Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
1
N:o 58.
Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1893, kl. 3 e. in.
Lagutskottets utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om stiftsstyrelse, än
• äfven väckta motioner i ämnet.
Sedan komitén för utarbetande af förslag till ändringar i kyrko¬
lagen m. m. den 25 maj 1891 öfverlemnat ett af komitön författadt be¬
tänkande, innehållande, bland annat, förslag till lag om stiftsstyrelse,
samt infordrade utlåtanden öfver förslaget afgifvits af samtliga dom¬
kapitel i riket, Stockholms stads konsistorium och hofkonsistorium så
ock af högsta domstolen, har Kongl. Maj:t genom en den 10 sistlidne
februari aflåten proposition n:o 21, under åberopande af propositionen
bifogade, i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll, jemlikt 87 §
regeringsformen, föreslagit Riksdagen att antaga följande
Lag om stiftsstyrelse.
Med upphäfvande af förordningen den 11 februari 1G87 huru med
rättegång uti domkapitlen skall förhållas, 1 och 11 §§ af cirkulärbrefvet
den 21 augusti 1786, cirkulärbrefven den 7 december 1787 och den 2
november 1791, förordningen den 29 juli 1812 samt hvad lag och för¬
fattningar i öfrigt innehålla stridande mot här nedan meddelade bestäm¬
melser, förordnas som följer:
Jlih. till ltiksd. Prat. 18!/3. 7 Sami, 27 Höft. fN:o 58.)
1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
1 §■
7 mom. Inom hvarje stift skall stiftsstyrelsen utöfvas dels af biskop,
dels af ett domkapitel, bestående af fem ledamöter, nemligen biskopen
såsom ordförande, domprost, der sådan finnes, såsom vice ordförande,
en af Konungen utnämnd stiftssekreterare samt två af Konungen för
fem år i sänder förordnade ledamöter, dels ock af biskopen med biträde
af stiftssekreteraren såsom föredragande, men med biskopen ensam till¬
kommande beslutanderätt.
2 mom. Der domprost icke finnes, förordnar Konungen för fem
år i sänder en af stiftets kyrkoherdar till vice ordförande. Till erhål¬
lande af sådant förordnande har domkapitlet att föreslå tre kyrkoherdar.
3 mom. Af Konungen förordnad ledamot åtnjuter ersättning af
allmänna medel.
2 §•
•
1 mom. De två i 1 § 1 mom. omförmälda ledamotsplatser, Indika
endast för fem år i sänder besättas, skola innehafvas, den ena af en
till ordinarie tjenst inom stiftet befordrad prestman och den andra af en
lekman.
2 mom. Sökande till stiftssekreterarebefattning skall hafva under¬
gått examen, som berättigar till inträde i rikets rättegångsverk, och bör
jemväl ega förfarenhet i domarevärf.
3 §•
1 mom. Till besättande af hvardera af de två ledamotsplatser, om
hvilka i 2 § 1 mom. sägs, skall domkapitlet upprätta förslag och derå
uppföra tre behörige män.
2 mom. Å förslag till besättande af stiftssekreteraretjenst skall
domkapitlet uppföra tre bland de sökande, der så många anmält sig.
Vid upprättande af sådant förslag skall afseende särskildt fästas å de
sökandes lämplighet att handlägga kyrkliga ärenden; egande domkapitlet
att, med anförande af skälen dertill, lemna sitt förord åt en af de sökande.
4 §•
År biskopsembete ledigt, eller har biskopen laga förfall,
7 mom.
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
utöfvar domkapitlet de åligganden, som enligt 5 § 1 mom. och 7 §
tillkomma biskopen; och eger domkapitlet tillika att, der skyndsamhet
är af nöden, förordna om hållande af förrättning, som i 5 § 3 mom. sägs.
2 mom. I nyss omförmälda fall må ej förslag, hvarom i 1 § 2
mom. och 3 § sägs, upprättas.
5 §•
1 mom. Biskopen utöfvar högsta inseendet öfver de i stiftet tjenst¬
görande presters embetsförvaltning och lefverne samt öfvervakar vården
i öfrigt af stiftets församlingar.
2 mom. Biskopen tillkommer att till prestembetet inviga af dom¬
kapitlet dertill kallade män; att hålla prestmöte; samt att i den ordning
särskildt är stadgad utnämna kontraktsprostar, hvilka hvar inom sitt
kontrakt hafva att biträda biskopen vid inseendet öfver presterskapet
och församlingsvården.
3 mom. Biskopen tillkommer ock att sjelf eller genom annan i
församling inställa kyrkoherde, förrätta kyrkoinvigning och anställa visita-
tioner inom stiftet.
6 §•
Till domkapitels befattning hörer:
att anställa prestexamen samt andra dermed jemförliga prof;
att, i den män stiftets behof dertill föranleder, till prestembetet
kalla behörigen vitsordade män, hvilka biskopen förklarat sig villig att
till det embete inviga;
att bevilja tjenstledighet och anvisa tjenstgöring åt prest inom
stiftet; dock eger, der å tider mellan domkapitlets sammanträden sådan
åtgärd erfordras, biskop, biträdd af stiftssekreterare, att derom gå i för¬
fattning;
att fullgöra hvad i fråga om biskopsval, tillsättning af presterliga
tjenstår och val af ombud vid allmänt kyrkomöte domkapitel lagligen
åligger;
att entlediga från tjenst, som innehafves på grund af domkapitlets
fullmagt eller förordnande;
att åt stiftet tillhörande prest meddela afsked från prestembetet;
att handlägga frågor angående skilnad i trolofning eller äktenskap;
att förvalta de under domkapitlets omedelbara vård stälda kassor
och uppbördsmedel;
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
att öfva tillsyn öfver förvaltningen af de inom stiftet varande
kyrkors ock fromma stiftelsers med flere dylika medel;
att afgöra:
a) besvär öfver frågodagsförrättning och prestval;
b) besvär öfver embetsåtgärd af prest i hvad ej rörer den enskilda
själavården;
c) mål angående sådan af prest begången förbrytelse, hvaröfver,
enligt hvad särskild! är stadgadt, verldslig rätt ej må döma;
d) tvister, huru stor andel af de med presterlig tjenst inom stiftet
förenade löneförmåner den, hvilken njuter afkomst af tjensten, skall
afstå såsom godtgörelse till tjenstförrättande eller biträdande prest;
e) besvär, som enligt särskilda författningar hos domkapitel an¬
föras öfver kyrkostämmas, kyrkoråds, skolråds eller annan myndighets
beslut;
att der gällande lag dertill föranleder, besluta, att prest skall af¬
hålla sig från embetets utöfning; samt
att till verkställighet befordra laga kraft egande utslag, hvarigenom
prest blifvit dömd till varning, mistning af embetet på viss tid eller
afsättning.
7 §•
Biskop med biträde af stiftssekreterare eger att behandla och af¬
göra de mål och ärenden, hvilka närmare bestämmas i den särskilda
instruktion för stiftsstyrelse, som Konungen utfärdar.
8 §•
I Stockholms stad skall finnas ett konsistorium, under hvilket
samtliga församlingarne i staden, med undantag af hof- och garnisons-
församlingarne, lyda. Detta konsistorium, hvari erkebiskopen, när han
är tillstädes, förer ordet, består i öfrig! af fem ledamöter, nemligen
pastor primarius, såsom ordinarie ordförande, kyrkoherden i Klara för¬
samling, såsom vice ordförande, en af Konungen utnämnd konsistorii-
sekreterare samt två af Konungen för fem år i sänder förordnade leda¬
möter. Af dessa två ledamöter skall den ena vara en till ordinarie tjenst
i någon af de under konsistorium lydande församlingar befordrad prest¬
man och den andre en lekman.
I mom.
9 §•
År erkebiskopsembetet ledigt eller är erkebiskopen icke
5
Lagutskottets Utlåtande N:o ö8.
i konsistorium tillstädes, må ej förslag upprättas till besättande af de
ledamotsplatser, hvilka för viss tid innekafvas, eller af konsistoriisekre-
teraretjensten.
2 mom. I öfrigt galle om förslagens upprättande samt om kom-
petensvilkor och förord för sökande till konsistoriisekreteraretjenst hvad
i 2 § 2 mom., 3 § samt 4 § 2 mom. i dessa hänseenden är om ledamot
i domkapitel och om stiftssekreterare stadgadt.
:i .j y • ' f» 'fi ; • • i ht
10 §.
Hofförsamlingen och garnisonsförsamlingarne i Stockholm lyda
under hofkonsistorium. Om dess sammansättning förordnar Konungen.
11 §•
Domkapitel sammanträder så ofta ärendena det fordra och minst
en gång i månaden.
12 §.
Åro vid bedömande af aflagdt prof, upprättande af förslag till eller
besättande af embete eller tjenst eller i mål om förbrytelse af prest ej
samtlige ledamöter i domkapitel tillstädes, må beslut ej fattas, utan så
är att af fyra närvarande tre äro om slutet ense. I öfriga mål och
ärenden vare domkapitel behörigt att fatta beslut, när tre ledamöter äro
tillstädes.
13 §.
Plvad i allmän lag eller författning sägs om jäf mot domare gälle
äfven beträffande ledamot i domkapitel.
14 §.
Inträffar på grund af jäf eller förfall eller i anseende till upp¬
kommen ledighet, att antalet ledamöter i domkapitel ej uppgår till tre,
eller äro såväl biskop som vice ordförande för längre tid än två månader
hindrade att i domkapitlet föra ordet, eller är biskops- eller domprost-
embete ledigt, då skall förhållandet anmälas hos Konungen, som, efter
ty behofvet föranleder, förordnar tillfällig vice ordförande eller annan
adjungerad ledamot.
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
Vid inträffadt förfall för biskop och vice ordförande under tid ej
öfverstigande två månader föres ordet i domkapitlet af den utaf Konungen
förordnade presterlige ledamoten.
Finnes eljest nödigt att i anseende till uppkommen ledighet eller i
stället för ledamot, som ar jäfvig eller fått förfall, förordna adjungerad
ledamot, då må domkapitlet meddela behörig person sådant förordnande
för högst två månader, men göre, då fråga är om förordnande för längre
tid, hemställan hos Konungen.
15 §.
Den, som första gången tager säte i domkapitel, afläggo den ed,
som för ordförande eller ledamot i domkapitel är föreskrifven.
16 §.
1 mom. I domkapitel förekommande mål och ärenden skola före¬
dragas af ordföranden, der han icke i särskilda fall finner godt att
öfverlemna föredragningen åt stiftssekreteraren.
2 mom. Skall omröstning ske, säge stiftssekreteraren först sin
mening, derefter den, som ytterst sitter, och sedan öfrige ledamöter
hvar efter annan i den ordning, hvari de i domkapitlet sitta.
17 §.
Åtal mot prest för förbrytelse, hvarom domkapitel skall döma,
upptages af det domkapitel, hvarunder han lyder.
Svensk prest, som utom riket i kyrkans tjenst användes, lyder
under domkapitlet i Upsala, der ej annorlunda i fråga om krigsprest är
särskild! stadgadt.
18 §.
Rätt att vid domkapitel mot prest anhängiggöra talan å af honom
begången förbrytelse tillkommer målsegande äfvensom prosten i det
kontrakt, inom hvilket presten är anstäld.
19 §.
1 mom. Nedlägges hos domkapitel anhängiggjord talan, hvarom
7
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
i 18 § sägs, eller är angifvelse om förbrytelse af prest hos domkapitel
gjord af den, som sjelf ej vill eller eger att å förbrytelsen tala, eller
väckes fråga inom domkapitel om beifrande af sådan förbrytelse; då må
domkapitlet, der så skäligt pröfvas, antingen utan att lita allmän åkla¬
gare till ransaka och döma i målet eller ock hos Konungens Befallnings¬
hafvande begära förordnande för allmän åklagare att, om han dertill
finner skäl, inför domkapitlet föra talan i målet.
2 mom. Har domkapitlet dömt i målet, utan att målsegande,
vederbörande kontraktsprost eller allmän åklagare deri fört talan, och
har uppå förd klagan domkapitlets utslag blifvit af högre rätt ändradt
eller upphäfdt, må domkapitlet, om så pröfvas skäligt, hos justitie-
kansleren göra hemställan om förordnande för allmän åklagare att full¬
följa målet hos Konungen.
20 §.
1 mom. I mål, som det enligt 6 § tillkommer domkapitel att
pröfva och afdöma, eger domkapitlet eller, mellan dess sammanträden,
biskopen att, om så nödigt anses, öfver inkomna besvär, klagomål eller
angifvelse infordra vederbörandes förklaring med föreläggande af viss
tid för förklaringens afgifvande vid äfventyr, att underlåtenhet deraf ej
föranleder uppehåll med målets afgörande.
2 mom. Vet man ej hvar den vistas, som skall förklara sig, varde
i allmänna tidningarne tre gånger kungjordt att besvär, klagomål eller
angifvelse inkommit till domkapitlet och att skriftlig förklaring bör vid
det i 1 mom. stadgade äfventyr hos domkapitlet afgifvas inom nittio
dagar efter det kungörelsen tredje gången infördes; dock vare hvad så¬
lunda blifvit stadgadt ej tillämpligt i mål, som angår af prest begången
förbrytelse.
3 mom. I kungörelse, hvarom i näst föregående mom. sägs, skall
hufvudsakliga innehållet af besvär, klagomål eller angifvelse i korthet
intagas.
21 §.
1 mom. Domkapitel eger att, der så finnes lämpligt, uppdraga åt
vederbörande kontraktsprost att, när fråga är om förbrytelse af prest,
företaga undersökning. Till den undersökning skall presten bevisligen
kallas.
2 mom. Finner domkapitlet målets beskaffenhet kräfva att presten
8
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
muntligen höres inför domkapitlet, vare han pligtig att efter kallelse
derstädes infinna sig. Uteblifver han utan laga förfall, lite domkapitlet
Konungens Befallningshafvande till för hans inställande.
Till förhör, hvarom nu är sagdt, varde jemväl motpart kallad.
22 §.
Biskop eller domkapitel eger, om förklarande parts skriftliga svar
dertill föranleder, låta motparten, innan målet afgöres, få förklaringen
med påminnelser bemöta inom förelagd viss tid.
23 §.
I de fall, då domkapitel skall pröfva, huruvida, sedan prest blifvit
af verldslig rätt dömd till straff för förbrytelse, hans presterliga an¬
seende genom den förbrytelse fläckats eller spilts, må den sakfälde ej
till ytterligare ansvar dömas, innan tillfälle att afgifva förklaring blifvit
honom lemnadt.
24 §.
Erfordras i mål, som hos domkapitel är anhängiggjordt, vittnes¬
förhör, eger domkapitlet att sjelft höra vittnen eller ock förordna om
anställande af vittnesförhör vid den allmänna underrätt, der domkapitlet
finner det lämpligen kunna ske.
25 §.
Hvad i lag är stadgadt rörande offentlighet vid allmän underrätt
galle äfven för domkapitel, när vittnesförhör eller annat muntligt förhör
eger rum.
26 §.
Om vittnesersättning och annan rättegångskostnad må domkapitel
döma.
27 §.
Ej må domkapitel döma om skadestånd eller upprättelse, ej heller
om missfirmelse under rättegången.
0
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
Finner domkapitlet missfirmelse hafva skett i eller för någons embete
eller tjenst, ankomme på domkapitlet att derom hos Konungens Befallnings¬
hafvande göra anmälan för förbrytelsens åtalande af allmän åklagare.
28 §.
1 mom. I mål, som angår af prest begången förbrytelse eller ge¬
nom besvär dragits under domkapitels pröfning, varde domkapitlets ut¬
slag, der det ej muntligen af kunnas, meddeladt å dag, som genom an¬
slag sist dagen förut blifvit tillkännagifven; och skall utslaget å den
dag, hvarå det ställes, i utskrift vara att tillgå. Angår målet förbrytelse
af prest, läte domkapitlet ock bevisligen underrätta den tilltalade om
den dag, å hvilken utslaget skall meddelas.
2 mom. Beslut med anledning af invändningar och påståenden,
som på frågodag äro framstälda och påkalla domkapitlets åtgärd före
valdagen, så ock beslut om förslag, utnämning eller kallelse till tjenst
skola kungöras genom anslag samma dag, de fattats. Lag samma vare
om föreläggande af tid för afgifvande af påminnelser vid inkommen
förklaring.
29 §.
1 mom. Vill man söka ändring i domkapitels utslag i mål, som
angår förbrytelse begången af prest, göre det hos hofrätt.
2 inom. Besvär öfver domkapitels utslag i frågor om orätt för¬
valtning af eller bristande redovisning för kyrkors och fromma stiftelsers
med flere dylika medel skola, enligt hvad derom särskildt är stadgadt,
i kammarrätten anföras.
3 inom. I domkapitels beslut i öfriga mål, så ock i beslut fattadt
af biskop, må ändring sökas hos Konungen.
30 §.
Om tid och ordning för fullföljd i hofrätt af mål rörande förbry¬
telse af prest gälle hvad i allmänhet för brottmål är stadgadt.
31 §.
1 mom. Besvär, hvilka hos Konungen anföras, skola vid talans
förlust ingifvas inom den för underdåniga besvärs anförande i mål, som
Bill. till Riksd. Prot. 1893. 7 Sand. 27 Iluft. 2
10
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
handläggas af förvaltande myndigheter och embetsverk, stadgade tid,
räknad i mål, hvari utslag meddelas efter anslag, från den dag, å
hvilken utslaget är stäldt, i mål och ärenden, deri beslutet kungöres
genom anslag, från anslagsdagen samt i andra mål och ärenden från
den dag beslutet muntligen kungjordes eller, der så ej skett, i annan
ordning delgafs parten.
2 mom. Besvären skola ingifvas till ecklesiastikdepartementet;
dock att, der klagan föres öfver beslut, som genom anslag kungöres,
till Konungen stälda besvär skola till domkapitlet ingifvas. Domkapitlet
eller biskopen åligger i ty fall att, med föreläggande af viss tid och
äfventyr, om den tid försittes, att sådant icke föranleder uppehåll med
målets afgörande, öfver besvären infordra vederbörandes underdåniga för¬
klaring. Sedan förklaring inkommit eller den dertill förelagda tid till-
ändalupit utan att förklaring blifvit afgifven, har domkapitlet att oför¬
dröjligen insända besvärshandlingarne till ecklesiastikdepartementet och
dervid bifoga eget underdånigt utlåtande.
32 §.
Ändå att besvär anföras mot stiftsstyrelses beslut, som innefattar
anvisande af tjenstgöring, lände beslutet till efterrättelse, intill dess annor¬
lunda varder förordnadt.
33 §.
För rättegång i domkapitel galle allmän rättegångsordning, der
icke denna lag annorlunda föreskrifver.
34 §.
Stiftssekreterare är ansvarig för expeditionen vid stiftsstyrelsen;
egande domkapitel i mån af behof antaga derutöfver för expeditionen
erforderligt biträde.
35 §.
Åtal mot stiftssekreterare eller annan ledamot af domkapitel, hvilken
ej är prest, för förbrytelse, som han i denna sin egenskap begår, skall
af hofrätt omedelbart upptagas, der ej målet, efter ty särskilt är stad¬
gadt, hörer under kammarrätten.
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
11
36 §.
Stockholms stads konsistorium har att hvad angår de under kon¬
sistorium lydande församlingar behandla och afgöra mål och ärenden
af beskaffenhet att enligt denna lag böra handläggas antingen af dom¬
kapitel eller af biskop med biträde af stiftssekreterare. Lag samma vare
för hofkonsistorium i afseende å de församlingar, som lyda under samma
konsistorium.
I öfrigt skall för sagda konsistorier i tillämpliga delar lända till
efterrättelse hvad i denna lag om domkapitel blifvit stadgadt; dock skola
de ej ega att anställa prestexamen eller andra dermed jemförliga prof
eller att kalla någon till prestembetet.
öfvergående stadganden.
1. I fall konsistoriinotariefjenst är eller, innan denna lag träder i
kraft, varder ledig, skola de i lagen gifna föreskrifter angående tillsätt¬
ning af stifts- och konsistoriisekreterares befattning vinna tillämpning.
Der ledighet, som nyss är sagd, vid lagens trädande i kraft icke före¬
finnes, eger, uppå framställning af vederbörande domkapitel eller konsi¬
storium, Konungen att förordna, huru med stifts- eller konsistoriisekre-
terai'ebefattning och dermed förenade göromål skall förhållas, intill dess
k onsistoriinotarietj ensten varder ledig.
2. Förslag till besättande första gången af de ledamotsbefattnin-
gar, livilka omförmälas i 1 § 2 mom., 2 § 1 mom. och 8 §, skola upp¬
rättas och till Konungen insändas före den 1 december 1894.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1895; dock skola mål och
ärenden, hvilka vid nämnda tid äro hos domkapitel anhängiga, behandlas
efter äldre lag.
1 sammanhang med ifrågavarande proposition, hvilken af båda
kamrarne hänvisats till lagutskottet, har utskottet till behandling lore-
liaft två särskilda, i anledning af propositionen inom Andra Kammaren
12
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
väckta ock till utskottet likaledes öfverlemnade motioner, deri ändring
påyrkats i vissa delar af det i propositionen framlagda förslag.
Sålunda hemställer uti motion n:o 214 herr O. W. Redelius —
under uttalande af önskvärdheten, att valprincipen måtte vinna vid¬
sträcktare tillämpning i fråga om stiftsstyrelsens sammansättning, än
hvad i propositionen föreslagits beträffande de presterliga ledamöter i
nämnda styrelse, som skulle på viss tid af Konungen utnämnas — att
Riksdagen ville för sin del besluta, att § 1 mom. 2, §^3 mom. 1 samt
§ 8 i förslaget till lag om stiftsstyrelse måtte erhålla följande för¬
ändrade lydelse:
§ 1.
2 mom. Der domprost icke finnes, förordnar Konuugeu för fem
år i sänder en af stiftets kyrkoherdar till vice ordförande. Till er¬
hållande af sådant förordnande bär stiftets presterskap att föreslå tro
kyrkoherdar i den ordning, som är föreskrifven angående biskopsval.
§ 3.
1 mom. Till besättande af den presterliga ledamotsplats, hvarom
i 2 § 1 mom. sägs, skall presterskapet upprätta förslag och derå upp¬
föra tre behörige män i den ordning, som gäller vid val af biskop.
§ 8.
1 mom. I Stockholms stad skall finnas ett konsistorium, under
hvilket samtliga församlingar, med undantag af hof- och garnisous-
församlingarne, lyda.. Detta konsistorium, hvari erkebiskopen, när han
är tillstädes, förer ordet, består i öfrigt af fem ledamöter, nemligen
pastor primarius såsom ordinarie ordförande, eu kyrkoherde, såsom vice
ordförande, eu af Konungen utnämnd konsistoriisekreterare, samt två
af Konungen för fem år i sänder förordnade ledamöter. Af dessa två
ledamöter skall den ene vara en till ordinarie tjenst i någon af do
under konsistorium lydande församlingar befordrad prestman och den
andre en lekman.
2 mom. Till besättande af hvardera af de presterliga ledamots-
platser, hvarom i 1 mom. sägs, skall Stockholms stads presterskap upp¬
rätta förslag och derå uppföra tre behörige män i den ordning, som
är föreskrifven angående biskopsval.
13
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
Vidare hemställer, uti motion n:o 211, herr E. A. Wijkandcr att
Riksdagen villo för sin del besluta sådana ändringar uti §§ 1—4, 8
och 9 samt andra stycket af öfvergångsstadgandena i lagförslaget att
de erhålla följande lydelse:
§ I-
Mom. 1. Inom hvarje stift skall stiftsstyrelsen utöfvas dels af
biskop, dels af ett domkapitel, bestående af fem ledamöter, nemligen
biskopen, såsom ordförande, domprosten eller, der sådan ej finnes,
annan af Konungen för fem år i sänder bland stiftets kyrkoherdar för¬
ordnad ledamot, såsom vice ordförande, en af Konungen utnämnd stifts¬
sekreterare samt två för fem år i sänder utsedde ledamöter, hvaraf
den ene förordnad af Konungen och den andre utsedd af församlingarne
inom stiftet, dels ock af biskopen med biträde af stiftssekreteraren såsom
föredragande, men med biskopen ensam tillkommande beslutanderätt.
Mom. 2. Af Konungen förordnad eller af församlingarne utsedd
ledamot åtnjuter ersättning af allmänna medel.
§ 2.
Sökande till stiftssekreterarebefattning skall hafva undergått examen,
som berättigar till inträde i rikets rättegångsverk, och bör jemväl ega
förfarenhet i domarevärf.
§ 3.
Mom. 1. Till besättande af ledamotsplats, hvars innehafvare en¬
ligt § 1 mom. 1 förordnas af Konungen, skall domkapitlet upprätta
förslag och derå uppföra tre behörige män.
Mom. 2 Å förslag till ------—--af de sökande.
(Lika med Kongl. Maj:ts förslag.)
Mom. 3. Ledamot, som enligt § 1 mom. A skall af församlingarne
utses, väljes på sätt för val af ombud vid allmänt kyrkomöte i till-
lämpliga delar är föreskrifvet.
§ 4.
Mom. 1. År biskopsembete —
(Lika med Kongl. Maj:ts förslag.)
i 5 § 3 moln. sägs.
14
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
Mom. 2. I nyss omformäldä fall må ej förslag, hvarom i § 3
sägs, upprättas.
i 8-
I Stockholms stad skall finnas ett konsistorium, under hvilket
samtliga församlingarne i staden, med undantag af hof- och garnisons-
församlingarne, lyda. Detta konsistorium, hvari erkebiskopeu, när lian
är tillstädes, förer ordet, består i öfrigt af fem ledamöter, nemligen
pastor primarius, såsom ordinarie ordförande, en af Konungen för fem
år i sänder bland stadens kyrkoherdar förordnad ledamot, såsom vice
ordförande, eu af Konungen utnämnd konsistoriisekreterare samt två
för fem år i sänder utsedde ledamöter, den ene förordnad af Konungen
och den andre utsedd af stadens församlingar.
§ 9.
Mom. 1. År erkebiskopsembetet — — — -— — af konsistorii-
sekreteraretjensten. (Lika med Kongl. Maj:ts förslag).
Mom. 2. 1 öfrigt gälla om förslagens upprättande samt om kom-
petensvilkor och förord för sökande till konsistoriisekreteraretjenst hvad
i §§ 2 och 3 är om ledamot i domkapitel och om stiftssekreterare
stadgadt.
Ofvergående stadganden.
2. Förslag till besättande första gången af de lcdamotsbefaU-
ningar, Indika omförmälas i §§ 2, 3 och 9, skola upprättas och till
Konungen insändas före den 1 december 1894.
Efter att hafva erinrat, hurusom under den katolska tiden dom¬
kapitlen utgjordes uteslutande af prester, hvaremot i enlighet med den
uppfattning af de religiösa föreningarnes väsen, som genom reforma¬
tionen gjorde sig gällande, de nya kyrkostyrelserna i allmänhet blefvo
bildade på grundvalen af samarbete mellan prester och af församlingen
valde lekmän, kallade församlingens »äldste», anför till stöd för sin fram¬
ställning sistnämnde motionär, att i Sverige kyrkostyrelsen med bisko-
parnes framskjutna ställning kommit att bibehålla mer af den katolskt-
hierarkiska rigtningen än inom de flesta andra protestantiska länder.
Den lekmannabeståndsdel af de svenska konsistorierna, som bestode uti
15
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
lektorerna vid stiftsstadens gymnasium, både tidigare knappast varit
att räkna såsom sådan, då dessa lektorer vanligen antingen voro prester
eller hade för afsigt att framdeles öfvergå till det presterliga yrket.
Under årens lopp hade den förändring inträdt, att skolans lärareplatser
ej längre vore endast trappsteg till kyrkans mer indrägtiga befatt¬
ningar, liksom skolan sjelf ej längre hade till hufvuduppgift att utbilda
ämnesvenner för kyrkans eller ens statens platser. Skolans och kyr¬
kans intressen vore ej längre sammanfallande, om de ock, såsom sig
borde, hade och måste hafva mycket gemensamt. Klagomål hördes der¬
för både från kyrkan och från skolan öfver, att den nuvarande, af prester
och skollektorer bestående stiftsstyrelsen, under hvilken såväl stiftets
presterskap som dess allmänna läroverk lydde, lemnade mycket öfrigt
att önska. Reformer påyrkades från båda hållen; i decennier hade de
olika förslagen aflöst hvarandra utan att dock något kunnat vinna all¬
män anslutning.
I och med skollektorernas allt mer framträdande lekmannarigtning
hade dock en förbättring i ofvan anmärkta afseende egt rum, och vi
hade något, om ock obetydligt, närmat oss de öfriga protestantiska
länderna med deras synodalförfattning och deras af församlingen valde
äldste. Skollektorerna hade blifvit församlingarnes målsmän gent emot
presterna och hade på flera ställen i detta hänseende inlagt så stora
förtjenster, att statsmagterna borde väl tillse, att dessa framsteg ej
ginge förlorade vid en eventuel ombildning af den nuvarande stifts¬
styrelsen.
Det vore onekligen en olägenhet, att de kyrkliga frågorna skulle
behandlas af skolmän, som ej särskild! utvalts med tanke på kyrkan,
liksom att skolfrågorna skulle afgöras af prester, som ej hade intresse
för eller erfarenhet om skolan, men den ensidighet, som skulle upp¬
komma, om de kyrkliga ärendena skulle uteslutande behandlas af prester
eller skolärendena af skolmän, vore långt mer att beklaga. Skulle vid
eu omändring af stiftsstyrelsernas sammansättning ur konsistorierna
uteslutas den lekmannabeståndsdel, som nu utgjordes af skollektorerna,
hvilka obestridligen numera, i stort sedt, utnämndes utan tanke på
presterskapets speciella intressen, måste lagstiftaren tillse, .dels att de
nya konsistorierna erhölle lekmannaledamöter och dels att dessa till¬
sattes så, att de kunde anses i första rummet representera församlin¬
garnes intressen.
Äfven om man bortsågo från det mycket betecknande namnutbyte,
som i det föreliggande förslaget skott derutinnan att det protestan¬
tiska ordet »konsistoriet» vore utbytt mot det katolska »domkapit¬
16
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
let», folie det genast i ögonen vid betraktande af nämnda förslag, att
utom stiftssekreteraren endast en medlem skulle vara lekman och att
denne skulle, liksom stiftssekreteraren, vara på förslag af konsistoriet
utsedd af Kongl. Maj:t. På grund af sättet för denna ledamots utseende
kunde man vara fullt viss, att han blefve ett troget uttryck för den
inom konsistoriets presterliga majoritet rådande stämningen. Man kunde
ej heller betvifla, att icke äfven den jurist, som på nämndt sätt blifvit
utnämnd till stiftssekreterare, inom kort väsentligen skulle genom¬
trängas af det presterliga åskådningssättet och kanske blifva mer prester-
lig än presterna sjelfva, hvarpå analogier ej torde vara svåra att upp¬
leta. Huru förträffligt detta åskådningssätt än i och för sig kunde vara,
förlorade sålunda konsistoriet den mångsidigare prägel, som reforma¬
torerna med Luther i spetsen en gång påfordrade såsom vilkoret. föl¬
en lifskraftig kyrkostyrelse och som församlingarne med allt större
styrka kräfde på det att de med förtroende skulle kunna följa dess
ledning och foga sig efter dess föreskrifter.
Redan vid 1888 års kyrkomöte hade en klarsynt representant i
kyrkomötet föreslagit att uti konsistorierna skulle insättas bland andra
eu ledamot, vald af församlingarnes medlemmar. Motionens öde vid
nämnda kyrkomöte var temligen gifvet, men fordringarna i berörda
rigtning växte i styrka med hvarje år, och hvarje väsentlig förändring
i den nu bestående sammansättningen af konsistorierna vore en för¬
sämring ur kyrklig synpunkt, derest icke på ett eller annat sätt af¬
seende fästes vid krafven på att församlingarne sjelfva finge utse med¬
lemmar i konsistorierna.
Frågan, huruvida några på kortare tid än lifstid utsedde konsi-
storiimedlemmar skulle tillsättas genom val af vissa korporationer eller
af Konungen, hade tidigare förevarit. Redan uti den komité, som 1828
afgifvit förslag till kyrkolag, hade sålunda funnits en reservant, biskop
J. J. Hedrén, hvilken ansett, att konsistoriernas ledamöter borde ut¬
göras af församlingarnes kyrkoherdar, hvilka genom val kunde utses af
stiftets presterskap. Den komité, som 1846 afgifvit förslag till kyrko¬
lag, hade upptagit denna tanke. Den ansåg sålunda, att intet prester-
ligt eller ,icke-presterligt embete funnes, som i och för sig innebure
garanti för de egenskaper, hvilka fordrades af en konsistoriiledamot.
Hvarken egenskapen af »lärare vid högsta lärdomsskolan» eller »de
högsta teologiska studier», hvilka antogos förefinnas hos de teologiska
fakulteternas medlemmar eller ens »de egenskaper, som fordrades för
att med välsignelse utöfva själavård, äfven inom större församlingar»,
medförde, enligt denna komités tanke, en sådan garanti.
17
Lagutskottets Utlåtande N:o 5S.
m I Kong!. Maj:ts till 1868 års kyrkomöte aflåtna förslag till ändrin¬
gar i stiftsstyrelsen förekom beträffande detta ämne följande uttalande:
»I afseende åter på frågan, huruvida ledamöterna borde antingen utses
genom val eller ock af Kongl. Maj:t förordnas, har Kongl. Maj:t väl
funnit valprincipens oinskränkta användande på domkapitlens samman¬
sättning vara förenadt med de svårigheter, hvilka blifvit ur synpunkten
af domkapitlens domsrätt anmärkta, men enär det moraliska inflytande,
som hos kyrkostyrelsen är önskvärdt, måste vinna i styrka, då Konun¬
gens val ledes af kännedom om de underlydandes förtroende för den
valde, har hinder icke funnits möta för valgrundsatsens tillämpning i
så måtto, att Kongl. Maj:t utöfvade sin rätt att utnämna domkapitels-
ledamöter inom samma gränser, som äro bestämda för utnämning af
erkebiskop och biskopar, och att sålunda förslag till domkapitelsleda-
möter skulle af de underlydande upprättas efter hufvudsakligen samma
grunder, som gälla för biskopsval.»
Deremot hade 1869 och 1870 årens kyrkolagskomitéer uttalat sig
emot valprincipens genomförande, dervid hufvudsakligen utgående från
uppfattningen af konsistorierna såsom institutioner jemförliga med andra
administrativa eller lagskipande verk. Nämnda uppfattning vore be¬
tecknande för den byråkratiskt-hierarkiska rigtning, som på vissa håll
inom den svenska lutherska kyrkan gjorde sig gällande, huru mycket
den än torde strida mot Luthers reformatoriska sträfvanden. Påtagligt
syntes likväl vara, att det moraliska inflytande, hvarom i Kongl.
Maj:ts ofvan omförmälda förslag talats, skulle blifva än större och kon¬
sistorierna mötas med än större förtroende, om — i likhet med för¬
hållandena uti andra protestantiska länder — församlingarne finge in¬
sätta representanter i kyrkostyrelsen. Konsistorierna tillkomme att
handlägga ärenden och uttala sig i frågor, hvilka djupt ingrepe uti för-
samlingarnes religiösa lif och kyrkliga förhållanden. Församlingarne
kunde då hafva berättigade fordringar att i konsistorierna få sina in¬
tressen bevakade och sina synpunkter framhållna.
Det föreliggande förslaget till lag om stiftsstyrelse innehåller inga
bestämmelser rörande behandlingen af läroverkens angelägenheter, hvilka
sedan gammalt i vårt land handhafts af konsistorierna och vederbörande
biskopar.
Bill. till Riksd. Prof. 1803. 7 Sami. 37 Haft.
3
18 Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
Den komité, som senast varit tillsatt för utarbetande af förslag
till ändringar i kyrkolagen m. m., öfverlemnade den 25 maj 1891 till¬
lika med det förslag till omorganisation af rikets stiftstyrelser, hvilket,
i vissa delar omarbetadt, genom förevarande proposition framlagts för
Riksdagen, ett särskildt förslag till förordning angående konsistoriernas
befattning med allmänna läroverk och folkskolelärareseminarier. Ko-
mitén hade nemligen funnit, att bland de åligganden, som för när¬
varande tillhörde konsistorierna, det egentligen vore allenast tre slags
ärenden, hvilka syntes kräfva en annan sammansättning än i fråga om
stiftsstyrelserna föreslagits. Sålunda skulle, när konsistorium hade att
bedöma prof för lärarebefattning vid allmänt läroverk eller att tillsätta
sådan befattning eller att bestämma de läroämnen, i hvilka blifvande
lärare borde undervisa, i stället för stiftssekreteraren träda rektor vid
stiftsstadens allmänna läroverk och i stället för den af Kongl. Magt
förordnade presterlige ledamoten en af Kongl. Maj:t för fem år i sänder
dertill förordnad lektor vid samma läroverk. Läroverkens ekonomiska
angelägenheter samt den disciplinära myndigheten öfver lärarepersona¬
len skulle deremot, såsom hittills, handhafvas af domkapitlet, utan någon
förändring af dess sammansättning.
Af vederbörande departementschefs uttalanden vid ärendets före¬
dragning i statsrådet den 10 sistlidne februari framgår nu, att regerin¬
gen är betänkt att, sedan den föreslagna omgestaltningen af stiftssty¬
relsen blifvit genomförd, till behandling företaga frågan rörande ord¬
nandet af läroverkens angelägenheter. Såsom ett önskningsmål fram-
hålles dervid inrättandet af en särskild öfverstyrelse för läroverken och
yttras tillika, såsom utskottet synes med allt fog, att konsistorierna så
sammansatta som i förevarande proposition föreslagits, vida mindre än
förr lämpade sig till styrelse åtminstone för de allmänna läroverken.
Då sålunda det föreliggande förslaget till lag om stiftsstyrelse
gör en förändring i bestämmelserna rörande öfverstyrelsen för de all¬
männa läroverken, hvilken nu handhafves af stiftsstyrelserna, nödvändig,
bör enligt utskottets åsigt Riksdagen häfda såsom sin rätt att deltaga
i lagstiftningen rörande en sådan förändring oberoende deraf, huruvida
Riksdagens bifall må erfordras i följd deraf, att förändringen icke kan
åvägabringas utan nya eller ökade anslag. Utskottet är sålunda af den
mening, att samtidigt med förslaget till lag om stiftsstyrelse bort Riks¬
dagens pröfning föreläggas förslag till stadganden om styrelse för läro¬
verken, hvarigenom Riksdagen skulle blifvit satt i tillfälle att öfver¬
skåda frågan om den förändrade organisationen i hela dess vidd.
Då så icke skett, och då dessutom af den kongl. propositionen icke
19
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
framgår, huru styrelsen för de allmänna läroverken och folkskolelärare¬
seminarierna skulle ordnas, derest icke, innan den föreslagna lagen om
stiftsstyrelse trädde i kraft, definitivt beslut derom hunnit fattas, bör
detta enligt utskottets åsigt föranleda dertill, att förslaget icke antages.
Derjemte har utskottet ansett sig böra erinra derom, att det före¬
liggande förslaget innehåller, att de ledamöter af den föreslagna stifts¬
styrelsen, som Kongl. Maj:t skall ega att förordna, skola för sitt upp¬
drag erhålla ersättning af allmänna medel och framgår tillika af uttalan¬
den i otvan omförmälda statsrådsprotokoll, att denna ersättning tänkts
skola bestå af dels arvode, dels ock i vissa fall godtgörelse för rese¬
kostnad och dagtraktamente. Någon framställning är emellertid icke
gjord till innevarande Riksdag om beloppet af den ersättning, som bör
tillkomma de nämnda ledamöterna. Uppenbart synes likväl vara, att
frågan om den nya institutionen och kostnaderna för densamma bort på
en gång föreläggas Riksdagen till pröfning, enär man eljest äfventyrar,
att en kommande Riksdag behandlar kostnadsfrågan på ett helt annat
sätt än som skulle skett, derest densamma jemte sjelfva hufvudfrågan
på en gång förelegat till behandling.
Ehuru utskottet sålunda redan på ofvan angifna grunder funnit det
föreliggande förslaget oantagligt, vill utskottet likväl framhålla, huru som
utskottet jemväl ur saklig synpunkt funnit betänkligheter möta mot bi¬
fall till förslaget.
Då utskottet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad herr
Wijkander i sin motion yttrat, håller före, att det vid en ombildning af
stiftsstyrelserna bör läggas synnerlig vigt derpå, att om, på sätt före¬
slagits, det lekmannaelement utsöndras, som för närvarande representeras
af lektorerna vid stiftsstadens läroverk, stiftsstyrelserna må från annat
håll tillföras lekmannaledamöter, tillsatta derjemte på sådant sätt, att de
kunna anses i främsta rummet företräda församlingarnes intressen, måste
utskottet anmärka såsom en brist hos det föreliggande förslaget, att det
hufvudvilkor för en på samma gång kraftig och med förtroende omfattad
kyrkostyrelse, som ligger i en dylik anordning, i förslaget blifvit alltför
litet beaktadt. Enligt detta skall nemligen, utom stiftssekreteraren,
allenast en medlem i stiftsstyrelsen vara lekman och likasom stifts¬
sekreteraren skall denne, på förslag af konsistoriet, utses af Kongl. Maj:t.
Vidkommande den af herr Redelius i ämnet väckta motionen har
densamma, såsom afseende allenast att åt församlingarnes presterskap
inrymma ökadt inflytande på stiftsstyrelsens sammansättning, synts ut¬
skottet allt lör litet beakta den af utskottet ofvan angifna synpunkt be¬
träffande vilkoren för eu ändamålsenlig sammansättning af en stifts¬
20
Lagutskottets Utlåtande N:o 58.
styrelse, hvarförutom lämpligheten af den utaf nämnde motionär för¬
ordade valprincipen torde med hänsyn särskildt till den stiftsstyrelsen
tillerkända domsrätt kunna starkt ifrågasättas. Då för öfrigt såväl de af
herr Redelius som de af herr Wijkander framstälda ändringsförslag till¬
kommit allenast under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts proposi¬
tion i de delar, som af motionärernas förslag icke beröras, följer redan
häraf att utskottet icke kan tillstyrka bifall till någotdera förslaget.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:
l:o) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition
icke må af Riksdagen bifallas;
2:o) att herr Wijkanders motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda;
3:o) att icke heller den af herr Redelius väckta
motion må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 april 1893.
På lagutskottets vägnar:
L. ANNERSTEDT.
Reservation:
dels af herrar Annerstedt, L. O. Larsson, Fröberg, Claeson, C. F.
Pettersson och Wester;
dels ock af herr Öländer beträffande vissa delar af motiveringen.
Herrar C. H. Lundström, Pelirsson, J. Anderson och P. G. Petersson
hafva begärt få här antecknadt, att de på grund af åtnjuten ledighet
från riksdagsgöromålen icke deltagit i ärendets behandling i utskottet.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.