven i vårt land har jordbrukaren, såsom bekant, mycket ofta skäl
att beklaga sig öfver de stora förluster, som de s. k. skadeinsekterna föror¬
saka honom. Såsom exempel härpå torde det vara tillräckligt att endast
taga följande fem former, som på sista tiden varit mest omtalade, något när¬
mare i betraktande, nemligen ållonborren, hvetemyggan, de båda kornflugorna
(dvergkornflugan och slökornflugan) samt ängsm asken.
Ållonb orren, om hvars uppträdande såsom skadedjur vid foten af
Hallandsås redan Osbeck 1776 lemnar ett meddelande, förekom enligt P. von
Muller 1833 endast i nämnda trakt, men spridde sig redan de följande åren
till Halmstad och sedermera vidare till Laholms och Varbergs fögderier,
och uppträder nu såsom skadedjur i största delen af Halland, i delar af
Kristianstads och Malmöhus län samt sedan 1889 äfven på några ställen
i Elfsborgs län i gränstrakterna mot Halland. Oaktadt uppgifterna från
äldre tider äro mycket ofullständiga, torde det således ej kunna förnekas, att
detta skadedjur på senare tid väsentligt utvidgat sitt område och derigenom
fått ökad betydelse. Storleken af de förluster, som genom ållonborren till¬
fogats de nämnda provinserna, måste vara mycket betydlig, men någon verk¬
lig uppskattning deraf har hittills, såvidt akademien har sig bekant, ty värr
ej blifvit gjord. Enligt eu uppgift i Hallands läns hushållningssällskaps
tidning för år 1849 skall emellertid redan då den skada, som ållonborren
endast detta år förorsakade i en mindre del af länet, beräknats hafva upp¬
gått till icke mindre än 100,000 kronor. Att den skada, som af denna in¬
sekt tillfogats Hallands jordbrukare under de sista årtiondena, flera gånger
öfverstigit nämnda summa, framgår såväl af djurets mycket större utbredning
nu för tiden som ock af de vida häftigare härjningarna under de sista ut¬
vecklingsåren. År 1889 uppskattades skadan i sjelfva ver/cet till 553,623
kronor för Hallands och nästan lika mycket för Kristianstads län. Dess stor¬
lek belyses äfven deraf, att Riksdagen innevarande år likasom äfven 1890
utan meningsskiljaktighet på E. K. Maj:ts nådiga framställning beviljat
en summa af ej mindre än 60,000 kronor för ållonborrarnas insamling un¬
der treårsperioden 1893—95.
Motioner i Första Kammaren, N:o. 48.
29
Hvetemyggan, hvars larver lefva mellan hvetets blomfjäll och för¬
störa kornen, har först på sista tiden närmare uppmärksammats i vårt land.
Hon är utbredd från Skåne till TJpland och förekommer sannolikt öfverallt,
der hvetet odlas. Den skada, som hvetemyggan åstadkommer å hvetet, är
under olika år och i skilda trakter betydligt olika, men dock alltid i stort
sedt så betydande, att den i ej oväsentlig grad förminskar den årliga hvete-
skörden. Enligt undersökningar, åren 1890—91 företagna af landtbruks-
styrelsens entomolog, herr S. Lampa, har antalet skadade korn på Gotland
vexlat mellan 9,5 proc. och 21,13 proc. samt i Upland och några andra pro¬
vinser mellan c:a 3 proc. och 38 proc. Mycket sällan hafva mindre än 3
proc. varit skadade. Det torde ej vara tvifvel underkastadt, att hvetemyggan,
då den uppträder i någon större mängd, ensam är i stånd att beröfva jord¬
brukaren all den nettovinst, han af sin hveteodling beräknat.
Dvergkornflugan, som lefver så, att hvarje dess larv förstör ett korn¬
strå, omtalas från Sverige redan af Bjerkander på 1770-talet, men har
sedermera föga beaktats hos oss, tills den åren 1883 och 1884 på Gotland
uppträdde i sådan mängd, att öns förlust under dessa båda år, enligt en af
sakkunnig person utförd beräkning, kunde uppskattas till icke mindre än 2
millioner kronor. Under de senare åren bär man funnit, att dvergkorn¬
flugan uppträder såsom skadedjur på kornet åtminstone ända upp till Hel-
singland.
Slökornflugan synes i Sverige hafva samma utbredning som dverg¬
kornflugan och gör hufvudsakligen skada på det sexradiga kornet. Enligt
undersökningar, anstälda under år 1891, är denna fluga allmännast i rikets
mellersta provinser och förstör der ända till 50 proc. af skörden. Under
andra år gjorda iakttagelser visa för öfrig!, att denna art ej är så periodisk
som åtskilliga andra skadeinsekter, utan hvarje år uppträder nästan lika
talrikt, hvarigenom den naturligtvis blir ett svårare plågoris än flera andra.
Äng smasken, eller larven till gräsflyet, har i landets norra provinser,
framför allt i Norr- och Vesterbotten, gång efter annan och nu senast 1891
uppträdt i så oerhörd mängd, att ängsmarken mångenstädes blifvit fullstän¬
digt renäten från allt grönt och trakter derigenom hotats med foderbrist.
Den deraf förorsakade skadan inom Norrbottens län uppskattades 1891 till
500,000 kronor.
Hvad nu anförts rörande de nämnda djurformerna torde tillräckligt tydligt
ådagalägga, att äfven i vårt land skadeinsekter tillfoga jordbruket så svåra
förluster, att frågan om hvad som är att göra för att sätta landtmännen i
stånd att med något hopp om framgång upptaga kampen mot dessa deras
30 Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
fiender bör för hvar och en, som ifrar för den svenska jordbruksnäringens
välfärd, utgöra en angelägenhet af största intresse. Den måste ock anses
vara af allmän, ej blott lokal betydelse och följaktligen röra landet i dess
helhet.
Innan akademien går att försöka besvara nu berörda vigtiga spörsmål,
torde det vara skäl att i korthet erinra om hvad som hittills i vårt land
blifvit gjordt för skadeinsekternas bekämpande. Efter det tvenne underdåniga
framställningar af akademien, den 23 september 1878 och den 22 sep¬
tember 1879, om anslag för anställande af eu entomolog för studiet af de
för landtbruket skadliga insekterna icke ledt till något resultat, behagade
E. K. Maj:t, jemlikt nådigt bref den 23 februari 1880, uppå en den 13 i
samma månad af akademiens förvaltningskomité gjord underdånig hem¬
ställan bevilja för år 1880 ett anslag af 1,000 kronor såsom arfvode till
en entomolog i akademiens tjenst »med skyldighet att arbeta på utredningen
af kännedomen om de för landtbruket skadliga insekter och söka förekomma
de förödelser, sådana insekter åstadkomma» äfvensom besöka de orter inom
landet, som äro af skadeinsekter hemsökta. Detta anslag har sedan årligen
utgått och öfverfördes, då landtbruksstyrelsen år 1890 trädde i verksamhet,
till detta embetsverk samt har för 1893 höjts till 1,500 kronor. Såväl nyss
åberopade nådiga bref som den för entomologen utfärdade instruktion visa
tydligt, att hufvuduppgiften för nämnda tjensteman är att meddela allmän¬
heten upplysningar och råd med afseende på skadeinsekterna, och synas så¬
ledes förutsätta, att han skall vara i besittning af den insigt, som fordras
för att kunna meddela dessa råd och upplysningar, eller att han på något
håll kan få inhemta de kunskaper, han för fullgörande af sitt uppdrag
måste ega.
Hvarje fackman inom entomologiens område vet dock mer än väl, att
detta tv värr ej är eller kan vara förhållandet. Den vetenskapliga entomo¬
logien har visserligen i Sverige haft att uppvisa jemförelsevis lika många
och lika framstående målsmän som i något annat land, men ehuru det, som
af deras skrifter kan inhemtas, naturligtvis är af största betydelse för den
praktiska entomologen, så är det dock ingalunda tillräckligt för det speciella
syfte, som han har sig förelagdt. Det är nemligen ett i hög grad beak-
tansvärdt faktum, att ehuru man ofta får höra, att den vetenskapliga for¬
skaren alltför mycket fördjupar sig i enskildheter, så visar det sig dock
alltid, att när vetenskapen skall tillämpas på någon viss sida af det prak¬
tiska lifvet, räcker ändock ej den förut inhemtade detaljkunskapen till, utan
en hel mängd af nya enskildheter, såväl i djurens lefnadsvanor som i deras
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
31
byggnad ocli utveckling måste på det omsorgsfullaste granskas och utforskas.
Då så är förhållandet, synes det obestridligt, att det, som hittills gjorts för
bekämpandet af skadeinsekterna i vårt land, ej är tillfyllest och ej kan
tänkas medföra det goda resultat, som man åsyftat. För att verkligen kunna
komma till säkra och tillförlitliga resultat, är det derför nödvändigt att börja
på ett annat sätt, nemligen så, att grundliga undersökningar ech experiment
få göras, innan man uppträder och meddelar råd och upplysningar till all¬
mänheten eller föreslår statsmagterna några bestämda åtgärder gent emot
skadedjurens härjningar. Det är just genom att följa denna väg, som ve¬
tenskapen om menniskans och husdjurens sjukdomar kunnat komma så långt,
som den i våra dagar kommit; hade den ej så gjort, så hade läkekonsten
utan tvifvel ännu i dag stått qvar på antikens och medeltidens ståndpunkt.
Erkänner man nu detta, då fråga är om menniskans och djurens sjukdomar,
så torde det vara lönlöst att söka förneka, att samma förfaringssätt måste
vara det enda rätta, då frågan gäller kulturväxternas.
Vid sådant förhållande och då omfånget och betydelsen af de förluster,
vårt jordbruk lider genom skadeinsekters härjningar synas fullt motivera ett
det allmännas ingripande, känner sig akademien af sin pligt manad att hos
E. K. Maj:t såsom den enda åtgärd, hvilken i detta fall kan lända till
verkligt gagn, på det lifligaste förorda inrättandet af en försöksstation, å
hvilken för det första skadeinsekternas lefnadsvanor och utveckling jemte
alla dithörande frågor kunna noggrant studeras och för det andra de medel,
som mot dem kunna blifva föreslagna, få grundligt pröfvas, innan de med¬
delas allmänheten. Dylika anstalter hafva under den senare tiden inrättats
på flera ställen i utlandet. Främst i detta fall liksom i så många andra,
der det gäller att tillgodogöra den vetenskapliga forskningens resultat för
det praktiska lifvet, står den Nordamerikanska Unionen, der redan sedan
åtskilliga år tillbaka entomologiska försöksstationer finnas inrättade i flera
stater, i samband med deras landtbruksförsöksstationer och nu under sistlidet
år, enligt den amerikanske statsentomologens till Unionens åkerbruksminister
afgifna berättelsen för år 1892, en med alla hjelpmedel väl utrustad central¬
anstalt för ifrågavarande undersökningar och försök öppnats i Washington.
Att äfven i vårt land behofvet af en sådan station redan gjort sig gällande,
torde framgå deraf, att Östergötlands läns hushållningssällskap funnit sig
föranlåtet att i en under den 16 sistlidne mars till akademiens förvaltniugs-
komité aflåten, här bifogad skrifvelse hemställa om åtgärders vidtagande i
nu nämnda syfte, och ej mindre deraf, att den hos landtbruksstyrelsen an-
stälde entomologen flerestädes i sina till nämda styrelse afgifna berättelser
32 Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
skarpt betonar detta behof och påpekar, att det i brist af eu sådan station
varit honom omöjligt, att utföra flera undersökningar, som i en mängd fall
varit nödvändiga för att komma till något godt resultat — ett missförhål¬
lande, som framträder så mycket skarpare, då det ställes vid sidan af den
del af instruktionen för ifrågavarande tjensteman, som innehåller, att han
skall genom egna undersökningar vinna kännedom i ämnet. Derest staten
verkligen vill fordra något sådant, synes den ock böra tillse, att det för
den praktiske entomologen blir möjligt att uppfylla de kraf, som ställas på
honom.
Att en dylik station är nödvändig för de här omtalade undersöknin¬
garna, är visserligen klart för hvarje fackman, men bör äfven lätt kunna
inses af hvarje annan, som något sätter sig in i förhållandena. Många in¬
sekter behöfva en ganska lång tid, 1—4 år, för att genomgå hela sin ut¬
veckling eller utbilda å andra sidan 2—3 ofta sins emellan olika generatio¬
ner hvarje år. I hvilketdera fallet som helst blir det nödvändigt att, då
man vill få noggrann kännedom om utvecklingens alla enskildheter, med
oaflåtlig uppmärksamhet troget följa densamma steg för steg och dag efter
dag. Detta låter sig emellertid i de flesta fall ej alls göra, i fall man ej di¬
sponerar öfver nödig utrustning eller den ena dagen måste vara här och
den andra der. En eller annan dags frånvaro kan omintetgöra hela under¬
sökningen, som då kanske ej kan upptagas igen förrän nästa år eller efter
ännu längre tids förlopp. Häraf är tydligt, att alla sådana undersökningar
endast kunna utföras vid eu fast station, som är försedd med nödig utrust¬
ning och hvars föreståndare ej upptages af andra göromål, som kunna lägga
hinder i vägen för hans arbete vid stationen. Då det emellertid stundom är
alldeles nödvändigt att besöka de trakter, som äro utsatta för insekthärj nin-
gar, synes det akademien oundgängligt, att stationens föreståndare vid sin
sida har en assistent, som antingen kan företaga resorna eller ock under
föreståndarens frånvaro besörja de pågående undersökniugarne och experi¬
menten. Utan eu sådan anordning skulle stationen helt visst förlora en
väsentlig del af sin betydelse. A andra sidan kunde visserligen också tänkas,
att den nuvarande entomologbefattningen hos landtbruksstyrelsen bibehölles
oförändrad och ej sattes i någon förbindelse med stationen, men deraf skulle
tydligen båda institutionerna i hög grad lida, i det att stationen ej vore
säker om att få del af den erfarenhet, som entomologen på sina resor vunne,
och denne senare å andra sidan komme att intaga samma svåra ställning
som hittills eller ock blefve helt och hållet beroende af stationen.
Det är klart, att de undersökningar, som å en sådan försöksanstalt böra
Motioner i Borsta Kammaren, K:o 48. 33>
företagas, kunna blifva af mycket olika art och. stundom kunna förutsätta
insigter, som man ej billigtvis kan kräfva af eu och samma person. För
att undvika de kostnader och svårigheter, som härigenom kunna uppstå, synes
det nödvändigt, att stationen förlägges i närheten af hufvudstaden, så att
den i alla dylika fall kan påräkna stöd och hjelp af de öfriga statsinsti¬
tutioner, med hvilka den på grund af sakens egen natur måste stå i be¬
röring. Genom ett sådant helt naturligt samarbete mellan olika institutioner
blifver det i synnerhet för ett mindre land såsom Sverige lättare att utan
alltför dryga kostnader följa med den vetenskapliga utvecklingen, och i detta
särskilda fall skulle eu sådan anordning medföra högst väsentliga bespa¬
ringar och göra det möjligt för stationen att äfven med ett jemförelsevis
ringa årsanslag ändock fylla sin uppgift.
Akademien tillåter sig här påpeka endast ett par dylika fall, då ett
samarbete mellan stationen och andra institutioner blefve alldeles nödvändigt.
De sjukdomar hos insekter, som förorsakas af bakterier och andra parasit¬
svampar, och hvilka ej sällan uppträda som förhärjande epidemier, hafva eu
mycket stor betydelse med afseende på den nu förevarande frågan, allden¬
stund man på grund af de senare årens iakttagelser och undersökningar synes
vara berättigad till den förhoppningen, att man i framtiden skall kunna me¬
delst ett planmessigt begagnande af dessa mikroorganismer i väsentlig mån
förminska skadeinsekternas antal, och det måste derför utan tvifvel för sta¬
tionen blifva ett magtpåliggande arbete att verkställa experiment med dylika
alstrare af insektsjukdomar. Studiet och renodlingen af dessa organismer är
emellertid en sak, som kräfver en särskildt rätt dyrbar utrustning och spe¬
ciel kunskap hos den, som skall utföra dem. Skulle sådant ske vid sjelfva
stationen, blefve det derför nödvändigt, att der äfven funnes anstäld en bak-
teriolog. Detta borde dock numera ej vara behöfligt, då bakteriologiska an¬
stalter komma att finnas i Stockholm såväl vid Karolinska institutet som
vid veterinärinstitutet och staten väl kan hafva rätt att fordra, det de un¬
dersökningar och renodlingar, som för stationen beliöfvas, der må kunna
blifva utförda. På samma sätt skulle det medföra dryga kostnader och års¬
långt arbete, om stationen skulle utrustas med alla de entomologiska sam¬
lingar och den litteratur, som behöfdes, i fall stationens tjensteman ej kunde
begagna sig af de samlingar, som staten i den vägen redan eger i riks¬
museum.
Beträffande i öfrigt stationens läge, torde lätt inses, att det bör vara
af synnerlig vigt, att detta väljes så, att i dess närmaste granskap tinnes i
odling en så stor mångfald som möjligt af de i landet förekommande kultur-
Bih. till Hil-id. Prof. 1895. 1 Sami. !! Aftl. 1 Vand. 17 Häft. .'»
.'54
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
växterna, tillhörande såväl det egentliga landtbruket som äfven trädgårds-
och skogsskötsel^ tv endast derigenom kan på ett fullt ändamålsenligt sätt
och i tillräckligt mått åt stationens personal beredas de tillfällen till iakt¬
tagelser å fältet och till inhemtande af nödiga upplysningar rörande de od¬
lade växternas lefnadsförhållanden och sjelfva kulturtekniken, utan hvilka
de entomologiska undersökningarna vid stationen näppeligen kunna få hela
den betydelse för praktiken, som med dem afses, hvarförutom i en sådan
omgifning stationen alltid bör kunna påräkna rik och beqväm tillgång på
erforderligt material såväl af insekter för undersökningar och försök som af
födoämnen för de förras lifnärande. Med afseende å nu berörda önskemål
torde svårligen någon lämpligare plats kunna väljas än landtbruksakade-
miens experimentalfält, hvilket onekligen måste anses på ett synnerligen till¬
fredsställande sätt uppfylla de nyssnämnda fordringarna, på samma gång
det är beläget inom hufvudstadens område samt dessutom erbjuder den stora
fördelen att vara försedt med vetenskapliga institutioner, hvilka utan tvifvel
i talrika fall skulle kunna vara till kraftigt stöd och god hjelp för arbetet
vid den entomologiska stationen.
I öfverensstämmelse med hvad i det föregående blifvit anförd t, finner
sig akademien lifligt manad att i underdånighet hemställa, det vid akade¬
miens experimentalfält måtte inrättas eu försöksstation för experimentelt stu¬
dium af skadeinsekterna samt af medlen till deras utrotande eller hämman¬
det af deras härjningar, samt tillåter sig derjemte för denna anstalt föreslå
följande organisation och stat: Stationens skötsel torde böra närmast anförtros
åt eu föreståndare, som skall vara skyldig att egna hela sin tid åt arbetena
vid anstalten samt i allmänhet åt studier och forskningar på den praktiska
entomologiens område. Denne tjensteman har följaktligen ansetts böra åtnjuta
en aflöning af 4,000 kronor om året jemte tvenne ålder stillägg, hrartdera åt
500 kronor, efter resp. 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring; deremot har
det, i betraktande deraf, att kommunikationerna med experimentalfältet hä¬
danefter blifva synnerligen täta och beqväma samt under förutsättning att
nästkommande punkt vinner godkännande, icke ansetts nödigt att bereda
honom bostad vid anstalten. Af skäl, som förut blifvit anförda, bör vid
föreståndarens sida finnas en assistent, för hvilken, då hans tid och arbetskraft
icke torde behöfva fullständigt tagas i anspråk mer än 7 månader (april-
oktober) af året, akademien anser sig böra föreslå ett arfvode af 1,000 kronor
jemte fri bostad och vedbrand. För stationens första uppsättning samt förse¬
ende med nödiga instrument och öfriga inventarier kräfves enligt bilagda spe¬
cifikation ett anslag för en gång af 1,500 kronor samt för dess underhåll
Motioner i Första Kammaren, N:o 48. 35
och drift, enligt likaledes bilagd specifik uppgift, i årligt anslag samma belopp
1,500 kronor.
Då det ty värr befunnits möjligt att inrymma den ifrågasatta insti¬
tutionen uti något af de å experimentalfältet nu befintliga hus, måste för den¬
samma uppföras eu ny byggnad, hvilken bör innehålla dels tvenne större
arhets- eller laboratoriirum och ett kallrum för insekters öfvervintring, dels
äfven bostadslägenheter för assistenten och för en dräng. Akademien är
visserligen icke i tillfälle att nu framlägga en fullständigt detaljerad plan
och kostnadsberäkning för denna byggnad, men enligt den skissritning med
approximativ kalkyl, som uppgjorts af föredraganden för akademiens meka¬
niska afdelning, kaptenen m. m. 0. A. Dusch med biträde af byggmästaren
E. W. Ritter, skulle kostnaden för densamma jemte erforderliga uthus icke
komma att öfverskrida 10,000 kronor.
Med åberopande af hvad i det föregående blifvit anfördt och i liflig öf¬
vertygelse om angelägenheten af kraftiga åtgärder i syfte att minska de för¬
luster, som vårt landtbruk lider genom skadeinsekters härjningar, får aka¬
demien härmed underställa nyss utvecklade förslag Eders Kong], Majrts nå¬
diga pröfning med hemställan,
det täcktes Eders Kong!. Maj:t i nåder bereda till¬
gång till ofvan angifna för förslagets förverkligande nö¬
diga anslag, förbehållande sig akademien att framdeles,
i händelse af nådigt bifall till denna framställning, få
inkomma med fullständig ritning och kostnadsberäkning
för den ifrågasatta nybyggnaden.
Stockholm den 16 oktober 1893.
På landtbruksakademiens vägnar:
Underdånigst
P. EHRENHE1M.
Christian Lorta.
36
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
Specifikation af de begärda anslagen till en entomologisk försöksstation vid
e:q)er mental fält et. ^
A. Anslag för en gång till inredning, första uppsättning af instrument
och öfriga inventarier 1,500 kronor.
1. Skåp för uppställning af skadeinsekter och skadade växtdelar kr. 200.
2. Mikroskop................................................. „ 500.
3. Inredning af arbetsrummen samt nödiga möbler.................. „ 300.
4. Inredning af kallrummet (hyllor, bord m. m.)..................... „ 50.
5. Budskap (sprutor etc.) för spridning af insektdödande medel „ 100.
6. Insektburar af glas, trä och tyll...................... „ 100.
7. Burkar af lera och glas samt glasrör och trälådor............... „ 100.
8. Diverse småredskap (pincetter, luper m. in.)........................ „ 50.
0. Oförutsedda utgifter ............................................ » 100-
Summa kr. 1,500.
1.
2.
3.
4.
5.
0.
7.
8.
9.
B. År sanslag 1,500 kronor.
Lön åt ett arbetsbiträde (för uppassning, gräfning, rensning,
städning etc.) ................................................................... kr.
Inköp af utrotningsmedel, gödslingsämnen m. m.__________________ „
Underhåll och remont af inventarier ................................. „
Transporter samt ersättning för insamling och insändning af
skadedjur ....................._.................................................. „
Bokinköp .................................................... „
Yed och ljus ..................................................... „
Ritningar öfver skadedjur .......................... „
Sprit och diverse ........................................................... „
Underhåll af institutionens byggnad ................................. „
600.
100.
100.
50.
50.
150.
200.
50.
200.
Summa kr. 1,500.
Kongl. Maj tis nådiga vilja är, att dess landtbruksstyrelse lemnar hus¬
hållningssällskapens ombud tillfälle att vid deras i nästkommande november
månad infallande sammanträde i ärendet sig yttra samt med det yttrande,
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
som sålunda ma varda afgifvet, och eget underdånigt utlåtande till Kong!.
Maj:t inkomma.
Stockholm den 31 oktober 1893.
På nådigaste befallning
Hugo Martin.
Skrifvelsm frän hushållningssällskapens ombud.
Till Konungen.
Att våra kulturväxter under omsorgsfullt hägn och skydd gifva ända
till liundrafald frukt, medan de på fria fältet blott lemna en ringa bråk¬
del deraf, är man vanligen böjd för att tillskrifva inverkan af väderlek och
.jordmån. En skarpsynt iakttagare finner likväl, att den verkliga orsaken
till denna stora olikhet är att söka mindre häri än i den förödelse, vissa
snyltgäster ur djur- eller växtriket åstadkomma, hvilka slå sig ned på och
lefva af våra kulturväxter. De härjningar, som bland andra åtskilliga
insektarter åstadkomma på jordbrukarens tegar, hafva äfven inom vårt land
antagit fruktansvärda dimensioner, återkomma ofta och med obeveklig regel¬
bundenhet, uppträda, som det tyckes, med alltjemt stegrad intensitet, tillintet¬
göra mången gång helt och hållet den mest lofvande gröda och orsaka
dymedelst förluster, som blott kunna räknas i milliontal af kronor. Inför
den ödeläggelse, dessa skadedjur åstadkomma, står den enskilde rådvill och
hjelplös, oförmögen som han är att upptaga kampen mot varelser, hvilkas
lifsvilkor han icke känner och icke heller förmår uppdaga. Spörsmålet om
hvad man har att företaga mot dessa landtbrukets fiender kan icke sägas
vara af lokal betydelse, utan måste betraktas såsom en angelägenhet af stor
vigt äfven för det allmänna.
Yäl har sedan början af 1880-talet ett anslag af 1,000 kr., som i år
blifvit förhöjdt till 1,500 kr., af statsmedel årligen anvisats för aflöning
af eu numera under kongl. landtbruksstyrelsens inseende stöld entomolog
med skyldighet att genom egna undersökningar vinna kännedom om skade¬
insekterna, söka förekomma den förödelse, de vålla å jordbrukets alster, och
beresa af dem hemsökta trakter; men för aftvinna härvidlag åsyftade ända¬
mål, kan denna åtgärd omöjligen vara till fyllest. Vid bekämpandet af växt¬
sjukdomar, de må förorsakas af snyltgäster af animalisk eller vegetabilisk
Motioner i Första Kammaren, N:n 48.
3S
natur, måste man obestridligen inslå pa samma väg, som den moderna läke¬
konsten valt, och på hvilken den vunnit och fortfarande vinner sina största
segrar öfver menniskans och husdjurens fiender. De upplysningar och råd,
statsentomologen skall meddela rörande skadeinsekterna och de åtgärder, han
har att föreslå mot deras härjningar, måste med andra ord föregås af och
vara grundade på utförliga och noggranna undersökningar om dessa djurs
lefnadsvanor och utveckling, hvilken ofta nog har ett flerårigt förlopp, samt
alla andra med ämnet sammanhängande frågor, för att verkligt tillförlitliga
resultat skola kunna ernås. Men den oundgängliga förutsättningen för be¬
drifvande af sådana minutiösa studier och undersökningar, nemligen eu med
alla nödiga hjelpmedel utrustad försöksanstalt, hvarest alla med entomologens
tjensteuppgift sammanhängande spörsmål kunde vinna sin utredning och lös¬
ning, medel mot insekthärjningar utfinnas och grundligen pröfvas, af en
sådan anstalt har kongl. landtbruksstyrelsens entomolog alltjemt varit i sak¬
nad. Denna brist, som ständigt och jemt gjort sig känbar och i sjelfva
verket hindrat honom från att fullfölja äfven de mest magtpåliggande under¬
sökningar, måste naturligtvis aflijelpas, om man annars på denna tjenste¬
man skall kunna ställa de kraf, som saken onekligen fordrar.
T anledning af en diskussion, som vid en af hennes sammankomster
egt rum, har kong], landtbruksakademien till Eders Kongl. Maj:t inkommit
med en underdånig framställning om inrättande af en entomologisk försöks¬
anstalt på grund af det förslag, som eu af sakkunniga delegerade samman¬
satt komité på hennes begäran utarbetat efter att hafva egnat ärendet eu
förberedande och uttömmande behandling. Sedan detsamma redan var taget
under behandling, inkom Östergötlands läns hushållningssällskap till akade¬
mien med hemställan om åtgärders vidtagande i samma syfte, hvarigenom
ädagalägges, att behofvet af en dylik anstalt redan gjort sig gällande och
af jordbrukets kikare inom våld land till fullo blifvit insedt; att detta äfven
varit fallet utomlands, framgår deraf, att entomologiska försöksanstalter inom
Nordamerikas Eörenta stater blifvit upprättade i samband med de landt-
bruksvetenskapliga försöksstationer, som der i stort antal på senare åren
blifvit anordnade.
Då många insekter ega eu flerårig utvecklingstid med 1—3 sins emellan
olika generationer, så är deraf utan vidare klart, att entomologen till sitt
förfogande och för att oaflåtligen och utan afbrott kunna följa utvecklingens
enskildheter och förlopp måste hafva en med nödiga experimentella och andra
hjelpmedel utrustad anstalt och egna hela sin tid odelad åt arbeten i tjen-
sten. Men då han vid förefallande behof personligen hör besöka mer eller
Motioner i Första Kammaren, N:o 4$. 39
mindre aflägsna, af insektliärjningar hemsökta trakter af vårt land. är det
tillika alldeles nödvändigt, att lian till sitt biträde får en assistent, som vid
dylika tillfällen kan öfvertaga och ansvara för de löpande undersökningarnas
jemna och ostörda gång eller ock i entomologens ställe företaga dessa resor.
Utom detta af kongl. landtbruksakademien framhållna skäl tillåter sig om¬
buden fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på det förhållande, att det
endast och allenast är vid eu anstalt af detta slag, som eu yngre forskare
kan vinna den utbildning, som för en praktisk entomolog är eu nödvändig
förutsättning för eu framgångsrik verksamhet, samt att det måste anses så¬
som en ren och lycklig tillfällighet, om inom vårt land nu skulle finnas eu
forskare kompetent att öfvertaga den nya anstaltens ledning. Med ett ord,
det är ombudens bestämda öfvertygelse, att inrättandet af en entomologisk
anstalt skulle blifva alldeles förfeladt och ändamålslöst, så framt nödiga medel
till aflöning af en assistent icke samtidigt anvisades. Då det måhända kan
synas någon problematiskt, om eu verkligt dugande arbetskraft med den före¬
slagna tiden af 7 månader underdel! varmare årstiden och ett honorar af 1,000
kronor skulle kunna varaktigt fästas vid anstalten, tillåta sig ombuden jemväl
meddela den af sakkunniga delegerade lemnade upplysningen, att assistenten
under vintermånaderna kan erhålla sysselsättning vid riksmusei entomologiska
afdelning och derför åtnjuta så pass stort arfvode, att man kan ega grundad
förhoppning om att få behålla honom i anstaltens tjenst, utan att allt för
täta ombyten behöfde befaras.
På grund af här anförda skäl få ombuden i underdånighet tillstyrka
inrättandet af en entomologisk försöksanstalt och med instämmande i hvad
kongl. landtbruksakademien i frågan anfört förorda dess förläggande till hen¬
nes experimentalfält. Fördelarna af detta läge synas ombuden vara klara
och oomtvistliga. År anstalten belägen inom hufvudstadens område, så har
den i och dermed också tillgång till riksmusei rika entomologiska samlingar
och bibliotek i ämnet jemte nödigt stöd af andra naturvetenskapliga institu¬
tioner, ibland hvilka särskild! de nyinrättade bakteriologiska laboratorierna
torde blifva af oskattbart värde, då vissa af de små väsen, som der äro
föremål för undersökning och renodling, på sista tiden befunnits utgöra ett.
i hög grad användbart förstörelsemedel äfven i kriget mot skadeinsekterna.
Lägges den nya anstalten vid akademiens experimentalfält och blir den så¬
som en naturlig följd deraf stöld under hennes inseende, kan den ock draga
fördel såväl af der redan befintliga institutioner för kemi och växtfysiologi
som ock af försöksfälten med deras talrika landtbruks-, trädgårds- och skogs-
växter, på och af hvilka insekterna ju lefva, allt omständigheter, som vä-
40 Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
sentligt bidraga dertill, att anläggnings- och driftkostnaderna blifva så låga
som möjligt.
I afseende på anstaltens af kongl. landtbruksakademien föreslagna orga¬
nisation, det för byggnaden äskade beloppet och aflöningen till tjenstemännen
hafva ombuden intet att anmärka. Deremot hafva ombuden vid närmare
undersökning funnit de anslag, som satts i fråga för anstaltens första ut¬
rustning, med 1,500 kr. för en gång, och för dess drift, likaledes med 1,500
kr. årligen, vara allt för knappt tillmätta. Det torde nemligen vara nöd¬
vändigt, att den nya anstalten förses med gas- och vattenledning i likhet
med förut på platsen befintliga institutioner och att det förra anslaget med
anledning deraf höjes till dubbla beloppet, eller 3,000 kr., och då årsanslaget
måste bära den i akademiens förslag ej berörda kostnaden för de resor, som,
utan att vara af någon reqvirerade, entomologen naturligtvis måste företaga
för att insamla insekter och i naturen studera deras vanor och andra lifs-
förhållanden, så har en förhöjning äfven af detta anslag med 300 kr. eller
till 1,800 kr. synts ombuden alldeles nödvändig.
Med stöd af hvad nu blifvit anfördt och med åberopande af kongl. landt-
bruksakademiens skrifvelse i ämnet få ombuden i underdånighet anhålla:
det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder till Riksdagen göra framställ¬
ning om medels beviljande till inrättande af en entomologisk för¬
söksanstalt vid kongl. landtbruksakademiens experimentalfält
för en gång: till byggnad ..................... 10,000: —
till anstaltens första utrustning 3,000: — 13,000: _
årligen: till föreståndarens aflöning med två
ålderstillägg af 500 kr. efter 5 resp.
10 tjensteår.............................. 4,000: —
till assistentens aflöning ............. 1,000: —
till drift och underhåll ............... 1,800: — 0,800: _
Stockholm den 14 november 1893.
På hushållningssällskapens ombuds vägnar:
underdånigst
FREDRIK HEDERSTTERNA.
Carl Bendix.
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
41
Till kongl. landthruksstyrelsen.
Med anledning af infordradt utlåtande rörande en från kongl. landt-
bruksakademien till Kongl. Maj:t afbiten, underdånig framställning om in¬
rättandet vid akademiens experimentalfält af en entomologisk försöksstation
samt ett af hushållningssällskapens ombud afgifvet yttrande i berörda ämne,
får undertecknad vördsamligen anföra följande:
Behofvet af en i närheten af hufvudstaden förlagd station, der
våra skadeinsekter kunna utan afbrott studeras samt medlen mot dem om¬
sorgsfullt pröfvas, har under de sju år, jag haft i uppdrag att tillhandagå
med råd och upplysningar rörande af dylika djur förorsakad skada, gjort sig
allt mer och mer oafvisligt gällande; ty hittills framhållna botemedel äro
vanligen till sina verkningar högst otillförlitliga, åtminstone om de användas
i stort, emedan de oftast förskrifva sig från utländska författares studer-
kamrar och ej blifvit under erforderlig kontroll pröfvade. Det enda land, der
så vidt jag vet denna fråga erhållit en önskvärd lösning samt derigenom
fått eu större och verkligt praktisk betydelse, är Nordamerika, och vi skulle
kunna hafva tillräckligt att inhemta från dess talrika entomologiska stationer,
om ej lärdomarna förlorade en stor del af sitt värde derigenom, att för¬
hållandena derstädes i så många afseenden äro olika våra.
Bland vårt lands jordbrukare m. fl. hafva önskningarna om erhållande
af råd och hjelp mot skadeinsekterna blifvit allt lifligare, och detta helt visst
i följd deraf, att man mer och mer kommit till den öfvertvgelsen, att minsk¬
ningen eller ibland ett totalt felslående af skördarna i de flesta fall måste
tillskrifvas dessa insekter.
Sedan åtskilliga, tungt vägande bevis för skadeinsekternas stora och
menliga inflytande, särskildt på vårt jordbruk, af kongl. landtbruksakademien
blifvit framlagda, torde det vara öfverflödigt att här upprepa flera dylika;
men det må ändock tillåtas mig att omnämna en erfarenhet af färskare
datum, nemligen från mitt besök detta år på Gotland. De talrika och vid¬
sträckta myrarna på denna ö hafva under senare tiden ingifvit de bästa
förhoppningar rörande dess landtbruks framtid, och en af de främsta orsakerna
härtill torde vara den, att dessa vattendränkta områden — som förut an¬
setts nästan som värdelösa — efter skedd utdikning och efter iakttagandet
af de genom vetenskapen utstakade grunderna för eu ändamålsenlig skötsel^
Bill. till Iliksd. Prat. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 17 Häft. g '
42
Motioner i Första Kammaren, N:o 18.
visat sig kunna framalstra de yppersta grödor. Den derstädes odlade rapsen
ingå!' i synnerhet de största förhoppningar, men inom kort inträffade något,
som kan gälla såsom ett ytterligare bevis derpå, att nya kulturförhållanden
ofta framkalla andra sjukdomar hos växterna. Flera arter skalbaggar in-
stälde sig nemligen på rapsplantorna och i sådan myckenhet, att de åtmin¬
stone för en tid helt och hållet omintetgöra rapsodlingen. Djuren voro visser¬
ligen förut bekanta, men deras uppträdande inom vårt land på ett sådant
sätt synes hittills varit så godt som okändt. Endast å egendomen Skäggs
vid Martebomvr erhölls på 150 tunnland blott 25,000 kilogram rapsfrö, då
man väntat sig 100,000, och förlusten uppskattas på stället till 15,000
kronor. Dylika härjningar af insekter, som tv värr ganska ofta återkomma,
torde lemna tillräckliga skäl för vidtagande af kraftigare åtgärder äfven från
statens sida för att söka utfinna mot dem användbara och verksamma
skyddsmedel.
Den jemförelsevis obetydliga utgift, som genom bifall till ifrågavarande
framställningar komme att uppstå, skall helt visst ej göras förgäfves, ehuru¬
väl det ännu kan förefalla oss, som om en del insektangrepp vore omöjliga
att minska, än mindre att helt och hållet förebygga. Att likväl äfven sådana
i sinom tid efter trägna undersökningar och försök skola kunna bekämpas
vida kraftigare framdeles, än hvad nu kan vara fallet, derom torde tankarne
dock knappast vara delade, då man besinnar hvad som under senare tiden
uträttats på andra, jemförliga områden, der erforderliga förutsättningar för
vetenskapliga forskningar och deraf härledda praktiska rön icke saknats.
Hvad de genom akademien och hushållningssällskapens ombud före¬
slagna utgiftsposterna beträffar, är från min sida intet att påminna, allden¬
stund de synas motsvara det behof, som under våra förhållanden torde komma
att göra sig gällande. Dock må jag kanske böra påpeka, att af anslaget
för eu gång till uppsättning etc. det, som till äfven fers ej blefve användt
första året, må få reserveras till kommande behof i den vägen; ty i fråga
om inrättandet af eu alldeles ny institution är det omöjligt att pa förhand
uppgifva allt, som torde komma att erfordras. Eu liknande anmärkning
skulle kunna göras rörande de årligen återkommande utgiftsposterna, då alla
år ej likna hvarandra, och utgifterna följaktligen kunna komma att å eu
post öfverstiga anslaget, men å en annan att ställa sig lägre än detsamma.
I sådant fall torde båda kunna få utjemna hvarandra.
Slutligen må jag, för att ej blifva allt för vidlyftig — hvilket vore
ett fel efter den föregångna utredningen, som synes mig vara både grundlig,
väl motiverad samt fullt enlig med sakförhållandena — afsluta detta utlutande
43
Motioner i Första Kammaren, N:ö 48.
med uttalandet af eu upprigtig önskan om förslagets framgång, öfvertygad
som jag är, att dess genomförande skall omsider lända vårt jordbruk ocli
dess binäringar til] större nytta, än hvad man för närvarande ens torde våga
väntå och hoppas.
Stockholm den 12 december 1893.
Sven Lampa.
Till kong!,, la,nät b ruksst y relsen.
Sedan flera år tillbaka liar entomologiska föreningen i Stockholm lifligt
intresserat sig för den praktiska entomologien och dess utveckling i vårt
land till fromma för landtbruk, trädgårdsskötsel och skogsodling. Redan för
ett par år sedan tillsatte också föreningen en komité, som erhöll i uppdrag
att taga kännedom om förhållanden i detta afseende i andra länder samt
taga i1 öfvervägande, på hvad sätt denna forskning bäst skulle främjas i
vårt land.
Under tiden har samma fråga äfven upptagits af kong], landtbruks-
akademien, som till Kongl. Maj:t ingått med ett detaljerad! förslag om in¬
rättandet vid dess experimentalfält af en försöksstation för studiet af skade¬
insekterna och medlen för deras bekämpande.
Då det är oss bekant, att detta förslag nu, sedan yttrande deröfver äfven
inhemtats af hushållningssällskapens ombud, skall behandlas af kongl. landt-
bruksstyrelsen, må det ej anses för ogrannlaga, om entomologiska föreningen
äfven för sin del vågar till kongl. styrelsen inkomma med en framställning
i ämnet.
Röreningen har till en början sökt ett svar på frågan: Hur kan man
på bästa sätt verka för den praktiska entomologien och hvad fordras för att
studiet af skadeinsekterna skall få någon verklig praktisk betydelse? Hit¬
tills hafva i olika länder hufvudsakligen tre olika sätt blifvit använda. Man
har vid inträffande mer i ögonen fallande insekthärjning tillsatt en eller
några stycken personer (en komité), som skulle studera densamma och lemna
44 Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
vederbörande råd och upplysningar, eller ock har man, såsom hittills hos
oss, anstalt en person, som haft en dylik uppgift, och slutligen har man
inrättat bestämda institutioner (experimentella stationer), som haft till ända¬
mål både att studera insekterna, pröfva utrotningsmedlen och underrätta all¬
mänheten om resultaten af sina undersökningar.
En äfven ganska flygtig jemförelse mellan de resultat, som vunnits vid
dessa olika sätt att gå till väga, visar, att det första sättet är så godt som
värdelöst, att det andra endast under vissa förhållanden och i vissa fall kan
leda till målet, och att man endast genom att välja det tredje förfarings¬
sättet kan hoppas på att vandra säkert framåt och ernå resultat, på hvilka
man kan lita.
Om vi särskildt fästa oss vid hvad som hittills gjorts för saken i vårt
land, så vill entomologiska föreningen ingalunda bestrida, att den anspråks¬
lösa befattning, som funnits hos oss varit till gagn för det allmänna, men
den har dock varit det förnämligast derigenom, att den klargjort för alla,
hvilken ofantlig roll skadeinsekterna äfven hos oss spela och huru mycket
som genom dem årligen förstöres för landtmännen. Deremot har instruktören
i entomologi, såsom kong! landtbruksstyrelsen alltför väl sjelf vet, på grund
af hela sin ställning och på grund af saknaden af eu försöksstation, i all¬
mänhet ej fullständigt kunnat följa skadeinsekternas utveckling och än mindre
pröfva mot dem användbara botemedels verkningar. Då alla sakkunniga
härom äro eniga, synes det oss också vara vår pligt att för statsmagterna
framhålla, att målet ej kan nås på den nu inslagna vägen, utan att det
endast genom inrättandet af eu dylik station kan blifva möjligt att uträtta
något.
Entomologiska föreningen tillåter sig derför att på det varmaste förorda
kongl. landtbruksakademiens förslag såsom det enda rätta och lämpliga, i fall
man vill göra något åt saken.
Slutligen anhåller föreningen att med stöd af sin kännedom om in¬
sekternas lif i allmänhet och om arten af de forskningar, som här ifråga¬
komma, få säga några ord om huru stationen måste vara inrättad för att
motsvara sin bestämmelse.
Hvad först beträffar den personliga arbetskraften vid stationen, så är
det naturligtvis af största vigt, att föreståndaren är en person, som är fullt
duglig för sitt kall. Då det således fordras ej allenast, att han skall ega
goda kunskaper i alla grenar af entomologien, som är zoologiens mest om¬
fattande afdelning, men det oaktadt nästan alldeles försummas vid våra
universitet, samt äfven hafva insigter x landtbrukets vigtigaste delar och
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
45
kännedom om kulturväxterna samt egna hela sin tid och kraft åt sin befatt¬
ning — om sommaren skall lian göra iakttagelser och om vintern studera
sitt ämne teoretiskt samt författa berättelser och afhandlingar — synes det
oss vara ovedersägligt, att staten ej har någon utsigt att till denna befatt¬
ning erhålla fullt kompetent person, så vida lönen ej är lämpad derefter och
ej understiger den summa, som af kongl. landtbruksakademien föreslagits.
Att vidare stationen helt enkelt skulle blifva betydelselös och staten kasta
bort sina pengar i onödan, i fall ej vid föreståndarens sida ställes en assistent,
framgår så tydligt af det, som kongl. landtbruksakademien och hushållnings¬
sällskapens ombud anfört, och är så klart för hvarje sakkunnig, att vi här
ej vilja spilla några vidare ord derpå.
De anslag, som i öfrigt begärts för stationens grundläggning och drift,
synas, äfven de, svårligen i nämnvärd grad kunna inskränkas, utan att
stationens verksamhet deraf skulle lida.
Entomologiska föreningen finner sig derför hafva full anledning att
äfven med afseende på anslagen för stationen instämma i det förslag, som
uppstälts af hushållningssällskapens ombud och som något öfverstiger det
af kongl. landtbruksakademien uppstälda förslaget, och detta så mycket
hellre, som hon är öfvertygad om, att det för sakens egen skull är bättre
att ingen station kommer till stånd än eu sådan, som redan från första
stund är oduglig.
Det kan också ej ett ögonblick betviflas, att statsmagterna, då de en
gång fått ögonen öppna för de intressen, som här stå på spel, skola be¬
hjerta sakens betydelse och befinnas villiga att derför anslå behöfliga me¬
del. Det förefaller snarare förunderligt, att det kunnat dröja så länge, innan
frågan blifvit löst, helst då man besinnar, att staten långt för detta gjort så
mycket för studiet och bekämpandet af husdjurens sjukdomar och deremot
hittills knappast något med afseende på kulturväxternas skador genom in¬
sekters angrepp.
Men utan studium och arbete vinnes ingen kunskap och utan kunskap
står man vapenlös i striden, och derför vågar entomologiska föreningen vård
samt hoppas, att denna sak snart skall finna eu lösning, som kan lända
vårt fäderneslands jordbruk till gagn och nytta.
Stockholm den 19 december 1893.
A entomologiska föreningens vägnar:
0. TH. SANDAHL.
46
MoUoher i Första Kammaren, N:o 48.
Till Konungen,
i ; »* ;. it r ( • . »» ; , •,{ i‘t
Uti underdånig skrifvelse af den 16 sistlidne oktober har landtbruks-
akademien understält Eders Kongl. Majtts nådiga pröfning förslag om in¬
rättande vid akademiens experimentalfält af en entomologisk försöksstation,
hvarför den årliga kostnaden beräknats sålunda:
till, aflöning åt föreståndaren............. — kr. 4,000: —
» arfvode åt en assistent............................. — » 1,000: —
» anstaltens underhåll och drift-........................n » 1,500: —
tillhopa kr. 6,500
hvartill skulle komma två ålderstillägg åt föreståndaren, hvartdera om 500
kronor, att uppbära det första året efter 5 och det andra efter 10 års väl
vitsordad tjenstgöring: och har akademien, som ansett, att för stationens be¬
hof borde för en beräknad kostnad af 10,000 kronor vid experimentalfält®!
uppföras en byggnad, innehållande dels två större arbets- eller laboratorie¬
rum och ett kallrum för insekters öfvervintring, dels ock bostad för assi¬
stenten och en dräng, samt för anskaffande af instrument och öfriga inven¬
tarier erfordras ett belopp för en gång af -1,500 kronor, hemstält, att Eders
Kongl. Maj:t måtte i nåder bereda tillgång till ofvan angifna för förslagets
förverkligande nödiga anslag.
Efter det Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss af den 31 oktober
innevarande år anbefalt landtbruksstyrelsen att lemna hushållningssällska¬
pens ombud tillfälle att vid deras i nästlidne november månad hållna sam¬
manträde i ärendet sig yttra samt med det yttrande, som sålunda kunde
varda afgifvet och eget underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Maj:t in¬
komma, samt landtbruksstyrelsen uti en med anledning häraf till bemälda
ombud den 2 i sistberörda månad aflåten framställning anhållit, att ombuden
ville afgifva det sålunda åsyftade yttrandet, får landtbruksstyrelsen, med åter¬
ställande af remissakten samt öfverlemnande af dels det från ombuden in¬
Motioner i Första Kammaren, Av o 48.
47
komna yttrandet, dels ock eu från entomologiska föreningen i Stockholm till
styrelsen ingifven skrift i ämnet för egen del anföra följande.
Med allt större bestämdhet hafva tid efter annan inom vart land röster
höjts för vidtagande af kraftigare åtgärder i syfte att förekomma de för¬
ödelser, som i den män jordbruket tilltagit i intensitet visat sig i allt
högre grad hota de odlade växterna, och dymedelst söka förebygga de stora
förluster, hvaraf eljest landtmannen kommer att drabbas. Alltifrån första
början af sin verksamhet har också laudtbruksstyrelsen haft sin uppmärk¬
samhet fästad å detta förhållande och sökt bereda utvägar för vinnande af det
vigtiga ändamålet.
Val lyckades icke styrelsen vinna Eders Kong!. Maj:ts nådiga bifall
till ett af styrelsen uti underdånig skrifvelse den 2G oktober 1891 i samma
syfte som det nu föreliggande fram stöld t, om än mindre omfattande, förslag,
men på hemställan af laudtbruksstyrelsen har likväl Eders Kong!. Magt
genom nådigt bref af den 22 oktober 1892 höjt det anslag, som från och
med år 1880 med 1,000 kronor årligen utgått hufvudsakligen till befor¬
drande af kännedomen om de för laudtbruket skadliga insekter, för inne-
varande år till 1,500 kronor. I likhet med landtbruksakademien anser landt-
bruksstyrelsen, att detta anslag är alldeles otillräckligt för att med detsamma
skulle kunna åstadkommas några rätt kraftiga åtgärder för vinnande af det
ändamål, hvarom nu är fråga. Härtill erfordras, på sätt landtbruksakade¬
mien med styrka framhållit, att möjlighet beredes för sakkunniga personer
att med nutidens vetenskapliga hjelpmedel utforska ifrågavarande skadedjurs
lefnadsförhållanden, lifsbetingelser samt medlen att kunna utrota eller åt¬
minstone förekomma deras härjningar, hvilket endast i otillräcklig grad och
högst ofullständigt kunnat ske med det hittills utgående anslaget. Men det
bör ej heller lemnas obeaktadt, att dessa forskningar, så intressanta de i sig
sjelfva kunna vara, i förevarande fall likväl hafva sitt gifna praktiska mål,
som bör stadigt hållas i sigte, såvida forskningarna skola hafva någon be¬
tydelse för det praktiska laudtbruket, och, om å ena sidan ingenting bör ef-
tergifvas i fordringarna på grundlig kännedom om ämnet, torde å andra sidan
det vara lika vigtig!, att dessa forskningar så snart ske kan leda till några
resultat, så att de icke må först i en aflägsen, obestämd framtid komma den
praktiska landtbrukaren till godo Då landtbruksakademien såsom det vill
synas på goda skäl ansett, att, om eu sådan institution som den nu före¬
slagna upprättas, någon särskild entomolog, i likhet med den af landtbruks-
styrelsen under senare tiden anstälde instruktören för meddelande af upp¬
lysningar i fråga om de för laudtbruket skadliga insekter ej vidare behöfver
48
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
antagas, utan att dennes åligganden skulle kunna fullgöras af den entomo¬
logiska försöksstationen, varder det så mycket vigtigare, att denna anstalt
ställes i de praktiska intressenas tjenst och från början erhåller den dubbla
uppgiften att jemte ett grundligt studium af den praktiska entomologien i
alla dess delar göra denna vetenskap fruktbärande dels genom sträfvande!
att söka utfinna botemedel mot skadliga insekter, dels ock genom meddelande
af upplysningar och råd åt allmänheten i alla de afseenden, soin kunna an¬
ses ligga inom området för institutionens verksamhet. Det är också endast
under förutsättning, att anstalten erhåller denna afgjordt praktiska karakter
som landtbruksstyrelsens förbemälde instruktör skulle kunna undvaras och
styrelsen öfver hufvud finner sig kunna förorda upprättande af en dylik an¬
stalt, som för öfrig! med afseende å dess nära sammanhang med landtbruks¬
styrelsens öfriga verksamhet och dess vigt för sjelfva landtbruksnäringen
ovilkorligen torde böra ställas under styrelsens ledning och inseende. Det
dubbla ändamål, som anstalten skulle få, krafvel- emellertid ett årligt anslag,
som icke utan olägenhet skulle kunna sättas lägre än det af landtbruks-
akademien föreslagna.
Beträffande detaljerna af ifrågavarande förslag, så anser sig landt-
bruksstyrelsen böra endast erinra, att, ehuru många skäl tala för ifråga¬
varande anstalts förläggande till experiment alfältet, detta förslag, hvars
utförande skulle erfordra uppförandet derstädes af en ny byggnad för en
beräknad kostnad af 10,000 kronor, synes, åtminstone för närvarande, icke
höra vinna afseende, enär all erfarenhet ännu saknas om bästa sättet för
eu dylik byggnads uppförande, och möjlighet utan tvifvel finnes att få
mot ett pris, ej öfverstigande 500 kionor för år, hyra någon i hufvud-
stadens omedelbara närhet med goda kommunikationer försedd lägenhet,
dit en dylik anstalt till en början och till det någon erfarenhet vunnits
om de fordringar, som böra ställas på den byggnad, der anstalten slut¬
ligen skall inrymmas, kan vara förlagd.
Då landtbruk sstyrelsen icke har något vidare att mot förslaget erinra,
får styrelsen på grund af hvad ofvan blifvit anfördt i underdånighet hem¬
ställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästinstundande Riksdag aflåta
nådig proposition, att Riksdagen, under förutsättning att anstalten inrättas
på sätt ofvan blifvit antydt, måtte
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
49
dels med godkännande ,af följande
Stat
för den pråktiskt-entomologiska försöksstationen.
Aflöning åt föreståndaren kr. 4,000, deraf 2,500 kr. utgör lön och
1,500 kr. tjenstgöringspenningar. Efter fem år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
Arfvode åt en assistent .................................... kr. 1,000: —
För anstaltens underhåll och drift, hyra för lokal
inberäknad ...................................................... » 2,000: —
tillhopa kr. 7,000: —.
Assistenten åtnjuter jemväl fri bostad, ej mindre anvisa för försöks¬
stationens utgifter ett årligt belopp af 7,000 kronor än äfven medgifva,
att enahanda vilkor skola gälla för åtnjutande af föreståndarens aflöning
och hvad angår pension från allmänna indragningsstaten åt denne, som i
samma afseenden bestämts i fråga om ledamot af landtbruksstyrelsen;
dels ock för anskaffande af instrument och öfriga inventarier för
stationens behof bevilja för en gång ett belopp af 1,500 kronor.
Stockholm den 20 december 1893.
Underdånigst
THEODOR ODELBERG. HENRIK MAGNAT.
Fredrik Egerström.
Sedan" alla hithörande handlingar jemte eget utlåtande blifvit af
landtbruksstyrelsen till Ivongl. Maj:ts regering aflemnade, har den sist¬
nämnda remitterat ärendet till landtbruksakademien för vidare behandling.
Under den tid, man här i Sverige hittills användt för att åvägabringa
en fullständig utredning af frågan om den praktiska entomologiens tids¬
enliga tillgodogörande, hafva i ett par af våra grannland åtgärder vidtagits,
som vida öfverträffa våra egna. Härtill hafva kanske i ej ringa mån bi¬
dragit den belysning och utredning, som hos oss redan förekommit. T
Finlands Landtdag hafva nemligen tre stånd samstämmigt beslutat, att
Ständerna skulle »hos Hans Kejserliga Maj:t i underdånighet anhålla om
åtgärd derhän, att eu entomologisk försöksstation invid Helsingfors kunde,
Bih. till Riksd. Prat. IN!):7. 1 Sami. 2 Afil. I Band. 17 Haft. 7
50
Motioner i Första Kammaren, N:o 48.
efter det frågan egnats en allsidig utredning, varda inrättad". Märkvär¬
digt nog säde bondeståndet nej härtill, fastän saken ju i första rummet
afser dess nytta.
I Norge har frågan om en stations inrättande ännu ej så mycket
varit på tal, men Stortinget har dock enhälligt beslutat att höja stats-
entomologens lön till 3,000 kr. samt beviljat honom reseersättning och
dagtraktamente under resorna och härigenom gjort det möjligt för honom
att mera odeladt egna sig åt sin befattning.
it 'i
Stockholm, John Björkmans boktryckeri, 1895.