Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 28.
1
tf:o 28.
Ank. till. Riksd. kansli den 22 april 1893, kl. 11 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad lydelse af §§ 62 och 69 regeringsformen samt
§ 65 riksdagsordningen.
I motion n:o 7 inom Andra Kammaren har herr A. V. Ljungman
föreslagit, bland annat, att Riksdagen måtte antaga följande förslag till
ändrad lydelse af nedanstående §§ i regeringsformen och riksdagsordningen:
Regeringsformen:
§62.
Sedan statsverkets behof blifvit af Riksdagen pröfvade, ankommer
det på Riksdagen att en deremot svarande bevillning sig åtaga samt att
tillika fastställa, huru särskilda summor deraf skola till särskilda ända¬
mål användas, och dessa summor under bestämda liufvudtitlar uti riks-
staten anslå. Andra vilkor må icke fogas vid anslags beviljande än blott
sädana, som stå i oskiljaktigt sammanhang med anslagets användning samt
afse att närmare bestämma sättet och tiden derför.
Bill. till Riksd. Prof. 1893. 3 Samt. 16 Käft. (N:o 28).
2
Konstitutionsutskottets TJtlåta-nde N:o 28,
§ 69.
Då statsutskottets förslag, rörande antingen nfestatens reglerande
eller bevillningens derefter lämpade kela belopp eller vilkor för anslags
användning eller allmänna afgifter, eller grunderna för förvaltningen af
kronans domäner, eller livad till riksgäldskontorets utgifter och inkom¬
ster körer, eller grunderna för riksgäldskontorets styrelse ock förvaltning,
till pröfning kos Riksdagen förekafves, gälle kvad angående bekandlingen
af utskottets afgifna förslag uti riksdagsordningen stadgas. Fatta kamrarne
stridiga beslut, som ej varda samman]emkade, skola kamrarne, kvar för sig,
rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut stannat; kommande den
mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters af båda kamrarne samman¬
räknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut.
Riksdagsordningen:
§ 65.
När i fråga om riksstatens reglerande eller bevillningens derefter läm¬
pade hela belopp eller vilkor för anslags användning eller grunderna för för¬
valtningen af kronans domäner eller skatt eller annan allmän afgift, eller
angående riksbankens eller riksgäldskontorets styrelse ock förvaltning,
inkomster och utgifter, eller beträffande instruktioner för Riksdagens revisorer,
kamrarne fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts förslag
varda sammanjemkade, skola begge kamrarne kvar för sig rösta om de
olika beslut, hvari hvardera förut stannat, kommande den mening, som
dervid erhåller de flesta ledamöters af båda kamrarne sammanräknade
röster, att gälla såsom Riksdagens beslut. För att vid sådan omröstning
förekomma lika antal röster, skall i Andra Kammaren afläggas ock förseglas
en sedel, hvilken, i händelse de öfriga sammanräknade rösterna utfalla lika,
öppnas och afgör frågan. Är pluralitet redan vunnen, bör den aflagda
sedeln ouppbruten genast förstöras.
Utskottet får till en början anmärka, att kvad i motionen föreslagits
derom att i § 69 regeringsformen måtte insättas orden: »eller--
allmänna afgifter — —» framför orden: »eller kvad till riksgäldskontorets
utgifter och inkomster hörer», samt att i § 65 riksdagsordningen ordet
»bevillning» måtte utbytas mot: »skatt eller annan allmän afgift» är för-
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 28.
3
anledt af annat i samma motion framstäldt ändringsförslag, deröfver ut¬
skottet i utlåtande n:o 13 redan afgifvit yttrande.
Beträffande motionen i föreliggande delar, så hafva, såsom kändt är,
grundlagarnes bestämmelser derom, i hvilka frågor gemensam omröstning
skall ega rum, ofta varit föremål för olika tolkningar och vid flera till¬
fällen gifvit anledning till allvarliga meningsskiljaktigheter mellan kam-
rarne. Lika med motionären finner utskottet derför ett förtydligande af dessa
bestämmelser i ändamål att, så vidt möjligt, förekomma stridigheter af nämnda
art vara särdeles önskligt. Visserligen anser utskottet det vara med synner¬
ligen stora svårigheter förenad! att åstadkomma en sådan förändring af
ifrågavarande stadgande!!, att derigenom det åsyftade ändamålet skulle i af-
sevärd mån blifva förverkligadt, men frågan har dock synts utskottet vara
af den vigt, att utskottet, för att om möjligt bringa densamma närmare sin
lösning, funnit sig böra föranstalta om utredning, huru dessa stadgande!!
efter det nya representationsskickets införande tillämpats. Ehuru denna ut¬
redning, med undantag af de utaf bevillnings- och bankoutskotten behandlade
frågor, nu föreligger färdig, har tiden dock varit alltför knappt tillmätt, för
att utskottet skulle kunnat taga den fullständiga kännedom om resultaten
deraf, utskottet för frågans fullständiga pröfning ansett nödig.
På grund häraf hemställer utskottet,
att motionen i förevarande delar icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 april 1893.
På utskottets vägnar:
O. BERGIUS.