Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
1
N:o 50.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upp¬
låtande af mark från förra landskamererarebostället
1 /2 mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken af Jemtlands
län till skjutfält för Norrlands artilleriregemente; gifven
Stockholms slott den 11 mars 1893.
Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvars-
ärenden denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
medgifva:
att af förra landskamrerarebostället 1/2 mantal Grytan n:o 2 i Brunflo
socken af Jemtlands län gårdsskiftet jemte hemskogen och ett omkring
3,300 meter långt och 300 meter bredt bälte af utskogen må, för att an¬
vändas till skjutfält, få upplåtas till Norrlands artilleriregemente mot skyl¬
dighet för regementet att af hemmansdelarnes afkomst, deri jemväl in¬
beräknad den på nyssnämnda del af utskogsskiftet växande skog, bekosta
skjutfältets iordningställande och underhåll äfvensom stängsel emellan
detsamma och återstående delar af utskogsskiftet.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
Axel Rappe.
Bih. till Rikta. Prof. 1X93. 1 Sami. 1 Afd. 33 Häft. (N:o 50.)
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, kallet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17
mars 1893.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre voon Essen,
friherre Akerhielm,
Östergren,
Groll,
Wiicblad,
Gilljam,
friherre Rappe,
Christerson.
Chefen för landtförvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe föredrog
i underdånighet:
Efter gemensam beredning inom landtförsvars- och finansdepartementen,
yttrade departementschefen:
»I anledning af domänstyrelsens, jemlikt nådigt bref den 27 juni
1887, gjorda underdåniga framställning rörande dispositionen från den 14
mars 1894 af det till samma dag för statsverkets räkning utarrenderade
förra landskamrerarebostället Va mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken af
3
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
Jemtlands län, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 8 april
1892 förordnat, att af detta hemman, som består af tre aflägse från hvar¬
andra liggande skiften, nemligen gårdsskiftet med tillhörande hem- och
utskog, innehållande sammanlagdt 633,28 har, fyllnadsjorden Singsjölandet,
innehållande 403,44 har, och lägenheten Jurikan, innehållande 44,08 har,
skulle så väl fyllnadsjorden som ock den del af gårdsskiftet, som benämnes
utskogen, vid arrendetidens slut från hemmanet afskiljas för att ställas
under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning samt att, efter det
gränsen mellan berörda utskog och gårdsskiftet i öfrigt blifvit af landt¬
mätare i vederbörande revirförvaltares närvaro mot öfriga hemegor ut¬
stakad och bestämd, äfvensom ej mindre fördelning af hemmanets mantal
genom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg egt rum sålunda,
att särskild andel deraf åsattes dels de till kronopark afsedda områdena,
dels återstående delen af hemskiftet och dels lägenheten Jurikan, än äfven
värdering å sistnämnda lägenhet och den till kronopark ej afsedda del af
gårdsskiftet egt rum i den ordning, som för arrendeuppskattningar är
stadgad, sistberörda två områden skulle under de i nådiga brefvet den 29
maj 1874 bestämda vilkor å offentlig auktion till den högstbjudande för¬
säljas med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1894.
Under åberopande häraf har generalfälttygmästare!! och chefen för
artilleriet uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidne februari hos Eders
Kongl. Maj:t anhållit, att gårdsskiftet af berörda hemman äfvensom den
så kallade hemskogen och en del af utskogen måtte få upplåtas till Norr¬
lands artilleriregemente att af detsamma användas till skjutfält.
Redan en okulär besigtning af marken hade, yttrar generalfälttyg-
mästaren i sin berörda skrifvelse, gifvit anledning antaga, att lämpligt
skjutfält för ett i Östersund förlagdt artilleriregemente kunde å nämnda
boställes eger erhållas; och sedan generalfälttygmästaren, med domän¬
styrelsens begifvande, låtit närmare undersöka platsen och der upphugga
och afväga en skottlinie, hade deraf framgått att området väl lämpade sig
för det afsedda ändamålet.
Hvad angår omfånget af den jord, som för skjutfältet erfordras, vore,
fortsätter generalfälttygmästaren, meningen visserligen att detsamma till
större delen skulle förläggas på den till kronopark afsedda utskogen, inom
hvilken ett omkring 3,300 meter långt och omkring 300 meter bredt bälte
beräknades för skjutbanan åtgå, men då äfven en ej obetydlig del af hem¬
skogen behöfde derför tagas i anspråk och vägen från skjutfältet till stora
landsvägen emellan Östersund och Brunflo komme att gå genom hem¬
skogen, vore, enligt generalfälttygmästarens åsigt, lämpligast att jemväl
gårdsskiftet och den återstående delen af hemskogen Ange af artilleriet
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
disponeras, helst gårdsskiftet utan hemskogen ej kunde tillmätas stort
värde samt de å gårdsskiftet befintliga åbyggnader med fördel kunde an¬
vändas såsom förrådshus m. in.; hvarförutom den afkomst, som framdeles
under en eller annan form kunde dragas af gårdsskiftet och hemskogen,
väl behöfdes för att, jemte behållningen af den skog, som i och för rödj¬
ning af skjutbanan måste afverkas på utskogen, täcka kostnaderna för
stubbrytning, skjutfältets planering, vägars anläggning och iståndsät-
tande m. m.
Beträffande vidare kostnaden för anskaffning på föreslagna sättet af
ett skjutfält för Norrlands artilleriregemente, anser generalfälttygmästaren
otvifvelaktigt, att sakens ordnande på det sätt, att mark för ändamålet af
enskild person inköptes, skulle ställa sig vida dyrare, hvarjemte ifråga¬
varande egendoms bibehållande i statens ego enligt generalfälttygmästarens
åsigt äfven ur den synpunkten är önskvärd, att i så fall det icke obetyd¬
liga antalet mindre bemedlade lägenhetsinnehafvare å hemskogens område
kunna få qvarstanna, under det att de, för den händelse hemmanet öfver-
går till enskild person, måhända blifva nödsakade att utan ersättning
lemna hus och hem.
Slutligen upplyser generalfälttygmästaren, att den del af utskogen.
som för skjutfältet måste tagas i anspråk, till ungefär hälften består af
skoglös myrmark, hvadan trädfällning i och för skjutfältets rödjning icke
behöfver verkställas på större område af utskogen än omkring 50 hektar,
och att följaktligen någon rubbning i beslutet angående utskogens stäl¬
lande under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning ingalunda bör
blifva en följd deraf, att en del af densamma användes såsom skjutfält.
öfver generalfälttygmästarens framställning hafva domänstyrelsen,
öfverjägmästaren i mellersta Norrlands distrikt och Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Jemtlands län anmodats afgifva yttranden, och hafva
dessa myndigheter i de utlåtanden, som med anledning deraf från dem
inkommit, samtliga tillstyrkt bifall till framställningen, dervid dock domän¬
styrelsen förmält sig finna nödigt, att artilleriet, derest upplåtelsen komme
till stånd, förpligtas inhägna den del af skjutbanan, som kommer att vara
belägen inom utskogens område.
De åberopa till stöd för framställningen hufvudsakligen följande:
öfverjägmästaren: att, då en ej obetydlig del af boställets inegor jemte
den dertill hörande hemskog skulle komma att tagas i anspråk för skjut-
fältet, återstående delen af detta område ej kan med någon fördel för¬
säljas samt att, ehuru utskogen genom den i midten deraf efter dess
längd upphuggna skjutbanan blifver afdelad i två smala tegar, hvaraf den
norra kommer att hafva en bredd af i medeltal endast 300 meter, något
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50. 5
hinder att ställa dessa tegar under skogsstatens vård likväl ej kan anses
förefinnas;
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande: att ifrågavarande hemman
för år 1892 är i sin helhet bevillningstaxeradt till 21,500 kronor; att det¬
samma blifvit, i enlighet med ofvan åberopade nådiga bref den 8 april
1892, i afseende å skattetalet fördeladt, hvarvid den till försäljning be¬
stämda del af gårdsskiftet eller inegorna med hemskogen, innehållande
178,11 har, ansetts motsvara icke fullt en tredjedel af hela egendomens
uppskattade innehåll eller 29/i92 mantal, derå af berörda taxeringsvärde
belöper en andel af omkring 6,500 kronor, under det att samma ego¬
område vid hållen saluvärdering uppskattats till 10,000 kronor; att det
sålunda antagna taxeringsvärdet visserligen icke kan utgöra någon fullt
tillförlitlig grund för beräkning af den köpeskilling, som vid en försälj¬
ning kan komma att betingas, men att å andra sidan, med hänsigt till
den erfarenhet, som vunnits vid försäljning till frälse af närbelägna hem¬
man af enahanda beskaffenhet och utan någon värdefull skogsmark, det
åsätta saluvärdet synes vara något för högt beräknadt; att enligt Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes mening högst 8,000 kronor kunna på¬
räknas i köpeskilling för de icke synnerligen värdefulla inegorna jemte
hemskogen; att då, äfven om annan för skjutfältet lämplig mark kan in¬
köpas, priset derå otvifvelaktigt kommer att ställa sig icke obetydligt
högre, det synes vara för statsverket fördelaktigt att för dess ifrågavarande
oundgängliga behof använda den del af hemmanet, som kan vara derför
erforderlig; att ehuru förutom den mark, som åtgår till sjelfva skjutba¬
nan, för artilleriets behof i öfrigt icke erfordras hela den öfverblifna are¬
alen af hemmanets till gårdsskiftet hörande hemskog jemte inegorna, det
efter tillgodoseendet af artilleriets behof återstående området antagligen
icke kan med någon fördel försäljas; samt att, om den närmast skjutfältet
belägna mark kommer i enskild persons hand, olägenheter möjligen kunna
befaras skola deraf uppstå såväl för artilleriet som den enskilde; och
domänstyrelsen: att enligt instrument öfver den saluvärdering, som
på grund af nådiga brefvet den 8 april 1892 blifvit förrättad, de särskilda
egoslag, som ingå i den enligt samma nådiga bref till försäljning afsedda
del af hemmanets gårdsskifte, hvilken, på sätt ofvan är nämndt, värderats
till 10,000 kronor, utgöras af 15 har odlad jord och gräsbärande vallar,
31,31 har naturlig slätt och hagar samt 131,80 har skogsmark; att, efter
hvad hos styrelsen förvarade skogsindelningshandlingar utvisa, växande
skogen å den del af »utskogen», som af skjutbanan skulle upptagas, i all¬
mänhet är gles och till stor del består af granskog med ringa växtlighet;
Bih. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 33 Häft. 2
6
Kongl. Majds Nåd. Proposition No 50.
samt att styrelsen, som den 27 sistlidne februari erhållit del af Eders Kongl.
Maj-.ts befallningshafvandes den 22 i samma månad meddelade utslag an¬
gående den af Eders Kongl. Maj:t föreskrifna mantalsfördelningen, hvari¬
genom, såsom förut omnämnts, gårdsskiftets inegor med hemskogen åsatts
i9/i9i mantal, ej funnit skäl att å kronans vägnar söka ändring i berörda
utslag, hvilket följaktligen är att såsom laga kraftvunnet anse.
Lika med generalfälttygmästaren och de i målet hörda myndigheterna
anser jag det nu föreslagna sättet för anskaffandet af ett skjutfält för
Norrlands artilleriregemente vara det för kronan fördelaktigaste och jag
hemställer fördenskull i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes före¬
slå Riksdagen att medgifva,
att af förra landskamrerarebostället Vs mantal Grytan n:o 2 i Brunflo
socken af Jemtlands län gårdsskiftet jemte hemskogen och ett omkring
3,300 meter långt och 300 meter bredt bälte af utskogen må, för att an¬
vändas till skjutfält, få upplåtas till Norrlands artilleriregemente mot skyl¬
dighet för regementet att af hemmansdelarnes afkomst, deri jemväl inbe¬
räknad den på nyssnämnda del af utskogsskiftet växande skog, bekosta
skjutfältets iordningställande och underhåll äfvensom stängsel emellan
detsamma och återstående delar af utskogsskiftet.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda ytt¬
rat och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på
tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, till alla delar
gilla och godkänna; och skulle proposition i ämnet, så¬
dan den finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen
aflåtas.
Ex proiocollo
Emil Hallgren.
Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1893.