Motioner i Andra Kammaren, N:o 148.
41
N:o 148.
Af herr R. Eklundh från Lund, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utredning angående lämpligheten af Hal¬
lands skiljande från Göta liofrätts domvärjo och förläg¬
gande under liofrätten öfver Skåne och Blekinge samt
sistnämnda liofrätts förflyttning till Lund.
Redan vid 1884 års riksdag hemstäldes uti en inom Andra Kammaren
väckt motion (n:o 79) »att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse an¬
hålla, det Kongl. Maj:t ville låta verkställa fullständig utredning af frå¬
gan om lämpligheten af hofrättens öfver Skåne och Blekinge förläg¬
gande till Lund och hvad dermed borde sättas i sammanhang, såsom
möjligen utsträckning af hofrättens jurisdiktion, samt derefter till Riks¬
dagen göra den framställning, hvartill utredningen kunde föranleda».
Detta yrkande upprepades i hufvudsakliga delar genom en i Riks¬
dagens Andra Kammare år 1892 framlagd motion (n:o 28).
Den förstnämnda motionen behandlades af Andra Kammarens tredje
tillfälliga utskott, som egnade densamma en sakrik utredning (se ut¬
låtandet n:o 19, 8 saml. 1884), deri bland annat yttrades, att det »lärer
icke lätteligen kunna bestridas, att både historiska grunder och vigtiga
principiella skäl förorda den tanke, motionären framburit», samt vidare,
att utskottet måste »dela hans (motionärens) åsigt om fördelarne såväl
för hela den juridiska verksamheten i landet som särskildt för den syd¬
svenska högskolans juridiska fakultet samt för liofrätten öfver Skåne
och Blekinge, om sistnämnda öfverrätt blefve till Lund förflyttad»; hvar¬
jemte utskottet, som »icke funnit tillräckliga skäl förebragta för denna
framtidstankes omedelbara förverkligande», slutligen hemstälde, att ifråga¬
varande förslag icke för det dåvarande måtte vinna kammarens bifall.
Bih. till It i hd. Prut. 18t)Ö. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. SB Haft. G
42
Motioner i Andra Kammaren, N:o 148.
. Den år 1892 i Riksdagens Andra Kammare rörande samma fråga
väckta motion hänsköts till kammarens tredje tillfälliga utskott, som i
utlåtande (se n:o 3, 8 sand. 1892) först redogjorde för hvad som i
ärendet vid 1884 års riksdag förekommit och derefter yttrade: »De
skäl, som här ofvan anförts för förflyttningen af hofrätten öfver Skåne
och Blekinge till Lund, hafva synts utskottet af den vigt, att utskottet
ej tvekar att uttala såsom sin åsigt, att det skulle vara såväl för den
juridiska undervisningen vid den sydsvenska högskolan som för rätt¬
skipningen i landet fördelaktigt, om en sådan förflyttning kunde ega
rum». »Med en sådan förflyttning äro dock förbundna kostnader och
andra svårigheter, för hvilka utskottet ej är i tillfälle att här närmare
redogöra.» Vidare anförde utskottet: »Uppmärksamheten är numera så
rigtad på detta önskemål, att utskottet anser en skrifvelse från Riks¬
dagens sida till Kongl. Maj:t i detta ärende svårligen kunna vara lämp¬
lig, om ej dermed afsåges, att Riksdagen önskade förflyttningen oför¬
dröjligen utan afseende på de kostnader och andra svårigheter, som
onekligen den skulle medföra»; hvarefter utskottet på anförda grunder
hemstälde, att motionen för det dåvarande icke måtte till någon kam¬
marens åtgärd föranleda.
Riksdagens Andra Kammare biföll såväl år 1884 som år 1892 hvad
dess tillfälliga utskott sålunda hemställt.
Derefter hafva stadsfullmägtige i Lund uti skrifvelse under år 1893
hos Kongl. Maj:t å stadens vägnar i underdånighet anhållit, det Kongl.
Maj:t täcktes till nådig pröfning upptaga den särskildt för den juridiska
undervisningen vid sydsvenska universitetet så vigtiga frågan om för¬
flyttning af hofrätten öfver Skåne och Blekinge till universitetsstaden
Lund; hvarjemte stadsfullmägtige äfvenledes tillförbundit städen Lund
att bestrida alla de med hofrättens öfver Skåne och Blekinge förflyttning
till Lund för statsverket förenade kostnader, som Kongl. Maj:t kunde finna
skäligt ålägga staden att gälda.
Uti nådig proposition till innevarande års Riksdag har Kongl. Maj:t
bland annat hemstält, det Riksdagen måtte besluta, »att Vermlands och
Gotlands läti skola vid 1896 års början skiljas från Svea hofrätts och
förläggas under Göta hofrätts domvärjo».
Slutligen har också inom Riksdagens Andra Kammare sistlidne dag
af herr Fr. Berglöf framlagts en motion, deruti föreslås, »att Riksdagen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t måtte anhålla, det Kong!. Maj:t ville ej
43
Motioner i Andra Kammaren, N:o 148.
mindre utreda frågan om förläggande af Skåne och Blekinge under
Göta hofrätt samt förflyttning af hofrättens i Kristianstad tvenne divi¬
sioner med . en till hvardera af Svea och Göta hofrätter än äfven till
Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill utredningen kan gifva
anledning».
Som ofvanberörda af stadsfullmägtige i Lund till Kongl. Maj:ts
nådiga, pröfning i underdånighet hänskjutna fråga, hvilken blifvit till
förklaring af hofrätten öfver Skåne och Blekinge samt Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Malmöhus och Kristianstads län m. fl. myndig¬
heter utstäld, så vidt jag vet, ännu icke af Kongl. Maj:t slutligen pröf-
vats, hade jag visserligen icke tänkt att vid innevarande års riksdag
derutinnan framställa något yrkande; men då jag håller före, att frågan
om förflyttning af hofrätten öfver Skåne och Blekinge till Lund lämp¬
ligen torde böra behandlas i sammanhang med såväl Kongl. Maj:ts
ofvan anmärkta nådiga proposition om förflyttning af Vermlands och
Gotlands län till Göta hofrätts domvärjo som ock herr Berglöfs motion
i syfte att vinna utredning af frågan om förläggande af Skåne och
Blekinge under Göta hofrätt, har jag ansett det vara min pligt att re¬
dan nu å nyo bringa förstnämnda fråga under Riksdagens förnyade pröf¬
ning, på det att alla tre dessa vigtiga ärenden måtte kunna samtidigt
behandlas och pröfvas.
Om, såsom jag har anledning förmoda, Kongl. Maj:ts ofvan an¬
märkta nådiga proposition vinner Riksdagens bifall, synes mig tiden
vara inne för Riksdagen att äfven taga i öfvervägande det redan vid
1884 års Riksdag framlagda förslaget att afskilja Halland från Göta
hofrätts domvärjo och förlägga detta landskap under hofrätten öfver
Skåne och Blekinge, på det att rikets 3:ne sydligaste provinser, hvilka
i och genom deras historiska utveckling, om jag så får säga, sins emellan
förete ganska många likheter i judicielt och administrativt hänseende,
men deremot väsentliga olikheter med öfriga provinser i vårt land,
måtte blifva under en och samma hofrätts domvärjo förenade.
Det torde i detta sammanhang äfven kunna ifrågasättas, om det
icke, då Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att förflytta Vermlands
och Gotlands län från Svea hofrätts till Göta hofrätts domvärjo, skulle
vara lämpligt att samtidigt vidtaga enahanda förändring beträffande
Örebro län, derigenom eu noggrannare afvägd fördelning af arbetet
mellan dessa båda hofrätter till äfventyrs kunde åstadkommas; men jag-
anser mig icke i detta hänseende nu böra framställa något yrkande.
44
Motioner i Andra Kammaren N:o 148.
Den korta tid, som för affattande af motion i ämnet, efter det herr
Berglöfs ofvan berörda yrkande sistlidne dag' blef mig bekant, stått
mig till buds, har icke medgifvit mig att närmare utveckla de många
och betydelsefulla skäl, som tala för den ifrågasatta förflyttningen till
Lund af hofrätten öfver Skåne och Blekinge samt för provinsen Hal¬
lands förläggande under sistnämnda hofrätts domvärjo; jag nödgas der¬
för också nu endast åberopa den vid riksdagarne åren 1884 och 1892
härutinnan åstadkomna utredning, som för öfrigt torde vara tillfyllest¬
görande.
Jag dristar alltså vördsamt hemställa,
det Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse an¬
hålla, det Kongl. Magt ville låta verkställa fullständig
utredning om lämpligheten af, ej mindre provinsen
Hallands skiljande från Göta hofrätts domvärjo och
förläggande under hofrätten för Skåne och Blekinge,
än äfven sistnämnda hofrätts förflyttning till Lund.
Stockholm den 27 januari 1895.
Robert Eklundh.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1895.