;frff;v KjiaJodiit J »vit hd -ihäioltmo:f li! Liv ottfionjjnfi .' o .
RIKSDAGENS PROTOKOLL,
1894. Första Kammaren. Nso 24.
ii j.
i l >i *i»;*;!*; mi •-/.it 'if i;f * ir^ii i .ht ;* •*»
*.! ,!:•»••» II j, ir.' !•»>;♦! In it ... - ^ ?•; *,!:/«»: ,« • •<•!i:‘ ; ),H >■; l>
' .. f i i:! It -i 1
Onsdagen den 18 april.
vf‘'il eif ;; '■•[•illinO’’ ■ lid in". 1
!)■..-! it *' ^ i i i.! -.t ; * -»i • i i J :1 ■ < t. .* i i Hgjm. i .1 ■ ;•*.*» :if .•jf.iflii} it it tti.''
_ : Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
U.n . -.i 1> • »• i ■ ' ,-j - )i ■ »;t:l ii ■ i - i .."• ■ ! i
■/i •' * .» 4 ' •. * ‘ i - • J! {J >. *: > ’ i -il\< 1 i.ulliU; /! i .. 5 4 • -1 i •» / ;.
Justerades protokollet för den 11 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes
j I .,}» • . # ; ! >1 • » 11 I -1S ! * / '
statsutskottets utlåtande och memorial:
n:o 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde huivudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdeparte¬
mentet; och
n:o 50, angående anslag för utarbetandet af det vid 1892
års lagtima riksdag beslutade register till kamrarnes protokoll med
bihang för tiden från och med år 1867; samt
bankoutskottets memorial n:o 7, angående användande af
riksbankens vinst för 1893. .
' r;J .t! -•» i * m j ■ • r i; • ■ t; / ; :
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksda¬
gens skrifvelse n:o 38, till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
under anslagstiteln telegrafverket gjorda framställning.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till delar
af riksdagsbeslutet:
n:o 1, ingressen;
n:o 2, slutmeningen;
n:o 3, angående verkstad omröstning öfver högsta domsto¬
lens ledamöter;
Första Kammarens Prof. 1894. N:o 24
1
N o 24.
2
Onsdagen den 18 April.
Ifrågasatt
jemvägs-
anläggning
från
Boden till
Haparanda.
n:o 4, angående val af komiterade för tryckfrihetens vård;
n;o 5, angående val af justitieombudsman och' hans sup¬
pleant;
. ( n:o 6, angående ansvarsfrihet för fullmägtige i riksgälds¬
kon toret; samt
n:o 7, angående ansvarsfrihet för fullmägtige i riksbanken
och riksgäldskontoret i fråga om de af dem vidtagna åtgärder i
afseende å uppförande af riksdags- och riksbankshus å Helgeands¬
holmen.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begä-
ran följande, under gårdagen bordlagda ärenden, nemligen: kon¬
stitutionsutskottets utlåtande n:o 8, bevillningsutskottets memorial
n:o 14, sammansatta bevillnings- och lagutskottets memorial n:o 5
äfvensom Första Kammarens tillfälliga' utskotts utlåtanden n:is
2 och 3.
Vid förnyad föredragning af statsutskottets den 14 och 17
i denna månad bordlagda utlåtande n:o 44, i anledning af väckt
motion om beviljande af ytterligare anslag för låneunderstöd åt
enskilda jemvägsanläggningar, biföll kammaren hvad utskottet i
detta utlåtande hemstält.
Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande stats¬
utskottets den 14 och 17 innevarande april bordlagda utlåtande
n:o 45, angående föreslagna jernvägsbyggnader för statens räkning.
Punkten I. %
Hvad utskottet hemstält bifölls.
! Punkten II.
i . : v -j ...
Herr Berg, Lars: Då den jernväg, som detta utlåtande
afser, är af en mycket stor vigt för de norra orterna, torde det
tillåtas mig såsom representant för dessa att uttala mitt bekla¬
gande deröfver, att statsutskottet icke ens velat förorda det lilla
anslaget till banans undersökande och frågans utredning. Att ut¬
skottet derjemte vidhåller och upprepar sin åsigt derom, att bygg-
nadsfrågan icke kan eller bör beslutas annorledes än efter fram
ställning af Kongl. Maj:t, finner äfven jag naturligt och enligt
med vanligt bruk liksom med banans internationella betydelse.
Onsdagen den 18 April.
3
X o 24.
Men just för att Kongl. Maj:t skulle kunna verkställa en utred¬
ning är det ju alldeles nödvändigt, att han eger medel till under¬
sökningen och utredningen, och derför synes mig, att statsutskot¬
tet hort i denna punkt hafva kommit till ett motsatt slut. Denna
bana är enligt min åsigt synnerligen vigtig, kanske den vigtigaste
af de bandelar, som återstå att byggas i landet. Den kommer
att gå genom orter, som äro rika på storartade vidder odlings¬
bara marker, men dessa kunna icke befolkas eller uppodlas utan
förbättrade samfärdsmedel, särskildt utan denna jernväg, som skall
underlätta afsättningen och tillförseln samt uppmuntra inflyttnin¬
gen från folkrikare bygder, utan hvilken dessa stora obygders
uppodling och kolonisation icke kan verkställas. Banan genom¬
går slutligen vår finska bygd, som är befolkad med invånare,
Indika hafva finskt tungomål och äro af blandad svensk och finsk
stam. Äfven dessa skulle genom denna bana, såsom den sista
och yttersta i riket, slutligen få sitt behof af jernvägsförbindelse
tillfredsstäldt, och jag behöfver icke här vidlyftigt orda om bety¬
delsen af att tillfredsställa äfven dessa våra svensk-finska bröders
intresse och att tillfredsställa det på sådant sätt, att det samman¬
faller med vårt lands och rigtas vesteröfver, men icke såsom hittills
mot öster. Detta är banans lokala betydelse.
Hvad dess betydelse såsom sammanbindningsled med grann¬
landet -— såsom internationel bana — beträffar, vet jag väl,
att här i denna kammare åsigterna äro synnerligen delade, men
derom torde flertalet dock vara enigt, att banans byggande icke
lian uppskjutas, sedan den buska banan blifvit uppdragen till
Torneå, hvilket snart torde ske, liksom att dess inverkan på norra
stambanans trabk skall blifva synnerligen stor och betydelsefull;
och om en gång, såsom jag hoppas kommer att inträffa, Ofotenbanan
blir en verklighet, skall denna handel sannolikt komma att föra
den största transitotrahk, som någon svensk bana har att uppvisa.
Emellertid har statsutskottet godhetsfullt motiverat sitt afslag
på ett sätt. som, så vidt jag förstår, bör tolkas såsom eu indirekt
uppmaning till regeringen att taga saken i sin hand, såsom va¬
rande den som häst är i tillfälle att undersöka, om statens in¬
tresse fordrar utdragandet af norra stambanan vare sig till Kalix
eif eller till Haparanda och, i sådant fall, när och under hvilka
vilkor ifrågavarande jernvägsanläggning bör komma till stånd.
Jag förenar mig i den förhoppningen, att regeringen snart måtte
taga denna fråga i sin starka hand, och utan att nu göra något
yrkande i det läge, hvari frågan kommit, ber jag att till samma
regering få framföra eu vördsam och allvarlig hön att — om den
åsigt, hvilken jag delar, är sann, att denna bana icke bör före¬
tagas utan i förening med skydds- och försvarsåtgärder i Norr¬
land — regeringen måtte låta utreda och för Riksdagen fram¬
lägga äfven dm frågan, tv dessa försvarsåtgärder behof vas i alla
händelser, vare sig banan kommer till stånd eller icke.
Ifrågasatt
jernväg»-
anläggning
från
Boden till
Haparanda.
(Forts.)
>:o 24.
4
Onsdagen den 18 April.
Ifrågasatt
jernväg 8-
anläggning
frän
Boden till
Haparanda.
(Forte.)
Herr vice talmannen: Motionären har här gjort två fram¬
ställningar, dels att Riksdagen måtte till Ivongl. Maj:ts disposition
ställa ett förslagsanslag af 25,000 kronor, att redan innevarande
år användas till undersökning och utstakning af en jernvftgslinie
från Boden till Haparanda, och dels att Riksdagen måtte för år 1895
.anvisa ett belopp af en million kronor för påbörjande af banbygg-
nad från Boden till Haparanda eller eventuelt åtminstone till lämp¬
lig punkt vid Kalix eif. Den föregående talaren fann naturligt, att
utskottet icke hemstält om bifall till den senare framställningen,
men beklagade att utskottet icke gjort så med afseende på den
förra. Han ville se i utskottets uttalande ett indirekt utödande
för saken. Detta har gifvit mig anledning till att begära ordet
och uttala, att jag anser denna banas betydelse vara af den sär¬
skilda beskaffenhet, att ingen påtryckning vare sig direkt eller
indirekt bör från representationens sida ega rum. Dess politiska
betydelse är nemligen större än dess betydelse i öfrigt. Jag tror
derför att utskottet handlat fullkomligt rigtigt uti att afstyrka
förslaget utan att närmare ingå på frågan.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Herr Crusebjörn: Jag skall bedja att få instämma i den
förste talarens omdöme om banans så väl lokala betydelse som
ock för eu utveckling af vår jernvägstrafik i norra Sverige äfven¬
som om banans stora betydelse beträffande hela öfre Norrlands
utveckling, särskildt då man tager i betraktande, att det endast
torde fara eu tidsfråga, då Luleå—Géllivare-banan kan komma
att dragas ut till Ofoten. Jag vill således på det varmaste lägga
kammarens ledamöter på sinnet, huru betydelsefull denna bana
utan tvifvel är ur dera synpunkter, men jag anser också det vara
af största vigt, att man i tid klargör för sig, att denna bana står
i nära samband med eu annan betydelsefull fråga, nemligen den,
att det fasta försvaret i Norrbotten på ett tillfredsställande sätt
tillgodoses. Det är nemligen så, att man naturligtvis icke vill
— vid kommande oroligheter — underlätta dendens inträngande
i landet genom att skapa för honom gynsamma kommunikationer.
Det är således efter min mening af största betydelse att, i sam¬
band med frågan om stambanans framdragande till riksgränsen,
äfven frågan om Norrbottens fasta försvar tillgodoses.
Här har förut under riksdagens lopp vid dera tillfällen
talats om vigtiga befästningsarbeten. Det har talats om Stock¬
holms befästande från landsidan, om Göteborgs befästande m. in.
Jag håller för min del före, att bland alla försvarsändamål, så
när som på det lefvande försvarets utveckling, icke något för¬
svarsändamål är så betydelsefullt och vigtigt som det fasta för¬
svarets tillgodoseende i Norrbotten.
Jag har velat uttala detta, emedan jag iir säker, att motioner
i samma syfte som den nu föreliggande komma ofta åter. Jag
Onsdagen den 18 April.
5
>'«o 24.
anser derför, att det är mycket vigtigt, att hvar och eu i sin Ifrågasatt
stad klargör, hvilket förhållande frågan om stambanans utsträck- J«f>wägs-
ning har till frågan om befästningarna i Norrl>otten. Att ingå j3°h 3
på vidare betraktelser om betydelsen af dessa befästningar anser Doden till
jag icke nu vara lämpligt -— den frågan föreligger icke nu — Haparanda.
utan inskränker mig för närvarande till att på grund af hvad (Forts.)
jag nu anfört vördsamt anhålla att få yrka utslag på den väckta
motionen och bifall till utskottets hemställan.
Herr A lin: Äfven jag instämmer i den förste talarens
framställning och det företrädesvis ur den allmänna synpunkt,
som han framhöll. • ;
Motionären yttrar, att jern vägsfrågans snara lösning är af
största vigt för hela riket. Deri instämmer jag för min ringa
del. Jag anser det vara af största vigt för hela riket, att man
icke genom att afbryta jernbanebyggandet, utan att åtminstone
ställa detta arbetes snara upptagande i utsigt, bibringar invånarne
i landet norr om Lule eif den föreställningen, att de äro af-
söndrade och utkastade från det öfriga riket; och jag anser det
ock vara af största vigt för hela riket, att icke dessa fosterlandets
barn drifvas att söka sina naturliga förbindelselinier inom Fin¬
land i stället för inom Sverige, hvilket lätt kan komma att ske,
om den finska banan blir färdig förr än den svenska.
På grund häraf beklagar jag, att omständigheterna varit
sådana, att Kongl. Maj:t funnit skäl föreligga att icke göra fram¬
ställning om åtminstone ett mindre anslag till banans fortsättande,
liksom jag också beklagar, att statsutskottet funnit sig böra i så
pass kylig ton, som skett, afstyrka motionärens framställning, och
att det i sitt afstyrkande till och med uttryckt sig så, som om
det verkligen skulle kunna vara möjligt, att byggnadsarbetet
skulle afstanna annat än tills vidare.
Något yrkande har jag icke att göra.
Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren hvad
utskottet i den nu föredragna punkten hemstält.
Föredrogs å nyo statsutskottets den 14 och IT i donna må- Angående
nåd bordlagda utlåtande n:o 46, i anledning af Kongl. Maj:tsdisposition af
proposition angående rätt för Kongl. Maj:t att för inköp af skog- J^na/ör
bärande eller till skogsbörd tjenlig mark disponera köpeskillin- „t-gga krono
garna för vissa kronoegendomar. egendomar.
Herr Evers: Jag har icke begärt ordet för att göra något
yrkande, som skiljor sig från det utskottet framstält, utan för att
framhålla, att, derest utskottets motivering skulle af Riksdagen
>':o 24.
6
Onsdagen den 18 April.
Angående godkänna.?, densamma kan föranleda till åtskilliga oegentligheter
disposition aj sam(_ äfven ådraga statsverket onödiga kostnader. Sedan utskottet
gärna för P& grund af den utredning, som förekommer i Kongl. Maj:ts
vissa krono proposition angående inköpen för statens räkning af skogbärande
egendomar, eller till skogsbörd tjenlig mark, redogjort för de inköp, som
(Forts.) under sista åren egt ruin, och påvisat, att vid dessa inköp ej obe¬
tydliga arealer inegor måst förvärfvas, framhåller utskottet i sista
punkten af sin motivering följande: »Vid sådant förhållande
anser utskottet oegentligt, att äfven dessa marker, såsom nu egcr
rum, äro stälda under skogsstatens förvaltning; utan synas de¬
samma, der de ej äro af allt för ringa areal och betydelse eller
för annat skogsstatens behof användbara, lämpligen böra för¬
valtas på enahanda sätt som statsverkets öfriga jordbruksfastig¬
heter, så att de, under uppsigt af domänintendenterna, varda i
afseende å utarrendering in. m. likstälda med öfriga jordbruks-
domäner». Detta utskottets förslag, att vissa för skogsväsendet?
räkning inköpta jordbruksegendomar borde likställas med statens
öfriga jordbruksfastigheter, skulle föranleda dertill, att å de förra
komrne att tillämpas kongl. kungörelsen den 10 november 1882,
angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jord-
bruksdomäner, och att således dessa egendomar blefve stälda under
Konungens befallningshafvande? inseende såsom lokalförvaltning,
men häraf måste åter föranledas en ändring af gällande skogs¬
ordning den 29 juni 1866 § 2. der det stadgas, att kronopar-
kerna skola stå under skogsstatens omedelbara vård och förvalt¬
ning. Om eu ändring härutinnan kan anses af behofvet på¬
kallad, synes det dock, som en fullständigare utredning, i hvilka
fall eu dylik öfverflyttning af förvaltningsbestvret bör ske, än hvad
i statsutskottets utlåtande nu förekommer, borde åstadkommas.
Om 1882 års grunder skola tillämpas, anhåller jag att få
fästa kammarens uppmärksamhet derpå, att arrendetiden i all¬
mänhet ej sättes kortare än till 20 år; vidare måste arrendet be¬
stämmas uteslutande i penningar och kan således ej till någon del
•sättas i prestationer, som skulle vara till gagn för skötseln af
den angränsande skogsmarken. Stora kostnader komme att drabba
statsverket för arrendeuppskattningar, om äfven dessa skulle hållas
å torplägenheter, som, skilda från stamhemmanet, blefve utarren¬
derade, enär dessa lägenheter ej synas kunna hänföras under något
af de i utlåtandet upptagna undantag. Eu annan omständighet,
som förutsättes vid tillämpningen af gällande föreskrifter för jord-
bruksdomänemas utarrendering, är, att hvarje jordbruksegendom
skall vara försedd med åbyggnader i fullgod!; skick, hvadan åstad¬
kommandet häraf omedelbart skulle vålla statsverket dryga ut¬
gifter, enär, vid inköp af skogsegendomar, de för jordbrukets behof
å dem varande åbyggnader mångenstädes äro behäftade med brist-
fällen eller skulle hafva ombyggnad för att försättas i fullt laga
7
N:o 24.
Onsdagen den 18 April.
stånd, för att åbyggnaderna efter syn skalle kunna emottagas af Angående
arrendator. ' disposition^ af
Vidare ber jag få påpeka, att vid utarrendering af kronans ^ZZiffor
jordbruksdomäner fordras alltid, att, för arrendevilkorens fullgö- vissa krono
rande, borgen eller annan säkerhet skall af arrendator!! ställas, egendomar.
hvilket i väsentlig mån skulle försvåra utarrenderingarna af dessa (Forts.)
i allmänhet obetydliga jordbruk, hvilka i de flesta fall utgöras af
mindre hemman och torp och hvilka senare upplåtas endast tills
vidare på uppsägning enligt allmän lag, utan att brukaren eller
torparen ställer någon borgen för arrendet, som utgöres genom
prestationer, såsom dagsverken m. m.
Der större sammanhängande jordbruk förekommer, har
domänintendent anlitats för uppgörande af arrendeförslag, såsom
å kronoparkerna Ebbegärde i Kalmar län, Hvitthult i Kronobergs,
Bromö i Skaraborgs, Ollestad i Elfsborgs län samt några få
andra.
Då utskottets afsigt egentligen torde varit, att i hvarje fall,
der vid utarrendering af för skogsväsendets räkning förvärf vad
egendom större jordbruk förekommer, anlitandet af domäninten¬
dent i berörda afseende ej skulle underlåtas, dock utan att
egendomen derför skulle i allo likställas och behandlas som
statens öfriga jordbruksfastigheter,, så får jag i anledning af hvad
jag nu haft äran anföra hemställa, till förtydligande af motiverin¬
gen af statsutskottets utlåtande, att med uteslutande af sista
meningen: »Vid sådant förhållande anser utskottet» etc., i stället
måtte införas: »Vid förvaltningen af dessa marker synes emeller¬
tid ej böra lemnas obegagnad den sakkunskap, som står domän¬
styrelsen till buds hos de i orterna anstälda domänintendenterna,
hvarför domänstyrelsen, der större jordbruk finnes vid egendom,
som för skogsväsendets räkning inköpts, torde så väl vid upp¬
skattning för utarrendering som vid handhalvandet af uppsigten
å jordbrukets förvaltning böra anlita vederbörande domänintendent.»
A denna min framställning vågar jag, herr talman, vörd¬
samt anhålla om proposition.
Herr Lundeberg: Såsom framgår af utskottets betänkande,
bär utskottet icke afsett någon förändring i nu gällande bestäm¬
melser i fråga om dispositionen af de köpeskillingar, som inflyta
för försålda krouoegendomar på grund af kongl. trefven 1888
och 1891. Utskottet liar tvärt om hemstält, att dessa medel må
fortfarande användas på samma sätt som hittills, eller inköp af
skogbärande eller för skogsbörd tjenlig mark, men utskottet har
i sin motivering framhållit önskvärdheten deraf att, då ifråga¬
varande inköp göras, och inegor, såsom oftast är fallet,, åtfölja
den skogbärande marken, dessa inegor, särskild! om arealen är
större, blifva föremål för vederbörande domänintendents pröfning
och värdering. Möjligen liar utskottets formulering icke blifvit
N:o 24. 8 Onsdagen den 18 April.
Angående så lycklig som önskligt hade varit — att döma af den siste ärade
disposition af talarens anförande. Vi finna nemligen af hans anförande, att
köpeskilling åtskilliga svårigheter komme att möta vid tillämpningen af hvad
vhsah-ono- utskottet föreslagit. Då emellertid utskottets syftemål hufvud-
egendomar. sakligen eller endast, som jag kan säga, varit, att den speciella
(Forts) fackkunskapen vid kronans öfriga egendomar äfven komme de
nyförvärfvade till del, och detta äfven torde kunna vinnas genom
den förändrade motivering, som den föregående ärade talaren
föreslagit, tillåter jag mig, herr talman, att vördsamt yrka bifall
till utskottets förslag, likväl med den förändring af motiveringen,
som den föregående talaren föreslagit.
Sedan öfverläggningen ansetts härmed slutad, yttrade herr
talmannen, att beträffande utskottets i förevarande utlåtande gjorda
hemställan endast yrkats, att densamma skulle bifallas.
Härefter gjordes proposition i enlighet med detta yrkande,
hvilken proposition förklarades vara med ja besvarad.
Vidare anförde herr talmannen, att i afseende på motiverin¬
gen vrkats, af herr Evers, att den punkt i utlåtandet, som börjar
med orden: »Vid sådant förhållande» och slutar med orden »öfriga
jordbruksdomäner» skulle utgå och att i stället skulle insätttas
följande: »Vid förvaltningen af dessa marker synes emellertid ej
böra lemnas obegagnad den sakkunskap, som står domänstyrelsen
till buds hos de i orterna anställa domänintendenterna, hvarför
domänstyrelsen, der större jordbruk finnes vid egendom, som för
skogsväsendets räkning inköpts, torde så väl vid uppskattning för
utarrendering som vid handhafvandet af uppsigten å jordbrukets
förvaltning böra anlita vederbörande domänintendent.»
Härpå gjordes propositioner, först på godkännande af ut¬
skottets motivering oförändrad samt vidare på antagande af
det utaf herr Evers framställa förslag; och förklarades den senare
propositionen vara med ja besvarad.
Md förnyad föredragning af statsutskottets nedannämnda,
den 14 och 17 innevarande månad bordlagda utlåtanden:
n:o 47, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse af rätt till bearbetande af apatitlörekomster, och
n:o 48, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse af jord från Alnarps kungsgård underlydande gate-
husen n:is 12, 13 och 14 Lomma i Lomma församling af Malmö¬
hus län,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält.
»:o 24.
Onsdagen den 18 April. !)
Föredrogs å nyo och lades till handlingarna bevillnings¬
utskottets den 14 och 17 i denna månad bordlagda memorial
n:o 13, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande 1
punkten i utskottets betänkande n:o 6, angående vissa delar af
allmänna bevillningen.
V id förnyad föredragning af lagutskottets den 14 och 17
innevarande april bordlagda utlåtande n:o 49, i anledning af
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om smidighet för
svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersök¬
ning angående sjöolycka, som drabbat fartyg från annat land
än Sverige eller Norge, biföll kammaren hvad utskottet i nämnda
utlåtande hemstält.
Justerades fem protokollsutdrag för denna dag.
Få framställning af herr talmannen beslöts, att de ärenden,
som denna dag bordlagts första gången, skulle uppföras främst
på föredragningslistan till nästa sammanträde, äfvensom att, beträf¬
fande öfriga på nämnda lista förekommande betänkanden, skulle
iakttagas, att sammansatta bevillnings- och lagutskottets memorial
n:o 5 sattes näst före bevillningsutskottets memorial u:o 14 och
att näst efter sistnämnda betänkande uppfördes sammansatta
bevillnings- och lagutskottets memorial n:o 4.
Kammaren åtskildes kl. 1,42 e. m.
In ttdem
A. von Krusenstjerna.
Första Kammarens Prot. 1891. N:o 24.
2
N.:« 24.
10
Fredagen den 20 April.
Fredagen den 20 april.
Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.
Justerades protokollet för den 13 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes lagutskottets utlåtanden:
nio 50, i anledning af väckt motion om ändring af gällande
bestämmelser i fråga om rätt att utträda ur svenska statskyrkan;
n:o 51, i anledning af väckt motion om utbyte af skollärares
rätt till kofoder mot viss ersättning i penningar; och
n:o 52, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
18 kap. 15 § strafflagen.
Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet
protokollsutdrag, n:o 219, med delgifning af nämnda kammares
beslut öfver dess tillfälliga utskotts utlåtande n:o 17, i anledning
af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om
utredning rörande bolags förvärf af jordegendom i vissa delar af
landet m. in., beslöt Första Kammaren hänvisa detta ärende till
sitt tillfälliga utskott n:o 3.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets den 18 i denna månad bordlagda utlåtande n:o 9
och memorial n:o 50 äfvensom bankoutskottets samma dag bord¬
lagda memorial n:o 7.
Fredagen den 20 April.
11
Ji:o 24.
Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.
Herr Bergius erhöll på begäran ordet och yttrade:
Jag hemställer, att konstitutionsutskottets betänkande n:o 8,
angående ändrad lydelse af § 26 riksdagsordningen måtte på
föredragningslistan till morgondagens plenum uppföras främst
bland två gånger bordlagda ärenden.
Denna hemställan bifölls, hvarjemte kammaren på framställ¬
ning af herr talmannen beslöt, att de ärenden, som denna dag
bordlagts första gången, skulle uppföras främst å nämnda före¬
dragningslista.
Kammaren åtskildes kl. 3,08 e. m.
In fidem
A. rott Krusenstjerna.