RIKSDAGENS PROTOKOLL
1893. Första Kammaren. N:o 19.
Tisdagen den 21 mars.
Kammaren sammanträdde kl. 2.30 e. m.
Justerades protokollen för den 13 och 14 i denna månad.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets den 18 innevarande mars bordlagda utlåtande
n:is 11 och 12.
Vid föredragning af statsutskottets den 18 i denna månad
bordlagda memorial n:o 36, med förslag till voteringsproposition
i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i en fråga rörande
riksgäldskontorets förvaltning, godkändes den föreslagna voterings-
propositionen.
Föredrogos, men bordiades å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets den 18 innevarande månad bordlagda memorial
och utlåtanden n:is 37—42 och bankoutskottets samma dag bord¬
lagda memorial n:is 5—7.
Herr Annerstedt erhöll på begäran ordet och yttrade:
Då lagutskottet, för att medhinna behandlingen af de ärenden,
som äro hänvisade till dess handläggning, behöfver fortsätta sina
arbeten äfven under nästa vecka, åtminstone första delen deraf,
men de nuvarande ledamöter och suppleanter, som kunna qvar¬
stanna i staden, äro otillräckliga för en obehindrad fortgång af
utskottets arbeten, får jag vördsamt hemställa, att kammaren ville
utse ytterligare fyra suppleanter i utskottet.
På gjord proposition bifölls denna hemställan; hvarefter på
framställning af herr talmannen beslöts, att val af ifrågavarande
suppleanter skulle företagas vid kammarens sammanträde nästa
fredag.
Första Kammarens Prat. 1893. N:o 19.
1
N:o 19. 2
Onsdagen den 22 Mars.
Justerades ett protokollsutdrag för detta sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 2.38 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Onsdagen den 22 mars.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Justerades protokollen för den 15 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtanden och memorial:
n:o 13, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
§§ 53, 60, 61 och 71 regeringsformen samt § 40 riksdagsordningen,
så ock om ändring i vissa afseenden af § 69 regeringsformen och
§ 65 riksdagsordningen;
n:o 14, i anledning af väckta motioner, innefattande förslag
till dels ändrad lydelse af §§ 1, 4, 5, 7 och 12 i den mellan
Sverige och Norge upprättade riksakt, dels ock dermed samman¬
hängande ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och
tryckfrihetsförordningen;
n:o 15, i anledning af väckt motion om ändring af dels § 6
regeringsformen i vissa delar, dels ock § 15 regeringsformen;
n:o 16, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af
§§ 35 och 36 regeringsformen;
n:o 17, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
§ 87 mom. 1 samt § 17, § 22, § 28 mom. 2 och § 89 regerings¬
formen, så ock om ändring i visst afseende af § 106 regerings¬
formen;
n-.o 18, i anledning af väckt motion om ändring i visst af¬
seende af §§ 38 och 106 regeringsformen, så ock motion om ändrad
lydelse af § 9 regeringsformen;
n:o 19, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
§ 42 regeringsformen; samt
n:o 20, i anledning af återremiss af utskottets utlåtande mo 5
rörande väckt motion om ändrad lydelse af 51 m. fl. §§ regerings¬
formen ;
Onsdagen den 22 Mars.
3 N:o 19.
statsutskottets utlåtanden och memorial:
n:o 43, i anledning af Ivongl. Maj:ts särskilda proposition
angående ordnande af pensionsförhållandena vid intendentur-
corpsen;
n:o 44, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan
Maria Kristina Olsson från Raseberg i Skaraborgs län;
u:o 45, i anledning af väckt motion om godtgörelse till åboen
Carl Nilsson i Berg för utgift, som han i egenskap af förmyndare
för aflidne arrendatorns af militiebostället Berg i Qville socken
omyndige barn fått vidkännas såsom arrendeskilnad för nämnda
boställe;
n:o 46, i anledning af väckt motion om restitution åt Göte¬
borgs museum af 1,034 kronor 90 öre, utgörande erlagd tull för
vissa af nämnda museum från utlandet införskrifna konstverk;
n:o 47, i anledning af remiss med öfverlemnande af uppgift
å förändringar år 1892 i statsverkets inkomster af för dess räk¬
ning utarrenderade krön oegendomar in. m.;
n:o 48, angående beräkningen af statsverkets ordinarie in¬
komster ;
n:o 49, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse, för bildande af Kungsörn köping, af mark från Kungsörn
kungsladugård;
n:o 50, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i
åtskilliga frågor rörande riksstatens fjerde hufvudtitel;
mo 51, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende; och
n:o 52, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag för utrotande af ollonborrar;
bevillningsutskottets memorial:
n:o 11, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
5:te punkten af utskottets betänkande mo 9 angående vilkoren
för försäljning af bränvin; och
n:o 12, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
åtskilliga punkter af utskottets betänkande n:o 7 angående vissa
delar af tullbevillningen;
lagutskottets utlåtanden:
mo 23, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition, dels
ock väckta motioner rörande ändrad lydelse af 4 och 11 §§ i
förordningen angående patent den 16 maj 1884; och
mo 24, i anledning af Kongl. Majits proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse af 17 kap. 10 § handelsbalken;
äfvensom
N:0 19. 4
Onsdagen den 22 Mars.
Om ändrade
bestämmelser i
afseende på
talmansbefatt-
ningama.
Första Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i anled¬
ning af väckt motion om åtgärder till motverkande af osedlighet.
Föredrogs å nyo konstitutionsutskottets den 18 och 21 i denna
månad bordlagda utlåtande n:o 11, i anledning af väckt motion
om ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33 riksdags¬
ordningen.
Herr Ryding: Dessa ständigt återkommande framställningar
om ändring eller komplettering af grundlagens stadganden i fråga
om talmansbefattningarna föranleda mig uttala den varma för¬
hoppning, att Kongl. Maj:t måtte taga frågan om hand och fram¬
lägga en proposition i ämnet ju förr desto hellre och helst vid
innevarande riksdag, hvarigenom reformen skulle kunna tre år
tidigare införas.
Jag tager mig friheten erinra derom, att behofvet af en lag¬
ändring uttryckligen erkänts såväl af konstitutionsutskottet som
af Riksdagens båda kamrar. Vidare vill jag påminna derom,
att anledningen, hvarför frågan under denna riksdagsperiod upp¬
tagits, var förhållandena vid 1891 års riksdag, samt att frågan
således icke framkallats af något magtbegär, utan vid både 1891
och 1892 årens riksdagar väckts först af ledamöter i denna kam¬
mare, hvilka icke på något vis velat inkräkta på Konungens prero¬
gativ, utan endast sökt råda bot för en obestridlig bristfällighet.
Frågan har emellertid blifvit till sina former allt mera vexlande,
och jag tror icke det numera finnes någon, som föreställer sig,
att den kommer att lösas utan initiativ från Kongl. Maj:t. Men
ju längre det dröjer, detta initiativ, desto större måste förändringen
i det bestående blifva, derom känner jag mig för min del full¬
komligt öfvertygad. För öfrigt bör det ju vara för regeringen af
lika stort intresse, som det är för Riksdagen, att icke någon
rubbning i Riksdagens verksamhet uppkommer.
Beträffande nu föreliggande betänkande har jag intet yrkande
att framställa.
Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren hvad
utskottet i nu förevarande utlåtande hemstält.
Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande konstitu¬
tionsutskottets den 18 och 23 innevarande månad bordlagda utlå¬
tande n:o 12, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om dels revision af riksdagsordningens
valbestämmelser, dels ock utarbetande och framläggande af förslag
till bestämmelser åsyftande att trygga omröstningens hemlighet
vid riksdagsmannaval.
Onsdagen den 22 Mars.
5 N:o 19.
1 punkten.
Utskottets hemställan bifölls.
2 punkten.
Herr Berg, Gustaf: Det är ju eu alldeles obestridlig san¬
ning, att allt, som kan leda till reda, klarhet och tydlighet i så
vigtiga förhållanden som dem, hvilka angå ifrågavarande val¬
bestämmelser, är i högsta grad önskvärdt och eftersträfvansvärdt,
och man måste med motionären medgifva, att många tillfällen
äfven visat, att riksdagsordningens bestämmelser i detta hänseende
på sin tid icke varit tillfyllestgörande. Särskildt var detta fallet
efter 1887 års riksdagsupplösning, då de politiska lidelserna blefvo
satta i så häftig svallning och ett stort antal valprocesser till följd
deraf anstäldes. Men just de svallvågor, som då gingo, blottade
de värsta blindskären, och det har sedan lyckats utpricka eller
bortskaffa dessa.
Det har egentligen varit två stötestenar, som gifvit anledning
till svårigheter. Den första stötestenen innehölls i 19 § riksdags¬
ordningen, hvilken stadgade att, för att vara valbar till Andra
Kammaren, man skulle minst ett år före valet egt valrätt i val¬
kretsen. Denna bestämmelse ledde till många öfverklagade val
och till många upphäfda val, ty det gälde endast att visa, att
den valde dröjt en enda dag att betala sina kommunalutskylder,
för att valet skulle blifva upphäfdt. Denna farliga bestämmelse
borttogs vid 1888 års riksdag och ersattes af den nu befintliga i
alla hänseenden lämpliga bestämmelsen.
Den andra stötestenen är den, som innehölls och ännu i dag
innehålies i 25 § riksdagsordningen, hvars föreskrift gör det möj¬
ligt för en minoritet af valmän att tillsätta riksdagsman, ehuru mot
minoriteten står en kompakt, enig och sammansluten majoritet.
Men äfven i fråga om denna bestämmelse har man sökt in¬
föra en lämplig förändring, i det att såsom hvilande finnes antaget
ett gruudlagsäudringsförslag, som stadgar, att, om valsedlar, till
större antal än hälften, äro ogilda, och detta kan inverka på valets
utgång, nytt val skall anställas. Denna sista valbestämmelse är
väl ännu icke definitivt antagen, men den kan blifva grundlag
redan nästa år.
Genom förändring af dessa båda bestämmelser i riksdags¬
ordningen äro de värsta stötestenarne undanröjda, just de, som
föranledde nästan alla valprocesser 1887. Nu har emellertid motio¬
nären, med hänvisning till sin år 1887 afgifna motion angående
en vallag och synbarligen allt jemt med tanken fästad på hvad
som skedde 1887, föreslagit en revision i riksdagsordningens val¬
bestämmelser, afseende sättet för valens kungörande och förrättande,
valprotokolls insändande, röstlängds giltighet och dylikt; men
Om revision af
riksdagsord¬
ningens val¬
bestämmelser.
N:o 19. 6
Onsdagen den 22 Mars.
Om re vision af ehuru revisionen skulle afse en ändring i nuvarande bestämmelser,
riksdagsort!- har motionären likväl icke på något sätt angifvit, hvad han har
ningens val- anmärka mot dessa bestämmelser eller i hvilken rigtning den
6 (Forts.) ^ honom afsedda förändringen skulle vidtagas. Han klandrar
endast hvad som för närvarande består, men gifver icke något
förslag i afseende å bristernas afhjelpande. Han utsträcker detta
sitt klander så långt, att han icke endast uppräknar vissa omstän¬
digheter, som böra ändras, utan slutar med »och dylikt», a.
v. s. han utsträcker sitt klander till valbestämmelserna i hela deras
omfattning.
Jag skall be att särskildt få beröra eu af de utaf motionären
påpekade bestämmelser, nemligen den om röstlängds giltighet.
Konstitutionsutskottet har under en föregående riksdag ganska
vidlyftigt sysselsatt sig med frågan, huruvida det skulle vara
möjligt att i riksdagsordningen införa bestämmelser derom, att
vallängd för val till Andra Kammaren skulle justeras och att
anmärkningar mot justerad vallängd icke finge upptagas till pröf¬
ning. Man har dervid väl funnit, att genom eu sådan bestäm¬
melse många svårigheter och stötestenar skulle undvikas, men på
samma gång har man ansett det principielt origtigt, att en justerad
vallängd skulle ega förmåga att bereda valrätt åt personer, som
enligt grundlag icke ega denna rätt, eller utestänga från valrätt
sådana, som enligt grundlagen blifvit denna rätt tillförsäkrade.
Lika litet som motionären angifver, hvad han har att an¬
märka mot de nu gällande bestämmelserna eller i hvilken rigt-
uiiig den föreslagna förändringen skulle gå, lika litet bär, efter
mitt förmenande, utskottet för sig och andra klargjort detta.
Utskottet säger nemligen, att utskottet, i likhet med motionären,
anser, att riksdagsordningens valbestämmelser böra fullständigas
och förtydligas, men icke heller utskottet angifver, i Indika hän¬
seenden eller i hvilken rigtning detta skall ske. Såsom skäl för
sitt förslag om revision framhåller utskottet de mot hvarandra
stridande uppfattningar, som vid dessa bestämmelsers tillämpning
uppstått, och den mäDgd val processer, som särskildt på senare
tider anstälts. Utskottet synes således göra sig den förhoppning,
att sådana olika uppfattningar skola kunna undanrödjas genom en
revision. Men jag frågar: anser kammaren det verkligen möjligt
att skrifva några valbestämmelser så tydliga, att dessa icke, i syn¬
nerhet under tider då de politiska lidelserna äro upprörda, skulle
kunna blifva föremål för olika tolkningar. För min del anser
jag det alldeles omöjligt, att sådana valbestämmelser kunna åstad¬
kommas. Beträffande det stora antal valprocesser, på hvilket ut
skottet syftar, ber jag att få yttra, att jag är fullt förvissad derom,
att då de största och, efter hvad jag tror, de enda svåra stöte-
stenarne, de i 19 och 25 §§, blifvit undanröjda, skola valproces¬
serna till stor del inskränkas.
På dessa grunder yrkar jag afslag på utskottets förslag.
7 N:o 19.
Onsdagen den 22 Mars.
Herr Billing: Då jag med min röst bidragit till det slut, Omrevision af
hvartill utskottet i denua fråga kommit, ber jag att få med några riktdagsord-
ord angifva, hvarför jag anser att utskottet bort föreslå hvad det
här föreslagit. _ (Forts.)
Mot utskottets hemställan om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
anhållan om revision af riksdagsordningens valbestämmelser
hafva reservanterna, såvidt jag förstår deras yttranden, andragit
tre skäl, det första att behof af eu sådan förändring i riksdags¬
ordningen icke skulle vara för handen, det andra att en sådan
förändring icke heller torde leda till målet, och det tredje att
utskottet icke närmare augifvit, hvilka ändringar utskottet ansåge
behöfliga eller önskliga. ;
Hvad det första skälet beträffar, vill jag väl medgifva, att
ett par förändringar under senare tider redan vidtagits, hvilka i
icke så ringa mån undanröjt de öfverklagade missförhållandena;
men jag tror ej, att jag behöfver för kammarens ledamöter redo¬
göra för att dock ännu i vår riksdagsordning eller andra författ¬
ningar finnas många bestämmelser, hvilka äro af den natur, att
de behöfva undergå eu revision. De ständigt återkommande val-
processerna aflägga härom tillräckligt klart vittnesbörd.
Det andra skälet, nemligen det, att den begärda revisionen
icke skulle leda till målet, förstår jag verkligen icke. Jag förstår
icke, hvarför det icke skulle leda till målet — att undvika led¬
samheter och klagomål vid riksdagsmannaval — om man finge
tillräckligt tydliga och klara valbestämmelser. Jag kan icke tro,
att den siste ärade talaren har rätt deruti, att det icke skulle
vara möjligt att gifva valbestämmelser af den natur, att man icke
behöfde vara tveksam om deras rätta tolkning. Icke kan det
vara omöjligt att beskrifva, huru ett riksdagsmannaval skall gå
till i både det ena och det andra hänseendet, på ett sådant sätt,
att valförrättare och andra förstå hvad dermed menas.
Det tredje skälet, som anförts, är det, att utskottet icke skulle
hafva tillräckligt klart augifvit, i hvilken rigtning en sådan revi¬
sion skulle gå. Jag vill medgifva, att äfven jag skulle kunnat
önska, att utskottet i detta hänseende gifvit närmare besked och
att det äfveu finnes en och annan valbestämmelse, rörande hvilken
jag anser särskildt önskvärdt att få eu revision. En sådan är
den af den siste talaren omnämnda bestämmelsen, att justerad val¬
längd borde få ovilkorlig! vitsord. Men jag fäster uppmärksamheten
derpå, att den omständighet, att utskottet icke augifvit närmare
de bestämmelser, hvilka utskottet ansett böra undergå revision,
icke berott derpå, att det varit så stor oenighet, att man icke
derom kunnat komma öfverens. Så förhåller det sig icke, åtmin¬
stone att döma af diskussionen inom utskottet. Dock synes det
mig, som om förebråelsen — om man får nyttja detta ord —
för att utskottet icke gifvit klart besked, i hvilken rigtning revi¬
sionen bordo gå, icke synes fullt berättigad, ty då utskottet hän-
N:o 19. 8
Onsdagen den 22 Mars.
Omrevision af visat till alla de rättsfall, som förekommit på hithörande område
®fter riksdagsordningens fastställande, så har utskottet, enligt mitt
bestämmelser. förmenande, tillräckligt klart angifvit, i hvilken rigtning en sådan
(Forts.) revision bör gå.
Då nu icke kan förnekas, att ju icke nuvarande valbestäm¬
melser lemna mycket öirigt att önska; då behof af en revision
således förefinnes; då vidare önskningar om en sådan revision
framkommit gång på gång, och det icke kan nekas att dessa
äro berättigade, samt jag anser det icke vara helsosamt för det
politiska lifvet, att riksdagsmannaval framkalla processer, afgöras
genom domstols beslut och sålunda ytterligare uppröra sinnena,
så får jag yrka bifall till utskottets förslag.
Herr Bergius: Det är icke någon ny fråga, som nu före-
ligger. Den har förut flera gånger varit föremål för Riksdagens
beslut. Särskildt hafva motioner, likartade med den af herr
Beckman väckta, framkommit vid 1888 och 1891 årens riksdagar,
men icke tillvunnit sig Riksdagens bifall. I utlåtande n:o 6 vid
1888 års riksdag, i anledning af väckta motioner om skrifvelse
till Kong], Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande
för Riksdagen af förslag till ändringar i riksdagsordningens före¬
skrifter om riksdagsmannaval, yttrade konstitutionsutskottet bland
annat:
»att genom eu fortgående tillämpning efter hand utbildat sig
en fast konstitutionel rättspraxis, som numera i de flesta fall
lemnar upplysning, huru lagen rätteligen bör tolkas. Vid sådant
förhållande synes riksdagsordningens nuvarande föreskrifter vara
att föredraga framför nya omständligare stadgandeu, som antag¬
ligen vid tillämpningen skulle komma att i sin ordning tolkas på
olika sätt och derigenom framkalla olägenheter, måhända större
än de, som numera förefinnas.»
Detta konstitutionsutskottets uttalande synes mig vara fullt
rigtigt, och jag tror icke för min del det vara någon fördel att
i fråga om riksdagsmannaval^! i grundlagen eller eljest införa
detaljerade regiementariska bestämmelser, som lätt kunna blifva
föremål för eu mer olika tolkning än de, som nu finuas. Fel
och försummelser af valförrättare förekommas icke genom utför¬
liga bestämmelser i grundlagen, utan väsentligen genom något
annat, nemligen derigenom, att sådana fel och försummelser be¬
läggas med ansvar. Men föreskrifter derom skola, såsom kam¬
maren vet, icke meddelas i grundlagen, utan i allmän strafflag.
Jag yrkar afslag å utskottets hemställan.
Herr Nyström: Det kan ju knappast förnekas, att motionen
är skäligen intetsägande, och föga annat eller bättre kan egent¬
ligen sägas om utskottets betänkande. Då det likväl icke kan
nekas, att våra nuvarande valbestämmelser äro bristfälliga i många
Onsdagen den 22 Mars.
9 N:0 19.
och äfven farliga punkter, så hafva åtskilliga ledamöter i konstitu¬
tionsutskottet från Första Kammaren ansett, att de icke borde
motsätta sig den föreslagna skrifvelsen.
Jag tror, som nämndt, att uti våra valbestämmelser finnas
qvar åtskilliga och rätt betänkliga brister utöfver dem, som den
förste talaren berörde och hvilka han sade redan vara undan¬
röjda. Likaledes tror jag, i motsats mot utskottets ärade ord¬
förande, att det är farligt att lita på, att dessa brister skola af-
hjelpas af eu vacklande rättspraxis, och att derför underlåta att
i grundlagen införa fasta valbestämmelser.
Om nu någon skulle säga: hvilka äro dessa farliga punkter?,
så torde det icke kunna begäras, att jag här skall uppräkna dem
alla, men jag ber att få i korthet antyda ett par af dem. Det
kan ju ock vara af någon vigt för kommande arbeten på detta
område, att uppmärksamheten fästes på dessa punkter.
Det synes mig, att en af de betänkligaste af dessa punkter
är den bestämmelse, som förekommer i 26 § riksdagsordningen,
der det står, att ej må såsom riksdagsman godkännas, bland annat,
den, som för vanfräjdande brott är under tilltal. Till yttermera
visso heter det i 9 § riksdagsordningen med afseende å ledamöter
i Första Kammaren, att, kommer riksdagsman, efter det han vald
blifvit, i den ställning, att han ej längre skulle varit valbar till
ledamot i kammaren, frånträder han sin befattning. Alltså, om
i andra tider och vid andra politiska seder, än de hos oss nu
rådande, någon skulle företaga sig att mot eu för honom miss¬
haglig person rigta ett åtal för dylikt brott, som i § 26 omn ämnes,
eller låta göra detta genom ett samvetslöst ombud, som icke har
något att förlora, så skulle han på detta sätt kunna, i senare
fallet, sjelf ej löpa någon risk från den politiska skådebanan
utestänga hvilken för honom misshaglig person som helst. Jag
behöfver icke säga hvad som skulle ske i andra land, med andra
seder än våra, om en sådan möjlighet funnes öppen för politiska
intrigspel att endast genom ett åtal kasta ur striden politiska
motståndare.
Vidare är det bekant, att i afseende på valbarheten till
Första Kammaren finnes, om icke tvist, åtminstone missförstånd,
huru det fall skall behandlas, då en person inom tre år före valet
sålt sin fasta egendom. Han är då efter försäljningen icke längre
valbar såsom egare åt fast egendom, men han har å andra sidan
icke under tre år åtnjutit och skattat för räntan af det kapital,
som genom försäljningen influtit. År han då, ehuru fortfarande
egare af en stor förmögenhet, icke längre valbar till kammaren?
Jag vill icke säga, att icke en förklaring af detta fall skall kunna
lemnas, men bestämmelserna i fråga om valbarhet till kammaren
verka här missförstånd, och man vet icke rigtigt, huru de skola
tillämpas.
I afseende å tillämpningen af § 14 i riksdagsordningen fram¬
om revision af
riksdagsord¬
ningens val¬
bestämmelser.
(Forts.)
N:o 19. 10
Ocsdagen den 22 Mars.
Omremsionaf at&Mer sig ock den frågan, om en person är valberättigad, hvilken
riksdagsort!- i gin kommun har så låg inkomst, att han der icke ens är kom-
bestämmdser muna^ röstberättigad, men deremot i andra kommuner är upp-
(Fort.s.) ' skattad för en inkomst, kanske många gånger öfverstigande hvad
som erfordras för valrätt till Andra Kammaren. Jag betvifla!’ icke,
att äfven i detta fall en förklaring kan lemnas, men lagens
otydlighet i detta hänseende gifver anledning till tvister och tvif¬
velsmål.
Slutligen vet jag, att ganska många finnas, som önska, att
i grundlagen infördes eller rättare återinfördes valbestämmelser,
som omöjliggjorde den fabrikation af valmän i sista minuten,
hvilken sker derigenom, att man omedelbart före valet betalar
oguldna utskylder för ett antal personer. På detta sätt skapas
eu valmanscorps, hvilken man icke gerna ser utöfva politiskt in¬
flytande.
Jag har tillåtit mig att framhålla några punkter bland våra
valbestämmelser, hvilka synas tarfva, om icke omedelbar revision,
åtminstone en viss uppmärksamhet, och då jag tror att ännu
flere sådana finnas, har jag, i likhet med herr Bildlig, icke ansett
mig böra vare sig inom utskottet eller här i kammaren motsätta
mig den i ärendet föreslagna skrifvelsen.
Herr Samzelius: På grund af den ledighet från riksdags-
göromålen, som kammaren välvilligt beviljat mig och då min tid
varit upptagen delvis af ett af Riksdagen mig lemnadt uppdrag,
har jag icke deltagit i denna frågas behandling inom utskottet,
men hade jag det gjort, skulle jag utan tvifvel tillhört reservan¬
ternas antal. Det synes mig nemligen icke förefinnas tillräckliga
skäl att ingå till Kongl. Maj:t med begäran, att han måtte upp¬
göra förslag till fullständigande af valbestämmelserna, när man
icke är i stånd att precisera sådana bristfälligheter i de nuvarande
valbestämmelserna, hvilka icke kunna afbjelpas i vanlig ordning.
Hittills har alltid varit vanligt, när bristfälligheter förmenats före¬
finnas i grundlagarne, men dessa brister icke framträdt i den på¬
tagliga form, att eu förändring varit af behofvet påkallad, att man
lemnat derom väckta motioner utan afseende, och icke har man
haft för sed att besvära Kongl. Maj:t med en skrifvelse i ämnet.
Jag kan icke påminna mig, att Riksdagen en enda gång sedan
den nya riksdagsordningens antagande ingått till Kongl. Maj:t
med en dylik skrifvelse.
Motionären har åberopat till stöd för sin framställning två
motioner, som han i ämnet väckt, den ena vid 1887 års riksdag
och den andra vid 1891 års riksdag, men jag kan icke finna
annat, än att de omständigheter, som anförts i dessa motioner,
numera icke böra föranleda till någon åtgärd, när det vid de
tillfällen, då dessa motioner behandlades, visade sig, att denna
kammare icke fäste det ringaste afseende vid dem. Skulle nu för-
11 N:0 19.
Onsdagen den 22 Mars.
hållandena hafva till den grad förändrats genom de af den föregående Omrevision af
talaren nämnda omständigheter, att kammaren nu borde komma riksdagsord-
till ett alldeles motsatt beslut mot förut, så vore sådant åtmin-
stone för mig fast obegripligt. Han har visserligen sökt påpeka (Forts.)
några otydligheter i grundlagen, men de af honom uppstapla
frågorna äro samtliga redan afgjorda genom prejudikat. — Kon¬
stitutionsutskottet beklagar i betänkandet, att tiden icke medgifvit
utskottet att taga kännedom om prejudikaten i ämnet. Detta är
emellertid något, som jag vill rekommendera åt utskottet att göra,
ty frågorna äro, såsom sagdt, afgjorda genom sins emellan sam¬
manstämmande prejudikat, hvilka jag vid tillfälle skulle kunna
påvisa.
Enligt min mening förefinnes således icke något skäl att nu
gå in till Kongl. Maj:t med en skrifvelse i detta ärende, och mig
synes, att Kongl. Maj:ts rådgifvare skulle blifva ytterst tveksamma
om hvad som borde göras med anledning af en sådan skrifvelse
som den här föreslagna, i så vaga och allmänna ordalag är den
hållen. Konstitutionsutskottet har ock lyckligtvis sådana krafter
inom sig, att, om lagändringar verkligen skulle vara påkallade,
det väl torde kunna uppgöra förslag derom och framlägga dem
för Riksdagen, men innan behofvet af ändring tydligt visas vara
för handen, bör utskottet, enligt dess instruktion, icke framkomma
med några förslag i sådant hänseende.
Det enda, som gjort mig något tveksam, är herr Hedluuds
motion. Denna är redan af kammaren behandlad och lemnad
utan afseende, men de missbruk, som nu ske med färgade val¬
sedlar, äro dock förtjenta af ganska mycken uppmärksamhet.
Motionären åberopar ett prejudikat, som äfven jag läst, i fråga
om ett val, der man röstat dels med gröna, dels med blå valsed¬
lar. Man klagade öfver detta val, men besvären lemnades utan
afseende. Motionären har, enligt min mening, rätt deri, att syftet
med riksdagsordningens valbestämmelser är att trygga de väljan¬
des frihet att lölja sin öfvertygelse, men genom användandet af
färgade valsedlar röjes, huru hvarje väljande röstar. Det är emel¬
lertid icke blott medelst begagnande af sådana röstsedlar, man
vid tillfälle åstadkommer, att en väljande icke kan följa sin öfver¬
tygelse, utan för detta ändamål användes äfven hvarjehanda
direkt påtryckning. Vid ett val här i staden bevittnade jag så¬
lunda följande. Vid vallokalen utbjödos åtskilliga valsedlar, på
en stod »liberala valmansföreningens lista». På aftonen kom en
hygglig arbetare dit för att rösta och hade redan en valsedel i
handen. Han anropades nu af den, som bjöd ut »liberala val¬
mansföreningens» lista, men han säde: »jag har redan den, som
jag anser vigtig». Den andre, understödd af flere arbetare, bad
då att få se hans sedel och tvingade honom verkligen att upp¬
rulla den och derpå, sedan han visat densamma och erhållit eu
skarp tillrättavisning för bristande klassmedvetande, att sönder-
N:o 19. 12
Om revision
riksdagsord¬
ningens val¬
bestämmelser
(Forts.)
Onsdagen dan 22 Mars.
listan samt taga i stället »liberala valmansföreningens» lista,
hvarpå två klassmedvetua karlar kommo till och följde arbetaren
till valurnan och sågo till, att han verkligen nedlade den lista,
som han på detta sätt påtrugats. Detta förfarande synes mig
ingalunda vara, hvad listan skulle antyda, »liberalt», utan just
raka motsatsen, valterrorism i den mest oblyga form, eu terro¬
rism, som för öfrigt synes mig lika förhatlig från hvilket håll den
än må utöfvas. Det kan icke vara riksdagsordningens mening
att något sådant skall få gå för sig, och om också fullständig trygg¬
het mot dylika påtryckningar icke skulle kunna anses vunnen
genom de bestämmelser, herr Hedlund föreslagit, förtjena dessa
emellertid att tagas i noggrann ompröfning.
I detta afseende finnas i Norge och England bestämmelser,
hvilka jag anser vida mera tillfredsställande, ehuru jag tror att
vi icke kunna utan vidare kopiera dem. I England tillkommer
dessutom ett ofantligt antal af de minutiösaste föreskrifter, derför
att omkring 14 procent af dess valmän äro analfabeter, d. v. s.
sådana, som hvarken kunna läsa eller skrifva. Dessa behöfva
några, som undervisa dem, huru de skola bära sig åt, så att
de icke rita kors för origtigt namn på den tryckta vallistan
o. s..v. H03 oss kunna de röstande både läsa och skrifva, hvarför
här icke behöfvas några bestämmelser i detta afseende.
Jemte det jag således uttalar min varma sympati för syftet
af herr Hedlunds motion, hvilken kammaren dock redan lemnat
utan afseende, ber jag, då herr Beckman icke anfört giltiga skäl
för de af honom föreslagna förändringarna, och i allt fall, derest
dessa vore behöfliga, konstitutionsutskottet inom sig har tillräck¬
liga krafter att formulera lagförslag i ämnet, att få yrka afslag
på utskottets förslag i denna punkt.
Herr Wieselgren: Jag ber att få instämma uti den af den
siste talaren uttalade åsigten rörande betydelsen af herr Hedlunds
motion. Jag tror också, att denna motion varit värd något mera
uppmärksamhet än som kommit den till del, men såsom saken
nu föreligger, anser jag mig icke böra härom vidare yttra mig.
I fråga om den af utskottet föreslagna skrifvelsen ber jag
att på de af herrar Biiling och Nyström anförda skälen få in¬
stämma i deras yrkande om bifall.
Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, gjordes jem-
likt derunder förekomna yrkanden propositioner, först på bifall
till hvad utskottet i föreliggande punkt hemstält och vidare på
afslag derå; och förklarades den senare propositionen vara med
öfvervägande ja besvarad.
Onsdagen den 22 Mars.
13 N:0 19.
Herr statsrådet Christer son aflemnade Kong!. Maj:ts nedan-
närnnda nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) angående vissa ändringar i organisationen af Karlskrona
artillericorps m. m.; och
2:o) med förändrad stat för flottans sjömanscorps.
Vid förnyad föredragning af statsutskottets nedannämnda,
den 18 och 21 i denna månad bordlagda memorial och utlå¬
tande :
n:o 37, om anvisande af de i regeringsformens 63 § före-
skrifna kreditivsummor,
n:o 38, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra
införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret, och
n:o 39, i anledning af Kongl. Maj:ts särskilda proposition
angående pension å allmänna indragningsstaten för verkmästaren
vid Mariebergs ammunitionsfabrik Anton Georg Wallin,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa betänkanden hemstält.
Föredrogs å nyo statsutskottets den 18 och 21 innevarande
mars bordlagda utlåtande n:o 40, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående upplåtelse af rätt till bearbetande af apatit-
förekomster.
Herr Annerstedt: Det upplåtelsevilkor, som upptages sist
på första sidan i det tryckta betänkandet, nemligen »rätt för
koncessionsinnehafvaren att, derest Kongl. Maj:t efter upplåtelse¬
tidens utgång pröfvade ny upplåtelse af området böra ske, ega
företrädesrätt till öfverenskommelse om försatt arbete med apati-
tens tillgodogörande», bar erhållit eu sådan lydelse, att en miss¬
tydning lärer uppstått, att ett bifall till ett så affattadt vilkor
icke skulle komma att stå i öfverensstämmelse med 77 § regerings¬
formen, utan kunna innebära en minskning af Riksdagens rätt
enligt denna paragraf. Jag anhåller derför att till förekommande
af en sådan misstydning få föreslå den omredaktion af ifrågava¬
rande bestämmelse, att i stället för orden »derest Kongl. Maj:t
efter upplåtelsetidens utgång pröfvade ny upplåtelse af området
böra ske», insättas orden: »derest efter upplåtelsetidens utgång
ny upplåtelse af området må ske.» Genom denna förändring
synes mig den omnämnda misstydningen blifva undanröjd.
Herr Ekenman: Då icke någon annan anmärkning mot
statsutskottets här föreliggande betänkande blifvit gjord än den
af herr Annerstedt framstälda, och jag för min del icke kan
finna annat, än att den förändring, han föreslagit, är en blott
Om upplåtelse
af rätt till be¬
arbetande af
apatitföre-
komster.
N:o 19. 14
Onsdagen den 22 Mars.
Om wppåifeZse redaktionsförändring af helt obetydlig art, som icke inverkar på
af rätt till be- sjelfva grundmeningen af hvad Kongl. Maj:t föreslagit, så anser
arbetande af jgg, gom deltagit i beslutet inom statsutskottet i denna fråga, att
TornsteT* n^g°f hinder icke finnes att bifalla hvad herr Annerstedt före-
(Forts.) slagit.
Beträffande sjelfva saken, är någon invändning icke gjord,
och jag anhåller derför att med åberopande af utskottets motive¬
ring få förorda bifall till utskottets förslag, sådant det i öfrigt
föreligger.
Efter härmed slutad öfverläggning yttrade herr talmannen,
att i afseende på nu förevarande utlåtande endast yrkats, af herr
Annerstedt, att Kongl. Maj:ts förevarande framställning skulle
på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att Kongl. Maj:t
må ega
dels åt svenske män bevilja tillstånd att mot den årliga af¬
gäld och under de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer, å
kronojord inom visst å marken utstakadt område, under en tid
för hvarje gång af högst trettio år med andras uteslutande med
arbete belägga och sig tillgodogöra anträffade apatitfyndigheter,
med rätt för koncessionsinnehafvaren att, derest efter upplåtelse¬
tidens utgång ny upplåtelse af området må ske, ega företrädes¬
rätt till öfverenskommelse om fortsatt arbete med apatitens till¬
godogörande på de vilkor, Kongl. Maj:t då på grund af sig före
teende omständigheter kan finna godt bestämma,
dels åt sådan koncessionsinnelmfvare för den tid, hvarunder
koncessionen beviljats, upplåta i närheten af fyndställe belägna,
af staten obegagnade vattenfall jemte erforderlig mark för vägar,
för anläggning af verkstäder och arbetarebostäder samt för kraft¬
ledning, med skyldighet för koncessionsinnehafvaren att för så¬
lunda åt honom upplåtna förmåner gälda visst årligt arrende, som
bestämmes genom särskild uppskattning före upplåtelsens med¬
gifvande.
Sedermera gjordes propositioner, först på bifall till hvad ut¬
skottet hemstält och vidare på godkännande af nyssnämnda yr¬
kande; och förklarades den senare propositionen vara med ja
besvarad.
Vid förnyad föredragning af statsutskottets nedannämnda,
den 18 och 21 i denna månad bordlagda utlåtanden:
n:o 41, i anledning af väckt motion i fråga om anstånd i
vissa fall med erläggande af arrende för kronoegendomar, och
n:o 42, i anledning af väckt motion om ändring i gällande
bestämmelser rörande auktioner för kronoegendom&rs utarren¬
dering,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält.
Onsdagen den 22 Mars.
IS N:0 19.
Vid förnyad föredragning af bankoutskottets nedannämnda,
den 18 och 21 innevarande månad bordlagda memorial:
n:o 5, angående inköp af tomt och uppförande derå af ett
hus för riksbankens afdelningskontor i Hernösand,
n:o 6, angående afskrifning ur räkenskaperna af åtskilliga
fordringar, tillhörande afdelningskontoren i Göteborg, Malmö,
Jönköping och Kalmar, samt
n:o 7, angående afskrifning ur afdelningskontorets i Visby
räkenskaper af dess fordran för tvenne vexlar,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa memorial hemstält.
Vid förnyad föredragning af lagutskottets nedannämnda, den
9 och 11 i denna månad bordlagda utlåtanden:
n:o 19, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af
65 § utsökningslagen, och
n:o 20, i anledning af väckt motion om ändring i förordning
gen angående allmänt ordnande af presterskapets inkomster den
11 juni 1862 i syfte att presterskapets kontanta aflöning må utgå
af statsverket,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält.
Vid förnyad föredragning af lagutskottets den 13 och 14
innevarande mars bordlagda utlåtande n:o 21, i anledning af
ej mindre Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse af 12 § utsökningslagen, än äfven väckt motion
om ändring i samma §, biföll kammaren hvad utskottet i detta
utlåtande hemstält.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet de under sam¬
manträdet aflemnade kongl. propositionerna.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Pettersson,
Carl, under fjorton dagar från morgondagen, herr Stephens under
fjorton dagar från och med den 24 i denna månad samt herr
Lundström från och med den 27 i samma månad till och med
den 5 nästkommande april.
N:0 19. 16
Torsdagen den 23 Mars.
Justerades fem protokollsutdrag för detta sammanträde.
Kammaren åtskildes klockan 12.io eftermiddagen.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Torsdagen den 23 mars.
Kammaren sammanträdde kl. I..30 e. m.
Herr statsrådet Östergren aflemnade Kong! Maj:ts nedan-
nämnda nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) angående delning af Hernösands stift;
2:o) med förslag till lag om ändrad lydelse af §§ 2, 4 och
5 i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16 november
1863; samt
3:o) med förslag till lag angående flottning af skogsalster
i gränsfloderna mellan konungariket Sverige och storfurstendömet
Finland.
Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet
protokollsutdrag, n:o 166, med delgifning åt nämnda kammares
beslut öfver dess tillfälliga utskotts utlåtande n:o 10, angående
skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning rörande
lämpligaste sättet för åstadkommande genom statens försorg af
en svensk arbetsstatistik m. ro., beslöt Första Kammaren hänvisa
detta ärende till sitt tillfälliga utskott mo 2.
Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet
protokollsutdrag, n:o 168, med delgifning af nämnda kammares
beslut öfver dess tillfälliga utskotts utlåtande n:o 13, i anledning
af väckt förslag om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om
undersökning och förslag, åsyftande ett bättre ordnande åt för¬
hållandet mellan lappar och jordegare å vissa trakter nedanför
lappmarksgränsen, beslöt Första Kammaren hänvisa detta ärende
till sitt tillfälliga utskott n:o 1.
Torsdagen den 23 Mars.
17 M:o 19,
Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
n:o 16, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen; samt
n:o 17, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående prestedens utbytande mot ett löfte.
Föredrogos och hänvisades till lagutskottet de under sam¬
manträdet aflemnade kongl. propositionerna.
Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtande n-.o 13.
Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtande n:o 14,
i anledning af väckta motioner, innefattande förslag till dels
ändrad lydelse af §§ 1, 4, 5, 7 och 12 i den mellan Sverige och
Norge upprättade riksakt, dels ock dermed sammanhängande
ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihets¬
förordningen.
Herr Reuterswärd erhöll på begäran ordet och yttrade:
Jag hemställer vördsamt, att kammaren behagade besluta, att
konstitutionsutskottets nu senast föredragna betänkande n:o 14
måtte uppföras främst bland andra gången bordlagda ärenden
på föredragningslistan till det plenum, som kommer att inträffa
onsdagen den 12 nästinstundande april.
Denna hemställan bifölls.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtanden och
memorial mis 15—20 äfvensom statsutskottets samma dag bord¬
lagda utlåtanden nås 43—46.
Vid föredragning af statsutskottets sistlidne dag bordlagda
memorial n:o 47, i anledning af remiss med öfverlemnande af
Första Kammarens Prof. 1893. N:o 19. 2
N:o 19. 18
Torsdagen den 23 Mars.
uppgift å förändringar år 1892 i statsverkets inkomster af för
dess räkning utarrenderade kronoegendomar m. m., lades detta
memorial till handlingarna.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtanden n:is 48 och 49.
Vid föredragning af statsutskottets nästlidne dag bordlagda
memorial n:o 50, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut
i åtskilliga frågor rörande riksstatens fjerde hufvudtitel, godkändes
de af utskottet i detta memorial föreslagna voteringspropositioner.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtanden n:is 51 och 52.
Vid föredragning af bevillningsutskottets sistlidne dag bord¬
lagda memorial n:o 11, i anledning af kamrarnes skiljaktiga
beslut rörande 5:te punkten af utskottets betänkande n:o 9 angå¬
ende vilkoren för försäljning af bränvin, lades detta memorial
till handlingarna.
Föredrogs och företogs punktvis till afgörande bevillnings¬
utskottets under gårdagen bordlagda memorial n:o 12, i anled¬
ning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande åtskilliga punkter
af utskottets betänkande n:o 7 angående vissa delar af tull-
be villningen.
1 och 2 punkterna.
Lades till handlingarna.
3—9 punkterna.
De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.
19 N:o 19.
Torsdagen den 23 Mars.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
lagutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtanden n:is 23 och 24.
Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
Första Kammarens tillfälliga utskotts under gårdagen bordlagda
utlåtande n:o 4, i anledning af väckt motion om åtgärder till
motverkande af osedlighet.
Herr Ta mm erhöll på begäran ordet och anförde: Jag får
hemställa, om icke kammaren skulle vilja medgifva, att behand¬
lingen af detta tillfälliga utskottets betänkande finge uppskjutas
till första torsdagen efter påsk.
På härefter gjord proposition beslöt kammaren, att ifrågava¬
rande utlåtande skulle uppföras på föredragningslistan till kamma¬
rens sammanträde den 6 nästinstundande april.
Justerades ett protokollsutdrag för gårdagen och sex protokolls¬
utdrag för denna dag.
Kammaren åtskildes kl. l.ss e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.