Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
1
N:o 70.
Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1894, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i
grufvestadgan den 16 maj 1884.
Genom en den 9 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition n:o
47, som till lagutskottet hänvisats, har Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af
de i ämnet inom statsrådet och högsta domstolen förda protokoll, förklarat
sig vilja inhemta Riksdagens yttrande öfver här nedan införda förslag till
Förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16
maj 1884.
Rörande tillkomsten af förevarande förslag samt den i ämnet uppå
Kongl. Maj:ts föranstaltande verkstälda utredning tillåter sig utskottet hän¬
visa till innehållet af det vid propositionen fogade utdrag af statsråds¬
protokollet.
Oafsedt att mindre redaktionsförändringar i 22, 44 och 61 §§ synts
utskottet böra vidtagas, har förslaget gifvit anledning till allenast följande
anmärkningar från utskottets sida.
Bill. till Riksd. Prot. 1804. 7 Sami. 41 Höft. (N:o 70).
1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 10.
8 §•
Vid granskning af förevarande förslag inom högsta domstolen an¬
märktes, beträffande denna §, att det visserligen syntes i sig vara egnadt
att underlätta tillämpningen af stadgandet om jordegarens afhemtningsrätt,
att en viss form anvisades för slitande af tvist om beloppet af de brytnings-
och uppfordringskostnader, som jordegaren skulle godtgöra inmutaren, men
att den hänvisning till 12 §, som i sådant syfte föreslagits, emellertid icke
syntes stå i öfverensstämmelse med affattningen af nämnda paragraf, der
ersättningstagaren förutsattes vara den, som väckt fråga om ersättningens
bestämmande.
Den ändring uti ifrågavarande stadgande, som i anledning af om-
förmälda anmärkning af Kongl. Maj:t vidtagits, synes emellertid utskottet
icke vara tillfyllest för afhjelpande af ofvannämnda, inom högsta domstolen
påpekade olägenhet; och utskottet har fördenskull funnit stadgandet till
vinnande af full tydlighet böra undergå ytterligare jemkning.
13 §.
Enligt gällande grufvestadga förloras inmutningsrätten, derest icke
bestyrkt afskrift af mutsedeln inom föreskrifven tid lemnas äfven till den,
som har nyttjanderätt till det inmutade området. I fråga om denna be¬
stämmelse är i propositionen föreslagen en sådan förändring, att inmutaren
allenast skulle förlora sin inmutningsrätt, derest icke bestyrkt afskrift af
mutsedeln inom vederbörlig tid lemnas till den, hvilken innehar det in¬
mutade området med nyttjanderätt.
Såsom motiv för den sålunda föreslagna ändringen anfördes af före¬
dragande departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t:
Flertalet bland de komiterade, som uppgjort ifrågavarande förslag,
hade anfört att, då enligt nu gällande bestämmelser inmutaren förlorade
sin inmutningsrätt, derest icke bestyrkt afskrift af mutsedeln inom veder¬
börlig tid lemnades äfven till den, som hade nyttjanderätt till det inmutade
området, och då han således vore så godt som rättslös, om jordegaren undan-
droge sig att lemna uppgift å den, som egde sådan rätt, och denna icke
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
vore intecknad, det ansetts billigt att afskrift af mutsedeln måste delgifvas
endast åt de nyttjanderättshafvare, som af jordegaren skriftligen uppgåfves
eller som egde intecknad rätt. Till hvad i sådant afseende föreslagits hade
brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret så till vida anslutit sig, att enligt
deras mening mutsedeln borde delgifvas endast innehafvaren af intecknad
nyttjanderätt.
Ingendera af de sålunda föreslagna utvägarne syntes föredragande
departementschefen vara fullt lämplig och på ett tillfredsställande sätt
befria inmutaren från den fara, som tillämpningen af det nuvarande stad¬
gandets ordalydelse kunde för honom innebära. De öfverklagade olägen¬
heterna torde emellertid egentligen kunna förekomma i sådana fall, då
nyttjanderättens utöfning icke klart framträdde i det yttre. Det syntes
derför vara tillräckligt att genom något förändrade ordalag utmärka, att
stadgandet icke skulle gälla i fråga om nyttjanderättigheter af antydda slag,
t. ex. af kom strättigheter och dylikt.
Utskottet anser emellertid, att stadgandet jemväl med den affattning,
Kongl. Maj:t åt detsamma gifvit, icke fullt tydligt, utmärker hvad dermed
afsetts; och utskottet har derför för vinnande af det med den föreslagna
förändringen åsyftade ändamål ansett erforderligt att, i öfverensstämmelse
med det i 10 kap. 6 § byggningabalken använda uttryckssätt för beteck¬
nande af ett likartad! förhållande, orden »och brukar» tilläggas i slutet af
meningen »hvilken det med nyttjanderätt innehar».
t Öfvergångsstadgandet.
Då Kongl. Maj:t för innevarande Riksdag framlagt förslag angående
tiden för allmänna författningars trädande i kraft, och Riksdagen numera
för sin del antagit samma förslag, har det synts utskottet, att skäl icke
förefinnes att meddela någon särskild föreskrift angående denna författnings
trädande i kraft å annan tid än af bestämmelse i förstnämnda författning
kommer att följa.
På grund af hvad sålunda anförts och då utskottet anser förslaget
vara af beskaffenhet, att Riksdagen derom bör fatta beslut, hemställer ut¬
skottet, att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts proposition icke
kan oförändrad bifallas, ville för sin del antaga följande
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Kongl. Maj:ts förslag.)
Förordning
om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884.
Härigenom förordnas, med upphäfvande af nådiga kungörelsen rö¬
rande inmutning å kronojord den 19 augusti 1889, att nedannämnda
paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884 skola erhålla följande ändrade
lydelse.
3 §.
o
1 mom. A område, beläget på mindre afstånd än två hundra meter
från boningshus eller från annan åbyggnad, der den är uppförd vid gård,
eller från tomtplats eller trädgård, vare inmutning ej tillåten, utan tillstånd
af såväl egaren till byggnaden, tomtplatsen eller trädgården som den,
hvilken dertill har nyttjanderätt; dock att inom utmål befintliga bygg¬
nader, hvilka erfordras för grufdriften, ej må utgöra hinder för inmutning.
Inmutning må ej ske å kyrkogård eller begrafningsplats, ej heller,
utan tillstånd af vederbörande myndighet eller styrelse, å område på mindre
afstånd än trettio meter från sådan jernväg eller kanal, som är upplåten
för allmän trafik.
2 mom. Inmutning vare ock förbjuden å förut inmutadt område
samt å utmål, så länge rättigheten till området eller utmålet blifvit be¬
hörigen försvarad.
5 §•
öfver inkommen ansökning om mutsedel skall bergmästaren oför¬
dröjligen och senast trettio dagar efter mottagandet meddela skriftligt
beslut. Finner bergmästaren nödigt infordra ytterligare upplysning i af¬
seende å arten af den angifna mineralanledningen, inmutningspunktens
läge eller annan för mutsedelns utfärdande erforderlig omständighet, ege
han förelägga sökanden att dermed inkomma inom viss lämplig tid, räk¬
nad från den dag beslutet gafs, och vare, i händelse den tid försittes, den
Lagutskottets Utlåtande N:o 10.
(Utskottets förslag.)
5
Lag
om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884.
Ingressen lika med Kongl. Maj:ts förslag.
§ 3,
Lika med Kongl. Maj:ts förslag.
%
5 §•
Lika med Kongl. Maj:ts förslag.
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Kongl. Maj:ts förslag.)
då gjorda ansökningen förfallen, hvilken påföljd bör i beslutet intagas.
Finnes åter af de inkomma handlingarna eller efter infordrad upplysning,
att mineralanledningen icke utgör föremål för inmutning enligt 1 §, eller
att sådant hinder uppenbarligen möter, som i 3 § sägs, varde ansökningen
afslagen.
8 §.
Inom det inmutade området eller utmålet eger inmutaren uteslutande
rätt att, med de vilkor och inskränkningar denna stadga innehåller, be¬
arbeta och tillgodogöra sig så väl den inmutade mineralfyndigheten som
äfven andra inmutningsbara mineral, hvilka derstädes förekomma.
öfriga mineraliska ämnen inpm det inmutade området eller utmålet
itiå äfven af inmutaren brytas, i den mån sådant är erforderligt för gruf-
arbetets ändamålsenliga drifvande, och ege inmutaren deraf använda hvad
för grufdriftens ändamål behöfves. Hvad sålunda icke användes må in¬
mutaren ock behålla, så framt det icke af jordegaren mot erläggande af
godtgörelse för brytnings- och uppford ringskostnader afhemtas, om in-
mutningspunkten är belägen i Norrbottens, Yesterbottens, Jemtlands eller
Vesternorrlands län, inom ett år, men eljest inom sextio dagar efter till¬
sägelse. Jordegarens rätt i detta afseende utöfvas å kronojord, som under
ständig besittningsrätt innehafves eller är till boställe anslagen, af krono-
åboen eller boställsinnehafvaren.
Uppstår tvist om beloppet af den godtgörelse, hvarom ofvan är sagdt,
gånge med bestämmandet deraf såsom i 12 § stadgas, dock att, der skilje¬
män anlitats, vid deras beslut skall förblifva, och varde tiden för afhem-
tandet räknad från det att godtgörelsens belopp blifvit slutligen faststäldt.
11 §•
Sedan mutsedel blifvit utfärdad, eger inmutaren att inom det in¬
mutade området, innefattande en omkrets med ett hundra meters afstånd
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Utskottets förslag.)
7
8 §•
Inom det inmutade området eller utmålet eger inmutaren uteslutande
rätt att, med de vilkor och inskränkningar denna stadga innehåller, be¬
arbeta och tillgodogöra sig så väl den inmutade mineralfyndigheten som
äfven andra inmutningsbara mineral, hvilka derstädes förekomma.
öfriga mineraliska ämnen inom det inmutade området eller utmålet
må äfven af inmutaren brytas, i den mån sådant är erforderligt för gruf-
arbetets ändamålsenliga drifvande, och ege inmutaren deraf använda hvad
för grufdriftens ändamål behöfves. Hvad sålunda icke användes må in¬
mutaren ock behålla, så framt det icke af jordegaren mot erläggande af
godtgörelse för brytnings- och uppfordringskostnader afhemtas, om in-
mutningspunkten är belägen i Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands eller
Vesternorrlands län, inom ett år, men eljest inom sextio dagar, efter det
öfverenskommelse angående godtgörelsens belopp» emellan parterna träffats
eller, der tvist uppstår, beloppet blifvit slutligen faststäldt. Jordegarens
rätt i detta afseende utöfvas å kronojord, som under ständig besittnings¬
rätt innehafves eller är till boställe anslagen, af kronoåboen eller boställs-
innnehafvaren.
Uppstår tvist om godtgörelsens belopp, varde frågan pröfvad af tre
ojäfvige skiljemän, hvilka utses på sätt i 12 § sägs.
Parterna stånde hvar sina kostnader och gälde hvardera halfva kost¬
naden för skiljemännens sammanträde. Vid skiljemännens beslut skall för¬
blifva.
Vill ersättningstagaren hellre lita domstol än skiljemän till, stånde
det honom öppet.
11 §•
Lika med Kongl. Maj:ts förslag.
8
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Kongl. Maj:ts förslag.)
från inmutningspunkten, anställa sådant försöksarbete, som erfordras till
fyndighetens undersökning och blottande, äfvensom att begagna eller an¬
lägga väg till stället; dock att hvad i 3 § är stadgadt om hinder emot
inmutning äfven gäller i fråga om försöksarbete, så framt hindret förefans
då mutsedeln utfärdades.
För den mark inmutaren sålunda begagnar skall han gifva inne-
hafvaren af jorden, så länge försöksarbetet fortgår, full ersättning i årlig
afgift, som för hvarje år förskottsvis betalas.
I händelse anläggningen öfvergifves, innan utmål derför varder lagdt,
vare inmutaren jemväl skyldig att ersätta jordegaren eller den, som i hans
ställe är berättigad till sådan godtgörelse, all skada, som marken genom
försöksarbetet för framtiden kan hafva tagit; och ansvare inmutaren under
tiden, till dess denna ersättning blifvit erlagd, för fulla beloppet af den
årliga afgiftep för markens begagnande.
Skada och intrång, som af försöksarbetet förorsakas och hvarom ej
förut i denna paragraf är stadgadt, vare inmutaren ock skyldig att ersätta.
13 §.
1 mom. Minst fjorton dagar innan något arbete å det inmutade
området börjas skall inmutaren, vid inmutningsrättens förlust och skyldig¬
het att för all genom arbetet förorsakad skada ansvara såsom för åverkan,
lemna bestyrkt afskiift af mutsedeln till så väl det inmutade områdets
egare som den, hvilken det med nyttjanderätt innehar; och galle om sättet
för sådant delgifvande hvad om delgifvande af stämning är stadgadt; dock
må, der jorden eges eller innehafves af enskild person, som är frånvarande
och låter egendomen af annan förvaltas, afskriften lemnas till förvaltaren.
2 mom. Inmutaren åligger derjemte, innan något arbete å det in¬
mutade området börjas, att ställa pant eller borgen för all den ersättning,
hvartill inmutaren enligt 11 § är förbunden. Denna säkerhet skall vara
af öfverexekutor godkänd, der den icke ändock af jordegaren och nyttjande-
rättsinnehafvaren antages. Försummar ininutare att ställa sådan säkerhet,
ege utmätningsmannen i orten, då han derom anlitas, inställa arbetet, till¬
dess säkerhet, som finnes antaglig, blifvit anskaffad.
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Utskottets förslag.)
9
13 §.
1 mom. Minst fjorton dagar innan något arbete å det inmutade
området börjas skall inmutaren, vid inmutningsrättens förlust och skyldig¬
het att för all genom arbetet förorsakad skada ansvara såsom för åverkan,
lemna bestyrkt afskrift af mutsedeln till så väl det inmutade områdets
egare som den, hvilken det med nyttjanderätt innehar och brukar; och
galle om sättet för sådant delgifvande hvad om delgifvande af stämning
är stadgadt; dock må, der jorden eges eller innehafves och brukas af en¬
skild person, som är frånvarande och låter egendomen af annan förvaltas,
afskriften lemnas till förvaltaren.
2 mom. Inmutaren åligger derjemte, innan något arbete å det in¬
mutade området börjas, att ställa pant eller borgen för all den ersättning,
hvartill inmutaren enligt 11 § är förbunden. Denna säkerhet skall vara
af öfverexekutor godkänd, der den icke ändock af jordegaren och nyttjande-
rättsinnehafvaren antages. Försummar inmutare att ställa sådan säkerhet,
ege utmätningsmannen i orten, dä han derom anlitas, inställa arbetet, till¬
dess säkerhet, som finnes antaglig, blifvit anskaffad.
Bih. till Riksd. Prof. 1804. 7 Sami. 41 Häft.
2
10
lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Kongl. Maj:ts förslag.)
14 §.
Sist åtta månader från mutsedelns utfärdande eller, om inmutnings-
punkten är belägen inom Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands eller Ve-
sternorrlands län, sist ett år från samma tid, skall inmutaren, vid inmut-
ningspättens förlust, hafva börjat arbetet, der ej i anledning af yppad tvist
sådant hinder härför mött, hvars undanrödjande icke berott af inmutaren.
Om den vidare skyldighet att bearbeta fyndigheten, som inmutaren
åligger, är i 21 och 39 §§ stadgadt.
17 §.
o
A kronojord, som under ständig besittningsrätt innehafves eller är
till boställe anslagen, skall kronoåboen eller boställsinnehafvaren njuta den
jordegaren enligt 16 § tillkommande rätt till godo; egande han ock, om
han begagnar jordegareandelen, att samma andel sedermera behålla såsom
sin enskilda tillhörighet.
Till jord, som under ständig besittningsrätt innehafves, skall i detta
hänseende hänföras äfven grufveskog.
1J!S: 'lift.' M'>.*•]**; I •• it: </ .Ut-.•v-.
22 §. 1 2
1 mom. Ansökning om utmål skall ske skriftligen och deri uppgif-
vas till namn och hemvist den eller de jordegare, på hvilkas mark utmålet
kan komma att läggas; och vare bergmästaren skyldig att, så fort ske kan
och tjenlig^ årstid är för handen, den sökta utmålsiäggningen på stället
företaga. A sådan kronojord, som icke under ständig besittningsrätt inne¬
hafves eller är till boställe anslagen, må utmål dock ej utan Konungens
tillstånd läggas tidigare, än två år efter det på grund af föreskriften i 13
§ 1 mom. afskrift af mutsedeln blifvit till Konungens Befallningshafvande
ingifven.
2 mom. Kostnaden för utmålsförrättningen skall gäldas af gruf-
egaren; och vare sökanden pligtig att, der bergmästaren det fordrar, denna
kostnad inom förelagd tid förskjuta, vid äfventyr, om den tid försittes,
att ansökningen icke anses hafva inkommit tidigare, än förskjutandet seder¬
mera sker, hvilken påföljd bör i föreläggandet intagas.
Lagutskottets Utlåtande N:o JO. 11
(Utskottets förslag.)
14 §.
f <•
Lika med Kongl. Maj:ts förslag.
m< •!•. < ni t; ili ->!••<i-m«'* n-»1 m« • >», i-» !
rC «' f|H'« \ ■ \ '•> f«t • > 11F K: t ht • */!! f4f röÖUT'' j> -t>» I f J * fe ?
= *.'?.sn-n'-k't» r- ed' £ " *• •- .'»■ it-! itir. Hiifalyv'
Fl!', i ti /'It1,' ■ >f> "i. ■ '• > i ‘ i. • 1 P.M-tOflH fil .rf tji >li' •: it It’ t (KO
.rifv a 'tJ:. £ i .Vn*.*-! ;i < trv/L^
17. §.
Lika med Kongl. Maj:ts förslag.
liv.O toffffc;
i !i)jon"': J (i - ,>»•-' i it!.;' |tl!|i!!ti|l6''"'.]
rf v 11 (tf f -.-i.;- ! :t 'ivt j«j-< ■. .. <’ •"> ;!. y>1 it'; >■ j7 1»ä»»r
. ■. ■ i i> • i i \ . < >; 11 . . 11 r >
22 §.
: --‘'Ji i ’ 1 i ;• • ..*•( <u»i ö- . :*(t} :tM» r.: v‘ , _ fj.,! * i - i* • *;>.j n »t> (Öl
1 mom. Ansökning om utmål skall ske skriftligen och deri .uppgif-
vaS' till namn och hemvist den eller de jordegare, på hvilkas mark utmålet-
kan komma att läggas; och vare bergmästaren skyldig att, så fort ske kan
och tjenlig0 årstid är för handen, den sökta utmålsläggningen på stället
företaga. A sådan kronojord, som icke under ständig besittningsrätt inne-
hafves eller är till boställe anslagen, må utmål dock ej utan Konungens
tillstånd läggas tidigare, än två år efter det på grund af föreskriften i 13
§ 1 mom. afskrift af mutsedeln blifvit till Konungens Befallningshafvande
ingifven. ;
2 mom. Kostnaden för utmålsförrättningen skall gäldas af gruf-
egaren; och vare sökanden pligtig att, der bergmästaren det fordrar, denna
kostnad inom förelagd tid förskjuta, vid äfventyr, om den tid försittes, att
ansökningen icke anses hafva inkommit tidigare, än förskottet sedermera
erlägges, hvilken påföljd bör i föreläggandet intagas.
12
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Kongl. Maj:ts förslag.)
24 §.
Uteblifver sökanden från förrättningen, varde den instäld; och an-
komine dess företagande sedermei’a på ny anmälan inom den tid från mut-
sedelns utfärdande, som i 21 § sägs. Men ej må annan parts eller allmänt
ombuds uteblifvande hindra förrättningens fortgång, der den blifvit så del-
gifven och kungjord, som i 23 § är sagdt.
31 §.
Den lösen, grufegaren enligt 30 § bör erlägga för mark, som till honom
afträdes, skall bestämmas vid utmålsläggningen. Sämjas ej parterna om
beloppet, varde det af förrättningsmannen och gode männen bestämdt efter
uppskattning af marken till det värde, annan mark af enahanda beskaffen¬
het och godhet i orten högst gäller, med beräkning att jordegaren ansvarar
för räntor och utskylder af jorden-
Lösesumman skall å sådan kronojord, som under ständig besittnings¬
rätt innehafves, grufveskogar derunder inbegripne, tillfalla innehafvaren af
besittningsrätten, men eljest jordegaren, mot förbindelse för denne, om
jorden är åt annan till nyttjande upplåten, att hålla innehafvaren skadeslös
för den förlust, som genom mistningen af marken honom tillskyndas.
År marken intecknad, och hafva inteckningshafvarne ej medgifvit
jordegaren rätt att lyfta lösesumman, värde beloppet nedsatt hos Konun¬
gens Befallningshafvande, som har att fördela detsamma i den ordning,
som för fördelning af köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom är
stadgad; och må äfven i andra fall grufegaren, om han det hellre vill,
nedsätta lösesumman hos Konungens Befallningshafvande, som, på anmälan,
håller densamma vederbörande tillhanda.
Betalning eller nedsättning af lösesumman jemte ränta derå från
den dag, utmålsförrättningen blifvit afslutad,, skall fullgöras inom nittio
dagar derefter, vid påföljd, om det försummas, att grufegaren förverkat
utmålet och sin på mutsedeln grundade rätt.
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Utskottets förslag.)
13
24 §.
Lika med Kong]. Maj:ts förslag.
<K7!i'»Gdd ftuxV >,/tkvT<:;7'fr>t t>;>fij‘r»'I- it
•J ufcVlt: 1 Sfi: fn f 'ii: i- :
»! :• -1 v-i■ !-.i _ 1- HB ’ .CV.»d's.r
»in ir ’i-.: ‘ioU-j • )ivU X'iO i » • i:i>i • iu i -oii.Vlk
*iid itii imivgdi;; >i i*
in A i - •>■! : iKt it -
gl-.d 1 • * i *11! »’* it i->.
31 §.
Lika med Kongl. Maj:t,s förslag.
;; flat i : '.1 , . ’ ■ .. it ;>
’«i; ihi; •(. !>'■•: -i- ti
-.'jilo 1.1 i >■> JittU&f i f i i >1 t • t;; i}Ji. . }-'MU1
Ho! e-T *. ro-
i i
14
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Kongl. Maj:ts förslag.)
39 §.
Grufarbetet inom hvarje inmutadt område eller utmål, vare sig rätt
dertill före eller efter denna stadgas utfärdande förvärfvats, skall bedrifvas
i den omfattning, att för hvarje kalenderår verkställes minst så mycket
grufve- eller grufvebyggnadsarbete, att värdet deraf motsvarar kostnaden
för bergsprängning i grufvan af tio kubikmeter i fast klyft eller, räknadt
i upplagdt berg, aderton kubikmeter; egande dock grufegaren, om han
hellre vill, att under ett år fullgöra arbetsskyldigheten för flere, högst fyra
derefter närmast följande arbetsår, så framt anmälan derom hos berg¬
mästaren göres inom utgången af det år, hvarunder arbetet verkställes.
För ny inmutning beräknas första arbetsåret från den 1 Januari året
efter det, då mutsedeln utfärdades, der ej i följd af tvist för arbetet mött
hinder, hvars undanrödjande icke af inmutaren berott, i hvilket fall arbets¬
året räknas från den 1 Januari året efter det, då hindret upphört.
Arbete, hvarom i denna paragraf sägs, skall afse verklig grufdrift
eller eljest vara af beskaffenhet, att det kan lända grufanläggningen
till nytta.
44 §.
önskar grufegare längre tids hvilostånd än bergmästaren enligt 42 §
kan medgifva, söke då förlängning derå hos bergsöfverstyrelsen, som, då
särskilda omständigheter dertill föranleda samt jordegaren eller å krono¬
jord, som under ständig besittningsrätt innehafves eller är till boställe an¬
slagen, kronoåboen eller boställsinnebafvaren till ansökning lemna! bifall,
må ega att förlänga hviloståndstiden under ytterligare högst fyra arbetsår.
61 §.
Då två eller flere personer i samma grufrörelse deltaga, åligger det
delegarne att för grufvans förvaltning årligen utse en grufföreståndare, som
har att vid stadgad påföljd iakttaga hvad om ordningen för grufdrift i denna
stadga bestämmes. Grufföreståndare kan ej den vara, som ej är svensk
undersåte och i riket bosatt.
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Utskottets förslag.)
15
uTiKJtfiMiij*'lvu w«n ur.%c
39 §.
Lika med Kongl. Maj:ts förslag.
X
Ml *
44 §.
önskar grufegare längre tids hvilostånd än bergmästaren enligt 42 §
kan medgifva, söke då förlängning derå hos bergsöfverstyrelsen, som, då
särskilda omständigheter dertill föranleda samt jordegaren eller å krono¬
jord, som under ständig besittningsrätt innehafves eller är till boställe an¬
slagen, kronoåboen eller boställsinnehafvaren till ansökningen lemnat bifall,
må ega att förlänga hviloståndstiden under ytterligare högst fyra arbetsår.
:• , ■ > . it:. •, ■' i ■ ■ i ; '
61 §•
I ! : • i 1 • » ' i '• .' | . ;; i it: i • , , . ■ • t • ' i. . ‘ , ■ . ■ i ; ;,
Då två eller flere personer i samma grufrörelse deltaga, åligger det
delegarne att för grufvans förvaltning årligen utse eu grufföreståndare, som
har att vid stadgad påföljd iakttaga hvad om ordningen för grufdrift i
denna stadga bestämmes. Grufföreståndare kan endast den vara, som är
svensk undersåte och i riket bosatt.
16
Lagutskottets Utlåtande Nio 10.
(Kongl. Majits förslag.)
Val af grufföreståndare skall anmälas hos bergmästaren. Sker ej
sådan anmälan eller har obehörig person till grufföreståndare utsetts, är
hvarje delegare ansvarig såsom vore han grufvans föreståndare.
65 §.
Underlåter delegare att betala tillskott, som blifvit å stämma be-
slutadt eller af grufföreståndaren enligt 62 § infordradt, och har han,
sedan den för beloppets erläggande utsatta tid gått till ända, bevisligen
blifvit om betalningens fullgörande erinrad, men icke inom sextio dagar
efter mottagandet af sådan erinran tillskottet erlagt, hafve han till öfrige
delegare förverkat sin lott i grufvan och dess tillhörigheter; dock att, om
grufvan är belägen å sådan kronojord, som icke under ständig besittnings¬
rätt innehafves eller är till boställe anslagen, jordegarens lott, ändå att
inbetalning ej fullgjorts inom sextio dagar, sedan erinran hos Konungens
Befallningshafvande skett, ej må anses förverkad, der tillskottet jemte ränta
derå efter sex för hundrade från nyssnämnda tids utgång inbetalas sist ett
år derefter.
Har delegare efter ty nu är sagdt förverkat sin lott i grufva, njuta
han ersättning för sin andel i grufvan tillhörande hemmanslägenheter och
annan jordegendom; och vare han för tillskottets betalande fri.
68 §.
Utländing må icke i riket inmuta mineralfyndighet; ej heller ege
han, med mindre än att Konungen funnit skäligt dertill lemna bifall,
förvärfva eller bearbeta mineralfyndighet eller idka grufdrift; och skall
förty det försöks- eller grufarbete, som utländing utan sådant medgif¬
vande kan komma att företaga eller företaga låta, vara utan verkan till
bevarande af hans eller annans rätt i hit hänförligt afseende; dock att
hvad sålunda blifvit stadgadt icke eger tillämplighet i fråga om fyndighet
eller gruflägenhet, som på grund af äldre, behörigen förvärfvad rättighet
af utländing innehafves.
Lagutskottets Utlåtande Nx> 10. 17
(Utskottets förslag.)
Val af grufföreståndare skall anmälas hos bergmästaren. Sker ej
sådan anmälan eller har obehörig person till grufföreståndare utsetts, är
hvarje delegare ansvarig såsom vore han grufvans föreståndare.
flin) .ifcfOfr » ti [ ‘ f J> f/1 vi* -/Vf■ i. <•: ■ -O i".. • \
65 §.
Lika med Kongl. Maj:ts förslag.
rif it Kin jo ■ {hult a in u tu til vif>;ur
igiliH rifonorf ‘h&vrt fii"ivitnt gifågtii n>h inunit:.* mom ini 'fri *■' \iHv-Az'
68 §.
Lika med Kongl. Maj:ts förslag.
liih. till Riksd. Rrot. 1804. 7 Sand. 41 Höft.
3
18
LaguUkottets Utlåtande N:o 70.
(Kongl. Maj:ts förslag.)
Denna förordning träder genast i kraft. Dock må den ändrade
lydelsen af 8, 17 och 44 §§ icke utgöra hinder för någon, som före denna
dag förvärfvat, besittningsrätt till kronojord, att under sin besinningstid
utöfva jordegarens rätt enligt nämnda paragrafer samt att,, der jordegare-
andelen begagnats, samma andel sedermera behålla såsom sin enskilda till¬
hörighet; ej heller vare hvad om lydelsen af 17 §, 22 § 1 mom. och
65 § förordnats gällande emot den, som före denna dag gjort ansökan
om inmutning och ej varit underkastad det förbehåll, hvarom i kungörel¬
sen rörande inmutning å kronojord den 19 augusti 1889 är sagdt. Har
inmutning erhållits under sådant förbehåll, må utmål ej utan Konungens
tillstånd läggas tidigare än två år från denna dag, och vare inmutaren ej
skyldig att förr än inom samma tids utgång fullgöra hvad honom enligt
21 § åligger.
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
(Utskottets förslag.)
19
Har någon förr än denna lag trädt i kraft förvärfvat besittnings¬
rätt till kronojord, skall i fråga om hans rätt att njuta jordegarens rätt
hittills gällande lag tillämpas; och skall hvad genom 17 §, 22 § 1 mom.
och 65 § blifvit stadgadt ej hafva tillämpning med afseende å den, som
förr än denna lag trädt i kraft gjort ansökan om inmutning och ej varit
underkastad det förbehåll, hvarom i kungörelsen rörande inmutning å
kronojord den 19 augusti 1889 är sagdt. Har inmutning erhållits under
sådant förbehåll, må utmål ej utan Konungens tillstånd läggas tidigare än
två år från det denna lag trädt i kraft; och vare inmutaren ej skyldig
att förr än inom samma tids utgång fullgöra hvad honom enligt 21 §
åligger.
Stockholm den 4 maj 1894.
-i ' • WV} M fri i f i J t; 11 ‘ I tt 4 ' i'? 1 i »I ill
På lagutskottets vägnar:
L. ANNERSTEDT.
20
Lagutskottets Utlåtande N:o 70.
Reservation:
af herr von Kvusenstjerna, som ansett, att hvad Kongl. Maj:t i 8 §
föreslagit kunnat af utskottet tillstyrkas utan någon ändring;
af herrar Fröberg och Öländer;
af herr C. H. Lundström, hvilken ansett, att åt 13 § 1 mom. bort
gifvas följande lydelse:
13 §.
1 mom. Minst fjorton dagar innan något arbete å det inmutade
området börjas, skall inmutaren, vid inmutningsrättens förlust och skyl¬
dighet att för all genom arbetet förorsakad skada ansvara såsom för åver¬
kan, lemna bestyrkt afskrift af mutsedeln till så väl det inmutade områdets
egare som den, hvilken dertill innehar intecknad eller af jordegaren hos
inmutaren skriftligen anmäld nyttjanderätt; och galle om sättet för sådant
delgifvande hvad om delgifvande af stämning är stadgadt; dock må, der
jorden eges eller innehafves af enskild person, som är frånvarande och
låter egendomen af annan förvaltas, afskriften lemnas till förvaltaren.
af herr Kardell, med hvilken herr Näslund instämt:
I förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i
grufvestadgan den 16 maj 1884 äro samma stadgas 17, 22 1 mom.
samt 65 paragrafer ändrade i syfte att åt kronan förbehålla jordegareande-
len vid inmutningar på icke disponerad kronojord. I 17 § af nuvarande
grufvestadga bestämmes i det sista stycket, att »å annan kronojord till¬
kommer jordegareandelen inmutaren». I föreliggande förslag är detta stycke
uteslutet. — I sammanhang dermed äro ett par tillägg gjorda till § 22 mom.
1 och § 65, för att för kronan i hvarje särskild! fall underlätta afgörandet,
om hon skall begagna sig af jordegareandelen eller icke. Af statsråds¬
protokollet inhemtas vidare, att kronan i de fall, då hon begagnar sig af
jordegareandelen, skall göra detta genom att arrendera bort densamma till
hugade spekulanter.
Lagutskottet» Utlåtande N:o 70.
21
Emot den principen, att kronan skall tillgodogöra sig sin jordegare-
andel, har jag intet att invända, då jag tvärtom anser detta vara i sin
ordning. Men kronan bör då också göra detta icke blott i förhållande till
en och annan inmutare, utan i förhållande till alla; hon bör vidare uttaga
sin andel efter bestämda och lika grunder, hvilket icke skulle vara fallet
vid det föreslagna arrendesystemet, då den ene arrendatorn skulle drabbas
hårdare än den andre. Kronan bör vidare icke inlåta sig i affärer, hvil¬
ket skulle blifva händelsen, så ofta en arrendator icke kunde betala arren¬
det med penningar. Det skulle då uttagas i form af malm, som kronan
sedan finge realisera, så godt hon kunde. Att hela detta arrendesystem
skulle nödvändiggöra inrättandet af åtskilliga nya tjenstebefattningar, är
tydligt. Det skulle antagligen i det stora hela lända staten till föga nytta
ur ekonomisk synpunkt; för inmutarenitet skulle det icke medföra några
lockelser, speciel! skulle norra Sveriges utveckling derigenom hämmas.
I sammanhang härmed vill jag erinra derom, att såväl jernkontoret
och kommerskollegium som länsstyrelserna i de nordligaste länen och berg¬
mästaren ^ det norra distriktet ansett, att statens jordegareandel skulle ut¬
tagas under form af en viss afgäld på all malm, som brytes; motsvarande
den engelska s. k. royalty. Den åsigten är tvifvels utan den rätta.
Då många menniskors väl och ve, ja hela landsändars utveckling kan
bero af det sätt, på hvilket staten gör sig sin jordegareandel till godo, så
bör väl icke denna vigtiga sak ordnas annorlunda än genom af Konung
och Riksdag gemensamt stiftad lag.
På grund af hvad jag här anfört, anser jag, att utskottet bort hem¬
ställa om afslag på § 17, § 22 mom. 1 och § 65 i det här föreliggande
förslaget, samt vill reservationsvis hemställa, att Riksdagen måtte uttala
sig för att § 17 borde hafva följande lydelse:
17 §.
o
A kronojord, som under ständig besittningsrätt innehafves eller är
till boställe anslagen, skall kronoåboon eller boställsinnehafvaren njuta den
jordegaren enligt 16 § tillkommande rätt till godo; egande han ock, om
han begagnar jordegareandelen, att samma andel sedermera behålla såsom
sin enskilda tillhörighet.
Till jord, som under ständig besittningsrätt innehafves, skall i detta
hänseende hänföras äfven grufveskog.
A annan kronojord tillgodogör sig kronan sin jordegareandel på sätt,
som i särskild af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag stadgas.»
22
Z.lagutskottets Utlåtande N:o 70.
Någon förändring af de nuvarande § 22 inom. 1 och § 65 blir i så
fall onödig, enär kronan under alla omständigheter skulle tillgodogöra sig
sin jordegareandel.
På grund af nämnda yrkande ser jag mig äfven tvungen att yrka,
det ur ingressen måtte utgå orden »med upphäfvande åt nådiga kungörel¬
sen rörande inmutning å kronojord den 19 augusti 1889», samt ur stycket
på sid. 8, som börjar med orden »Denna förordning . . .», på andra raden
siffran 17 samt hela den senare delen från och med orden »ej heller vare
hvad om lydelsen af 17 §» etc.
Herr F. Andersson har begärt få här antecknadt, att han på grund
af dödsfall inom sin familj icke deltagit i ärendets behandling inom ut¬
skottet.
Stockholm 1894. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.