Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
1
V
]5T:o 2.
Af herr PetteFSSOn, Fredr. Emil, om anslag för utred¬
ning af frågan, huru revision af allmänna och vissa en¬
skilda räkenskaper lämpligast skall kunna åstadkommas.
Under senare tid har den allmänna uppmärksamheten vid åtskilliga
tillfällen blifvit rigtad på s. k. »oegentligheter», som yppats såväl inom
vissa grenar af affärsverksamheten som hos penningeförvaltande institu¬
tioner och handhafvare af allmänna medel.
Utan att här inlåta mig på en redogörelse för några särskilda fall
af de » oegen tligheter», hvilka tid efter annan omtalats i pressen eller för¬
handlats man och man emellan, vill jag blott erinra derom, att dylika
sorgliga missförhållanden förekommit både hos banker, sparbanker, hypoteks-
föreningar och kommunala förvaltningar in. fl.
Äfven statens institutioner hafva berörts deraf, och jag behöfver
endast påvisa det nedslående faktum, att under förlidet år upptäcktes
balanser nästan samtidigt hos kronans uppbördsman inom tre län.
Allt detta tyder ofelbart derpå, att en tillräckligt kraftig och verk¬
sam kontroll saknas öfver de personer, som förvalta statens eller en¬
skildes medel.
Ehuru det i allmänhet icke ligger inom det möjligas gräns att före¬
bygga eller förutse de vägar, som brottslingen för nåendet af sitt syfte
ämnar beträda, torde dock mycket kunna uträttas för att försvåra brotts
utförande eller förhindra desammas fortsättning.
Bih. till Rilisd. Prof. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. (N:o 2.) 1
2
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
Och det måste otvifvelaktigt anses ligga inom statens befogenhet att
föreskrifva verksamma kontrollåtgärder vid förvaltningen af såväl dess
egna institutioner som vid sådana, hvilka få sina ordningar af staten
faststälda.
Med en bättre ordnad kontroll och revision skulle med all säkerhet
en stor del af de »oegentligheter», som under de senare åren förekommit
i vårt land, icke hafva inträffat, men för att ernå en sådan fordras med
nödvändighet:
att revisorerna äro i besittning af de egenskaper och insigter, som
äro erforderliga för att rätt bedöma förvaltningen; samt
att revisorerna befinna sig i en sådan ställning, att man hos dem
kan förutsätta ett fullt opartiskt omdöme vid utöfningen af kontrollen.
Dessa grundvilkor kunna efter mitt förmenande uppfyllas endast .
genom införandet af offentliga revisorer, som göra revisionen till sitt yrke,
och som å ena sidan genom aflagda prof visat sig ega tillräcklig kompetens
samt å andra sidan fått sin ställning i lag bestämd på ett sådant sätt,
att de kunna fullgöra sitt vigtiga värf utan några sidoinflytelser.
Sådana offentliga revisorer finnas såsom en fullt laglig och erkänd
institution bland annat i England. Der inrättades genom ett kongl. bref
af den 11 maj 1880 »the Institute of Chartered Accountants in England
and Wales».
För behörighet att blifva revisor bestämdes deri, att den sökande
skulle först aflägga inträdesexamen vid institutet. Derefter måste han
taga anställning hos en offentlig revisor, vanligen för en tid af fem år.
Efter halfva denna tid har han att inför institutet aflägga en s. k. »Inter-
mediate examination», som omfattar följande ämnen: bokföring, revision,
granskning af bolagsredogörelser, samt liqvidatorers, sysslomäns och upp-
bördsmäns skyldigheter och rättigheter, allt med noggrant uppvisande af
dermed sammanhängande lagbud och förordningar. Sedermera kommer
efter förloppet af minst två år slutexamen, och först efter afläggandet af
denna får han rätt bära titeln »Chartered Accountant».
I England finnes i öfrigt en hel del speciella föreskrifter om revisionen
och sättet för densammas fullgörande — alla utgörande ojäfaktiga vittnes¬
börd om den utomordentliga vigt, lagstiftningen i detta praktiska land
fäst vid en sakkunnig revision, verkstäld af särskildt härför utbildade
fackmän.
Insigten om fördelarne af en dylik revision har jemväl i större eller
mindre mån gjort sig gällande inom andra europeiska länder.
3
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
I Österrike och Italien fordras vid vissa embetsexamina bevis om
insigter i bokföring och kontrolleringsåtgärder (revision).
Vid universitetet i Wien finnes till och med en särskild e. o. pro¬
fessur i »Staatsverrechnungswissenschaft».
I Tyskland bar man åtminstone utfärdat reglementen för de vid
rätterna anstälda revisorer; och dessutom finnas der s. k. beeidigte Bucher-
revisoren, som t. ex. i Hamburg utses af handelskammaren, och för hvilka
särskilda föreskrifter utfärdats den 14 maj 1888.
Enligt tysk lagstiftning måste vidare de bolag, som benämnas i>Ge-
nossenschaften», åtminstone hvart annat år låta verkställa revision genom
en sakkunnig, bolaget icke tillhörande revisor (Genossenschaftsgesetz, § 51).
I vårt grannland Norge har jemväl en ordnad revision förefunnits
allt sedan 1822.
Äfven i vårt land finnes offentlig kontroll föreskrifven i åtskilliga fall.
Förutom den revision, som finnes inom statens embetsverk, äro t. ex.
enskilda återförsäljare af stämpelpapper underkastade årlig inventering af
en utaf Konungens befallningshafvande särskild! förordnad person.
Vid sidan af den kontroll, staten i vissa fall utöfvar på sina egna
tjensteman, har densamma sökt skydda sig för förluster genom bestäm¬
melsen om s. k. uppbördsborgen, ehuru dessa bestämmelser visat sig icke
medföra den dermed afsedda garantien och genom införandet af en offent¬
lig revision torde kunna försvinna.
Vidare äro enskilda jernvägar, som erhållit statslån, vissa kanalbolag
samt allmänna hypoteksbanken på olika sätt underkastade statens kontroll.
Bäst genomförd är kontrollen utan all jemförelse vid bankinrätt-
ningarne.
För inspektion af banker och aktiebanker är nemligen tillsatt en
bankinspektör, som är chef för bankbyrån och sorterar under finans¬
departementet.
För försäkringsanstalterna finnes jemväl en särskild förordnad in¬
spektör, som sorterar under civildepartementet.
Slutligen har för sparbanker en särskild kontroll nyligen antagits.
Af det nu anförda torde framgå, att offentlig kontroll ingalunda är
främmande för vår lagstiftning, ehuru de för de särskilda fallen gifna
föreskrifterna sakna inbördes likformighet och än mindre bilda ett genom-
fördt system. Ehuru den kontroll, som sker i de kollegiala embets-
verken, är både grundlig och omfattande, äro verkningarne af densamma
i många fall skäligen obetydliga. Så är förhållandet med kontrollen å
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
kronans uppbördsman, af hvilka somliga äro underkastade revision först
sedan en längre tid förflutit, efter det medlen af dem omhändertagits.
Den kontroll, som förekommer inom aktiebolag, lemnar äfven mycket
öfrigt att önska, enär valet af de revisorer, som skola förrätta gransk¬
ningen af bolagets räkenskaper, icke gifver nöjaktig garanti för att härtill
utses fullt skickliga och lämpliga personer. Fastmera kan inträffa, att
till granskningsmän väljas sådana, hvilka sakna nödiga förutsättningar
härför, eller hvilka genom beroende förhållanden till de ledande krafterna
inom bolaget ej förmå uppträda med den sjelfständighet uppdraget kräfver.
Att införandet i vårt land af en offentlig revision, systematiskt an¬
ordnad, skulle blifva af det största gagn, är otvifvelaktigt, och några
öfvermåttan stora svårigheter för ett dylikt steg torde näppeligen be¬
höfva möta.
Hvad först angår utbildningen för dessa revisorer, torde densamma
måhända lämpligast erhållas vid våra handelsinstitut, som åtnjuta stats¬
understöd och der en särskild kurs kunde anordnas för dem, som vilja
förvärfva kompetens såsom offentliga revisorer.
Beträffande vidare sjelfva organisationen kunde densamma blifva
antingen centraliserad, så att vid sidan af bankbyrån inrättades en revisions¬
byrå, hvarifrån revisorerna utsändas, eller ock blifva decentraliserad, så
att i hvarje län funnes åtminstone en offentlig revisor, som sorterade
under Konungens befallningshafvande.
En dylik offentlig revisor torde lämpligen kunna granska dels kronans
uppbördsmäns räkenskaper samt å på förhand icke bestämda tider verk¬
ställa inventering;
dels deltaga i revisionen af de affärsföretags räkenskaper (vissa jern-
vägar, kanalbolag, allmänna hypoteksbanken m. fl.), vid hvilkas gransk¬
ning statsmagterna för närvarande medverka;
dels och mot lämplig ersättning vara skyldig att biträda vid revi¬
sionen af aktiebolags och öfriga penninginrättningars räkenskaper, när
han dertill blifver genom bolagsstämmas beslut i behörig ordning
kallad.
Motioner i Första Kammaren, N:o 2. 5
På grund af hvad jag nu anfört får jag vördsamt hemställa:
att Riksdagen må besluta att i riksstaten för år
1895 under sjunde hufvudtiteln uppföra ett extra
anslag af 8,000 kronor för utredning af frågan om
lämpligaste sättet för åstadkommande i Sverige af
revision utaf så väl allmänna, som eventuelt enskilda
räkenskaper genom derför särskildt utbildade personer.
Stockholm den 21 januari 1895.
Fredrik Pettersson.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1895. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft.
2