4
Kongl. Majt.s Nåd. Proposition N:o 36.
N:o 36.
• i ;f ‘ i: uitbnnv :a ;i” ,li4' ‘thruiVi ..
Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående för¬
ändring af vilkoren för erhållande af understöd utaf
allmänna medel till undervisning i slöjd för gossar;
gifven Stockholms slott den 26 januari 1894.
Med hänvisning till bilagda, vid föredragning af ecklesiastikärenden
denna dag förda protokoll vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen med¬
gifva, att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folkskole¬
inspektör visar sig hafva på ändamålsenligt sätt i folkskola eller särskild
slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för gossar, utan att under¬
visningen i folkskolans läsämnen derigenom eftersätta, må af statsmedel
för hvarje skola, hvari antalet slöjdande gossar uppgår till minst 10,
erhålla ett årligt understöd af 75 kronor, derest undervisningen uti
ifrågavarande ämne pågår minst fyra timmar i veckan under hela den
för folkskolan bestämda årliga lästiden, samt att skoldistrikt, om i en
dylik skola antalet af dem, som deltaga i slöjdundervisningen, är så
stort, att de för denna undervisning äro delade i två eller flere af-
delningar, må på här ofvan angifna vilkor för hvarje sådan afdelning,
hvari antalet uppgår till minst 15, erhålla likaledes ett årligt under¬
stöd af 75 kronor.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
G. F. Gilljam.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.
5
> IHpif Q3H* -MgK- - .'•'•».-U-' 1 .••>D£k:
* . r ^ . j « T? t r ," * - _ .. ■ ’ - .-. o V# »-
i ' '* '■*$ f typ• i ' ► P ■ : X ‘ Ty L ■ : - 'T * --i'-'- -K »t- • -i.** • *i 1 •
Utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden, inför Hans
Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
januari 1894.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,
Östergren,
Groll,
Wikblad,
Gilljam,
friherre Rappe,
Christerson.
32:o.
Härefter anförde statsrådet Gilljam:
Sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit 1877 års Riksdag att anvisa
ett anslag af 15,000 kronor till befrämjande af undervisning i slöjd
för gossar vid folkskolorna, och Riksdagen, som ansett det ifrågavarande
statsunderstödet icke böra uteslutande komma folkskolorna till del, utan
äfven kunna tilläggas församlingar, hvilka på annat sätt beredde i skol¬
åldern varande barn slöjdundervisning, på det sättet bifallit Eders Kongl.
Maj:ts framställning, att ett ordinarie anslag anvisats till belopp af
15,000 kronor att användas till understöd åt de församlingar, som på
G
Kongl. Maj:ts Nåd. Preposition N;o 36.
lämpligt sätt beredde i skolåldern varande barn undervisning i slöjd, farm
Eders Kongl. Maj:t godt att, genom kungörelsen den 11 september 1877,
i nåder förordna, att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande
folkskoleinspektör visat sig hafva på ändamålsenligt sätt anordnat under¬
visning i slöjd för gossar under minst fyra timmar i veckan, utan att
undervisningen i folkskolans läsämnen derigenom eftersattes, kunde af
statsmedel, för så vidt det beviljade anslaget dertill lemnade tillgång,
för hvarje skola erhålla ett årligt understöd af 75 kronor.
Slöjdundervisningen omfattades med stort intresse och infördes i
allt flere skolor, hvadan det till dess främjande anvisade statsanslaget
snart visade sig otillräckligt. På Eders Kongl. Maj:ts förslag höjde
derför Riksdagen detsamma år 1881 till 25,000 kronor och uppförde
det såsom förslagsanslag. Sedan den tiden har Riksdagen, likaledes
på Eders Kongl. Maj:ts förslag, höjt ifrågavarande anslag år 1889 till
75,000 kronor och år 1893 till 110,000 kronor.
Under hela den tid ifrågavarande anslag varit stäldt till Eders
Kong]. Maj:ts förfogande hafva stadgändenä rörande vilkoren för er-*
hållande af statsunderstöd till slöjdundervisningen varit oförändrade,-
ehuru dessa stadgande!» vid tillämpningen ej sällan blifvit olika tolkade.
Föreskriften, att skoldistrikt, som anordnat undervisning i slöjd för
gossar, må af statsmedel erhålla ett årligt understöd af 75 kronor för
hvarje skola, har t. ex. af några myndigheter tolkats så, att dylikt
understöd kunde erhållas så väl för skola i egentlig mening som för
grupp af slöjdande gossar eller afdelning af skola, under det andra
hållit före, att det ifrågavarande understödet finge utgå endast för skola
i vanlig mening. Föreskriften att slöjdundervisningen skall vara an¬
ordnad under minst fyra timmar i veckan har af några uppfattats så,
att undervisning i detta ämne skulle meddelas fyra timmar i hvarje
vecka under hela den årliga lästiden, under det andra ansett, att man
endast behöfde tillse, att undervisning i slöjd meddelades fyra gånger
så många timmar, som skolan påginge i veckan räknadt.
De olika tolkningarna af meranämnda bestämmelse? hafva, bland
annat, kunnat medföra, att ett skoldistrikt kommit att till bestridande
af kostnaderna för slöjdundervisningen af statsmedel erhålla ett jem¬
förelsevis mycket större bidrag än ett annat.
För att detta missförhållande måtte blifva afhjelpt, framlade en
ledamot af Riksdagens Andra Kammare, lektorn Elowson, vid 1889 års
riksdag motion, deri yrkades:
att det ifrån staten utgående bidraget till slöjundervisningen
skulle beräknas efter slöjdgrupper;
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 36.
att en slöjdgrupps omfattning skulle inom vissa gränser bestämmas;
att för hvarje af vederbörligt antal gossar bestående slöjdgrupp,
som undervisades minst fyra timmar i veckan under åtta månader,
skulle likasom hittills kunna erhållas ett årligt anslag af 75 kronor; samt
att jemväl för hvar och en slöjdgrupp, omfattande det faststälda
antalet gossar, hvilka undervisades minst fyra timmar i veckan under
fyra månader af året, skulle kunna erhållas ett statsbidrag af 37
kronor 50 öre.
Statsutskottet hemstälde om afslag å motionen, enär utredning
saknades hvilka verkningarna af de utaf motionären förordade för-
ändringarne i nu gällande vilkor för ifrågavarande statsbidrags er¬
hållande skulle blifva, särekildt med afseende å statsverkets kostnader.
Detta blef ock Riksdagens beslut.
. ^-Följande år föreslog samme motionär Riksdagen att i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter förutgången
utredning taga i öfvervägande, huruvida icke en förändring i kong],
kungörelsen den 11 september 1877 angående anslag för beredande
ftf undervisning i slöjd för i skolåldern varande barn borde i fråga om
vilkoreu för nämnda anslags utbetalning beslutas i sådant syfte, som
motionären i sin ofvan anförda motion till 1889 års Riksdag angifvit.
Riksdagens Andra Kammare afslog motionen. HärtilLbidrog, som
det vill synas, den omständigheten, att ifrågavarande motion icke blifvit
behandlad af statsutskottet utan af tillfälligt utskott.
Emellertid torde det vara ovedersägligt, att en förändring af
vilkoren för erhållande af bidrag utaf allmänna medel till bestridande
af kostnaderna för undervisning i slöjd bör vidtagas.
Vid utredning af frågan, hvilka förändringar i förenämnda hän¬
seende äro af behofvet påkallade, torde först och främst höra tillses,
huruvida ifrågavarande statsbidrag bör fortfarande utgå för skola eller
om det hellre bör utanordnas för slöjdgrupp.
I en stor mängd skolor på landet är antalet af dem, som deltaga
i slöjundervisningen, ej större, än att de kunna undervisas tillsammans.
Enligt uppgifter, som infordrats från de särskilda skoldistrikten, funnos
år 1892 på landsbygden:
omkring 170 skolor med 4—9 slöjdande gossar
„ 446 „ „ 10-14 ' „
„ 300 „ „ 15-19
240 „ „ 20-24
I dessa skolor är det ej behöfligt att för antalets skull indela
8
Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
dem, som anmält sig till deltagande i slöjdöfningarna, i särskilda grupper,
enär erfarenheten gifver vid handen, att en lärare kan tillfredsställande
undervisa omkring 25 gossar tillsammans. Mångenstädes på landet
skulle det dessutom vara förenadt med stora svårigheter att kunna
anordna slöjdundervisning åt mer än en grupp gossar.
Af detta torde framgå, att föreskriften, att statsbidrag till främ¬
jande af slöjdundervisningen skall utgå för skola, utan olägenhet kan
i ett stort antal fall tillämpas, och att den sålunda kan och bör qvarstå.
I åtskilliga folkskolor på landet äfvensom i de flesta folkskolor
i städerna är åter antalet af dem, som begagna sig af den för dem
anordnade slöjdundervisningen, så stort, att det är nödvändigt att för
denna undervisning dela lärjungarna i grupper, som hvar för sig
undervisas. Erhölle ett skoldistrikt af allmänna medel i årligt under¬
stöd till slöjdundervisningen endast 75 kronor för hvarje dylik skola,
finge det uppbära för sådan skola ett jemförelsevis mycket mindre
statsbidrag till denna undervisning än för skola, i hvilken de slöjdandes
antal vore så litet, att en indelning i olika slöjdgrupper vore obehöflig.
I de medelstora och större städerna med deras många paralella, till
antal och storlek vexlande skolklasser kan för öfrigt något visst antal
å der befintliga folkskolor ej uppgifvas, enär någon bestämd norm för
beräkningen i detta afseende ej finnes. I reqvisitionen af statsunder¬
stöd till undervisningen i slöjd hafva derför några skolråd angifvit de
olika slöjdgrupperna som särskilda afdelningar af folkskola och anhållit
att i dylikt understöd erhålla ett belopp af 75 kronor för hvarje af¬
delning, men de hafva vanligen bekommit endast 75 kronor för alla
afdelningarna tillsammans, enär det understöd, hvarom här är fråga,
utginge för skola, ej för skolafdelning. Andra skolråd deremot hafva
i reqvisitionen af statsbidrag till ifrågavarande undervisning uppgifvit,
att de för de olika slöjdgruppernas undervisning anordnat särskilda
skolor och dymedelst för hvarje af dessa erhållit i understöd af all¬
männa medel ett belopp af 75 kronor. Oegentligt synes det dock vara
att kalla hvarje grupp folkskolegossar, som undervisas i slöjd fyra
timmar i veckan, ofta af folkskolans lärare och i folkskolans lokal
samt på tid, som är bestämd för arbetet i denna, för en särskild skola.
Rättare torde det vara att kalla en dylik grupp, hvad den i sjelfva
verket är, nemligen afdelning af en skola.
Af det sagda torde emellertid den slutsats kunna dragas, att det
för en någorlunda jemn och rättvis fördelning af anslaget till främ¬
jande af slöjdundervisningen är nödvändigt, att understöd till denna
undervisning får utgå äfven för afdelning af skola, och att sålunda
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.
föreskriften i nådiga kungörelsen den 11 september 1877, att under¬
stöd af allmänna medel till slöjdundervisningen skall utgå för hvarje
skola, förändras derhän, att sådant understöd förklaras utgå för hvarje
skota eller afdelning af skola.
Dernäst torde den frågan böra tagas i skärskådande, om ett
bestämdt antal af i slöjdundervisningen deltagande gossar bör före-
skrifvas som vilkor, för att understöd af allmänna medel till nämnda
undervisning skall få utgå till skola eller afdelning af skola.
Under år 1892 funnos på landsbygden ej mindre än 170 skolor,
i Indika de slöjdandes antal understeg 10. Det torde kunna med skäl
ifrågasättas, huruvida, om i en skola ett så litet antal vill begagna sig
af slöjdundervisningen, nyttan af denna motsvarar de kostnader, som
derpå nedläggas, och om staten bör understödja den, då i ett skol¬
distrikt ett så ringa intresse finnes för densamma, att endast så få
vilja göra sig den till godo. :
Under samma år funnos i städerna 74 slöjdgrupper eller skolor,
i hvilka elevantalet understeg 16, nemligen
5 med 6— 8 ....................................................... elever
11 „ 9—10 „
58 „ 11—15 .........................................................
I en stad, der de slöjdandes antal nämnda år uppgick till 216,
indelades dessa i ej mindre än 19 grupper, i en annan stad, der de
slöjdande voro 147, fördelades dessa i 12 grupper.
Häraf torde kunna slutas att slöjdundervisningen i åtskilliga städer
är anordnad på ett sätt, som gör statsverkets utgifter derför onödigt¬
vis stora.
För att statsbidrag till främjande af undervisning i slöjd må med¬
föra ett så omfattande gagn som möjligt, och statsverket ej onödigt¬
vis betungas med utgifter derför, torde det således vara nödvändigt
att bestämma det minsta antal slöjdande gossar, som skall finnas i
skola eller skolafdelning, för hvilken skoldistrikt har rätt att af all¬
männa medel uppbära understöd till bekostande af undervisningen i slöjd.
Enligt de ofvan omtalade uppgifterna från de särskilda skol¬
distrikten funnos år 1892 på landet
6 skolor med 4 slöjdande gossar och derunder,
8 „ „ 5 slöjdande gossar
28 ,, „ 6 ,, ,,
____19 it ii ^ ii ii
Transport 6 i skolor.
Bih. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.
2
10
Kong!. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 36.
Transport G1 skolor
53
|
|
med
|
8
|
slöjdande
|
gossar
|
56
|
n
|
11
|
9
|
11
|
11
|
81
|
v
|
11
|
10
|
*1
|
11
|
365
|
11
|
11
|
11-
|
-14
|
11
|
Summa 616.
|
|
|
|
|
|
Hade det nu varit föreskrifvet, att minst 15 gossar, som deltogo
i slöjdundervisningen, skulle finnas i en skola, för hvilken skoldistrikt
finge uppbära understöd af statsmedel till sagda undervisning, hade
ej mindre än 61G skolor måst undantagas från dem, för hvilka dylikt
understöd kunde erhållas. Derigenom skulle dock ifrågavarande under¬
visning lidit allt för stort afbräck, då många skoldistrikt, i hvilka
behofvet af undervisning i slöjd är känbar!, äro för fattiga att utan
statsunderstöd bekosta sådan undervisning, och då barnantalet i åt¬
skilliga skolor i dessa distrikt är så litet, att det, så länge deltagandet
i slöjdundervisningen ej är obligatoriskt, kunde vara svårt, ja, omöjligt
att uppbringa de slöjdande gossarnas antal till 15. Deremot torde det
ej vara förenadt med alltför stora svårigheter att i skoldistrikt, der
det finnes ett verkligt behof af och lefvande intresse för slöjdunder¬
visning uppnå antalet 10.
Om det stadgades som vilkor för erhållande af statsunderstöd
till slöjdundervisningen för en skola, att minst 10 af lärjungarne skulle
deri deltaga, komme visserligen åtskilliga skoldistrikt att förlora det
understöd, de hittills uppburit, men dels torde det ej vara skäl att både
stat och kommun underkasta sig stora uppoffringar för undervisning i
ett ämne, om endast ett ringa fåtal vill begagna sig deraf, dels torde
det ej kunna anses som menligt för slöjdundervisningen öfver hufvud
taget, om understöd till nämnda undervisning ej får uppbäras för
sådana skolor, i hvilka de slöjdande ej uppgå till 10.
Då fråga blir om skolafdelning, torde deremot antalet 10 vara för
litet. Blefve det föreskrifvet, att minst så många slöjdande skulle
finnas i den skolafdelning, för hvilken skoldistrikt hade rätt att upp¬
bära sådant understöd, hvarom här är fråga, skulle skolråden frestas
att indela de slöjdande i grupper med omkring 10 i hvardera, helst
som de kunna stödja sig på den af många hyllade åsigten, att slöjd¬
grupperna måste vara små, om undervisningen skall medföra goda
resultat. Men, då erfarenheten lärt, att ett större antal slöjdande med
framgång kan undervisas tillsammans af en lärare, vore en sådan
anordning af slöjdundervisningen mer än behöflig! betungande för
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.
statsverket. I många skoldistrikt förekommo ock år 1892 skolor eller
grupper, hvari antalet slöjdande, som undervisades tillsammans, öfver-
steg 10. Så funnos nämnda år i städerna
58 grupper eller skolor med 11—15 elever
32
|
M
|
11
|
11
|
„ 16—20
|
11
|
27
|
71
|
77
|
17
|
„ 21—25
|
11
|
18
|
11
|
>1
|
11
|
„ 26—29
|
11
|
Under sådana förhållanden synes det, som om elevantalet i en
skolafdelning, för hvilken understöd af allmänna medel till slöjdunder¬
visningen får uppbäras, utan fara skulle kunna bestämmas till 15.
Enligt de från de särskilda skoldistrikten inhemtade uppgifterna
undervisades under 1892 på landsbygden 24,753 gossar i slöjd. Dessa
voro fördelade på 1,404 skolor, af hvilka
170 hade 1 — 9 .............,........................................ elever
446
|
17
|
10—14 ...........
|
|
|
|
300
|
71
|
15—19 ...........
|
|
|
|
240
|
1?
|
20—24 ...........
|
|
|
|
124
|
17
|
25—29 ...........
|
|
|
|
96
|
11
|
30—44 ...........
|
|
|
|
24
|
17
|
45—59 ...........
|
|
|
|
3
|
>1
|
60—74 ...........
|
|
|
|
1
|
11
|
75—89 ...........
|
|
|
|
Summa 1,404.
|
|
|
|
|
|
I städerna deltogo samma år 9,513 folkskolegossar i slöjdunder¬
visningen. Dessa voro fördelade i 297 grupper och skolor, nemligen:
9 med ............................................................... 1—9
56
|
11
|
36
|
11
|
29
|
11
|
21
|
11
|
82
|
17
|
43
|
11
|
9
|
11
|
4
|
17
|
7
|
17
|
1
|
J7
|
Summa 297.
10—14
15—19
20—24
25-29
30-44
45—59
60—74
75—89
90—104
180.
12
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 36.
De större af dessa grupper och skolor hafva naturligtvis så väl
på landsbygden som i städerna varit indelade i mindre arbetslag.
Enligt de meddelanden, som af landshöfdingeembetena lemnats
till ecklesiastikdepartementet, utauordnades under år 1892 till veder¬
börande skoldistrikt 121,266 kronor 62 öre för 1,624 skolor. Omkring
80 skolor och grupper synas sålunda under år 1892 af en eller annan
anledning ej hafva erhållit understöd af statsmedel till undervisning
i slöjd.
Tillämpade man de ofvan föreslagua vilkoren för erhållande af
understöd utaf allmänna medel till slöjdundervisningen på förhållandena,
sådana de voro år 1892, eller på samma antal slöjdande och med den
fördelning af dem i skolor och grupper, som här ofvan är angifven,
skulle på landsbygden 1,391 och i städerna 545 skolor och skolafdel-
ningar kunnat komma i åtnjutande af ifrågavarande understöd. Den
dertill behöfliga anslagssumman skulle hafva uppgått till 145,200 kronor
eller omkring 23,930 kronor mer, än som under nämnda år verkligen
utanordnats för ändamålet.
Häraf får dock ingalunda den slutsats dragas, att den föreslagna
ordningen skulle medföra större proportionerlig kostnad än den gamla.
Att den faktiska kostnaden för 1892 stannat vid ett belopp, som under¬
stiger den summa, hvartill man skulle hafva kommit med tillämpning
af den föreslagna ordningen, eller 145,200 kronor, beror dels derpå,
att af någon anledning icke alla de 1,624 skolor, för hvilka statsbidrag
utanordnades under nämnda år, erhöllo 75 kronor hvar, dels ock hufvud¬
sakligen derpå, att de särskilda skoldistrikteu ej uti vidsträcktare män,
än som egde rum, begagnade sig af utvägen att för de gossar, som
ville deltaga i slöjdundervisningen, anordna särskilda så kallade slöjd¬
skolor med ett ringa antal elever, dels slutligen derpå, att för åtskilliga
skolor eller skolafdelningar ej erhållits beräknadt statsbidrag, enär de
foreskrifna vilkoren derför ej blifvit uppfylda.
I samma mån som skolråden indela de slöjdande gossarne i
grupper och för dessa anordna särskilda skolor, hvilka utan hinder af
gällande bestämmelser kunna göras så små som helst, borde och måste
den nuvarande ordningen medföra för staten proportionsvis större ut¬
gifter i och för ifrågavarande undervisning. Och dessa utgifter kunna
blifva onödigtvis stora just derigenom, att elevantalet i de särskilda
skolorna kan sättas lägre, än som för en tillfredsställande undervisning
är behöflig!.
Redan under år 1893, under hvilket år antalet af de för de sär¬
skilda gruppernas undervisning anordnade skolorna säkerligen ej obe-
13
Kongl. Mai:ts Nåd. Proposition N:o 36.
tydligt stigit, kommer det att med all sannolikhet visa sig, att statens
utgifter i och för undervisningen i slöjd blifvit jemförelsevis större än
under föregående år, helst som det synes råda hos en stor del skolråd
en viss benägenhet att för de särskilda slöjdgrupperna bestämma ett
ringa antal elever.
Med allt skäl synes sålunda kunna antagas, att, om vilkoren för
erhållande af statsunderstöd till bestridande af kostnaderna för under¬
visning i slöjd förändras på sätt, som här ofvan blifvit föreslaget, stats¬
verkets utgifter för nämnda undervisning ej komme att ökas. Sanno¬
likt är snarare, att de komma att blifva jemförelsevis mindre, än som
kan blifva fallet enligt i detta hänseende nu gällande bestämmelser.
Beträffande slöjdundervisningens anordning i öfrigtj torde fort¬
farande böra iakttagas, att läsning och slöjd på lämpligt sätt omvexla
med hvarandra, hvadan föreskriften, att undervisning i slöjd skall med¬
delas minst fyra timmar i veckan under hela den årliga lästiden, torde
böra bibehållas.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag,^ att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande ^folkskole¬
inspektör visar sig hafva på ändamålsenligt sätt i folkskola"eller sär¬
skild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för gossar utan att under¬
visningen i folkskolans läsämnen derigenom eftersättes, må^ af stats¬
medel för hvarje skola, hvari antalet slöjdande gossar uppgår'till minst
10, erhålla ett årligt understöd af 75 kronor, derest undervisningen
uti ifrågavarande ämne pågår minst fyra timmar i veckan under hela
den för folkskolan bestämda årliga lästiden,
samt att skoldistrikt, om i en dylik skola antalet af dem, som
deltaga i slöjdundervisningen, är så stort, att de för denna undervis¬
ning äro delade i två eller flera afdelningar, må på här ofvan angifna
vilkor för hvarje sådan afdelning, hvari antalet uppgår till minst 15,
erhålla likaledes ett årligt understöd af 75 kronor.
På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla hvad
föredragande departementschefen sålunda hemstält;
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse bilagan B vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo :
August Wall.
Bill. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sand. 1 Afd. 20 Käft.
3