Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
1
N:o 41-
Af herr G. Ryding, om beviljande af anslag till utförande
af en statsbana mellan Hernösand och Sundsvall.
•
Under den 18 januari 1893 ingick Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Vesternorrlands län till Kongl. Maj:t med en underdånig hemställan,
att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska erforderliga medel till ut¬
förande af en jernvägsanläggning emellan Hernösand och Sundsvall, till
hvilken anläggning plan- och profilritningar med tillhörande kostnads¬
förslag blifvit på bekostnad af nämnda städer uppgjorda, hvarefter, och
sedan kongl. jernvägsstyrelsen, hvilken för afgifvande af utlåtande fått
sig meddelad den underdåniga framställningen, anhållit, att Kongl. Maj:ts
befallningshafvande ville genom erfaren fackman låta verkställa en trafik¬
beräkning för samma jernvägsanläggning, samt Hernösands och Sunds¬
valls stadsfullmäktige anslagit dertill erforderliga medel, en sådan be¬
räkning blifvit, efter Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uppdrag, af
trafikdirektören vid sjette distriktet af Sveriges statsbanor, t. f. inten¬
denten I. A. örtendahl uppgjord.
Enligt dessa handlingar skulle anläggningskostnaden för den 63,5
kilometer långa banan uppgå i sin helhet till 3,800,000 kronor eller om¬
kring 60,000 kronor per kilometer med rullande materiel och omkring
55,000 kronor utan rullande materiel, under det att inkomstöfverskottet
eller behållningen beräknats till 204,400 kronor årligen, motsvarande
5,38 procent å anläggningskostnaden.
Sedermera har Vesternorrlands läns landsting genom beslut, som
blifvit af Kongl. Maj:ts befallningshafvande faststäldt och numera tagit
åt sig laga kraft, beviljat såsom understöd för utförande af en jernväg
emellan Hernösand och Sundsvall ett bidrag af 100,000 kronor, att
uttaxeras under fem år, räknadt från och med år 1897, med 20,000
Bill. till lliksd. Prot. 18.94. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Haft. (N:o 41.) 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
kronor för hvardera året, under vilkor att arbetet dessförinnan genom
vederbörandes försorg påbörjats; och som följaktligen anläggningskost¬
naden minskas med motsvarande belopp, skulle inkomsten komma att
uppgå till 5,52 procent af anläggningskostnaden.
Det från kongl. jernvägsstyrelsen infordrade yttrandet har ännu icke
inkommit till Kongl. Maj:t, utan är ärendet fortfarande beroende på
Kongl. Maj:ts pröfning; men då af statsverkspropositionen inhemtas, att
stambanans fortsättning norrut icke ifrågasättes, och fördelaktigt skulle
vara, om de underbefäl, murare, timmermän och jordarbetare, uppgående
till en stamtrupp af omkring 1,000 personer, som under en lång följd
af år varit anstälda vid jernvägsbyggnaderna i Norrland, kunde der fort¬
farande under någon tid beredas en för både dem och staten gagnande
sysselsättning, har jag, i ovisshet om det beslut, Kongl. Maj:t för sin
del kan komma att fatta, ansett mig böra före motionstidens utgång
bringa detta vigtiga ärende till Riksdagens bepröfvande; hysande jag den
förhoppning, att under riksdagens lopp ärendet skall inkomma från
kongl. jernvägsstyrelsen ytterligare utredt och bearbetadt.
Af den skildring, som i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes fram¬
ställning lemnas angående östra Medelpads och nedra Ångermanlands
åtskilliga förhållanden, torde få anses vara ådagalagdt, att denna bygd
i afseende på liflig ekonomisk verksamhet intager en af de allra främsta
platserna i hela vårt land; och då jemväl trafikberäkningen angifver, att
företaget skulle blifva för staten inkomstbringande, vågar jag härmedelst
hemställa,
att Riksdagen, med antagande af landstingets an¬
bud, må till utförande af en statsbana emellan Hernö-
sand och Sundsvall anslå 3,700,000 kronor eller det
något högre belopp, kongl. jernvägsstyrelsen till äfven¬
tyra kan finna erforderligt, att utgå under tid, Riks-
* dagen pröfvar lämplig.
Afskrifter af Kongl. Maj:ts befallningshafvandes underdåniga fram¬
ställning den 28 januari 1893 med bilagor samt trafikdirektören örtendahls
trafikberäkning med upplysande förklaringar äro denna motion bilagda.
Stockholm den 26 januari 1894.
Gustaf Ryding.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
3
Bil. 1.
Till Konungen.
I en till stadsfullmäktige i Sundsvall den 15 juni 1891 öfverlemnad
skrifvelse hemstälde undertecknad landshöfding, att, sedan det numera
finge anses vara höjdt öfver allt tvifvel, att en bibana Hernösand—
Sollefteå komrae till stånd och det uppenbarligen läge i Sundsvalls in¬
tresse att arbeta för en jernväg till Hernösand för att såmedelst komma
i närmare förbindelse med det öfre landet, stadsfullmäktige måtte anslå
medel till uppgörande af plan och kostnadsförslag för en jernväg Sunds¬
vall—Hernösand samt tillsätta en komité för vidtagande för öfrigt af
erforderliga förberedande åtgärder till frågans lösning.
I anledning af denna skrifvelse, hvilken af stadsfullmäktige remit¬
terades till drätselkammaren för yttrande, inkom drätselkammaren den
6 juli 1891 med infordradt utlåtande i frågan och anförde dervid bland
annat:
att, enligt tillförlitlig underrättelse, kongl. jernvägsstyrelsen nyligen
beslutat att för Eders Kongl. Maj:t framlägga förslag om jernvägens ut¬
sträckning från Sundsvall till Vifstavarf;
att, då, enligt hvad enskildt försports, denna handel skulle vara af
synnerligt intresse för statens jernvägsrörelse, det ej kunde betvifla, att
Eders Kongl. Maj:t föresloge och hos Riksdagen utverkade medel till
densaramas anläggning med allra första;
att, då i sådant fall ingen utsigt förefunnes för att ett enskildt bolag
skulle kunna bildas för åstadkommande af den återstående mindre vinst¬
gifvande sträckan Vifstavarf—Hernösand, samt det ej vore tänkbart, att
de båda i företaget synerligt intresserade städerna Hernösand och Sunds¬
vall skulle kunna på ett mera verksamt sätt ingripa i denna handels
genomförande, enär deras finanser för närvarande vore starkt tagna i
anspråk för andra ändamål, det endast återstode att i petitionsväg
söka intressera statsmakterna för företaget;
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
och att, för att gifva mera eftertryck åt en dylik petition, den¬
samma borde åtföljas af en på detaljerad undersökning grundad utredning
af kostnaden för ifrågavarande handels anläggning samt af dess sanno¬
lika rentabilitet.
På grund af hvad drätselkammaren i ärendet sålunda anfört, be-
slöto Sundsvalls stadsfullmäktige vid sammanträde den 17 augusti 1891
att utse en komité af tre ledamöter med åt densamma lemnadt uppdrag
att följa frågans gång, att vidtaga erforderliga förberedande åtgärder till
dess lösning och att, derest omständigheterna dertill ansåges föranleda,
låta verkställa ofvan omförmälda undersökning af bandelen Vifstavarf—
Hernösand samt sedermera, gemensamt med af Hernösand eventuelt ut¬
sedde delegerade, å de båda städernas vägnar ingå till Eders Kongl.
Maj:t med underdånig petition om framläggande för Riksdagen af för¬
slag om utsträckande af den tillämnade jernbanan Sundsvall—Vifstavarf
ända fram till någon punkt på Hernösand—Sollefteå-banan.
Med bifall till en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande gjord
hemställan, beslöto sedermera jemväl Hernösands stadsfullmäktige vid
sammanträde den 27 oktober 1891 att tillsätta en komité af tre perso¬
ner för vidtagande af förberedande åtgärder till åstadkommande af en
jernväg mellan Sundsvall och Hernösand.
På uppdrag af dessa komitéer har dels löjtnanten vid kongl. väg-
och vattenbyggnadscorpsen Hugo Svärtning uppgjort plan- och profil¬
ritningar med tillhörande kostnadsförslag till en jernväg mellan nämnda stä¬
der och dels aktuarien i kongl. statistiska centralbyrån Gustav Sundbärg
utarbetat åtskilliga tabeller med statistiska uppgifter rörande de kommu¬
ner, som skulle komma att af den ifrågasatta jernvägen beröras; hvar¬
efter, enligt komiterades beslut vid gemensamt sammanträde i Sundsvall
den 11 dennes, berörda handlingar öfverlemnats till Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande med anhållan, att länsstyrelsen behagade hos Eders
Kongl. Maj:t hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder utverka
Riksdagens anslag för anläggning af en jernväg emellan Hernösand och
Sundsvall.
Såsom linien enligt de uppgjorda plan- och profilritningarna före¬
slås, skulle horisontalplanet å statsbanan vid Nacksta vaktstuga blifva
utgångspunkten; hvarefter banan i en temligen sned rigtning öfvergår
Selångersån, följer parallelt med yttersta gatan i den nya stadsplanen,
genomgår parken vid Rullan och framkommer till Tivoli, der en station
anses böra anordnas för passagerare till och från Sundsvall. Härifrån
fortsätter banan i norra kanten af Hseflfners brädgård, gör en stark kok¬
ning åt norr och följer dalgången ofvan Skönsberg fram till Tunadal,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
5
der, efter likaledes eu skarp kurva, banan fortsätter nära Alnö-sundet
förbi Tunadals såg till Filland, hvarest en större, för timmertransporterna
särdeles passande station tänkts förlagd. Härifrån går banan förbi Näs
brädgård och. Johannedals såg, Sunds såg och mekaniska verkstad, Skön¬
viks såg och rundt Tirnråviken förbi Östrands såg till Vifsta, hvarest
ytterligare en större station borde anläggas. Från Vifsta går banan i
temligen rak linie fram emot Bergeforsen, öfvergår derstädes efter en
skarp kurva Indalselfven och fortsätter mot norr i nästan samma ret¬
ning som elfven, ehuru på ganska stort afstånd från densamma, till den
skarpa krök, som elfven gör mot sydost strax norr om föreningen med
Ljustorps-ån, der en station (Fjäl) föreslås. Härifrån följer banan tätt
utmed Indalselfven på en sträcka af omkring eu kilometer, skiljer sig
derpå så småningom från densamma och stiger i en sammanhängande lut¬
ning af 16%o öfver en half mil i längd ända fram till Söråkers håll¬
plats. Från denna punkt går ba nan i temligen bestämd rigtning mot
Hernösand, ehuru större och mindre krokar måst göras i följd af de på
många ställen ganska svåra terrängförhållandena. Vid Bye utmed Stor¬
sjön skulle nästa hållplats förläggas. Härifrån går banan förbi Gnist-
ringssjön, Lundtjern och Häggsjön till Antjerns-byarne, der sista hållplat¬
sen närmast Hernösand föreslås. Omkring fem kilometer från sistnämnda
hållplats börjar banan sänka sig nedåt Gådcådalen i lutning 16%o och
inlöper efter flere betydliga krökar rundt utskjutande bergåsar å den
station i Hernösand, som Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag för när¬
varande håller på att anlägga.
Utom redan uppräknade stationer vid Tivoli, Filland, Vifsta och
Fjäl samt hållplatser vid Söråker, Bye och Antjern, skulle en mindre
föreningsstation anläggas vid Nacksta samt anhalter utan sidospår vid
Tunadal, Johannedal, Sund, Skönvik och Östrand. Vid de sistnämnda
platserna torde endast de mindre lokaltåg eller ångspårvagnar, hvilka
säkerligen blifva af behofvet påkallade i denna så ovanligt folkrika trakt,
komma att stanna. Till nästan alla sågverk, brädgårdar och öfriga vig¬
tiga punkter utmed banan kunna särskilda spår inledas från hufvudspåret
eller någon närbelägen station.
Såsom minimiradie har användts 300 meter och såsom maximilutning
IG %o i likhet med stambanan genom öfra Norrland. I allmänhet har,
såvidt möjligt varit, undvikits samtidigt begagnande af maximilutning
och minimiradie, hvilket äfven framgår af den vid förslaget fogade krök-
nings- och lutningstabell.
Till grund för den gjorda kostnadsberäkningen har i tillämpliga
delar legat det förslag, som upprättats för Hernösand —Sollefteå jern-
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
väg med de modifikationer, som den under arbetets lopp vunna erfaren¬
heten visat behöfliga. Sålunda har enligt senare beräkningar den i
ursprungliga förslaget för nyssnämnda jernväg upptagna expropriations-
kostnaden, omkring 21,000 kronor pr mil, visat sig för låg, men torde
dock icke öfverstiga 35,000 kronor. För den 63,5 kilometer långa stäckan
emellan Sundsvall och Hernösand skulle efter 35,000 kronor per mil
expropriationen uppgå till omkring 222,000 kronor. Då emellertid emellan
Vifsta och Sundsvall förekomma en ovanlig mängd husflyttningar och
ersättningar för ökad brandstod m. in., har expropriationssumman höjts
till 290,000 kronor.
För rullande materiel har endast upptagits det för norrländska ba¬
norna vanliga anslagsbeloppet eller 5,000 kronor per kilometer.
Anläggningskostnaden i sin helhet uppgår till 3,800,000 kronor eller
omkring 60,000 kronor per kilometer med rullande materiel och omkring
55,000 kronor utan rullande materiel.
Den del af Vesternorrlands län, som kan anses vara direkt intres¬
serad af den föreslagna sammanbindningsbanan mellan Sundsvall och
Hernösand, omfattar, utom länets nämnda båda städer, socknarna Skön,
Timrå, Hässjö, Häggdånger och Säbrd, tillsammans, jemte de båda stads-
kommunerna, upptagande en ytvidd af något öfver 700 qvadratkilometer
och med en folkmängd vid 1890 års slut af vid pass 45,000 menniskor.
Till banans närmaste omgifning höra derjemte socknarna Njurunda,
Tutia, Selånger, Sättna, Indal, Ljustorp, Alnö, Tynderö och Stigsjö, hvilka
tillsammans utgöra omkring 2,030 qvadratkilometer och ega en folk¬
mängd af inemot 30,000 personer.
Härtill kommer, att, då ända från Bollsta station å Hernösand—
Sollefteå-banan vägen till mellersta och södra delarne af Sverige blir
kortare öfver Sundsvall än öfver Sollefteå — i det nemligen sträckan
Bollsta—Sollefteå—Bräcke—Ange uppgår till 222 kilometer, men sträckan
Bollsta—Hernösand—Sundsvall—Ange till endast 212 kilometer — en
indirekt fördel genom banan tillskyndas de betydande socknarne Högsjö,
Gudmundrå och Ytterlännäs med deras grannsocknar, Hemsö, Hora, Skog
och Bjertrå, hvilka sammanlagdt upptaga en ytvidd af 1,150 qvadrat¬
kilometer med ett inbyggareantal af öfver 20,000 personer.
Hela det område, som kan anses direkt eller indirekt intresseradt
af den föreslagna nya jernvägen, utgöres alltså af 23 kommuner, hvilkas
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
7
areal uppgår till 3,900 qvadratkilometer och hvilkas folkmängd uppgif-
ves till ej långt ifrån 100,000 menniskor. Inräknas derjemte de många
tusental menniskor från rikets alla delar, som genom de jemförelsevis
rikliga tillfällena till arbetsförtjenst här finna sin utkomst, utan att
deras vistelse antager en så stadigvarande karakter, att de låta sig å
orten kyrkoskrifvas, så torde folkmängdssiffran 100,000 personer säkerligen
öfverskridas.
Det område, som inneslutes inom nu antydda gränser, torde utan
öfverdrift kunna sägas vara en af vårt lands märkvärdigaste bygder.
Ehuru beläget ofvanför 62:a breddgraden, är detsamma i sin helhet
tätare befolkadt än hvarje län i mellersta Sverige; först i Östergötlands
och Skaraborgs län finner man i detta hänseende dess motstycken. I
vissa delar af ifrågavarande bygd är folkmängdstätheten vida större.
Sköns tingslag, som i genomsnitt eger vid pass 100 inbyggare för
hvarje qvadratkilometer, är i sjelfva verket det tätast bebodda tingslaget
i hela vårt land. I Sköns kommun ensam bo ända till 245 personer i
medeltal på hvarje qvadratkilometer.
Af ännu större märklighet är dock den folkmängdstillväxt, som egt
rum i denna bygd under den senaste mansåldern. Medan vid 1860 års
slut dessa 23 kommuner sammanlagdt egde endast 44,000 inbyggare,
steg folkmängden trettio år senare till 95,000 och hade således under
denna korta tidrymd mer än fördubblats. En sådan folkökning öfver-
träffar hvarje annan i hela den skandinaviska norden, såvida man ej
skulle vilja jemnställa densamma med tillväxten i sjelfva de nordiska
hufvudstäderna. I såväl Stockholm som Köpenhamn har folkmängden
under dessa trettio år ökats med vid pass 120 procent, i Sundsvalls—
Hernösands-bygden har tillväxten utgjort 115 procent. Med Göteborg
har denna bygd hållit jemna steg såväl absolut som relativt. Göteborgs
folkmängd uppgick år 1860, inom stadens nuvarande område, till 46,000
personer och år 1890 till 105,000, medan Sundsvalls—Hernösands-byg-
dens samtidigt ökats från 44,000 till 95,000. Tillväxten utgör i Göte¬
borg 127 procent och i den norrländska bygden, såsom nämndes, 115
procent, ja äfven i de hithörande landskommunerna, tagna för sig, 119
procent.
I Bjertrå församling ökades inbyggareantalet under denna tid med
154 procent, i Gudmundrå med 193, i Sundsvalls stad med 198, i Timrå
församling med 216, i Alnö med 364 och i Skön med 553 procent. Till
den sista förvånande siffran kan icke ens något stadssamhälle förete
något motstycke i hvilket som helst af den skandinaviska nordens länder.
Man brukar betrakta den amerikanska folkökningen såsom den hög¬
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
sta kända i våra dagar. Det kunde då vara af intresse att efterse, huru
Vesternorrlands sågverksdistrikt hålla målet efter en dylik verldsberömd
måttstock. Folkmängden i Nordamerikas Förenta Stater har under de
sista tio åren vuxit med 23 pro radie årligen. Inom här behandlade
kommuner af Medelpad och Ångermanland har folkmängdstillväxten
deremot under de senaste årtiondena uppgått till 25 pro radie för hvarje
år och af de särskilda socknarna: i Njurunda tid 30 pro mille, i Bjertrå
tid 32, i Gudmundrå tid 35, i Timrå till nära 40, i Alnö till öfver 50
och i Skön tid öfver 55 pro mille årligen. Att karakterisera denna nord¬
svenska bygds folkökning såsom verkligt amerikansk, innebär alltså visst
icke någon öfverdrift.
Såsom framgår af tab. 2 hafva under de senaste trettio åren mer
än 20,000 personer från det öfriga Sverige bosatt sig och funnit sin
bergning i denna landsända. Toges hänsyn jemväl till alla dem, som
här vunnit sitt uppehälle genom tillfälligt arbete, många gånger under
åratal fortsatt, blefve antalet säkerligen vida större.
Den folkmängd af vid pass 100,000 personer, som här ifrågavarande
några och tjugru kommuner innesluta, är för sin tillvaro mindre än
hvarje annan landsbygd i Sverige beroende af jordbruket. Den indu¬
striella verksamheten är här utan ad fråga hufvudnäringen. Härom vitt¬
nar redan bevillningsstatistiken genom sina uppgifter om fastighetsvärdet
samt inkomsten af rörelse och yrke. Hela taxeringsvärdet af tid bevill¬
ning uppförd annan fastighet än jordbruksfastighet utgjorde år 1891 inom
dessa kommuner öfver 37 millioner kronor, hvaraf i de båda städerna
23 Va millioner och i landskommunerna 13 Va millioner. Mot hvarje hundra¬
tal inbyggare i landskommunerna svarade alltså ett dylikt taxerings¬
värde af nära 18,000 kronor, under det medeltalet för hela rikets lands¬
bygd endast uppgår tid 8,000 kronor. I Njurunda kommun stiger siffran
tid nära 22,000 kronor, i Timrå till nära 23,000, i Gudmundrå tid nära
24,000, i Ytterlännäs tid öfver 25,000 och i Bjertrå, Skön och Alnö till
28.000 kronor eder derutöfver.
Samtidigt har den uppskattade inkomsten af rörelse eller yrke inom
samtliga här behandlade kommuner uppgått till 15 millioner kronor,
hvaraf i landskommunerna öfver 9 millioner. Per hundratal af folk¬
mängden utgör denna inkomst på Sveriges landsbygd i allmänhet endast
något öfver 2,000 kronor, här uppe åter når den tid 12,000 kronor eder
vid pass sex gånger högre. I Sköns församling stiger siffran till inemot
20.000 kronor och i Timrå tid öfver 25,000.
Hela den uppskattade inkomsten af rörelse eller yrke uppgick i
Sköns kommun tid 2,150,000' kronor, i Timrå tid nära 1,200,000, i
9
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Gudmundrå till 1,100,000, i Njurunda till 1,020,000 o. s. v., samt i de
tjuguen landskommunerna sammanlagdt till 9,045,000. Till jemförelse
härmed må anföras, att motsvarande inkomst för landsbygden i hela
Malmöhus län uppgick till allenast 6,900,000 kronor, och på landsbyg¬
den i Göteborgs och Bohus län till 7,100,000 kronor, samt att dessa tal
voro de högsta, som landsbygden från något län kunde uppvisa, med
undantag af Gefleborgs län, som hann till 9,700,000. De tjugu lands- -
kommunerna omkring Hernösand och Sundsvall uppväga alltså i detta
hänseende i det närmaste Gefleborgs läns hela landsbygd och de öfver¬
träffa hvarje annat läns i hela vårt land. Sköns kommun ensam öfver-
träfifar landsbygden i hvart och ett af åtta bland rikets län, nemligen
Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Hallands, Skara¬
borgs och Vesterbottens.
Att under sådana förhållanden jordbruket i dessa trakter skall träda
i bakgrunden i jemförelse med andra näringar år sjelfklart. Äfven i
fråga om jordbruket hafva dock tvifvelsutan betydande framsteg blifvit
gjorda i Medelpad och Ångermanland. Vid århundradets början fans i
här behandlade kommuner endast något öfver 3,000 hektar odlad jord,
men numera öfver 23,000 hektar. År 1890 skördades af spanmål öfver
10,000 hektoliter råg, nära 100,000 hektoliter korn och 50,000 hekto¬
liter hafre; af potatis vans nära 150,000 hektoliter. Samma år under-
höllos här 6,000 hästar, 21,000 nötkreatur, 14,000 får, 1,500 getter och
3,500 svin. På hvarje hundratal af folkmängden funnos 18 kor; medel¬
talet för hela riket är något mer än 30.
Sin hufvudnäring har denna bygd, såsom allbekant är, funnit i
skogshandteringen och trävarurörelsen. Sjelfva ega de tjugutre kommu¬
nerna skogsmark till ett omfång af 270,000 hektar, men dessutom för¬
medla de förädlingen och afsättningen af skogens alster från en ytvidd
af flere millioner hektar inom Ångermanelfvens, Indalselfvens och Ljungans
flodområden. Sågverksrörelse drifves i inemot 100 större etablissement,
vid hvilka under senaste femårsperiod försågades i medeltal öfver 8
millioner timmer årligen. Beträffande exportens storlek af de vigtigaste
sorterna af oarbetade trävaror, från såväl riket i dess helhet som från
Sundsvalls och Hernösands tullkammaredistrikt, framgår densamma af
nedanstående siffror:
Från hela riket Från Sundsvall och Hernö-
.arngen. kubikmeter. sand, kubikmeter.
1871—75 ..................... 2,925,570 1,059,718
1876—80 ..................... 3,286,403 1,250,883
1881—85 ..................... 4,047,579 1,657,625
1886—90 ..................... 4,507,885 1,925,344
Dill. till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Raft.
S:s och H:s utförsel
i procent af rikets.
36,2 %
38,1 »
41,0 »
42,7 »
2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
I allt exporterades alltså från dessa båda distrikt under förra hälften
af 1870-talet årligen 1,060,000 kubikmeter af de vigtigare slagen af
oarbetade trävaror, men under de senast förflutna åren 1,925,000 kubik¬
meter, eller ej långt ifrån dubbelt mera. Och andelen af rikets hela
trävarutförsel har befunnit sig i en oafbruten stegring. Den utgjorde
under den första femårsperioden 36 procent — redan detta en förvånande
proportion — derefter har densamma respektive stigit till 38,41 och
slutligen nära 43 procent. Betydelsen af dessa tal framträder kraftigare,
när man erinrar sig, att trävaruexporten plägar representera mer än 40
procent af värdet af Sveriges hela utförsel. Då nu i sin ordning Sunds¬
vall och Hernösand befunnits leverera öfver 40 procent af trävaruutför3eln,
så visar sig, att af rikets hela exportvärde, af alla dess utförselvaror
tillsammantagna, de båda ifrågavarande distrikten aflemna, lågt räknadt,
16 å 17 procent, d. v. s. en sjettedel. Totalvärdet af trävaruutförseln
från dessa hamnar torde under sådana förhållanden icke kunna anslås
lägre än till i rundt tal 50 millioner kronor årligen.
En så storartad exportrörelse kräfver naturligtvis en stark utveckling
af sjöfarten. Jemföras härutinnan Sundsvall och Hernösand jemte under¬
lydande hamnar med hufvudstaden Stockholm, blir resultatet följande.
Sammanlagda tonntalet af in- och utklarerade fartyg utgjorde i medeltal:
Årligen. Stockholm. Sundsvall och Hernösand.
1876—80 ........................................................ 662,796 1,180,068
1881—85 ......................................................... 847,440 1,417,455
1886—90 ........................................................ 893,471 1,467,147
Sjöfarten här uppe visar sig således hafva nått en omfattning, som
närmar sig det dubbla af rörelsen i landets hufvudstad.
Tulluppbörden har utgjort såväl för riket i dess helhet som för nu
ifrågavarande båda tullkamrar:
Årligei
|
1.
|
Hela rikets.
|
Sundsvall och
Hernösand.
|
S:s och H:s i proc.
af rikets.
|
1871-
|
-75 ..............
|
............. 22,441,489
|
423,961
|
1,89 %
|
1876-
|
-80..............
|
............ 24,939,486
|
552,581
|
2,22 »
|
1881-
|
-85 ..............
|
............ 31,460,471
|
969,328
|
3,08 »
|
1886-
|
-90 ..............
|
............. 36,477,574
|
1,574,098
|
4,32 »
|
År 1890 ..............
|
............. 41,937,117
|
2,059,824
|
4,91 »
|
Här träffas en utomordentlig stegring för de båda nordsvenska sjö¬
städerna, hvilkas sammanlagda tulluppbörd åren 1871—1875 ej fullt
11
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
uppgick till 2 procent af hela rikets, men nu utgör i det närmaste 5
procent. Dessa tal vittna tillräckligt om den ökade vidden af de direkta
handelsförbindelserna, äfven hvad importen angår, mellan norra Sverige
och utlandet. Sundsvall har under de sista åren öfvergått Gefle och
svingat sig upp till rangen af Nordsveriges förnämsta importhamn.
Vittnesbörd om den storartade affärsrörelsen i dessa bygder eger man
också i deri efter våra svenska förhållanden ovanligt lifliga telegram-
vexlingen. A de sju inom trakten befintliga telegrafstationerna Hernö-
sand, Kramfors, Nyland, Skönvik, Sundsvall, Svartvik och Vifstavarf ut¬
gjorde under år 1890 sammanlagda antalet afsända och ankomna tele¬
gram jernnt 171,000, hvilket, fördeladt på här ifrågavarande kommuners
befolkning, gifver ett medeltal af 180 telegram för hvarje hundratal
inbyggare, då motsvarande medeltal för vårt land i dess helhet är
endast 53.
A härvarande poststationer — Hernösand, Nyland och Sundsvalls
postkontor med underlydande anstalter — utgjorde under samma år
hela uppbörden 203 kronor för hvarje hundratal inbyggare af den
omgifvande nejdens befolkning mot i medeltal för hela vårt land endast
152 kronor; och af de afgångna försändelserna voro här uppe inemot
6 procent värdeförsändelser mot annars i riket blott något öfver 4 pro¬
cent. Sammanlagda beloppet af assurerade försändelsers angifna värde
äfvensom af inlösta postförskott och inbetalda postanvisningar, hvilket
för vårt land i dess helhet uppgår till vid pass 18,000 kronor för hvarje
hundratal af folkmängden, steg vid ofvannämnda postanstalter, om såsom
deras område betraktas här behandlade tjugutre kommuner, till inemot
30,000 kronor per hundra inbyggare.
Den kortfattade skildring, som här lemnats angående östra Medel-
ngermanlands åtskilliga förhållanden, torde få anses
hafva ådagalagt, att denna bygd i afseende på liflig ekonomisk verk¬
samhet intager en af de allra främsta platserna i hela vårt land. En
ytterligare undersökning skulle lätteligen visa, att denna bygd i fråga
om rörelsens omfattning och delvis beträffande befolkningens täthet
uthärdar en jemförelse äfven med mellersta och södra Europas stora
industridistrikt. Att under sådana förhållanden det skulle vara ett i
hög grad rimligt företag att söka åstadkomma en jernvägsförbindelse
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
emellan nejdens båda hufvudorter, hvilkas förbindelse med hvarandra
öfver sjön under större delen af året är afbruten, är en slutsats, som
ingen gerna torde kunna jäfva, och har undersökningsförrättaren i fråga
härom yttrat sig sålunda:
»Förr än en fullständig och noggrann trafikberäkning blifvit uppgjord,
kan naturligtvis om den blifvande trafiken ingenting med bestämdhet
sägas. Dock torde man redan nu på grund af de statistiska uppgifter,
som föreligga och vid jemförelse med andra banor i vårt land kunna
sluta till en högst betydlig såväl gods- som persontrafik. Detta gäller
naturligtvis egentligen den del af banan, som genomlöper den tätt be¬
folkade och på storartade sågverk rikt försedda trakten mellan Sundsvall
och Vifsta; men äfven från Fjäl och Söråker torde trafik kunna påräknas;
och om också från den återstående delen af banan emellan Söråker och
Hernösand endast en del skogsprodukter är att förvänta, får dock den
sistnämnda bandelen sin stora och vigtiga betydelse såsom förenings-
länken med Hernösand—Sollefteå jernväg. Genom förbindelse med
denna jernväg kommer Sundsvall med omnejd i nära förening med
Hernösands stad och den tätt befolkade, på industriella verk rika dal¬
gång, som genomflytes af Ångermanelfven,_ på samma gång som vägen
till öfra Norrland, denna så löftesrika del af Sverige, icke oväsentligt
förkortas. Afståndet mellan Sundsvall och Långsele, som nu via Ange
är 257 kilometer, blir via Hernösand endast 179 kilometer eller 78 kilo¬
meter kortare.
Å andra sidan minskas våglängden till södra Sverige från alla sta¬
tioner å Hernösand—Sollefteå jernväg söder om Nyland, ifall vägen tages
öfver Sundsvall i stället för öfver Långsele. Såsom en länk i det norr¬
ländska jernvägsnätet bör således banan Sundsvall—Hernösand äfven
kunna påräkna en ganska betydande genomgående trafik.
Då dessutom anläggningskostnaden efter förhållande till den trafik,
som här är att hoppas, icke får anses särdeles hög, kan med ganska
stor säkerhet antagas, att företaget i ekonomiskt afseende blir fullt till¬
fredsställande.))
På grund af hvad sålunda förekommit, får Eders Kongl. Maj:ts be¬
fallningshafvande, med öfverlemnande af ofvan åberopade handlingar, i
underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga denna för
Vesternorrlands län så vigtiga fråga om hand och hos Riksdagen äska
erforderliga medel till ifrågavarande jernvägsanläggnings utförande; vil¬
jande Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande blott tillägga, att, derest
Eders Kongl. Maj:t skulle anse, att en trafikberäkning bör dessförinnan
uppgöras, inga svårigheter torde möta att inom orten anskaffa medel till
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
13
densammas bekostnad, men att, till undvikande af ens skenet af par-
, tiskhet, lämpligast torde vara, att beräkningen, äfven om den af enskilde
bekostas, varder af kongl. jernvägsstyrelsen ombesörjd. Hernösand i
landskansli den 28 januari 1893.
Underdånigst:
Gustaf Ryding.
VA . ! >!!,(: :W0 ' L’fii-.i- '.i i .V.
Vidimeras ex officio:
:«[i fr fi iiiOr. 1 ■ * ö - ... 't :i;\ i T* f . p~fU) 1
A. Asker.
. t)D. *UV Ii
A. Asker.
.......... fn juli.
... . • : .
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Areal och folkmängd.
Tab. 1.
|
|
Areal
|
qT.-km.
|
|
F o 1
|
k m ä n
|
g d
|
|
i—i
|
Kommuner
|
tH
|
|
|
|
(>o
|
>•
|
O0 j
|
V
Po 'I
|
|
|
P P
|
tH
|
|
|
|
|
"Ö •—* EL
|
UO
|
|
|
n ~
° §
er
|
P
Oj
|
OO
05
O
|
00
O
|
oo
00
o
|
OO
«©
O
|
n Au p:
' ga-
O
|
OO *i
«o t*r
°B
|
Ilernösand
|
I.
|
39,30
|
38,5 7
|
3,511
|
4,010
|
5,370
|
5,789
|
65
|
150
|
Sundsvall..
|
........................
|
22,48
|
22,11
|
4,432
|
6,405
|
9,116
|
13,215
|
198
|
598
|
Skön ........
|
|
47,32
|
47,22
|
1,775
|
2,273
|
6,922
|
11,587
|
553
|
245
|
Timrå........
|
|
102,11
|
100,64
|
1,457
|
1,962
|
2,634
|
4,598
|
216
|
46
|
Hässjö .....
|
|
159,48
|
153,70
|
o. 1,974
|
2,288
|
2,756
|
3,569
|
81
|
23
|
Häggdånger
|
|
102,19
|
95,59
|
988
|
991
|
1,102
|
1,090
|
10
|
11
|
Säbrå........
|
II.
|
234,4 5
|
225,45
|
2,701
|
3,305
|
4,333
|
5,018
|
86
|
22
|
Njurunda ..
|
|
326,93
|
296,65
|
3,050
|
3,578
|
5,547
|
7,381
|
142
|
25
|
Tuna........
|
|
220,36
|
209,4 9
|
2,067
|
2,522
|
2,870
|
3,358
|
62
|
16
|
Selånger ..
|
|
147,97
|
145,38
|
1,427
|
1,501
|
1,991
|
2,615
|
83
|
18
|
Sättna .....
|
|
216,13
|
210,76
|
1,824
|
1,902
|
1,853
|
2,026
|
11
|
10
|
Indal.........
|
|
305,36
|
291,59
|
2,230
|
2,356
|
2,566
|
2,643
|
19
|
9
|
Ljustorp ...
|
|
481,25
|
461,43
|
o. 2,100
|
o. 2,200
|
2,324
|
2,672
|
27
|
6
|
Alnö .........
|
|
69,33
|
69,33
|
1,106
|
1,398
|
2,887
|
5,135
|
364
|
74
|
Tynderö ...
|
|
52,40
|
52,40
|
981
|
1,062
|
1,250
|
1,283
|
31
|
24
|
Stigsjö .....
|
III.
|
208,7 0
|
196,58
|
1,707
|
1,782
|
1,898
|
1,986
|
16
|
10
|
Högsjö ......
|
|
226,23
|
212,37
|
1,536
|
1,592
|
1,856
|
2,479
|
61
|
12
|
Gudmundrå
|
|
234,28
|
204,64
|
2,004
|
2,487
|
4,163
|
5,869
|
193
|
29
|
Ytterlännäs
|
|
234,6 6
|
215,2 1
|
2,083
|
2,567
|
3,392
|
4,441
|
112
|
21
|
Hemsö ......
|
|
52,76
|
52,26
|
451
|
459
|
515
|
440
|
2
|
8
|
Nora .........
|
|
184,53
|
167,83
|
2,517
|
2,507
|
2,673
|
2,916
|
16
|
17
|
Skog .........
|
|
62,08
|
57,67
|
708
|
758
|
893
|
893
|
26
|
15
|
Bjertrå ......
|
|
157,62
|
128,71
|
1,502
|
1,853
|
2,424
|
3,809
|
154
|
30
|
Sammandrag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grupp I ...
|
|
707,33
|
683,2 8
|
16,838
|
22,234
|
32,233
|
44,866
|
166
|
66
|
Grupp II ...
|
|
2,028,43
|
1,933,61
|
16,492
|
18,301
|
23,186
|
29,099
|
76
|
15
|
Grupp III.
|
|
1,152,16
|
1,038,6 9
|
10,801
|
12,223
|
15,916
|
20,847
|
93
|
20
|
|
Summa
|
3,887,92
|
3,655,58
|
44,131
|
52,758
|
71,335
|
94,812
|
115
|
26
|
Deraf landsbygden ............
|
3,826,14
|
3,594,90
|
36,188
|
42,343
|
56,849
|
75,808
|
109
|
21
|
Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
15
Tab. 2.
Folkökningen åren 1861—1890.
Kommuner
|
Folkmängd
|
Under åren 1861-
|
-1890
|
6
Årligen
|
pr 1,000 invånare
|
År 1860
|
År 1890
|
Nativitets-
öfverskott
|
Öfverskott af
inflyttade (-(-)
eller utflyt¬
tade (—)
|
Folkökning
|
Nativitets-
öfverskott
|
Öfverskott af
inflyttade eller
utflyttade
|
Folkökning
|
I.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hernösand ..................
|
3,511
|
5,789
|
1,197
|
+ 1,081
|
2,278
|
8,5
|
+ 7,7
|
16,2
|
Sundsvall.....................
|
4,432
|
13,215
|
3,086
|
+ 5,697
|
8,783
|
12,4
|
+ 22,9
|
35,3
|
Skön ..........................
|
1,775
|
11,587
|
3,988
|
+ 5,824
|
9,812
|
22,6
|
+ 33,o
|
55,6
|
Timrå..........................
|
1,457
|
4,598
|
1,411
|
-j- 1,730
|
3,141
|
17,7
|
+ 21,6
|
39,3
|
nässjö ........................
|
1,974
|
3,569
|
1,394
|
+ 201
|
1,595
|
17,6
|
+ 2,5
|
20,1
|
Häggdånger..................
|
988
|
1,090
|
308
|
|
- 206
|
102
|
9,8
|
- 6,6
|
3,2
|
Säbrå...........................
|
2,701
|
5,018
|
1,523
|
+ 794
|
2,317
|
13,3
|
+ 6,9
|
20,2
|
II.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Njurnnda ....................
|
3,050
|
7,381
|
2,769
|
|
- 1,562
|
4,331
|
18,9
|
+ 10,7
|
29,6
|
Tana..........................
|
2,067
|
3,358
|
1,281
|
|
10
|
1,291
|
15,8
|
+ 0,1
|
15,9
|
Selånger ....................
|
1,427
|
2,615
|
607
|
|
- 581
|
1,188
|
10,8
|
4“ 10,3
|
21,1
|
Sättna ........................
|
1,824
|
2,026
|
491
|
|
- 289
|
202
|
8,6
|
- 5,1
|
3,5
|
Indal ...........................
|
2,230
|
2,643
|
816
|
|
- 403
|
413
|
11,1
|
— 5,5
|
5,6
|
Ljustorp ....................
|
2,100
|
2,672
|
942
|
|
- 370
|
572
|
13,5
|
— 5,3
|
8,2
|
Alnö ..........................
|
1,106
|
5,135
|
1,779
|
+ 2,250
|
4,029
|
22,5
|
+ 28,5
|
51,o
|
Tynderö ...................
|
981
|
1,283
|
327
|
|
25
|
302
|
9,5
|
- 0,7
|
8,8
|
Stigsjö ........................
|
1,707
|
1,986
|
693
|
|
- 414
|
279
|
12,5
|
- 7,5
|
5,0
|
in.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högsjö ........................
|
1,536
|
2,479
|
839
|
+ 104
|
943
|
15,0
|
+ 1,9
|
16,9
|
Gudmundrå..................
|
2,004
|
5,869
|
2,224
|
+ 1,641
|
3,865
|
20,4
|
+ 15,1
|
35,5
|
Ytterlännäs......... .......
|
2,083
|
4,441
|
r 1,609
|
+ 749
|
2,358
|
17,2
|
+ 8,0
|
25,2
|
Hemsd ........................
|
451
|
440
|
174
|
|
- 185
|
11
|
12,4
|
— 13,2
|
0,8
|
Nora ..........................
|
2,517
|
2,916
|
848
|
|
- 449
|
399
|
10,7
|
- 5,7
|
5,0
|
Skog ..........................
|
708
|
• 893
|
251
|
|
66
|
185
|
10,3
|
- 2,7
|
7,6
|
Bjertrå ........................
|
1,502
|
3,809
|
1,272
|
+ 1,035
|
2,307
|
17,7
|
+ 1+1
|
32,1
|
Sammandrag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grupp I........................
|
16,838
|
44,866
|
12,907
|
+15,121
|
28,028
|
14,8
|
+ 17,4
|
32,2
|
Grupp II .....................
|
16,492
|
29,099
|
9,705
|
+ 2,902
|
12,607
|
14,9
|
+ 4,4
|
19,3
|
Grupp III....................
|
10,801
|
20,847
|
7,217
|
4- 2,829
|
10,046
|
16,1
|
+ 6,3
|
22,4
|
Summa
|
44,131
|
94,812
|
29,829
|
+20,852
|
50,681
|
15,1
|
+ 10,6
|
25,7
|
Deraf landsbygden ......
|
36,188
|
75,808
|
25,546
|
+14,074
|
39,620
|
16,1
|
+ 8,9
|
25,o
|
Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Tab. 3.
Taxeringsvärdet å fast egendom år 1891 (enligt taxeringsnämnderna).
Kommunerna
|
Taxerings-
värdet för all
fast egendom
|
Deraf
|
Af den till bevillning upp¬
förda fastigheten var
|
Uppförd till
bevillning
|
Bevillningsfri
|
Jordbruks¬
fastighet.
Tax.-värde
|
Annan
fastighet.
Tax.-värde
|
I.
|
Kronor
|
Kronor
|
Kronor
|
Kronor
|
Kronor
|
Hernösand ...................
|
7,297,400
|
6,118,000
|
1,179,400
|
677,800
|
5,440,200
|
Sundsvall................................
|
20,721,900
|
18,983,900
|
1,738,000
|
725,900
|
18,258,000
|
Skön......................................
|
4,716,800
|
4,582,300
|
134,500
|
1,379,000
|
3,203,300
|
Timrå ................................
|
2,354,800
|
2,272,800
|
82,000
|
1,219,500
|
1,053,300
|
Hässjö ....................................
|
1,854,100
|
1,770,600
|
83,500
|
1,196,400
|
574,200
|
Häggdånger.............................
|
648,800
|
610,600
|
38,200
|
603,300
|
7,300
|
Säbrå.......................................
|
3,514,417
|
3,027,317
|
487,100
|
2,081,317
|
946,000
|
II.
Njurunda ..............................
|
3,682,600
|
3,448,400
|
234,200
|
1,849,000
|
1,599,400
|
Tuna......................................
|
1,857,900
|
1,810,900
|
47,000
|
1,654,400
|
156,500
|
Selånger ..........................
|
2,055,600
|
2,014,100
|
41,500
|
1,876,600
|
137,500
|
Sättna ........:...........................
|
1,173,900
|
1,132,200
|
41,700
|
1,073,000
|
59,200
|
Indal .......................................
|
1,418,900
|
1,331,000
|
87,900
|
1,287,600
|
43,400
|
Ljustorp .........................v.......
|
1,243,350
|
1,181,400
|
61,950
|
1,141,600
|
39,800
|
Alnö ......................................
|
2,705,100
|
2,625,100
|
80,000
|
1,164,700
|
1,460,400
|
Tynderö .................................
|
672,600
|
642,300
|
30,300
|
624,500
|
17,800
|
Stigsjö ...................................
|
978,900
|
917,400
|
61,500
|
900,300
|
17,100
|
111.
|
|
|
|
|
|
Högsjö ....................................
|
1,336,150
|
1,250,750
|
85,400
|
899,100
|
351,650
|
Gudmundrå..............................
|
3,228,100
|
3,043,000
|
185,100
|
1,661,600
|
1,381,400
|
Ytterlännäs..............................
|
2,964,450
|
2,753,450
|
211,000
|
1,628,000
|
1,125,450
|
Hemsö ....................................
|
249,500
|
226,500
|
23,000
|
198,100
|
28,400
|
Nora .......................................
|
1,640,200
|
1,542,600
|
97,600
|
1,293,300
|
249,300
|
Skog .......................................
|
630,400
|
583,400
|
47,000
|
537,700
|
45,700
|
Bjertrå....................................
|
2,258,860
|
2,158,760
|
100,100
|
1,105,800
|
1,052,960
|
Sammandrag.
|
|
|
|
|
|
Grupp I ..............................
|
41,108,217
|
37,365,517
|
3,742,700
|
7,883,217
|
29,482,300
|
Grupp II .................................
|
15,788,850
|
15,102,800
|
686,050
|
11,571,700
|
3,531,100
|
Grupp III................................
|
12,307,660
|
11,558,460
|
749,200
|
7,323,600
|
4,234,860
|
Summa
|
69,204,727
|
64,026,777
|
5,177,950
|
26,778,517
|
37,248,260
|
Deraf landsbygden ..................
|
41,185,427
|
38,924,877
|
2,260,550
|
25,374,817
|
13,550,060
|
Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.
17
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
I
Uppskattade inkomster af kapital och arbete ar 1891. Tab. 4.
(Enligt taxeringsnämnderna.)
|
B* ^
pr a
o n
O B p
|
|
Deraf in
|
k o m s t af
|
—
|
*
Kommuner
|
uppskattade
äten af kapital
ch arbete
|
Kapital
|
Allmän tjenst
eller pension
|
Enskild tjenst
eller pension
|
Rörelse, yrke
* eller eljest
|
i.
|
Kronor
|
Kronor
|
Kronor
|
Kronor
|
Kronor
|
Hernösand ............................
|
2,519,620
|
132,090
|
394,455
|
147,080
|
1,845,995
|
Sundsvall................................
|
5,646,710
|
105,800
|
516,400
|
947,300
|
4,077,210
|
Skön .......................................
|
2,452,924
|
10,100
|
21,522
|
269,375
|
2,151,927
|
Timrå.......................................
|
1,305,180
|
5,050
|
14,830
|
97,450
|
1,187,850
|
Hässjö ....................................
|
448,600
|
11,080
|
16,900
|
51,550
|
369,070
|
Häggdånger............................
Säbrå ......................................
|
39,378
563,188
|
5,750
17,075
|
2,278
50,581
|
40,003
|
31,350
455,529
|
II.
Njurunda .................................
|
1,177,930
|
57,300
|
22,690
|
77,375
|
1,020,565
|
Tuna ....................................
|
84,700
|
8,950
|
21,650
|
16,000
|
38,100
|
Selånger ................................
|
88,750
|
9,250
|
10,850
|
2,000
|
66,650
|
Sättna ..................................
|
19,650
|
4,700
|
1,000
|
1,700
|
12,250
|
Indal .....................................
|
158,600
|
16,250
|
3,100
|
32,350
|
106,900
|
Ljustorp ................................
|
55,800
|
11,000
|
6,650
|
14,150
|
24,000
|
Alnö ......................................
|
978,600
|
4,875
|
11,635
|
126,275
|
835,815
|
Tynderö .................................
|
70,150
|
12,650
|
3,760
|
12,950
|
40,790
|
Stigsjö ...................................
|
38,855
|
11,900
|
4,305
|
1,500
|
21,150
|
in.
Högsjö ....................................
Gudmundrå............................
|
241,841
1,282,827
|
4,900
11,950
|
26,477
|
1,200
145,356
|
235,741
1,099,044
|
Ytterlännäs ..............................
|
778,085
|
24,040
|
48,608
|
152,368
|
553,069
|
Hemsö ...................................
Nora .....................................
|
50,730
196,390
|
1,000
7,450
|
15,350
|
18,650
|
49,730
154,940
|
Skog .......................................
Bjertrå ..................................
|
39,280
637,725
|
4,320
12,950
|
9,074
5,210
|
54,800
|
25,886
564,765
|
Sammandrag.
Grupp I ...............................
|
12,975,600
|
286,945
|
1,016,966
|
1,552,758
|
10,118,931
|
Grupp II ................................
|
2,673,035
|
136,875
|
85,640
|
284,300
|
2,166,220
|
Grupp III.................................
|
3,226,878
|
66,610
|
104,719
|
372,374
|
2,683,175
|
Summa
|
18,875,513
|
490,430
|
1,207,325
|
2,209,432
|
14,968,326
|
Deraf landsbygden .................
|
10,709,183
|
252,540
|
296,470
|
1,115,052
|
9,045,121
|
Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.
Bill. till Jtiksil. l\ot. 18114. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Häft.
3
18 Motioner i Andra Kammaren, K:o 41.
Tab. 5.
Åker, äng och skog.
Kommuner
|
Hela ytvidden land
|
Deraf
|
I % af hela ytvidden
utgjorde
|
Odlad jord
|
Naturlig äng
|
Skogbärande
mark
|
Annan mark
|
Odlade jorden
|
Ängen
|
Skogen
|
i.
|
Hektar
|
Hektar
|
Hektar
|
Hektar
|
Hektar
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Hernösand ..........................
|
3,857
|
558
|
85
|
2,000
|
1,214
|
14
|
2
|
52
|
Sundsvall..............................
|
2,211
|
289
|
145
|
444
|
1,333
|
13
|
7
|
20
|
Skön ....................................
|
4,722
|
1,086
|
550
|
3,000
|
86
|
23
|
12
|
64
|
Timrå...................................
|
10,064
|
1,137
|
395
|
6,551
|
1,981
|
11
|
4
|
65
|
Hässjö ................................
|
15,370
|
1,187
|
1,400
|
10,829
|
1,954
|
8
|
9
|
70
|
Häggdånger...........................
|
9,559
|
334
|
650
|
7,740
|
835
|
4
|
7
|
81
|
Säbrå....................................
|
22,545
|
1,578
|
1,222
|
17,409
|
2,336
|
7
|
5
|
77
|
II.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Njurunda .............................
|
29,665
|
1,623
|
1,850
|
19,450
|
6,742
|
5
|
6
|
66
|
Tuna ...................................
|
20,949
|
1,315
|
1,200
|
16,200
|
2,234
|
6
|
6
|
77
|
Selånger ..............................
|
14,538
|
2,068
|
650
|
9,450
|
2,370
|
14
|
4
|
65
|
Sättna ................................
|
21,076
|
1,960
|
834
|
13,593
|
4,689
|
9
|
4
|
64
|
Indal .................................
|
29,159
|
1,080
|
1,300
|
21,150
|
5,629
|
3
|
4
|
73
|
Ljustorp .............................
|
46,143
|
1,298
|
1,650
|
39,000
|
4,195
|
3
|
4
|
85
|
Alnö ...................................
|
6,933
|
780
|
650
|
4,800
|
703
|
11
|
9
|
69
|
Tynderö.................................
|
5,240
|
691
|
541
|
3,061
|
947
|
13
|
10
|
58
|
Stigsjö .................................
|
19,658
|
998
|
718
|
12,340
|
5,602
|
5
|
4
|
63
|
111.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högsjö .................................
|
21,237
|
807
|
576
|
14,808
|
5,046
|
4
|
3
|
70
|
Gudmundrå...........................
|
20,464
|
1,012
|
400
|
16,515
|
2,537
|
5
|
2
|
81
|
Ytterlännäs .........................
|
21,521
|
826
|
320
|
18,000
|
2,375
|
4
|
1
|
84
|
Hemsö ...............................
|
5,226
|
177
|
55
|
4,007
|
987
|
3
|
1
|
77
|
Nora ....................................
|
16,783
|
968
|
480
|
12,960
|
2,375
|
6
|
3
|
77
|
Skog ...................................
|
5,767
|
503
|
200
|
4,330
|
734
|
9
|
3
|
75
|
Bjertrå ................................
|
12,871
|
1,010
|
600
|
10,977
|
284
|
8
|
5
|
85
|
Sammandrag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grupp I ..............................
|
68,328
|
6,169
|
4,447
|
47,973
|
9,739
|
9
|
7
|
70
|
Grupp II ..............................
|
193,361
|
11,813
|
9,393
|
139,044
|
33,111
|
6
|
5
|
72
|
Grupp III..............................
|
103,869
|
5,303
|
2,631
|
81,597
|
14,338
|
5
|
3
|
79
|
Summa
|
365,558
|
23,285
|
16,471
|
268,614
|
57,188
|
6
|
5
|
73
|
Deraf landsbygden ...............
|
359,490
|
22,438
|
16,241
|
266,170
|
54,641
|
6
|
5
|
74
|
Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41. 19
Tab. 6.
Skörden af spanmål och rotfrukter m. m.
|
O
CD
|
|
Skörd
|
år 18
|
9 0
|
|
Kommuner
|
1 jord pr 100
invånare
|
W
CBO
CKJ
|
Korn
|
Hafre
|
Potatis
|
Andra rot¬
frukter
|
£
5*
|
I.
|
Hektar
|
Hektol.
|
Hektol.
|
Hektol.
|
Hektol.
|
Hektol.
|
Kilogram
|
Hernösand .................................
|
10
|
46
|
1,739
|
594
|
4,903
|
2,355
|
_
|
Sundsvall.......................................
|
2
|
80
|
1,050
|
471
|
2,000
|
100
|
200
|
Skön .............................................
|
9
|
640
|
2,625
|
1,280
|
3,150
|
—
|
—
|
Timrå ........................................
|
25
|
390
|
2,860
|
1,450
|
8,900
|
150
|
—
|
Hässjö ........................................
|
33
|
275
|
4,000
|
1,550
|
10,000
|
50
|
1,000
|
Häggdånger....................................
|
31
|
58
|
2,790
|
580
|
4,600
|
35
|
400
|
Säbrå.............................................
II.
|
31
|
942
|
12,000
|
1,500
|
12,500
|
390
|
600
|
Njurunda ......................................
|
22
|
780
|
8,200
|
8,000
|
10,000
|
—
|
—
|
Tuna............................................
|
39
|
870
|
4,620
|
5,040
|
7,140
|
55
|
5,000
|
Selånger ......................................
|
79
|
720
|
4,800
|
6,000
4,110
|
7,000
|
300
|
—
|
Sättna ..........................................
|
97
|
475
|
3,100
4,573
|
6,740
|
—
|
1,600
|
Indal .........................................
|
41
|
340
|
3,630
|
8,405
|
_
|
—
|
Ljustorp ..................................
|
49
|
656
|
4,785
|
1,425
1,560
|
4,012
|
—
|
800
|
Alnö ...........................................
|
15
|
250
|
2,544
|
7,380
|
222
|
200
|
TynderÖ .......................................
|
54
|
112
|
2,328
|
673
|
6,527
|
—
|
1,100
|
Stigsjö .......................................
in.
|
50
|
496
|
5,200
|
600
|
10,000
|
50
|
800
|
Högsjö ......• .................................
|
33
|
398
|
2,330
|
525
|
2,800
|
75
|
600
|
Gudmundrå...................................
|
17
|
320
|
4,680
|
1,884
|
5,286
|
131
|
1,000
|
Ytterlännäs ...........r........................
|
19
|
480
|
6,500
|
2,750
|
6,400
|
145
|
1,000
|
Hemsö .....................................
|
40
|
16
|
744
|
403
|
2,911
|
48
|
100
|
Nora ............................................
|
33
|
990
|
6,912
|
1,325
|
7,183
|
136
|
2,800
|
Skog ..........................................
|
56
|
272
|
2,940
|
385
|
2,800
|
55
|
600
|
Bjertrå ..........................................
Sammandrag.
|
27
|
675
|
6,500
|
3,000
|
7,000
|
200
|
400
|
Grupp I .....................................
|
14
|
2,431
|
27,064
|
7,425
|
46,053
|
3,080
|
2,200
|
Grupp II ......................................
|
41
|
4,699
|
40,150
|
31,038
|
67,204
|
627
|
9,500
|
Grupp III.....................................
|
25
|
3,151
|
30,606
|
10,272
|
34,380
|
790
|
6,500
|
Summa
|
25
|
10,281
|
97,820
|
48,735
|
147,637
|
4,497
|
18,200
|
Deraf landsbygden ........................
|
30
|
10,155
|
95,031
|
47,670
|
140,734
|
2,042
|
18,000
|
Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Antalet underhållna kreatur.
Tab. 7.
|
71
O
|
Hela
|
ntalet vid 1890 års slut
|
under]
|
å 11 n a
|
Kommuner
|
t—»
O
O
|
tn
gs
|
O
|
|
cl
8*7* 0» -3
|
^3
po
|
" re
|
00
AQ
|
-
|
5’
<
JOO
B
CO
re
|
g »
o
o
er
|
5"
s §
er
|
71
O
»-*
|
S o g
' £•§■
|
O
O
er
p
3
|
tel re
D *1
'p o
- g.
|
3. e3
ce
p o
•* re
er
|
I.
Hernösand............................
|
8
|
146
|
8
|
458
|
40
|
113
|
99
|
103
|
Sundsvall ...........................
|
2
|
630
|
4
|
300
|
40
|
80
|
40
|
100
|
Skön.....................................
|
6
|
307
|
25
|
700
|
105
|
350
|
100
|
150
|
Timrå ...................................
|
15
|
182
|
8
|
680
|
no
|
300
|
—
|
190
|
Hässjö..................................
|
20
|
240
|
12
|
700
|
150
|
740
|
40
|
160
|
HSggdånger ...........................
|
44
|
122
|
13
|
480
|
130
|
450
|
75
|
65
|
Säbrå ....................................
|
34
|
468
|
40
|
1,700
|
140
|
900
|
230
|
390
|
II.
|
|
|
|
|
|
|
|
365
|
Njurunda ..............................
|
14
|
430
|
37
|
1,050
|
240
|
945
|
29
|
Tima ....................................
|
42
|
465
|
40
|
1,415
|
272
|
1,250
|
no
|
255
|
Selånger................................
|
33
|
278
|
23
|
875
|
220
|
497
|
—
|
60
|
Sättna...................................
|
39
|
283
|
14
|
785
|
140
|
615
|
3
|
74
|
Indal .................................
|
31
|
241
|
11
|
825
|
293
|
1,117
|
161
|
174
|
Ljustorp ...............................
|
36
|
243
|
27
|
975
|
220
|
1,050
|
30
|
145
|
Alnö.....................................
|
11
|
172
|
10
|
560
|
60
|
370
|
20
|
175
|
Tynderö..............................
|
44
|
112
|
12
|
569
|
114
|
685
|
44
|
60
|
Stigsjö .................................
|
33
|
243
|
17
|
650
|
220
|
1,200
|
125
|
120
|
111.
|
|
|
|
|
|
|
|
95
|
Högsjö.................................
|
23
|
187
|
18
|
582
|
124
|
620
|
115
|
Gudmundrå ...........................
|
15
|
289
|
37
|
900
|
226
|
945
|
130
|
164
|
Ytterlännfts .......................
|
23
|
321
|
35
|
1,035
|
194
|
426
|
108
|
116
|
Hemsö..................................
|
37
|
42
|
7
|
162
|
40
|
150
|
10
|
62
|
Nora.....................................
|
27
|
225
|
38
|
786
|
226
|
652
|
26
|
227
|
Skog....................................
|
41
|
120
|
18
|
365
|
70
|
260
|
30
|
85
|
Bjertrå....................................
|
18
|
225
|
28
|
670
|
90
|
500
|
15
|
200
|
Sammandrag.
|
|
|
|
|
|
2,933
|
584
|
1,158
|
Grupp I ................................
|
11
|
2,095
|
no
|
5,018
|
715
|
Grupp II.............................
|
26
|
2,467
|
191
|
7,704
|
1,779
|
7,722
|
522
|
1,428
|
Grupp III ...........................
|
22
|
1,409
|
181
|
4,500
|
970
|
3,553
|
434
|
949
|
Summa
|
18
|
5,971
|
482
|
17,222
|
3,464
|
14,208
|
1,540
|
3,535
|
Deraf landsbygden..................
|
22
|
5,195
|
470
|
16,464
|
3,384
|
14,015
|
1,401
|
3,332
|
Vidimeras. Ex officio :
A. Asker.
Motioner i Andra Kammaren N:o 41.
21
Tab. 8.
Utförseln af de förnämsta slagen af oarbetade trävaror under åren 1871—1891.
Ärliga medeltal
|
Hela rikets
utförsel
|
Deraf från
Sundsvall och
Hernösand
|
Nemligen
|
Sundsvalls
och Hernö-
sands utförsel
i procent af
rikets
|
från
Sundsvall
|
från
Hernösand
|
Bräder och plankor.
|
Kubikmeter
|
Kubikmeter
|
Kubikmeter
|
Kubikmeter
|
«ä
Procent
|
1871—75................................
|
2,224,759
|
712,086
|
361,604
|
350,482
|
32,o
|
1876—80...............................
|
2,619,474
|
899,460
|
449,266
|
450,194
|
34,3
|
1881—85................................
|
3,247,987
|
1,230,010
|
636,113
|
593,897
|
37,9
|
1886-90 .............................
|
3,755,209
|
1,532,734
|
826,920
|
705,814
|
40,8
|
Bräd- och plankstump.
|
|
|
|
|
|
1871—75:.............................
|
104,498
|
55,364
|
34,736
|
20,628
|
53,o
|
1876-80.................................
|
143,201
|
71,732
|
43,132
|
28,600
|
50,i
|
1881—85.............................
|
217,921
|
122,846
|
77,530
|
45,316
|
56,4
|
1886-90.................................
|
283,362
|
149,615
|
98,666
|
50,949
|
52,8
|
Timmer, master och spiror.
|
|
|
|
|
|
1871-75...........................
|
152,988
|
100,010
|
68,148
|
31,862
|
65,4
|
1876—80'............«.................
|
149,271
|
124,363
|
98,031
|
26,332
|
83,3
|
1881—85..............................
|
189,284
|
168,789
|
143,765
|
25,024
|
89,2
|
1886-90................................
|
187,936
|
158,225
|
123,081
|
35,144
|
84,2
|
Bjelkar och sparrar.
|
|
|
|
|
|
1871—75 ..............................
|
443,334
|
192,258
|
185,334
|
6,924
|
43,4
|
1876—80................................
|
374,457
|
155,328
|
146,308
|
9,020
|
41,5
|
1881—85.................................
|
392,387
|
135,980
|
130,092
|
5,888
|
34,7
|
1886-90...............................
|
281,378
|
84,770
|
79,388
|
5,382
|
30,i
|
Tillsammans:
|
|
|
|
|
|
1871-75................................
|
2,925,579
|
1,059,718
|
649,822
|
409,896
|
36,2
|
1876—80 .............................
|
3,286,403
|
1,250,883
|
736,737
|
514,146
|
38,i
|
1881—85................................
|
4,047,579
|
1,657,625
|
987,500
|
670,125
|
41,o
|
1886-90...............................
|
4,507,885
|
1,925,344
|
1,128,055
|
797,289
|
42,7
|
Vidimeras. Ex oflicio:
A. Asker.
22
Motioner i Andra Kammaren N:o 41.
Tab. 9.
Sågverken åren 1881—85 och 1886—1890.
|
Sågverkets namn
|
Antal försågade timmer
i medeltal åren
|
|
|
1881—1885
|
1886—1890
|
|
Inom hithörande kommuner i Ångermanland:
|
Stycken
|
Stycken
|
Ulfviks ångsåg...............................................................
|
80,366
|
86,000
|
Svartviks
|
» ................
|
10,500
|
25,400
|
Hollänge
Saltviks
|
2> .....
» ...........
|
—
|
9,363
66,333
166,400
|
Sandvikens
|
» ..............
|
133,457
|
Kramfors
|
» .........................................................................
|
280,794
|
374,651
|
Brun ne
|
» ......
|
80,000
|
81,352
|
Björknäs
|
» ..........
|
53,453
|
104,831
|
Svanö
|
» it ...............................................................
|
95,561
|
100,126
|
Strömnäs
|
» ...............................................................
|
115,500
|
148,335
|
Sprängsvikens ångsåg ...................................................................
|
125,000
|
160,890
|
r rand
|
» ............................................................
|
|
128,899
|
Ram viks
|
» ........
|
') 22,786
|
52,158
|
Ramviks bolags » ...................................................................
|
80,000
|
111,701 I
|
Ro
|
» ..................................................................
|
90,000
|
119,651
|
Dals
|
» ..........................
|
80,000
|
* 130,305
|
Abords
|
» ............................................................
|
2) 49,571
|
Bollsta
|
» ........... ........................... ............. .
|
225,000
|
281,622
|
Wäija
|
» .......................................................
|
106,000
|
128,036
|
Rossö
|
» ........................................
|
50,000
|
148,369
|
Nylands
|
» .............................................
|
74,425
|
Kungsgården—Mariebergs ångsåg .................................................
|
170,000
|
192,400
|
bände)
|
angsag.........................................................................
|
84,500
|
127,413
|
Lugn viks
|
» ...........................................................
|
95,175
|
197,449
|
Köi ja
|
» .............................................
|
162,140
|
170,800
|
Locknö
|
» ...............................
|
15,000
|
__
|
Fröks
|
» .................................
|
20,000
|
64,133
|
Hernösands
|
» ............................................................
|
187,265
|
Aspnäs
Hellgums
|
vattensåg....................................................
» ..................
|
|
280
4,703
|
Nässlands
|
» .................
|
430
|
Ramsås
|
» .......................
|
|
7,400
620
|
Yestersjälands » ...............................................
|
535
|
*) Uppgiften omfattar endast år 1885. — 2) Uppgiften omfattar endast år 1890.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
23
Sågverkets namn
|
Antal försSgade timmer
i medeltal åren
|
|
1881—1886
|
1886—1890
|
o
Ams vattensåg......................................................................
|
Stycken
|
Stycken
280
|
Älands » . .
|
395
|
320
|
Brunne »
|
|
2,901
|
Björsta »
|
|
600
|
Hörnäs » ...............................................
|
|
600
|
Mjö vattnets »
|
|
3,200
|
Nästvattnets »
|
1,200
|
980
|
Östby »
|
670
|
Bäcklands »
|
|
300
|
Flattoms »
|
|
48
|
Angsta » .....
|
|
2,450
|
Delångers » . .
|
|
864
|
Nyeds » ...
|
|
14,500
|
Eds » ...
|
|
1,180
|
Forseds »
|
|
9,370
|
Herrsjö »
|
|
165
|
Majaåns » ...... ,
|
|
8,009
720
|
Sehls »
|
|
Bålsjö »
|
|
20,579
|
Strinne »
|
|
745
|
Bölesta »
|
|
8
|
Gråta »
|
|
38
|
Hohls »
|
|
11,753
|
Löfviks » ....
|
|
63
|
Ramsta »
|
|
96
|
Salteå »
|
|
7,587
|
Östanå »
|
|
65
|
Byns » .....
|
|
200
|
Öije »
|
1,650
|
1,389
|
Östanviks » ..........
|
155
|
By » ........................................................................
|
650
|
516
|
Klappnäs » ...........
|
800
|
100
|
Mälands » ..................................
|
|
50
|
Träsks » ................................
|
|
2,740
|
Inom hithörande kommuner i Medelpad:
Svartviks ångsåg.......................................................................
|
405,000
|
370,187
|
Klampenborgs » ........................................................................
|
127,861
|
174,662
|
Stockviks » ........................................................................
|
|
125,941
|
Nyhamns » ......................................................................
|
74,065
|
171,493
|
24 Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Sågverkets namn
|
Antal försåg
i mede]
1881—1885
|
ade timmer
tal åren
1886—1890
|
%
|
Stycken
|
Stycken
|
Essviks ångsåg............................................................................
|
66,094
|
») 121,907
|
Juniskärs » ...........................................................................
|
47,666
|
46,322
|
Vaple » ............................................................................
|
89,892
|
—
|
Kubikenborgs och Hörningsholms ångsåg.........................................
|
234,414
|
2)247,911
|
Vindskärsvarfs ångsåg....................................................................
|
52,340
|
3) 30,566
|
Mons » ..................................................................
|
187,546
|
223,453
|
Byns » .....................................................................
|
214,658
|
246,301
|
Ortvikens » ................................................................
|
138,440
|
208,600
|
Tunadals » ..................................................................
|
211,794
|
210,272
|
Sunds och Nyviks » ....................................................................
|
223,417
|
220,958
|
Skönviks och Östrands ångsåg......................................................
|
439,114
|
499,699
|
Vifstavarfs ångsåg........................................................................
|
214,201
|
259,536
|
Fagerviks » ...........................................................................
|
120,896
|
188,824
|
Myrnäsets » .........................................................................
|
25,466
|
|
Alafors » ..........................................................................
|
100,000
|
127,094
|
Söråkers » ........................................................................
|
69,875
|
4) 98,920
|
Söråkers nya » ...........................................................................
|
|
5) 100,000
|
Nacka » ......................................................................
|
21,716
|
68,213
|
Eriksdals » .........................................................................
|
132,381
|
131,543
|
Hofvids » ......................................................................
|
83,838
|
142,989
|
Johannisviks » ...........................................................................
|
66,787
|
53,515
|
Rödestrands » ................................ ....................
|
69,154
|
|
Wii » ...........................................................................
|
46,090
|
56,653
|
Alviks » ...........................................................................
|
44,262
|
76,390
|
Strands » ........................................................................
|
175,302
|
176,307
|
Gustafsbergs » ......................................................................
|
183,483
|
168,360
|
Carlsviks » .........................................................................
|
72,244
|
109,502
|
Summa
|
|
8,250,240
|
') Uppgiften omfattar endast åren 1887—1890. — 2) Uppgiften omfattar åren 1886—1889. 1890 för¬
sågades vid Kubikenborg ensamt 271,776 timmer samt vid Ilörningsholm 58,088 timmer. — 3) Uppgiften om¬
fattar endast åren 1886—1887. — 4) Uppgiften omfattar endast åren 1888—1890. — 6) Approximativ uppgift.
Vidimeras. Ex officio:
A. Aslcer.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
25
Tab. 1 .
Tulluppbörden åren 1871—1890.
|
Sundsvall
|
Hernösand
|
T Usamraans
|
|
Kronor
|
Kronor
|
Kronor
|
År 1871 ....................................
|
276,296
|
60,487
|
336,763
|
> 1872 .............
|
309,413
|
88,565
|
397,978
|
» 1873 ........................................
|
405,345
|
100,491
|
505,836
|
» 1874 .......................
|
390,924
|
68,258
|
468,182
|
» 1875 ........................ *
|
334,717
|
76,327
|
411,044
|
År 1876 ...........................................
|
453,607
|
61,787
|
515,394
|
» 1877 .................................
|
406,282
|
100,161
|
506,443
|
» 1878 ........................
|
431,806
|
87,270
|
519,076
|
» 1879 ...............................
|
402,673
|
76,448
|
479,121
|
» 1880 ..............................
|
623,455
|
119,417
|
742,872
|
År 1881 ...............................................
|
636,802
|
102,811
|
739,613
|
» 1882 .....................
|
721,406
|
118,239
|
839,645
|
» 1883 ..........................
|
870,826
|
138,391
|
1,009,217
|
» 1884 ......................
|
1,089,596
|
172,707
|
1,262,303
|
» 1885 ...............................
|
904,820
|
91,042
|
995,862
|
År 1886 .........................................
|
940,206
|
129,787
|
1,069,993
|
» 1887 ..............................
|
846,188
|
128,905
|
973,093
|
» 1888 ...........................
|
1,528,708
|
161,123
|
1,689,831
|
» 1889 ....................
|
1,811,097
|
266,654
|
2,077,751
|
» 1890 .........................................•..............
|
1,781,400 |
|
278,424
|
2,059,824
|
Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.
Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 12 luft.
i
26
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Tab. 11.
Sammanlagda tontalet af in- och utklarerade fartyg åren 1876—90.
|
Snndsvall
|
Hernösand
|
Tillsammans
|
|
Tonn
|
Tonn
|
Tonn
|
År 1876 ........................................................
|
745,522
|
423,864
|
1,159,386
|
» 1877 .......................................................
|
778,424
|
487,336
|
1,265,760
|
» 1878 .........................................................
|
662,518
|
436,496
|
1,099,014
|
» 1879 .............................................
|
684,186
|
506,870
|
1,191,056
|
» 1880 .......................................................
|
813,161
|
471,962
|
1,185,123
|
År 1881 ........................................................
|
759,964
|
467,781 ■
|
1,227,745
|
» 1882 .......................................................
|
889,326
|
588,096
|
1,477,422
|
» 1883 ........................................................
|
1,003,945
|
606,235
|
1,610,180
|
» 1884 ......................................................
|
884,977
|
495,963
|
1,380,940
|
» 1885 .........................................................
|
861,489
|
529,497
|
1,390,986
|
År 1886 .......................................................
|
807,027
|
497,810
|
1,304,837
|
» 1887 ........................................................
|
860,013
|
558,150
|
1,418,163
|
> 1888 ........................................................
|
974,086
|
627,190
|
1,601,276
|
» 1889 ........................................................
|
881,522
|
617,775
|
1,499,297
|
» 1890 .........................................................
|
876,251
|
635,912
|
1,512,163
|
Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
27
Bil. 2.
Trafikberäkning för jernväg mellan Hernösand och Sundsvall.
Litt. A. Tabell öfver afstånd mellan de föreslagna stationerna och håll¬
platserna å Hernösand—Sundsvalls jernväg.
Litt. B. Trafikberäkning för Hernösand—Sundsvalls jernväg; beräknad
inkomst per år.
Litt. C. Trafikberäkning för Hernösand—Sundsvalls jernväg; beräknade
utgifter för drift och underhåll per år under förutsättning, att
jernvägen trafikeras såsom statsbana.
Litt. D. Upplysande förklaringar till dessa trafikberäkningar.
På uppdrag af Kong! Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands
län upprättad af
I. A. örtendahl.
År 1893.
28
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Litt. A.
Tabell öfver afstånd mellan de föreslagna stationerna och hållplatserna å
Herrösand—Sundsvalls jernväg.
Nåck sta
Hernösand
|
|
|
|
|
|
Antjern
|
12
|
|
|
|
|
|
Bye
|
7
|
19
|
|
|
|
|
Söråker
|
9,5
|
16,5
|
28,5
|
|
|
|
Fjöl
|
7
|
16,5
|
23,5
|
35,5
|
|
|
Vifsta
|
9
|
16
|
25,5
|
32,5
|
44,5
|
|
Filland
|
10
|
19
|
26
|
35,5
|
42,5
|
54,5
|
Tivoli
|
6,5
|
16,5
|
25,5
|
32,5
|
42
|
49
|
61
|
2,5
|
9
|
19
|
28
|
35
|
44,5
|
51,5
|
63,5
|
Beräkning af tåg- och vagnkilometer per år.
127 tågkilometer
127 »
per dag 254 tågkilometer.
Tågkilometer af ordinarie tåg per år..................................................................... 92,710
För transport af timmer till linien Nacksta—Yifsta beräknas 2:ne tåg dagligen
under 150 dagar i båda rigtningar ............................................................... 11,400
Persontrafiken å linien Nacksta—Vifsta anses böra bestridas med ångvagnar samt
6 ångvagnståg i hvarje rigtning; per dag 228 ångvagnskilometer eller per år
tågkilometer ...................................................................................................... 83,220
Summa tågkilometer 187,380.
Ordinarie tåg Nacksta—Hernösand 2:ne tåg dagligen
Hernösand—Nacksta 2:ne » »
De ordinarie persontågen beräknas föra i medeltal 4 person- och
6 godsvagnar............................................................................
De ordinarie godstågen beräknas föra i medeltal 1 person- och 15
godsvagnar ......................................................................
|
Kilometer
|
Personvagn
|
Godsvagn
|
185,430
46,375
|
278,250
695,625
228,000
|
De extra godstågen mellan Nacksta och Vifsta beräknas föra i
medeltal 20 godsvagnar .................
|
Angvagnstågen utgöra per år........................................................
Summa
|
83,220
|
315,025
|
1,201,875
|
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
29
Litt. B.
Trafikberäkning för Hernösand—Sundsvalls jernväg.
Beräknad trafikinkomst per år.
|
Antal per
|
Person-
|
|
|
|
kilometer
|
Resande.
|
|
|
|
Hernösand—Antjern ...........................................................
|
50
|
18,250
|
219,000
|
Antjern—Bye.......................................................................
|
30
|
10,950
|
76,650
|
Bye—Söråker.......................................................................
|
30
|
10,950
|
104,025
|
Söråker—Fjäl .....................................................................
|
60
|
21,900
|
153,300
|
Fjäl—Yifsta .....................................................................
|
60
|
21,900
|
197,100
|
Vifsta—Filland *)..................................................................
|
400
|
146,000
|
1,460,000
|
Filland—Tivoli **) ..............................................................
|
500
|
182,500
|
1,186,250
|
Tivoli—Nacksta.....................................................................
|
20
|
7,300
|
18,250
|
Summa personkilometer
|
—
|
|
3,414,575
|
|
Kronor
|
Efter beräkning af 1 resande i 2:dra klass mot 6 resande i
3:dje klass blir medelafgiften per personkilometer enligt
den för statens jern vägar gällande taxan 3 kronor 75 öre
och sålunda hela inkomsten för 3,414,575 personkilometer
Resgods och post................................................................
Paket- och ilgods å 80 kronor per bankilometer.................
|
|
—
|
128,047
7,684
4,880
|
Fraktgods:
Timmer:
250,000 st. från Bräcke till Yifsta varf, Östrand, Skönvik,
Sund och Johannedal å 16 öre per timmer............
80,000 st. från Bräcke till Tunadal, Ortviken och Heffners
å 4 öre per timmer................................................
|
30,000
3,200
|
|
|
330,000 timmer eller 100,000 tonn ....................................
|
|
33,200
|
|
Sågadt virke:
266 standard från Torpshammar till Söråker. Linien Nack¬
sta—Söråker, fraktandel.............................................
|
616
|
|
|
Transport
|
616
|
33,200
|
140,611
|
*) Inberftknade personplattformer vid Östrand, Skönvik, Sund och Johannedal
**) Inberäknade personplattformer vid Tunadal och Heffners.
30
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
>
|
Kronor
|
Transport
170 standard från Bräcke till Söråker. Linien Nacksta—
Söråker, fraktandel................................................
147 standard från Gällö till Fjäl. Linien Nacksta—Fjäl,
fraktandel ..................................................................
5,636 standard från Stafre till Yifsta (Skönvik). Linien
Nacksta—Yifsta, fraktandel .......................................
1,882 standard från Stafre tiil Filland (Sund). Linien Nack¬
sta—Filland, fraktandel .............................................
|
616
207
113
4,572
791
|
33,200
|
140,611
|
8,101 standard å 3,200 kilogram per standard = 25,923 tonn
å 0,2 4 3 kronor .......................................................
|
|
6,299
|
|
Träkol:
|
|
|
|
14,000 läster från Filland till Nacksta å 0,2 6 kronor ........
38,600 » » Yifsta » » å 0,58 » .........
|
3,640
22,388
|
|
|
16,043 tonn å 3,2 7 8 kronor................................................
|
|
26,028
|
|
Bomull, garn, väfnader och diverse
|
|
|
|
(såsom frö, färger, glas, oljor, papper, porslin, maskingods,
såpa, tvål samt tobak m. m.): 14,840 tonn å 1,5 99 kronor
|
23,729
|
|
|
Bränvin och maltdrycker:
|
|
|
|
6,532 tonn å 1,28 9 kronor ................................................
|
8,421
|
|
|
Fisk, matvaror, rotfrukter, spanmål m. m.:
13,672 tonn å 1,499 kronor...............................................
|
19,494
|
|
|
Specerier, socker, sirap, salt m. m.:
|
|
|
|
16,882 tonn å 2,406 kronor...............................................
|
40,619
|
|
|
Hudar, skinn, kalk, gödningsämnen, jern, stenkol,
koks m. m.:
|
|
|
|
5,746 tonn å 2,6 9 8 kronor ................................................
|
15,502
|
107,765
|
|
Tillsammans 199,638 tonn fraktgods ...................................
|
|
|
173,292
|
Lefvande djur, telegramporto och diverse inkomster..............
|
|
|
6,097
|
Summa
|
|
|
320,000
|
Trafikinkomst per år och bankilometer
Dito per tågkilometer ...........
Kr. 5,000: —.
» 1: 71.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
31
lönn
|
Tonnkilo¬
meter
|
Kronor
|
Kronor
|
5,116
|
61,392
|
2,191
|
15,337
|
2,110
|
20,045
|
3,628
|
25,396
|
9,206
|
82,854
|
26,750
|
267,500
|
21,664
|
140,816
|
3,050
|
76,250
|
76,000
|
1,444,000
|
24,000
|
216,000
|
1,395
|
48,825
|
471
|
13,188
|
18,035
|
342,665
|
6,022
|
54,198
|
199,638
|
2,808,516
|
Inkomst för fraktgods per tonnkilometer:
Mellan
|
Hernösand och
|
Antjern
|
12 kilometer
|
»
|
Antjern
|
|
Bye„
|
7
|
»
|
»
|
Bye
|
|
Söråker
|
9,5
|
»
|
|
Söråker
|
|
Fjäl
|
7
|
|
|
Fjäl
|
|
Vifsta
|
9
|
|
»
|
Vifsta
|
|
Filland
|
10
|
|
»
|
Filland
|
»
|
Tivoli
|
6,5
|
»
|
»
|
Tivoli
|
»
|
Nacksta
|
2,5
|
»
|
Timmer mellan Nacksta och Vifsta 19 kilometer ........
» » » » Filland 9 » ......
Sågadt virke mellan Nacksta och Söråker 35 kilometer.
» » » » Fjäl 28 »
» » » » Vifsta 19 »
» » » » Filland 9 »
Summa
Efter en inkomst för fraktgods af 173,292 kronor blir medelafgiften per tonnkilometer
0,62 öre.
Östersund i augusti 1893.
I. A. Örtendahl.
32
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Litt. C.
Trafikberäkning för Hernösand—Sundsvalls jernväg.
Beräknade utgifter för drift och underhåll per år under förutsättning att
jernvägen trafikeras såsom statsbana.
|
|
K r o
|
n o r
|
Banafdelningen.
|
|
|
2 hallmästare å 918 Kr........................................
|
|
1,836
|
|
18 banvakter å 528 » .......................................
|
|
9,504
|
|
Grindvakter och extra arbetare..............................
|
|
5,780
|
|
Underhåll af husbyggnader och spårvexlar ............
Underhåll af signaler och stängsel samt materialie-
|
och inventarie-
|
6,680
|
|
förbrukning, snöskottning och tillfälliga utgifter
|
|
9,480
|
|
113 räler, 260 skarfjern och 520 bultar i reserv
|
|
3,120
|
36,400
|
Trafikafdelningen.
|
|
|
|
För begagnande af Hernösands station .................
|
|
1,200
|
|
Antjems hållplats:
|
|
|
|
1 stationskarlsförman.............................................
|
|
1,086
|
|
Bye hållplats:
|
|
|
|
1 stationskarlsförman.............................................
|
|
1,086
|
|
Söråker hållplats:
|
|
|
|
1 stationskarlsförman.............................................
|
|
1,086
|
|
Fjät station:
|
|
|
|
1 stationsmästare .................................................
|
...... Kr. 1,080
|
|
.
|
1 stationskarl ........................................................
|
...... » 618
|
1,698
|
|
Vifsta station:
|
|
|
|
1 stationsinspektor.................................................
|
...... Kr. 2,100
|
|
|
1 stationskarlsförman ..........................................
|
...... » 1,086
|
|
|
2 stationskarlar å 618 Kr.....................................
|
...... » 1,236
|
4,422
|
|
Fillands station:
|
|
|
1 stationsmästare ..................................................
|
...... Kr. 1,080
|
|
|
1 stationskarl.........................................................
|
..... v 618
|
1,698
|
|
|
Transport
|
12,276
|
36,400
|
Motioner i Andra Kammaren, Ko 41.
33
|
K r 0
|
n 0 r
|
Transport
|
12,276
|
36,400
|
Tivoli station:
1 stationsmästare .................................. Kr \ 080
1 kontorsbiträde................,...................................... » 1000
1 stationskarl...................................... » ’618
|
2,698
|
Nacksta station:
1 stationsmästare ........................................................ Kr. 1,080
2 stationskarlar å 618 Kr........................................... » 1*236
2 konduktörer å 1,400 » » 2 800
2 d:o å 1,260 s» » 2*520
2 packmästare å 900 » » 1*800
2 bromsare å 720 » » 1*440
|
10,876
|
|
Materialie- och inventarieförbrukning å stationer och tåg samt till¬
fälliga utgifter .........................................................................
|
8,350
|
34,200
|
Maskinafdelningen.
2 lokomotivförare ä 1,800 Kr..................
|
3,600
|
|
4 eldare (hvaraf 2:ne tjenstgöra såsom ångvagnsförare) å 1,500 Kr.
|
6,000
|
|
Tillkommer åt lokomotivpersonalen för stationstjenst, nattjenst och
inqvartering 10 % af ofvanstående aflöning .............................
|
960
|
|
Bränsle för 106,300 lokomotivkilometer å 10 kg. = 106 tonn
å Kr. 13,20 .............
|
1,399
|
|
83,220 ångvagnskilometer å 9,6 öre (underhållet inberäknadt) ......
|
7,989
|
|
Lokomotivens underhåll å 9,4 öre per lokomotivkilometer...............
|
9,992
|
|
Lokomotivens smörjning och putsning å 3,5 öre per lokomotiv¬
kilometer .............................
|
3,720
|
|
Personvagnarnes underhåll och smörjning 463,550 personvagns-
kilometer å 1,05 öre....................................
|
4,867
|
|
Godsvagnarnes underhåll och smörjning 300,930 godsvagnskilometer
å 0,7 5 öre................
|
2,257
|
|
För diverse utgifter tillägges 5 % af samtliga förestående utgifter
|
|
Kr. 40,784...............................
|
2,039
|
|
Förvaltningskostnad (under hvilken benämning räknas aflöning till
befäl och ersättning för ökade göromål vid de särskilda afdel-
ningames expeditioner inom distriktet) samt för kontroll, resor,
sjukvård m. m...........................................................................
|
2,177
|
45,000
|
Summa
|
|
|
115,600
|
Bill. Ull Rilcsd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 Afd. ‘J Band. 12 Häft.
|
5
|
34 Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Inkomstöfverskott (behållning)........................................................... Kr. 204,400
lika med 5,38 procent å den för anläggningen af Hernösand—Sundsvalls jernväg
beräknade kostnaden, 3,800,000 kronor.
Utgifterna för drift och underhåll belöpa sig till per år och bankilometer » 1,806
per tågkilometer ...................................... » 0,6 2
samt 36,2 procent af bruttoinkomsten.
Inkomstöfverskott (behållningen) uppgår till per år och bankilometer ... » 3,194
per tågkilometer ................'............................................................................ » M9
Östersund i augusti 1893.
I. A. Örtendahl,
trafikdirektör vid Sveriges statsbanor.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
35
Litt. D.
Till Kong/. Maj.ts Befallningshafvande i Vesiernorrlands län.
Öfverlemnande härmed dé trafikberäkningar öfver en stambana
mellan Hernösand och Sundsvall, hvilka I anmodat mig uppgöra, har
jag ansett mig böra till dessa foga några anmärkningar samt uttrycka
den åsigt, till hvilken jag kommit rörande behofvet af den föreslagna
banan samt utsigterna för dess framtida rentabilitet.
Bilagan Litt. A upptager afståndstabell, sådan den finnes angifven i
af herr löjtnant Hugo Svartling under december månad 1892 utarbe-
tadt »Utlåtande till föreslagen jernväg mellan Sundsvall och Hernösand».
Beträffande tåganordning för befordran af den mängd resande och
gods, som trafikberäkningen angifver, så erfordras ett person- och ett
godståg dagligen i hvarje rigtning med anknytning till stambanans tåg ,
såväl i Sundsvall som i Sollefteå; samt dessutom dagligen 6 st. ångvagns-
tåg i hvarje rigtning mellan Sundsvall och Vifsta, för upptagande af
den högst betydliga persontrafik, som utan allt tvifvel kommer att ega
rum mellan Sundsvall och de stora sågverken utefter Alnösundet. För
bestridande af den trafik med timmer och sågadt virke, som blir en
ovilkorlig följd af stambanans utsträckning från Sundsvall, kräfvas ytter¬
ligare under sommartiden, då timmerflottning och skeppning pågår, 2:ne
godståg i hvarje rigtning mellan Sundsvall och Vifsta, utgörande dessa
tåg endast en utsträckning af 2:ne af de extra godståg, som under de
sist förflutna åren erfordrats för transport från stambanans stationer af
virke till de stora sågverken, afsedt dels till försågning och dels till
direkt utlastning och skeppning från verkens brädgårdar och lastage-
platser.
Sådant virke har till den mängd, som trafikberäkningen angifver,
redan under de föregående åren per jernväg befordrats till Sundsvall
och derifrån bogserats till sågverken vare sig i flottar eller pråmar.
Med dessa antaganden till grund äro tåg- och vagnkilometer be¬
räknade.
Vid beräkning af den blifvande trafikinkomsten, Bil. Litt. B, har för
personbefordran den nu gällande persontaxan vid statsbanan tillämpats
och antalet resande beräknats dels på grund af den folkmängd, som
finnes angifven i eder underdåniga skrifvelse »Till Konungen» såsom
36
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
tillhörande de socknar, hvilka mer eller mindre direkt komma att utgöra
banans trafikområde och dels på grund af de uppgifter rörande person¬
trafiken såväl till lands som sjös, hvilka kunnat inhemtas, och torde med
en till visshet gränsande sannolikhet kunna påstås, att den antagna
mängden resande kommer att i verkligheten öfverskridas, hvadan beräk¬
ningen i detta afseende kan anses låg. ,
För postbefordran är inkomsten beräknad enligt nu gällande be¬
stämmelser; men anser jag den tid ej vara långt aflägsen, då afgiften
för postbefordran å statens jernvägar kommer att betydligt höjas och
sålunda den häraf beräknade inkomsten för nu ifrågavarande bana att i
samma mån ökas.
Resgods, paket- och ilgods har ej kunnat beräknas annat än approxi¬
mativt, och har jag härvid följt samma norm, som tillämpats i allmänhet
i detta fall och hvilken beräkning visat sig betydligt underskrida det
verkliga resultatet.
Beträffande den beräknade inkomsten af fraktgodsbefordran, så är
utaf timmer endast upptaget så mycket, som under de sista 3:ne åren i
, medeltal dels framförts å stambanan direkt till Sundsvall och varit stäldt
till sågverken å fastlandet norr om Sundsvall och dels sådant timmer,
som, försedt med nämnda sågverks märken, släppts i Ljungaelf vid
Tirsta, för att derifrån flottas till Qvitsle bom och sedan bogseras till
de respektive verken.
Att detta virke, sedan linien blifvit- utsträckt till sågverken, så att
det kan från jernvägsvagnarne släppas direkt i sågverkens timmermaga-
siner, icke kommer att släppas vid Tirsta är påtagligt, ty, sedan virket
är i Bräcke uppfordradt och lastadt i jernvägsvagnar, föredraga utan
tvifvel egarne att få detta framfördt utan alla de risker och kostnader,
som äro förenade med flottning i Ljunga eif och bogseringen i hafvet.
Beräkningen af sågadt virke upptager endast den mängd, som hit¬
tills transporterats per jernväg, och kommer denna qvantitet naturligen
icke att minskas utan tvärtom att ökas. För hvarje år tillvaratages med
allt större omsorg och förädlas affallet efter afverkningarna såsom toppar
och torrarsk samt träd af små dimensioner, hvilka icke kunna bära om¬
kostnaderna vare sig af jernvägsfrakt eller flottning. I detta afseende
hafva Skönviks och Sunds bolag föregått med exempel och anlagt sågverk
vid Stafre och Stensmyren mellan Bräcke och Stafre, hvilka verk tid
efter annan tillökats med flere ramar. Detta exempel kommer för visso
att följas, så att förädlingen af virket kommer att till stor del ske inne
i landet och den sågade varan att fraktas per jernväg till exportorten.
Skälet, att så icke redan skett i vidsträcktare mån, än som är fallet,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
37
har varit svårigheten att från Sundsvall transportera den sågade varan
till sågverkens brädgårdar och de dryga kostnader, som äro härmed
förenade samt omöjligheten att erhålla upplagsplatser i stationens närhet,
olägenheter, hvilka nu bortfalla.
Antagligen blir det icke allenast sågverken på fastlandet, som komma
att begagna sig af jernvägstransporter till de nu föreslagna stationerna,
utan äfven sågverk på Alnön, hvilka komma att förlägga timmerbommar
utefter fasta landet och föredraga bogsering öfver Alnösundet i stället
för från elfvarnes utlopp. I kalkylen har hvarken medtagits något virke
för de å Alnön belägna verken eller något af det, som framföres af
Indalselfven, ehuru helt visst äfven en del af detta kommer att tagas
per jernväg, nemligen en del af det virke, som från Bräcke genom Gimån
och öfver Österströms jernväg tillföres Indalselfven.
Med visshet anser jag det kan antagas, att de i kalkylen intagna
qvantiteter trävaror icke komma att underskridas, utan tvärtom betyd¬
ligt ökas.
Af träkol är förutsatt transport från de större sågverken till ett
antal läster motsvarande en läst per standard sågadt virke, en beräk¬
ningsgrund, som alltid följes och visat sig öfverensstämma med verkliga
resultatet.
Att jernvägstransport kommer att i detta hänseende anlitas, är na¬
turligt, då träkol är en vara, som väsentligt lider af långvariga upplag
och upprepade omflyttningar. Hittills hafva transporterna varit inskränkta
till seglationstiden, och hafva kolen då först lastats i pråmar och minst
en gång omlastats, innan de framkommit till den hamn — vanligen i
Mälaren — hvarest de öfverflyttas till jernvägsvagnar, för att på så
sätt tillföras konsumtionsorten, bergslagerna.
Såväl till qvantitet som qvalitet hafva kolen under en sådan trans¬
port lidit så, att mången gång ingen förtjenst uppstått, utan fastmer
till och med förlust.
Från Vattjom station afgår hvarje år ej obetydliga qvantiteter trä¬
kol till Vestmanlands och Vermlands bruksdistrikt, och då prisskilnaden
t. ex. till Laxå från Vattjom och Vifsta blir endast 13 öre pr 100 kilo¬
gram eller 32 öre per läst, så synes påtagligt, att kolen kunna under¬
kastas denna lilla förhöjning i frakt mot de stora fördelarne att kunna
lasta och afsända kolen alla tider på året och att alla omlastningar och
stora kolupplag undvikas.
Till ledning för bedömande af den mängd af öfrigt fraktgods, som
medtagits i kalkylen, har jag naturligen endast haft att tillgå uppgifter
å den folkmängd, för hvilken konsumtionen måste beräknas samt den
38
Motioner i Andra Kammaren, N:o ål.
mängd af ifrågavarande gods, som årligen införes till städerna Hernö-
sand och Sundsvall förutom de qvantiteter, som kunna anses af orten
produceras och afsättas i dessa städer.
Till grund för beräkning af utgifterna (bil. litt. C) har blifvit lagd
den vid statens jernvägar nu gällande aflöningsstat med medeltals-
beräkning.
Vid bestämmande af tjenstepersonalens antal har tagits i betraktande
såväl qvantiteten transportföremål som ock den erfarenhet, hvilken trafiken
af norrländska jernvägarne gifvit vid handen.
Med denna i alla afseenden mycket låga beräkning af inkomsterna
har resultatet dock blifvit en nettobehållning af 5,38 procent å anlägg¬
ningskapitalet, 3,800,000 kronor, en behållning, som enligt senast ut¬
komna »Allmän svensk jernvägsstatistik för år 1891» öfverskrides endast
af tvenne af statsbanans äldsta linier, nemligen linien Falköping—Göte¬
borg med en nettobehållning af 7,66 procent och Gnesta—Katrineholm
med 6,07 procent. Af norrländska linierna visar linien Torpshammar—
Sundsvall bästa resultatet med 1,83 procent. I medeltal har statsbanan
gifvit 2,52 procent å anläggningskapitalet.
Redan år 1890 framstälde ban- och trafikdirektörerna vid 6:te trafik¬
distriktet i en vördsam skrifvelse till kongl. jernvägsstyrelsen ett förslag,
att jernvägslinien måtte utsträckas till Vifsta varf, för att dels fylla ett
oafvisligt behof af fördelning af den massa gods, som tillfördes Sunds¬
valls station, hvarest utrymmet icke medgaf mottagandet af de gods-
qvantiteter, som tillströmmade, och dels för att staten skulle tillgodose
sig den högst betydliga och vinstgifvande trafik, som denna linie erbjöde.
Med anledning af denna skrifvelse förständigade kongl. jernvägsstyrelsen
dåvarande baningeniören af Klint att utarbeta ett förslag till ifrågava¬
rande anläggning.
Påtagligt var dock, att orten omkring residensstaden Hernösand och
rikets största träexportort, Sundsvall, icke skulle låta sig nöja med en
jernväg, som endast behöfde en utsträckning af 45 kilometer för att
förena dessa vigtiga och betydande platser, hvilkas enda jernvägsför-
bindelse nu har en längd af 359 kilometer, men genom denna utsträck¬
ning skulle komma på ett afstånd från hvarandra af endast 64 kilometer
jernväg.
Att detta ortens behof icke skulle af Eder förbises, var gifvet, utan
kommer för visso att på ett eller annat sätt tillgodoses, men torde klok¬
heten bjuda staten att icke afstå från denna länk i det stora statsbane-
nätet, en länk, som med den bästa utsigt till god afkastning förenar
Motioner i Andra Kammaren, N:o il. 39
2:ne bland statens vigtigaste platser och skall gifva eu lyftning åt en af
dess folkrikaste bygder.
Linien Hernösand—Sundsvall utgör dessutom en vigtig del af en
konkurrenslinie mellan en mycket afsevärd del af statsbanans trafik¬
område å ena sidan och hela öfre Norrland å den andra. Dessutom kan
med stor sannolikhet antagas, att den tid icke är långt aflägsen, då
Sundsvall kommer att genom jernväg förenas med någon punkt af stats¬
banan mellan Ljusdal och Hudiksvall eller kanske än sydligare, hvaraf,
derest en sådan bana blefve privatbana, följden skulle blifva, att all för¬
bindelse mellan sistnämnda anknytningspunkt med statsbanan och alla
linier norr om Långsele skulle ske denna väg samt lemna åt den långa
linien Ljusdal(?)—Långsele endast den obetydliga lokaltrafiken utan något
vederlag för den trafik, statsbanan härigenom förlorade. Sannolikt vore
i så fall snart förslag väckt om inköp för statens räkning af denna
»ostkustbana» liksom nu inköp af vestkustbanan är ifrågasatt.
Med stöd af såväl hvad trafikberäkningen gifver vid handen, som
ock hvad jag haft äran här ofvan anföra, anser jag mig kunna uttala
min fasta öfvertygelse, att en statsbana Hernösand—Sundsvall både är
för den ort den kommer att betjena af allra högsta vigt och för staten
en vigtig och inkomstbringande föreningslänk mellan tvenne platser af
mycket stor betydelse och genomlöpande en af landets förhoppnings¬
fullaste bygder.
Östersund i augusti 1893.
I. A. örtendalil,
trafikdirektör vid Sveriges statsbanor.
Vidimeras ex offieio:
A. Ehelund.
40
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
Serien A.
Bil. 3.
Allmän kungörelse.
Landskanslist.
N:o 499.
Länets landsting har hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmält
följande under senast hållna landsting fattade beslut:
att i aflöning för tiden intill nästkommande lagtima landsting anslå
åt landstingets sekreterare sexhundra kronor, åt landstingets kamrerare
femhundra kronor samt åt landstingets vaktmästare etthundra kronor;
att, beträffande den till länets numera indragna döfstumskola hö¬
rande Ammelinska fondens räntemedel,
dels låta bero vid gjord disposition af etthundra kronor deraf, som
julen 1892 användts för beredande af julglädje åt sjunde döfstumskol-
distriktets i Hernösand förlagda skolas barn,
och dels använda fondens räntemedel för år 1893 till understöd åt
medellösa lärjungar från länet, som våren 1894 lemna sjunde dömstum-
skoldistriktets skola;
att för byggnadsarbeten, som befunnits nödvändiga att utföra i sam¬
manhang med anordnande vid lasarettet i Sundsvall af ny tvättinrättning,
ny dårstuga och nytt obduktionshus, bevilja ett extra anslag af fyratusen
tvåhundrafem tiosju kronor 13 öre;
att bestämma legosängsafgifterna vid länets lasarett och kurhus för år
1894 till följande belopp:
A lasarettet:
Afgift per dygn:
å allmänt å enskildt
rum. rum.
För vård af sjuke från länet.................................................. 0: 65 2: 50
För vård af sjuke från annat län inom riket ..................... 1: 50 3: —
För vård af sjuke från Norge eller annan utländsk ort ...... 2: — 3: 50
A kurhuset:
För vård af sjuke från länet ..................................... utan afgift 2: 50
För vård af sjuke från annat län inom riket................ » » 3: —
För vård af sjuke från Norge eller annan utländsk ort » » 3: 50
41
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
att fastställa afgiften för vårdande å lasaretten af sinnessjuk till eu
krona 50 öre per dygn:
att anvisa entreprenadbidrag att, i händelse af behof, utgå med fem¬
hundra kronor årligen till en hvar af ifrågasatta skjutsanstalter i Pengsjö
och Solberg inom Anundsjö socken, räknadt för tiden från det de, hvar
för sig, kunna blifva ordnade, till den 1 januari 1895;
att bevilja svenska mosskulturföreningen ett understöd af tvåhundra
kronor af hvartdera åren 1894, 1895 och 1896;
att, för beredande i Eugeniahemmet af bostad, vård och underhåll åt
fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn från länet, ställa till Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes förfogande ett förslagsanslag af femhundra kronor
årligen under fem år, räknade från och med 1894, med vilkor att barnets
föräldrar eller målsman eller den kommun, det tillhör, bidrager med en
sjettedel af den för barnets vård stadgade årsafgiften tvåhundrafemtio
kronor, så att blott återstående fem sjettedelar skola utgå af landstingets
anslag;
att anvisa ett förslagsanslag af femhundra kronor för bestridande af
kostnaderna för en af landstinget tillsatt komité med uppdrag att till
nästa års landsting inkomma med utredning angående behöfligheten af
skogslag för länet;
att, i fråga om den för sjunde döfstumskoldistriktets skola upprättade,
landstingets pröfning understälda utgiftsstat för år 1894, med ogillande
af föreslagen löneförhöjning åt skolstyrelsens sekreterare och kamrerare,
samma utgiftsstat i öfrigt godkänna och för den skull till nämnda skola
för år 1894 anvisa ett belopp af femtusen niohundratio kronor 1 öre;
att med femhundra kronor årligen förhöja det till småskollärarinne-
seminarium i Säbrå för åren 1894 och 1895 utgående fasta årsanslaget af
tretusen femhundra kronor för anställande af en biträdande lärarinna med
åttahundra kronors årlig lön jemte fri bostad och vedbrand;
att godkänna direktionens för lasarettet i Hernösand åtgärd att till
innevarande års slut antaga ett biträde åt maskinisten vid lasarettet, äfven¬
som eu andra kökspiga, allt mot en aflöning, som i 1894 års stat blifvit
föreslagen;
att fastställa läkarens för lasarettet i Hernösand löneförmåner till tre¬
tusen kronor i lön och ettusen kronor i hyresersättning;
att bevilja läkaren vid lasarettet i Örnsköldsvik en personlig löneför¬
höjning af trehundra kronor, att utgå från och med år 1894;
att för sjukvårdens bestridande vid länets sjukvårdsanstalter bevilja
för år 1894 följande anslag, deri lasarettsläkarelönerna inberäknade, nem¬
ligen:
Bih. till Rikta. Prot. 1894. 1 Sami. 2 Af cl. 2 Band. 12 Häft.
ö
42
Motioner i Andra Kammaren, X:o 41.
37,000:
12,200:
17,492:
9,100: —
Sollefteå anvisa ett
50
Backe anvisa
åt lasarettet i Hernösand .................... kronor
åt lasarettet i Sundsvall ......................... »
åt lasarettet i Örnsköldsvik ............... »
åt lasarettet i Sollefteå........................... »
åt lasarettet i Backe ............. »
att för åtskilliga byggnadsarbeten vid lasarettet i
anslag af åttatusen sexhundrasjuttioåtta kronor;
att för brädfodring och målning af lasarettsbygnaden i
ett belopp af ettusen trehundra kronor;
att, i sammanhang med tillsättande af en komité med uppdrag att
utreda väckt fråga om anställande af sjuksköterskor i länets landskommu¬
ner, bevilja ett förslagsanslag af femhundra kronor till utredningsomkost-
nadernas bestridande;
att till ersättande af de medel, som, uppgående sammanlagdt till tretton-
tusen trehundrasju kronor 50 öre, sedan nästlidet års landsting utanord-
nats till vägföretag inom länet, utdebitera 12,5 öre på hvarje bevillnings-
krona för jordbruksfastighet och 5 öre på hvarje bevillningskrona för
öfriga beskattnings föremål;
att såsom understöd för utförande af en jernväg mellan Hernösand
och Sundsvall bevilja ett bidrag af etthundratusen kronor, att uttaxeras
under fem år, räknade från och med år 1897, med tjugutusen kronor för
hvartdera året, dock med vilkor att arbetet dessförinnan genom veder-
börandes försorg påbörjats, samt att bestämma debiteringsgrunden sålunda,
att mot 12,5 öre på hvarje bevillningskrona för jordbruksfastighet skola
svara 10 öre på hvarje bevillningskrona för annan fastighet eller inkomst,
äfvensom att i och för uttaxeringen af detta bidrag
dels indela länets samtliga kommuner i fyra särskilda grupper och i
sådant afseende hänföra Sundsvalls stad, Sköns, Timrå, Hässjö, Häggdån-
gers och Säbrå socknar samt Ilernösands stad till första gruppen, Njurunda,
Tuna, Selångers, Sättna, Indals, Ljustorps, Alnö, Tynderö och Stigsjö sock¬
nar till andra gruppen, Högsjö, Gudmundrå, Ytterlännäs, Hemsö, Nora,
Skogs och Bjertrå socknar till tredje gruppen samt länets öfriga kommu¬
ner till fjerde gruppen,
och dels emellan dessa grupper fördela bidraget sålunda, att för hvarje
bevillningskrona erlägges i kommun inom fjerde gruppen 25 procent,
inom tredje gruppen 50 procent och inom andra gruppen 75 procent af
hvad som på bevillningskronan inom de till första gruppen hörande kommu¬
ner sig belöper, allt utfördt särskildt för jordbruksfastighet samt särskildt
för annan fastighet och inkomst, under förbehåll, att, derest Kongl. Maj:t
skulle komma att fastställa en hufvudsakligen annan rigtning, än den af
43
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
löjtnant Hugo Svartling föreslagna, närmast derefter sammanträdande lands¬
ting eger att företaga den ändring och jemkning i grupperingen, som i
följd deraf kan finnas af förhållandena påkallad;
att för år 1894 skola utgå i landstingsskatt 35 öre per bevillnings-
krona af länets i sådant afseende skattskyldige invånare samt i sjukvårds-
afgift 50 öre för hvarje mans- och 25 öre för hvarje qvinsperson, som för¬
fattningsenligt är skyldig att sådan afgift erlägga;
att bestämma, att det af landstinget år 1891 beviljade bidrag för
bibanan Mellansel—Örnsköldsvik hädanefter skall till Örnsköldsviks kommun
utanordnas;
samt att bemyndiga landstingets kamrerare att liqvidera länets in¬
dragna döfstumskolas möjligen befintliga skulder;
och har Kongl. Maj:ts befallningshafvande funnit skäligt att omför-
mälda beslut till vederbörandes efterrättelse fastställa.
Hernösand, i landskansliet, den 4 oktober 1893.
Gustaf Ryding.
A. Asker.