Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
1
N:o 72.
Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1893, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition till Riks¬
dagen angående disposition till svenska kyrkan i Paris
af öfverskott å de från svenska kronans fastighet i Kon-
stantinopel inflytande hyresinkomster. (lista U. A.)
Uti en den 10 februari 1893 till Riksdagen aflåten proposition
[n:o 16] har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att medgifva, att af öfverskotten å de från kronans fastighet i
Konstantinopel inflytande hyresinkomster må från och med år 1894
och tills vidare få för svenska kyrkan i Paris användas 2,700 kronor
årligen, deraf 864 kronor att utgå såsom lönetillökning för pastor vid
nämnda kyrka.
Såsom af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
utrikesdepartementsärenden för ofvannämnda dag inhemtas, har mini¬
stern för utrikes ärendena vid ärendets föredragning till en början er¬
inrat, hurusom Kongl. Maj:t i proposition den 13 januari 1892 före¬
slagit Riksdagen att, i afvaktan på den slutliga pröfningen af väckt
förslag rörande ombyggnad af de till kronans fastighet i Konstanti¬
nopel hörande bodlägenheter, medgifva, dels att af öfverskotten å de
från berörda fastigheter inflytande hyresinkomster finge från och med
år 1893 tills vidare till svenska kyrkan i Paris användas 3,050 kronor
årligen, deraf, på sätt i det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll
angafs, 2,186 kronor voro afsedda till fyllande af brist i kyrkans bud¬
get och 864 kronor till lönetillökning för kyrkans pastor, dels ock att
Bih. till Riksd. Prot. 1823. 4 Sami. 1 Afd. 55 Häft. lN:o 12). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
omförmälda öfverskott i öfrigt måtte tills vidare reserveras och insättas
i Sveriges riksbank på särskild räkning, benämnd »medel influtna från
kronans fastighet i Konstantinopel, till framtida disposition».
Uti skrifvelse den 20 maj sistlidet år hade Riksdagen anfört, att då
det enligt Riksdagens åsigt vore af vigt, att den svenska kyrkliga verk¬
samheten i Paris vidmagthölles, men lära vore att denna verksamhet
komme att afbrytas, om kyrkan icke erhölle ytterligare bidrag från svenska
staten, Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts framställning, så vidt densamma
rörde beredande af lönetillökning åt kyrkans pastor, men ansett att med¬
gifvande om användning af öfverskottsmedlen för lönetillökning åt be-
mälde pastor nu borde lemnas endast för år 1893, på det nästkommande
Riksdag måtte ej mindre ytterligare pröfva behofvet än äfven, derest
detsamma fortfarande förefunnes, taga i öfvervägande, huruvida utgiften
för omförmälda ändamål kunde lämpligen af ifrågavarande öfverskotts-
medel bestridas.
Hvad åter anginge frågan om användning af återstående 2,186
kronor af det utaf Kongl. Maj:t för svenska kyrkan i Paris afsedda
beloppet, 3,050 kronor, hade vid behandling deraf Riksdagens kamrar
stannat i olika beslut af den beskaffenhet, att jemlikt, 63 § riksdags¬
ordningen frågan i följd deraf för sist församlade Riksdag förfallit.
1 enlighet härmed och på grund af det af Kongl. Maj:t vid före¬
dragning den 29 juni sistlidet år fattade beslut hade kongl. utrikes¬
departementets kameralafdelning i Sveriges riksbank på särskild räkning,
benämnd »medel influtna från kronans fastighet i Konstantinopel, till
framtida disposition» deponerat öfverskotten å de från berörda fastighet
inflytande hyresinkomster. Enligt hvad kameralafdelningens räkenskaper
utvisade, hade kameralafdelningen af dessa hyresmedel, hvaraf behåll¬
ningen i riksbanken jemte räntor vid 1892 års början utgjorde kr.
14,223,01 och hvilka medel af beskickningen i Konstantinopel beräknats
lemna ett årligt öfverskott af omkring kr. 11,000, under sistlidet år
mottagit kr. 10,862; men då kameralafdelningen egde att af samma
medel årligen till ett svenskt brandförsäkringsbolag utbetala, förutom
ett mindre belopp eller kr. 10,87 i depositionsafgift, såsom premie för
brandförsäkring af kronans ifrågavarande fastighet ett belopp af kr.
1,680, uppginge den summa, som under 1892 kunnat insättas i riks¬
banken till kr. 9,171,13.
Beträffande frågan om ombyggnad af de till fastigheten i Kon¬
stantinopel hörande bodlägenheter, så förelåge väl, sedan det byggnads¬
förslag, hvarom förmäldes i statsrådsprotokollet den 13 januari 1892,
undergått vidare granskning, ett nytt förslag i ämnet, men då detta
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
3
förslag först den 30 nästlidne december inkommit till utrikesdeparte¬
mentet, befunne sig denna fråga ännu icke i det skick, att densamma
kunde anmälas till slutlig behandling.
Svenska församlingen i Paris hade deremot genom sitt kyrkoråd
ingifvit förnyad underdånig ansökning om ökadt bidrag till kyrkan å
nämnda ort, hvaröfver yttrande afgifvits af beskickningen i Paris och
erkebiskopen.
Såsom i ansökningen anförts, hade, enligt hvad ministern vidare
meddelat, genom yppadt tillfälle att upplåta kyrkan för en fransk pro¬
testantisk församlings gudstjenst en tillökning i kyrkans inkomster blif¬
va beredd, till följd hvaraf den förut till 2,186 kronor beräknade bristen
i kyrkans budget för år 1893 kunde antagas komma att uppgå till en¬
dast 1,836 kronor. Kyrkorådet anliölle nu, dels att ett statsanslag af
1,836 kronor måtte beviljas för betäckande af denna brist i kyrkans
budget för 1893, dels ock att framgent ett årligt anslag måtte beviljas
af 2,700 kronor, hvaraf 1,836 kronor för betäckande af brist i kyrkans
budget och 864 kronor såsom lönetillökning för pastorn.
Vid ansökningen funnes äfven fogad en bilaga, som utvisade, att
större delen af den anmälda bristen uppkomme derigenom, att kyrkan
fortfarande bidroge till pastorslönen med 1,900 francs af kyrkans me¬
del, och att pastorslönen efter det tillägg deri, som beviljats vid sist¬
one riksdag för lönens höjande till 10,000 francs, för närvarande be-
stredes med följande belopp:
Lön som pastor vid kyrkan:
Kyrkans bidrag........................ 1,368 kronor = 1,900 francs
Ordinarie statsanslag från 3:dje
hufvudtiteln ........................ 2,950 » =4,100 »
Löneförhöjning för 1893......... 864 » = 1,200___»_ 7,200 francs
Lön som sjömansprest ......................................................... 2,800 »
Summa 10,000 francs
I det utlåtande, statsutskottet vid 1892 års riksdag afgifvit rörande
Kongl. Maj:ts framställning om ökadt bidrag till kyrkan i Paris, och
hvilket utlåtande af Riksdagens Andra Kammare, medan Första Kam¬
maren godkände Kongl. Maj:ts proposition, hade angifvits såsom skäl för
att icke bifalla Kongl. Maj:ts framställning, i hvad den afsåge fyllande
af brist i kyrkans budget, att det borde tillkomma den svenska försam¬
lingen i Paris att sjelf vidtaga åtgärder till bristens betäckande eller
balanserande tills vidare, i hvilket afseende utskottet antagit svårighet
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
desto mindre böra möta, som utsigt förefunnes, att genom försäljning
af de till kyrkan hörande tomter för ändamålet tillgängliga medel skulle
inflyta.
Med afseende på frågan, huruvida större årligt bidrag kunde på¬
räknas från församlingen, hade, fortsätter utrikesministern, såväl i kyrko¬
rådets ansökning som i de öfver densamma af ministern i Paris och
erkebiskopen afgifna yttranden framhållits, att församlingen till största
delen bestode af obemedlade och resande, från hvilka icke något bidrag
till kyrkans utgifter erhölles; att den nuvarande generationen af för¬
samlingens mera bemedlade medlemmar öfverlemnat kyrkan såsom gåfva
till svenska staten, att medlemmar af församlingen äfven anskaffat icke
obetydliga summor till kyrkans reparation och samlat en understöds-
fond af 50,000 kronor, samt att vid sådant förhållande brist på offer¬
villighet icke från församlingens sida blifvit visad. Medlemmarne af
församlingen i Paris vore icke i likhet med medlemmar af församlingar
inom riket underkastade uttaxering till betäckande af kyrkans utgifter,
hvadan följaktligen kyrkan för täckande af sina behof vore, i den mån
statens anslag och kyrkans egna inkomster icke dertill lemnade tillgång,
hänvisad till frivilliga bidrag. Vid detta förhållande och då församlin¬
gens mer bemedlade medlemmar redan fått för kyrkans så väl åstad¬
kommande som vidmagthållande vidkännas betydande uppoffringar, vore
icke att förvänta, att den nuvarande bristen i budgeten skulle täckas
genom ytterligare bidrag från församlingens sida.
Icke mindre svårigheter ansåge utrikesministern möta för den af
1892 års statsutskott alternativt anvisade utvägen att »tills vidare ba¬
lansera» bristen, intill dess någon kyrkan tillhörig tomt kunde varda för¬
såld. Tomterna vore jemte kyrkan öfverlåtna på svenska staten, hvilken
sålunda vore deras egare. De kunde fördenskull icke af församlingen
användas såsom säkerhet vid upplåning för de årliga lind erbalansernas
betäckande, och då församlingen icke hade någon säkerhet att erbjuda,
förefunnes ingen annan möjlighet för församlingen att balansera bristen
i de årliga budgeterna än att anlita svenska staten såsom långifvare.
En sådan anordning, ehuru förut använd, syntes föga lämplig, och
skulle i sjelfva verket endast innebära, att församlingen år efter år
tärde på kyrkans kapitaltillgångar, med den påföljd, att, när en gång-
tomterna kunde med fördel afyttras, kyrkan befunne sig i ännu sämre
ställning och statens mellankomst för bristens täckande blefve i än
högre grad påkallad.
Utrikesministern kunde för sin del icke annat än, i likhet med Kongl.
Maj:ts minister i Paris och erkebiskopen, finna församlingens ansökning
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
5
om ytterligare statsbidrag synnerligen behjertansvärd, och betänklig¬
heter syntes desto mindre böra möta mot att bevilja ett dylikt bidrag,
som detsamma icke behöfde belasta statsbudgeten, utan med skäl
kunde, på sätt som föreslogs i Kongl. Maj:ts proposition till 1892 års
Riksdag, anvisas till utgående från öfverskottet å de från kronans fastig¬
het i Konstantinopel inflytande hyresinkomster. Såsom till statsråds¬
protokollet den 13 januari 1892 erinrades, hade sistberörda fastighet
förvärfvats i syfte, som läge mycket nära det ändamål, för hvilket den
svenska kyrkoförsamlingen i Paris blifvit bildad, i det man i båda fallen
afsett att å främmande ort bereda tryggadt tillfälle till luthersk religions-
utöfning och religionsvård. Öfverskotten å hyresafkastningen af fastig¬
heten i Konstantinopel måste alltså anses erhålla en med det ursprung¬
liga syftet för fastighetsköpet närmare öfverensstämmande användning,
om deraf anvisades medel för den lutherska kyrkan äfven å andra
orter, än om dessa öfverskott skulle tagas i anspråk för andra stats¬
ändamål, och såsom äfven framhållits i berörda anförande till statsråds¬
protokollet, vore af kastningen af fastigheten i Konstantinopel numera
tillräckligt stor för att äfven med afdrag af det belopp, som ifråga¬
sattes för kyrkan i Paris, lemna tillgång till anställande af en svensk
prest vid legationen i Konstantinopel, om och när det kunde visa sig
lämpligt och möjligt att ånyo der upprätta en dylik befattning.
Utrikesministern hyste derför den förhoppning, att en förnyad
vädjan till Riksdagen att bispringa kyrkoförsamlingen i Paris icke skall
lemnas utan afseende, men då det icke borde ifrågakomma att ånyo
upptaga den redan af Riksdagen afslagna framställningen om bidrag
till täckande af brist i kyrkans budget för år 1893, borde den fram¬
ställning, som Kongl. Maj: t nu kunde finna skäl aflåta till Riksdagen,
begränsas att omfatta förhållandena efter sistnämnda år.
Vid statsrådsprotokollet finnas såsom bilagor fogade ofvanberörda
ansökning af kyrkorådet äfvensom ministerns i Paris och erkebiskopens
deröfver afgifna yttranden, till hvilka bilagor utskottet tillåter sig
hänvisa.
Till närmare upplysning angående den svenska kyrkans i Paris
uppkomst får utskottet bifoga en inom utrikesdepartementets kameral-
afdelning uppgjord promemoria i ämnet.
Enär, på sätt utrikesministern framhållit, det syfte, hvarför svenska
kronans fastighet i Konstantinopel förvärfvats, ligger nära det, för
hvilket svenska kyrkoförsamlingen i Paris bildats, i det att man i båda
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
fallen afsett att å främmande ort bereda tryggadt tillfälle till luthersk
religionsutöfning och religionsvård, har utskottet, som funnit det vara
af. vigt,. att den svenska kyrkliga verksamheten i Paris vidmagthålles,
hvilket icke synes kunna ske utan statens mellankomst, ansett sig böra
tillstyrka, att af hyresinkomsterna från berörda fastighet i Konstantinopel
understöd fortfarande lemnas församlingen. Med hänsyn dertill, att,
på sätt i statsrådsprotokollet meddelats, tillökning i kyrkans inkomster
kunnat under år 1892 beredas och antagas kan, att en sådan tillökning
kan för framtiden än vidare fortgå, samt då i kyrkorådets vid ansök¬
ningen fogade förslag till inkomst- och utgiftsstat för församlingen
vissa poster, såsom för bränsle och lysämne, skatter m. m., synas vara
af beskaffenhet, att de böra af församlingen ensam bestridas, torde det
belopp, som Kongl. Maj:t föreslagit skola af ifrågavarande hyres¬
inkomster för ändamålet användas, lämpligen böra begränsas till 2,000
kronor, deraf 864 kronor såsom lönetill ökning för pastor vid kyrkan
i Paris; hvarjemte utskottet, med afseende å ofvan antydda utsigter till
framtida ökade inkomster för kyrkan, ansett beloppet för närvarande
endast böra för år 1894 beviljas.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen må medgifva, att
af öfverskotten å de från kronans fastighet i Kon¬
stantinopel inflytande hyresinkomster må för år 1894
få för svenska kyrkan i Paris användas 2,000 kronor,
deraf 864 kronor att utgå såsom lönetillökning för
pastor vid nämnda kyrka.
Stockholm den 25 april 1893.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
7
Reservation
af herrar P. Andersson, H. Andersson och S. G. von Friesen, hvilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag i ofvanstående ärende bort
erhålla följande lydelse:
»Då några andra skäl icke nu blifvit förebragta, än de, som anfördes
för liknande framställning till 1892 års lagtima Riksdag, finner utskottet
icke lämpligt tillstyrka, att större belopp af ifrågavarande hyresin¬
komster från kronans fastighet i Konstantinopel må användas för under¬
stöd åt den svenska kyrkan i Paris, än hvad som 1892 anvisades,
nemligen 864 kronor för lönetillökning åt pastorn vid nämnda kyrka,
helst det icke synes utredt, huruvida icke berörda hyresinkomster kunna
blifva erforderliga för den ifrågasatta ombyggnaden af de till omför-
mälda fastighet hörande bodlägenheter, underhåll af fastigheten samt
aflönande af svensk prest vid legationen i Konstantinopel.
Utskottet hemställer derför,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver att af
öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstanti¬
nopel inflytande hyresinkomster må för år 1894 till
lönetillökning åt pastor vid svenska kyrkan i Paris
användas 864 kronor.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
8 .
P. M.
angående svenska kyrkan i Paris.
Från äldre tid hade i Paris bestått en svensk församling, hvilken
i början af detta århundrade upplöstes. År 1859 började å nyo svensk
gudstjenst att hållas i Paris, och den då anstälde legationspredikanten
lyckades att med understöd af statsmedel å nyo organisera en svensk
församling, hvilken likväl redan efter 5 år sönderföll. De försök att
återupprätta densamma, som under de derpå följande åren gjordes dels
af enskilde, dels af kongl. beskickniugen i Paris, strandade hufvud¬
sakligen på svårigheten att anskaffa lämplig kyrkolokal.
I anledning af en utaf styrelsen för den i Paris, under benäm¬
ning »Inre missionen för Augsburgiska bekännelsen» inrättade förening,
för beredande af religion svärd åt evangelisk-lutherska lärans bekän¬
nare i Frankrike gjord ansökning, medgaf Kongl. Maj:t genom nådigt
beslut den 29 september 1876, att nämnda förening skulle årligen under
5 år, räknade från och med år 1877, få uppbära eu kollekt i alla rikets
kyrkor, med vilkor att föreningen under samma tid i Paris anstälde en
i samråd med erkebiskopen utsedd och med minst 5,000 francs årligen
aflönad svensk prestman. På grund af detta nådiga beslut anstäldes i
Paris en svensk prest och kunde å uyo bildas en svensk församling.
Då denna anordning likväl icke lemnade någon säkerhet för för¬
samlingens stadigvarande bestånd, hade beskickningen icke velat afstå
från sin sträfvan att söka förskaffa församlingen en egen kyrkobygg¬
nad; och anmälde beskickningen i skrifvelse den 1 december 1877, att
detta mål kunde anses i det närmaste uppnådt. Det den 29 nästför-
flutna november åtgången municipalrådet i Paris hade nemligen, efter
föregående underhandlingar och terrängundersökningar, vid sitt sista
sammanträde bifallit en af beskickningen skriftligen framstäld begäran
att, för uppförande af en svensk kyrko- och skollokal, mot en rabat¬
terad summa af 30,000 francs få inköpa två vid Boulevard Ornano be¬
lägna tomter om nära 1,900 qvadratmeter, hvilka, uppskattade efter den
ursprungliga värderingen vid kartläggningen af dessa qvarter, kunde
anses värda 55,000 francs, men efter dåvarande värde åter nära 90,000
francs. Medlen till detta tomtinköp, som med lagfart komme att uppgå
till 33,000 francs, hade lemnats dels af envoyén friherre G. Adelswärd
med en kontant summa af 25,000 francs, dels af en utaf friherre Setli
Adelswärd i lifstiden bildad och sedermera förräntad fond. Sjelf va
9
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
kyrko- och skolbyggnaden jemte inredningar och planteringar hade, en¬
ligt uppgjordt kostnadsförslag, beräknats att erfordra 58,000 francs.
Detta belopp skulle komma att betäckas dels af återstoden utaf ofvan-
nämnda friherre Seth Adelswärds fond (omkring 1,600 francs), dels af från
äldre tid förräntade kollektmedel, uppgående till 18,200 francs, dels ock
slutligen af några utaf enskilde gjorda eller lofvade donationer, så att vid
byggnadens fullbordande, beräknadt, att ega rum redan under juni må¬
nad 1878, dess pris skulle kunna kontant erläggas, utan att bidrag
sökts utom svenska kolonien i Paris.
Beskickningen hade vidare, med framhållande af de fördelar, som
skulle beredas den nya institutionen, om köpet kunde ske i svenska
kronans namn, Indika fördelar bestode i fullständig frihet från skatter
till franska staten eller staden Paris samt befrielse från kontroll från
franska myndigheters sida, kontinuitet i den beskickningen naturligen
tillkommande värden och största möjlig-a skydd under politiskt oroliga
lider, anhållit att å donatorernas vägnar få till Kongl. Maj:t såsom gåfva
hembjuda den blifvande kyrko- och skolbyggnaden. Under antagande
emellertid att, med afseende a dels det förhållande, att byggnaden ej
vore fullbordad, dels ock att bestridandet af sedermera uppstående un¬
der hallskostnader icke i dåvarande ögonblick genom tdlvaron af någon
fond vore betryggadt, staten icke skulle vilja emottaga en gåfva, som
kunde förutsättas möjligen leda till utgift, hade beskickningen, enär
statens öfveitagande åt blotta tomten icke kunde ådraga den någon
förbindelse eller utgift, utan tvärt om endast innebära kostnadsfritt för¬
värfvande^ af eu terräng, i sämsta fall försäljbar till 70 k 80,000 francs,
för det dåvarande endast å donators af tomten vägnar velat hemställa
det Kongl. Maj:t täcktes besluta, bland annat:
att tomtinköpet finge ske i Dess höga namn samt bemyndigande
meddelas beskickningen att afsluta detsamma; samt
att öfver nämnda tomters bebyggande en af beskickningen och af
beskickningschefen presiderad komité fånge, å eget ansvar och utan
kostnad för staten, förfoga i närmaste öfverensstämmelse med beskick¬
ningens skrifvelse åtföljande ritning och kostnadsförslag.
Vid underdånig föredragning den 7 december 1877 af detta ärende
täcktes Kongl. Maj:t
dels mottaga den af beskickningen i Paris å envoyén friherre
Adelswärds vägnar staten erbjudna gåfvan af en tomtplats för upp¬
förande derå af en för svenska församlingen bestämd kyrko- och skol¬
lokal, likväl under följande vilkor och förbehåll, nemligen:
att inköpet af de för ändamålet af sedda, vid Boulevard Ornano
Bih. till Rited. Prat. 1823. 4 Sami. 1 Afd. 33 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
belägna och staden Paris då tillhöriga tvenne tomter, skedde i Kongl.
Maj:ts och kronans namn, men utan någon kostnad för statsverket;
att bebyggandet deraf, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
af beskickningen ingifna ritningar och kostnadsförslag, toge sin början,
så snart beloppet af insamlade medel betryggade företagets fullbordande
inom närmaste framtid, utan att bidrag från statsverkets sida dertill
behöfde tagas i anspråk;
att gifvarne af medlen förklarade sig till Kongl. Maj:t och kronan
med full eganderätt öfverlåta kyrko- och skolbyggnaden;
samt att de för byggnadsföretagets öfvervakande utsåge en komité,
för hvilken beskickningschefen skulle vara sjelfskrifven ordförande;
dels uppdraga åt beskickningen i Paris att tillse, det ofvan upp¬
städa vilkor till alla delar fullgjordes.
Den 5 december 1881 anmälde byggnadskomitén genom Kongl.
Maj ds minister, att byggnadsföretaget vore fullbordadt och att alla de
utgifter, hvartill det föranleda blifvit till fullo gäldade, hvadan komitén
anhöll att till ett af Kongl. Maj:t utsedt ombud få öfverlemna byggna¬
den med dess inventarier samt att erhålla behörig décharge.
Den 16 april 1882 blef kyrkobyggnaden i fullbordadt skick till ett
af Kongl. Maj:t utsedt ombud öfverlemnad, och hvad ombudet dervid
utlofvat och godkänt blef af Kongl. Maj:t vid ärendets anmälan i stats¬
rådet den 26 maj 1882 i nåder stadfäst.
Samma dag, den 26 maj 1882, beslöt Kongl. Maj:t inköp för sta¬
tens räkning af en intill statens egendom vid Boulevard Ornano grän¬
sande, vid gatan Baudelique belägen egendom, i ändamål att derigenom
bereda utfartsväg för den innanför kyrkan belägna, rätt betydande obe¬
byggda tomtdelen.
Den 23 juni 1882 faststälde Kongl. Maj:t kyrkoordning för svenska
församlingen i Paris.
Den 27 april 1883 aflat Kongl. Maj:t nådig proposition till Riks¬
dagen, äskande Riksdagens medgifvande för Kongl. Maj:t att fritt dispo¬
nera öfver hela den staten tillhöriga, i Paris belägna fasta egendom.
Denna proposition blef af Riksdagen bifallen. (Se Riksdagens skrifvelse
n:o 39).
Stockholm den 24 april 1893.
Kongl. utrikesdepartementets kameralajdelning.
Stockholm, K. L. Beckman, 1898.