24
Riksdagens Skrifvelse N:o 39 a.
N:o 39 a.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 maj 1893.
— — — — Andra Kammaren den 2 — —•
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl Maj:ts
framställningar dels under riksstatens fjerde hufvudtitel
om anslag till generalstabens topografiska arbeten och
dels under sjette liufvudtiteln om anslag till rikets ekono¬
miska kartverk.
(Statsutskottets utlåtande n:o 7 a.)
Till Konungen.
I den till Riksdagen den 16 sistlidne januari aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t under
anslagstiteln »generalstabens topografiska arbeten» å fjerde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1894 bevilja, till fort¬
sättande af generalstabens topografiska arbeten, 90,000 kronor.
Vidare har Eders Kongl. Maj:t i samma proposition under sjette
liufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte, utöfver det å nämnda
hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag,
6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1894 anvisa
till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de
delar af Vesterbottens län, som vore belägna ofvan odlingsgränsen eller
ingå i kartblad, tillhörande-den under utgifning varande kartan öfver
Riksdagens Skrifvelse N:o 39 a.
förstnämnda län, 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i
öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor,
äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda an¬
slagen finge användas äfven till bestridande af utgifter för det topo¬
grafiska kartverket.
Då Eders Kongl. Maj:t nu åter förnyat sin af de tre senaste lag¬
tima Riksdagarne afslagna framställning om förhöjning till 90,000 kro¬
nor af anslaget till det topografiska kartverket, samt bebofvet af ökade
hjelpmedel för bedrifvande af särskilt vissa till detta kartverk hörande
arbeten synts Riksdagen efter den utredning i ämnet, som lemnats till
statsrådsprotokollet, vara till fullo ådagalagdt, bar Riksdagen ansett
sig böra här ingå i undersökning, huruvida icke genom vidtagande af
ändamålsenliga åtgärder beträffande anordningen af kartarbetena i deras
helhet skulle kunna beredas möjlighet att, utan att öfverskrida summan
af de till kartverken nu utgående anslag och utan att träda de eko¬
nomiska kartverkens speciella intresse för nära, tillgodose ifrågavarande
behof. Såsom ett steg i sådan rigtning har då för Riksdagen fram-
stält sig ett återupptagande, ehuru i betydligt modifierad form, af den
plan till de allmänna kartarbetenas bedrifvande, som Eders Kongl. Maj:t,
i anledning af 1880 års Riksdags skrifvelse i ämnet, framlade för 1885
års Riksdag, men som då icke vann Riksdagens godkännande. Enligt
denna plan skulle de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende
å personal och anslag sammanslås till ett enda kartverk, benämdt »rikets
allmänna kartverk», hvarjemte vederbörande anslag skulle något höjas
och åtskilliga förenklingar vidtagas i arbetsmetoderna. Riksdagen före¬
ställer sig nu, att, om en närmare förening mellan de olika kartverken
kunde åstadkommas så till vida, att dels de till dem utgående anslag
sammanfördes till ett enda, hvilket af Eders Kongl. Maj:t sedermera
finge mellan de tre verken fördelas, dels ock de hinder, hvilka för
närvarande i viss mån förefinnas för ett användande af ett verks perso¬
nal för något af de andras behof, undanröjdes, härigenom skulle beredas
afsevärda fördelar och detta icke allenast för de topografiska utan äfven
för de ekonomiska kartarbetena. Olägenheten af att de till de allmänna
kartarbetena anvisade anslagen äro till på förhand af Riksdagen be¬
stämda belopp fördelade mellan de tre verken synes Riksdagen tydligen
framgå deraf, att verkens arbeten äro i vissa afseenden likartade och
i andra åter åt hvarandra beroende. Det närmare samarbete mellan
verken, som skulle möjliggöras genom den af Riksdagen förordade
anordningen, måste enligt Riksdagens förmenande vara egnadt att
Bill. till Riksd. Prat. 1895. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 10 lläft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 39ci.
åstadkomma en minskning i åtskilliga utgiftsposter, hvarigenom åter
ökade medel kunde blifva tillgängliga för tillgodoseende af sådana
grenar af det allmänna kartläggningsarbetet, ii vilka vid hvarje tid¬
punkt kunde anses företrädesvis deraf vara i behof.
I afvaktan på att utredning och förslag i det af Riksdagen ofvan
angifna syfte blifver af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagdt,
anser sig Riksdagen emellertid icke kunna medgifva någon förhöjning
af nu utgående anslag till de topografiska arbetena.
Hvad Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln »rikets ekonomiska
kartverk» äskat och föreslagit har icke gifvit anledning till annan sär¬
skild erinran än att Riksdagen, med afseende å innehållet i chefens
för generalstabens topografiska afdelning i statsrådsprotokollet öfver
civilärenden omförmälda promemoria, velat framhålla angelägenheten af
att definitivt beslut snarast fattas, huruvida den ursprungligen allenast
för Norrbottens län afsedda, enklare och i mindre skala försiggående
ekonomiska kartläggningen skall utsträckas längre söderut, än nu är
bestämdt, eller icke; och har Riksdagen i detta hänseende förestält sig,
att med afseende ej mindre å ifrågavarande kartläggnings relativa billig¬
het än äfven derå, att skalan och metoden synas vara fullt tillfyllest¬
görande äfven för de inre, glest bebyggda delarne af mellersta Norr¬
land, samt möjligen äfven för vissa delar af södra Norrland och norra
Svealand, samma kartläggning borde få fortgå icke obetydligt längre
söderut. Härigenom skulle de för fullbordande af hela landets ekono¬
miska kartläggning erforderliga kostnaderna komma att nedbringas, i
följd hvaraf, om nu utgående anslagsbelopp fortfarande under en följd
af år anvisades, denna kartläggning komme att fullbordas tidigare än
man nu kan beräkna.
I sammanhang med det förestående har Riksdagen till sist velat
fästa uppmärksamhet på en i fråga om användningen af anslaget till
de topografiska arbetena förekommande, enligt Riksdagens förmenande
mindre egentlig anordning. Enligt hvad Riksdagen inhemtat, utgå
nemligen från detta anslag dagtraktamenten jemväl till de aspiranter
vid generalstaben, hvilka under den egentliga aspiranttiden för sin
egen utbildning äro kommenderade till tjenstgöring vid de topografiska
arbetena. Då denna deras tjenstgöring emellertid icke är till något
egentligt gagn, utan snarare till hinders för fortgången af dessa arbeten,
synes det Riksdagen rigtigare, att medel till ifrågavarande dagtrakta¬
menten beredas från annat håll.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, på sätt
i Riksdagens skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riks-
Riksdagens Skrifvelse N:o 39 a. -«
statens fjerde och sjette hufvudtitlar anmälts, dels på det sätt bifallit
Eders Kongl. Maj:ts under fjerde hufvudtiteln gjorda framställning om
anslag till fortsättande af generalstabens topografiska arbeten, att Riks¬
dagen till berörda ändamål på extra stat för år 1894 anvisat 75,000
kronor, och dels utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets
ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1894 anvisat till de ekonomisk-
geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens
län, som äro belägna ofvan odlingsgränsen eller ingå i kartblad, till¬
hörande den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län,
31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af
riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom med¬
gift, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må an¬
vändas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.
Stockholm den 2 maj 1893.
Med undersåtlig vördnad.