Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
1
N:o 21.
Ank. till Riksd. kansli flen 27 april 1894, kl. 4 e. in.
Betänkande, angående hvitbetssockertillv erinring saf giften.
I eu inom Första Kammaren väckt och till bevillningsutskottet
hänvisad motion, n:o 23, innefattande förslag om förhöjning af tullen å
kaffe och kaflfesurrogat samt nedsättning af tullen å socker — an¬
gående hvilket förslag utskottet afgifver särskilt betänkande — har
motionären, herr C. Fr. Wsern, bland annat, fäst uppmärksamheten på
den förlust, som förorsakats och förorsakades statsverket af gällande
bestämmelser angående beskattningen af socfcerförbrukningen här i
landet. Efter att i berörda hänseende hafva erinrat om, hurusom »komi-
terade för beskattning af hvitbetssockertillverkningen beräknat stats¬
verkets minskade inkomst å afverkningsåret :
1887— 88 till.
1888— 89 „ .
1889— 90 „ .
1890— 91 „ .
och 1891—92 till
Kronor 1,556,058: —
„ 1,481,293: —
„ 2,472,421: —
„ 3,343,708: —
„ 3,590,515: —
med något afdrag för skilnaden mellan infordt och tillverkadt sockers
renhet», fortsätter motionären:
»Vid denna förlust kommer det dock ingalunda att stanna. Komi-
terade beräkna, att ondast i Malmöhus län kan tillverkas 63,900 ton
socker eller mer än Sveriges nuvarande årliga behof, men äfven i andra
delar af Skåne, i Halland och på Gotland kunna betor med fördel odlas
och sockertillverkning uppstå. Jvomiterade ansågo visserligen, att den
af dom föreslagna och derefter af Riksdagen beslutade förhöjningen
Bih. till Riksd. Prot. 1824. ö Sami. 1 Afd. 21 Höft. (N:o 21.) ' 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
af utbytesberäkningen skulle undanskjuta anläggandet af nya fabriker,
men motsatsen har inträffat. Ifvern att anlägga nya fabriker har aldrig
förut varit så liflig, och man hörde under den förflutna hösten ständigt
nya sådana omtalas. Med säkerhet uppgifves tillkomsten af nya fabriker
vid Svedala, Köpinge och Kristianstad. För anläggning af en dylik
fabrik på Gotland är bolag bildad!, och det säges, att den stora sprit¬
fabriken vid Karlshamn skall förändras till hvitbetssockerfabrik. Man
vet också, att de äldre fabrikerna komma att betydligt öka sina till¬
verkningar, och då alla dessa tillrustningar till utveckling af en stor¬
artad sockerindustri skett redan innan ännu det år förgått, under hvilket
den nya beskattningslagen blifvit antagen, kan man ej undgå att anse
dess bestämmelser så gynsamma för utsträckt betodling och derpå
grundade fabriksanläggningar, att, hvarhelst naturliga förhållanden med¬
gifva dem, der komma de ock att göras, ända till dess att utsigterna att
med fördel kunna afsätta produkterna upphöra. Men när detta kommer
att ske, är icke lätt att beräkna, och säkert blir det för dem, hvilka
få skäl att frukta en skadlig öfverproduktion, ännu svårare att om dess
menliga inverkan öfvertyga dem, som vilja anlägga nya fabriker och
vare sig i god tillgång på betor, lätta kommunikationer, billigt bränsle
eller andra förhållanden tro sig godt kunna bestå i konkurrens. Upp¬
står till följd af allt för många fabrikers tillkomst det förhållande, att
produkterna icke längre kunna med vinst afsättas, så måste de säljas
till underpris, och enär orsaken dertill i så fall icke varit tillfälliga
ogynsamma konjunkturer, utan verklig öfverproduktion, så kommer för¬
lusten icke att inskränkas till ett eller annat års beräknade vinst, utan
fortgår till dess att öfverproduktionen upphör; det vill säga till dess
att några fabriker med förlust af det på dem använda kapitalet ned¬
läggas, och de öfriga, likasom de till betodling brukade egendomarne,
förlorat större eller mindre del af sitt förutvarande värde. Med andra
ord, en kris måste inträffa alldeles så, som af samma anledning skett
i flera andra länder, der hvitbetssockerindustrien hastigt uppblomstrat.
Det torde åligga statsmagterna att taga dessa förhållanden i be¬
traktande och att om möjligt förebygga de olyckor som höta.
Så snart produktionen öfverstiger det inhemska behofvet, måste
afsättning för öfverskottet sökas i utlandet, men då försäljning der
efter erläggande af en skatt, uppgående till nära eller fulla hälften af
värdet, icke kan ske utan stor förlust, är tydligt, att restitution af
skatten skall begäras, såsom ock af förenämnda komiterade blifvit antydt.
Skall Riksdagen bevilja sådan restitution? Och kan man deraf
vänta förebyggande af öfverproduktionens olägenheter?
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
För bifall till restitutionen talar:
att skatten på en vara, som utföres, upphör att vara en konsum-
tionsskatt på skattskyldig^ inom landet och blir en produktionsskatt
på en särskild klass af industriidkare;
att vägran skulle hindra uppkomsten af en ny exportindustri;
att bränvinstillverkningsskatt vid utförsel restitueras.
Emot beviljandet eller emot förhoppningarna på dess gagn före¬
kommer:
att den industri, som skulle grundas på utförsel af socker, svår¬
ligen kan i och för sig blifva lönande (Vinst på försäljning i utlandet
kan endast i det fall erhållas, att de svenska fabrikanterna skulle kunna
tillverka råsockret till lägre kostnad än det pris, som derför i utlandet
kan erhållas, men de af komiterade å pag. 60 af deras betänkande upp¬
giga pris i Sverige 1891 äro i medeltal för trenne fabriker kronor 46: 5 2
eller närmast dubbelt emot det i bil. 5 angifna priset på tyskt rå¬
socker samma år, i medeltal kronor 24: 6 0 pr 100 kilogram. Om
liknande förhållanden fortfara, kunna de svenska fabrikanterna ej er¬
hålla vinst på försäljning i utlandet under annan förutsättning, än att
vinsten på försäljning i Sverige är så hög, att den betäcker icke blott
skilnaden mellan dessa tal och derjemte kostnaden att föra det svenska
sockret i den utländska marknaden, utan derutöfver medgifver ett
lönande öfverskott, hvilket förefaller omöjligt, i synnerhet om man
dermed jemför de af sakkunnige, pag. 65 af det nämnda betänkandet,
uppgifna tillverkningskostnaderna. Om orsakerna till billigare kost¬
nader i Tyskland säga komiterade, att de tyska framför de svenska
tillverkarne njuta förmånen af lägre anläggningskostnad, billigare och
dock sockerrikare betor samt sannolikt äfven billigare pris på kol m. m.
och lägre arbetslöner);
att med nuvarande beskattniugssätt restitution skulle medföra en
ganska betydande premiering, hvilken skulle på särskilda fabriker blifva
mycket ojemu och för statsverket innebära betydande förluster (Om
restitution beviljas innan beskattningssättet förändrats, så skulle den
med nu gällande bestämmelser blifva 1 å 2 öre högre pr kilogram för
socker, tillverkadt vid äldre, än för sådant från en ny fabrik, och för
dess utbetalning skulle således erfordras icke blott produktionsbevis,
utan äfven för hvarje utförd post bevis om fabrikens ålder vid tiden
för sockrets tillverkning);
att premiering skulle framkalla missnöje hos främmande magter,
hvilka genom en konvention sökt förekomma all sådan och inom sina
länder vidtagit åtgärder för dess upphörande, hvadan om Sverige nu
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
modgåfve dylik, eller ej bestämdt förhindrade dess uppkomst, repres¬
salier af dem kunde förväntas (Konventionen af den 30 augusti 1888
innehöll, att de förbundna magterna åtoge sig att vidtaga sådana åt¬
gärder, att ingen öppen eller fördold premie vid export af socker lem-
nades, att utförandet häraf skulle underkastas kontroll af eu internationel
kommission, och att socker från något land, som lemnade premie, skulle
uteslutas från införsel till något af de kontraherande magternas länder,
antingen genom prohibition eller genom tull till högre belopp än pre¬
mien. Konventionen blef ej ratificerad, men har dock föranledt in¬
skränkning af premieringssystemet. I Tyskland skall all premiering
upphöra den 1 augusti 1897);
att restitution derför icke kan beviljas förr än ett nytt beskatt-
ningssätt med stränga kontrollföreskrifter blifvit infördt, och att detta
skulle medföra betydande kostnader för såväl fabrikanterna som stats¬
verket;
att vidare, derest det höga sockerpriset till följd af skyddet fort¬
farande skulle bibehållas för de svenska konsumenterna, men sockret
till utländska konsumenter säljas till underpris — sannolikt lägre än
tillverkningskostnaden — ett sådant förhållande svårligen kunde undgå
att väcka de förras missnöje och sträfvanden till förändring af systemet;
att detta system i allt fall ej kunde förebygga de olyckliga följ¬
derna af en fortgående öfverproduktion längre än till den tidpunkt, då
förlusten på försäljningen till utlandet uppvägde förtjensten på för¬
säljningen inom landet ;
att, derest en kris i följd af öfverproduktion genom restitutionen
blott kunde uppskjutas, men ej förebyggas, den — när den inträffade
— skulle blifva så mycket svårare och mera ruinerande, som den då
skulle träffa flera fabriker och vidsträcktare delar af landet.
Mig förefaller det, som om hvitbetssockerfabrikanterna skulle
vara berättigade att på derom gjord framställning vid utförsel erhålla
restitution af erlagd skatt, men att detta hvarken kan eller bör beviljas,
förr än icke blott ett annat beskattningssätt blifvit antaget, utan äfven
det öfverdrifna 'skyddet blifvit minskadt; och enär öfverproduktion i
förhållande till den inhemska förbrukningen redan hotar — kanske
redan inträdt — böra de för den svenska betsockertillverkningen allt-
rför gynsamina förhållanden, som dertill uppmana, icke blott för stats¬
verkets och sockerkonsumenternas, utan jemväl för de nuvarande fabri¬
kanternas och betodlarnes eget intresse, snarast möjligt underkastas
revision.»
Motionärens omförmälda framställning och de för öfrigt nogsamt
Bevillningsutskottets Betänkande N:o $1.
kända förhållanden, på hvilka densamma grundats, hafva föranledt
utskottet att gå i författning om erforderliga upplysningars anskaffande
från chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbj^rå, och
har utskottet ansett sig böra härmed återgifva de sålunda erhållna
upplysningarne, hvilka innefattas i efterföljande, den 25 dennes till
utskottet öfverlemnade promemoria med dervid fogad tabell.
r :'si s b.TPjlftsi-.-J <■ VbiiOUe ; md.i 1 v:
P. M.
Under kalenderåret 1893 afverkades vid hvitbetssockerfabrikerna
318,952,1 ton råa betor, hvarå skatten utgör...... 2,718,927 kr. 22 öre.
1 riksstaten för 1893 har hvitbetssockerskatten
upptagits till.......................................................... 1,800,000 kr. —
Under månaderna januari—mars 1894 (kampanjen afslutad i början
af mars) afverkades 117,100 ton råa betor.
Enligt till kontroll- och justeriugsbyrån från tillförlitligt håll
inkommen uppgift, hafva hvitbetssockerfabrikerna redan afslutat kon¬
trakt om betodling under instundande sommar på ej mindre än 44,000
tunnland, så att fabrikerna för nästa kampanj skulle hafva tillgång
till ungefär 660,000 ton betor (efter den vanliga beräkningen, 15 ton
per tunnland) mot 374,000 ton under kampanjen 1893—94. I)å enligt
de senare årens erfarenhet två tredjedeler af kampanjens betförråd
bruka hinna afverkas under hösten, kan man beräkna betafverkningen
under instundande höst, till circa 440,000 ton, så att afverkningen för
hela året 1894 skulle uppgå till 557,000 ton.
Tillverkningsskatten kommer att under tillverkningsåret 1894—95
utgå med 9 kronor 69 öre per ton betor med undantag för tre af de
nyanlagda fabriker, som komma i verksamhet hösten 1894; då byrån
ej erhållit någon uppgift om den sannolika afverkningen vid dessa
fabriker, antages vid följande beräkning den högre skattesatsen för
samtliga fabriker, och torde skiluaden ej blifva särdeles stor.
Tillverkningsskatten för 1894 års afverkning skulle alltså uppgå
till följande belopp, nemligen
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
för redan afverkade 117,100 ton å kronor 8,81 kronor 1,031,651
„ beräknade 440,000 „ „ „ 9,6 9 „ 4,263,600
tillsammans kronor 5,295,251.
I riksstaten för 1894 bär samma skatt upptagits till kronor 2,600,000.
I svensk hvitbetssockerkomités betänkande finnes intagen en
tabell (Bilagan n:r 3), i hvilken för kalenderår sammanförts dels det
inom landet producerade och hit importerade råsockret, dels det mot
nämnda råsockerbelopp svarande raffinerade socker äfvensom beloppet
importeradt raffineradt socker. Ehuru den sålunda för ett år erhållna
summan raffineradt socker icke exakt motsvarar sockerkomsumtioneu
under samma år, lemna de sålunda för flera succesiva år bildade
summorna en god ledning för bedömande af sockerkonsumtionens till¬
växt. Ifrågavarande summor äro för de fem senaste åren:
o
ar
|
1889 .............
|
.............. 47,319
|
ton
|
raffineradt socker
|
11
|
1890 .............
|
............. 53,253
|
11
|
11
|
>1
|
11
|
1891 ............
|
............. 52,637
|
11
|
11
|
11
|
11
|
1892 .............
|
.............. 56,576
|
11
|
11
|
11
|
11
|
1893 ............
|
.............. 56,902
|
11
|
11
|
11
|
Konsumtionen har således undergått eu alldeles tydlig ökning
under de senaste åren, ehuru skilnaden för åren 1892 och 1893 ej är
betydlig. Sannolikt inträder å nyo en höjning för 1894, om ej annat
af det skälet, att åtskilligt utländskt råsocker hunnit importeras, innan
den oväntadt stora inhemska tillverkningen blifvit känd, äfvensom för
att fylla raffinaderiernas behof under våren och sommaren. Man borde
således kunna för år 1894 antaga summan raffineradt socker till 60,000
ton. För att fylla denna finnes i första rummet det inhemska råsockret,
hvilket med 10 procents utbyte kan beräknas till 55,700 ton, motsvarande
efter den vanliga evalveringen (90 proc.) 50,130 ton raffineradt socker.
Återstå sedan 10,000 ton -raffineradt socker att importeras.
Statsverkets inkomst under år 1894 af artikeln socker skulle så¬
ledes blifva
tillverkningsskatt .............................................................. kronor 5,295,000
tullafgift för socker (10,000 ton raffineradt eller mot¬
svarande qvantitet råsocker) ................................. „ 3,300,000
tullafgift för sirap, såsom hittills .................................. „ 1,000,000
Summa kronor 9,595,000
Bevillningsutskottets Betänkande N.-o 21. 7
eller i rundt tal 9,600,000 kronor mot 11 å 111 /2 millioner kronor
under de tre senaste åren.
Antager man, att betodlingen år 1895 kommer att ske till samma
utsträckning som år 1894, eller på 44,000 tunnland, skulle den i och
för sig fylla landets behof af socker, ty såsom ofvan anförts, erhållas
å nämnda areal 660,000 ton betor, lemnande 66,000 ton råsocker, hvilket
motsvarar 59,400 ton raffineradt socker. Statsverkets inkomst af hvit-
betstillverkningsskatten skulle år 1895 alltså blifva: skatt för
under våren afverkade 220,000 å kronor 9,6 9 ....... kronor 2,131,800
„ hösten „ 440,000 „ „ 10,5 7 ......... „ 4,650,800
Summa i afrundadt tal kronor 6,800,000
då liksom förut afseende ej fästes derå, att en del fabriker betala
lägre skatt.
En del råsocker kommer säkerligen att importéras, enär kolonial¬
socker anses behöfligt till vissa speciella ändamål, men storleken af
denna import kan ej nu beräknas. Antages vidare tullafgiften för
importerad sirap fortfarande till 1,000,000 kronor, skulle statsverkets
samtliga inkomster af sockret blifva omkring 7,800,000 kronor.
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
Bilaga till förestående P. M
Tablå öfver importen och tillverkningen af socker under åren 1882—1893 samt däraf
härflytande statsinkomst.
|
|
|
|
11 å s o c k
|
r.
|
Raffineradt socker.
|
|
Beräknad
|
|
|
|
|
|
rn K
|
Af-
|
r*
|
|
|
|
|
|
|
Im-
|
tullafgift
|
Hvitbets-
socker-
tillverk-
|
|
Medeltal
(raft, socker)
för 3 succés-
|
Ka¬
len-
|
% s
si
?=r
|
verkade
råa hvit-
|
er
e4-
ER
T5
|
Till-
verkadt
|
Impor-
|
S:a.
|
Före¬
stående
evalve-
|
Im¬
port-
|
S:a.
|
port
af
|
för socker
och sirap
enl. Kom-
|
Summa
stats-
|
derär.
|
•t
Sr ?"
|
betor.
|
o
8
|
inom
landet.
|
teradt.
|
radt
efter
|
öfver-
|
sirap.
|
merse
kollega
|
afgift.
|
inkomst.
|
si va är. -)
|
|
f
|
|
|
|
|
|
90%.
|
skott
|
|
|
berättelser.
|
|
|
|
|
|
|
Ton.
|
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Tern.
|
Ton.
|
Ton.
|
Tou.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
År.
|
Ton.
|
1882
|
1
|
18,870.o
|
7.8
|
1,472
|
24646
|
26,118
!
|
23,506
|
11,103
|
34,609
|
7,879
|
10,252,000
|
111,000
|
10,363,000
|
- -
|
_
|
83
|
2
|
25,413.6
|
7.7
|
1,957
|
26,924
|
28,881
|
25,993
|
13,725
|
39,718
|
8,163
|
11,688,000
|
149,000
|
11,837,000
|
1882/84
|
38,914
|
84
|
2
|
45,692.o
|
8.o
|
3,655
|
25,115
|
28,770
|
25,893
|
16,521
|
42,414
|
8,270
|
12,199,000
|
268,000
|
12,467,000
|
83/85
|
40,753
|
85
|
3
|
56,767.2
|
8.7
|
4,940
|
25,528
|
30,468
|
27,421
|
12,706
|
40,127
|
7,572
|
10,860,000
|
334,000
|
11,194,000
|
84/86
|
41,353
|
80
|
3
|
54,982.2
|
9.2
|
5,058
|
26,218
|
31,276
|
28,148
|
13,371
|
41,519
|
8,152
|
11,434,000
|
323,000
|
11,757,000
|
85/87
|
41,392
|
87
|
3
|
58,941.7
|
10.1
|
5,953
|
28,882
|
34,835
|
31,352
|
11,179
|
42,531
|
7,600
|
11,246,000
|
346,000
|
11,592,000
|
86/88
|
42,656
|
88
|
4
|
92,654.0
|
10.1
|
9,358
|
29,143
|
38,501
|
34,651
|
9,267
|
43,918
|
8,572
|
10,767,000
|
544,000
|
11,311,000
|
87/89
|
44,589
|
89
|
4
|
108,223.4
|
10.0
|
10,822
|
29,079
|
39,901
|
35,911
|
11,408
|
47,319
|
10,577
|
11,657,000
|
636,000
|
12,293,000
|
88/90
|
48,163
|
90
|
G
|
169,868.3
|
9.6
|
16,307
|
29,968
|
46,275
|
41,648
|
11,605
|
53,253
|
10,588
|
11,901,000
|
998,000
|
12,899,000
|
89/91
|
51,343
|
91
|
8
|
272,410
|
9.5
|
25,879
|
23,642
|
49,521
|
44,569
|
8,068
|
52,637
|
10,228
|
9,242,000 1,847,000
|
11,089,000
|
90/92
|
54,155
|
92
|
.10
|
307,811
|
10.1
|
31,089 24,328
|
55,417
|
49,875
|
6,701
|
56,576
|
11,001
|
9,055,000 2,260,000
|
11,315,000
|
91/93
|
55,372
|
93
|
10
|
318,952
|
lO.o
|
31,895
|
26,582
|
58,477
|
52,629
|
4,273
|
56,902
|
11,775
|
8,834,0002,719,000
|
11,553,000
|
|
|
') Utbytesprocenten för ett kalenderår är beräknad såsom medeltal af procenten för två på hvarandra följande till¬
verkningsår. Sålunda utbytesprocenten för 1887 = medeltalet af utbytesprocenten för tillverkningsåren 1886/87 och 1887/88.
-) Det inhemska råsockret produceras hufvudsakligen under höstmånaderna och hinner i allmänhet icke raffineras
förr än under loppet af påföljande kalenderår. Tillökningen i tillgången på raffineradt socker från 1889 till 1890 var derför
ej så stor som af ofvanstående tablå vill synas. Snarare torde de angifna medeltalen lemna en rigtigare framställning af
konsumtionens ökning.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 9
Af ofvanstående promemoria framgår, att en betydlig minskning
under innevarande och nästa statsregleringsperiod med all säkerhet är
att förvänta uti statsverkets inkomst af artikeln socker. Då nämnda
inkomst under det sista decenniet hållit sig jemförelsevis konstant om¬
kring 11—12 millioner kronor årligen, talar sannolikheten för att den
under innevarande år nedgår under 10 millioner kronor och att den
för nästa år måste skattas till endast ungefär 7 millioner kronor.
Genom den utredning, som sålunda stått utskottet till buds i
denna fråga, har utskottet kommit till den öfvertygelse, att, ehuruväl
Riksdagen så nyligen som nästlidet år beslutit ändrade bestämmelser
angående beskattningen å den inhemska sockertillverkningen, förhållan¬
dena med afseende å denna industrigren och hänsynen till statsverkets
skäliga inkomst af sockerförbrukningen inom landet påkalla ett för-
nyadt öfvervägande af ändamålsenligheten af de grunder, på hvilka
berörda bestämmelser hvila — särskilt med hänsyn till den sig allt
mer ökande betsockerproduktionen — såsom beskattningssättet samt,
i händelse det nuvarande beskattningssystemet lämpligen bör bibe¬
hållas. verkliga utbytet af råsocker ur betorna och skattesatsens stor¬
lek. Utskottet kan dock icke förorda, att Riksdagen redan nu till af¬
görande företager frågan om några förändringar i de i detta hänseende
gällande bestämmelser, men anser sig på grund af hvad anfördt blifvit
böra hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande,
huruvida och i hvad mån ändring i gällande bestäm¬
melser angående beskattningen af hvitbetssockertill-
verkningen samt ändring i dermed sammanhängande
förhållanden erfordras i och för vederbörligt tillvara¬
tagande af statsverkets finansiella intressen.
Stockholm den 27 april 1894.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Bih. till Bikul. Brot. 1891. 5 Sami. 1 Afd. 21 Häft.
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
Reservationer:
af herrar Stepliens, Almström och Berg:
»Då Riksdagen så nyligen som sistförflutna år efter föregående
uttömmande utredningar och med höjning af den förut stadgade beräk¬
ningen af betornas sockerhalt fattat definitiva beslut rörande hvitbets-
sockertillverkningens beskattning för en längre framtid, och då i för¬
troende till härigenom vunnen stadga en jemförelsevis storartad in¬
dustri med dyrbara anläggningar inom rikets södra del utvecklats, hvil¬
kens bestånd skulle skadas och, hvad de senast aulagda sockerbruken
vidkommer, sannolikt ruineras af den åsyftade åtgärden — då vidare
den höjning i jordbruksnäringens afkastning och den förbättring i
jordbruksarbetarnes ställning, som med denna premieringsbeskattning
åsyftats och delvis redan vunnits i nämnda bördiga landsdelar, åter
derigenom skulle gå förlorad, synes det som om Riksdagen utan fog-
skulle svika den nya industriens berättigade förhoppningar på stadga
för sin rörelse, om Riksdagen skulle redan nu besluta vidtaga för¬
beredande åtgärder för nya förändringar i denna närings beskattning.
På grund häraf hafva vi ansett, att utskottet icke bort föreslå
Riksdagen att härom aflåta någon skrifvelse»;
samt
af herr Fredholm, som ansett, att utskottet, i betraktande af stats¬
verkets närvarande finansiella läge, bort i skrifvelsen kraftigare och
fullständigare än som skett för Kongl. Maj:t framhålla behofvet af att
till nästa riksdag erhålla icke blott utredning om huru hvitbetssocker-
beskattningen bör ordnas, utan äfven den utredning, som kan vara
behöflig för en eventuel höjning af tullen å tobak och af tillverknings-
skatten å bränvin.
STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOX.AG, 1894.