Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.
7
grund hyllande rätten, som nekar dem en dylik rättighet, skulle jag hafva
misstagit mig på Riksdagens tänkesätt, om en vädjan att låta rättvisa veder¬
faras dessa, ofta förbisedda individer ej skulle beaktas.
På grund häraf vågar jag vördsamt hemställa,
att Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhåller, att Kongl.
Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring af gällande bestämmelser rö¬
rande oäkta barns arfsrätt, att oäkta barn, som icke
är afladt under moderns äktenskap eller i förbudna led,
berättigas att lika med äkta barn taga arf efter sin
moder.
Stockholm den 26 januari 1893.
J. Johnsson.
N:o 49.
Af herr 0. B. 018S011 i Maglehult, om ändring i vissa delar
af gällande förordning angående allmänt kyrkomöte.
Klagomålen öfver de brister, som vidlåda sättet för kyrkomötets
bildande, hafva hittills lemnats utan afseende. Dessa brister torde dock
med snaraste böra afhjelpas, om kyrkomötet värdigt skall fylla sin upp¬
gift att föra den svenska kyrkans talan, bevaka dess rätt och intressen.
Mest öfverklagadt är det förhållande, att prester och lekmän vid
mötet ega lika många ombud, eller hvardera tretio, hvarigenom de förre
ej allenast der fått det inflytande, som bör svara mot deras insigt och
sakkunskap, utan dertill ernått en sådan magt, att de ensamme med hjelp
af blott en enda lekman kunna afgöra mötets beslut. Äfvenledes grun¬
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.
derna för elektorsvalen, stiftens indelning i valkretsar och det sätt, hvarpå
val af lekmannaombud förrättas, hafva varit föremål för befogade anmärk¬
ningar, hvilka gifva grundade skäl för att i dessa hänseenden föreslå nö¬
diga ändringar. Vid de inkast, som framställas mot grunderna för val af
presterliga ombud, vill jag ej här uppehålla mig, helst dessa svårligen
skulle kunna ändras utan att öka antalet af dessa ombud, hvilket i sin
ordning skulle leda till en ytterligare ökning i lekmannaombudens antal,
som måste blifva rätt betydlig, om öfvervigt åt dem skulle bevaras. Då
emellertid ett allt för starkt ökande af kyrkomötets ledamotantal skulle
medföra ökade kostnader för dess afhållande, och utan motsvarande nytta
förlänga dess förhandlingar, samt möjligen äfven förleda det till intrång
på området för Riksdagens befogenhet, torde ett sådant steg vara förenadt
med stora betänkligheter.
Val af lekmännens ombud verkställes för närvarande genom elektorer.
En öfvergång till omedelbart valsätt torde knappast vara möjlig, så länge
valen ej omfattas med större intresse, än nu är fallet; men en mera lik¬
formig fördelning af elektorsrösterna kan och bör deremot med snaraste
komma till stånd. Så länge hvarje pastorat, stort eller litet, eger blott en
elektorsröst, kan en ringa minoritet af kretsens befolkning genom sina
elektorer afgöra valet i rak strid med flertalets uttryckliga vilja. I fall
Kalmar stifts båda valkretsar blifvit förenade till en enda, skulle de 23
elektorerna för Öland, om de vore eniga, kunnat öfverrösta de 22 elekto¬
rerna för stiftets tre gånger folkrikare fastlandsdel. På samma sätt kunna
inom Vestmanlands-kretsen af Vesterås stift 30 elektorer för pastorat med
37,000 invånare förenade öfverrösta 29 elektorer för 135,000. Skarpast
framträder den ojemna röstfördelningen i hufvudstaden, der åtta territoriella
pastorat med hvar sin elektor och mer än 230,000 invånare kunna öfver-
röstas af tio elektorer för tyska, finska, garnisons- och hofförsamlingarna
med knappa 12,000 medlemmar. Enklast vore väl denna olägenhet af-
hjelpt, om hvarje pastorat, liksom landtkommunerna vid val till Andra
Kammaren, egde utse en elektor för hvarje fullt eller börjadt tal af 1,000
invånare. Men den svårighet, som redan nu, då hvarje pastorat har en
elektor, visat sig att finna män villiga att mottaga och — hvad mera är —
fullgöra uppdraget, torde då i allt för hög grad förstoras, för att detta
skulle vara rådligt. För den skull torde man få nöja sig med ett mindre
antal elektorer, exempelvis motsvarande antalet af landstingsman för ett
härad eller tingslag, eller en för hvarje fullt eller börjadt tal af 5,000
invånare i pastoratet. Härigenom vore i allt fall de svåraste ojemnheterna
afhjelpta; ett pastorat med 5,000 eller färre invånare finge väl fortfarande
nöja sig med en elektor, men ett sådant som t. ex. Hedvig Eleonora pa¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.
9
storat i Stockholm med mer än 48,000 invånare finge tio elektorer, och
antalet af dylika för Stockholms territoriella församlingar skulle ökas från
åtta till vid pass femtio.
Om valmännens rätt är illa tillgodosedd vid val till elektorer, är
detsamma icke mindre fallet vid valkretsarnes bildande och sjelfva valet
af lekmännens ombud. Då kyrkomötesförordningen vid 1863 års riksdag
antogs, väcktes förslag, att lekmannaombuden borde utses länsvis och ej
stiftsvis, på det valmännen måtte kunna uppsöka lämpliga kandidater inom
en ort, hvars män de kände till. Den gällande indelningen af stiften i
tjugufem valkretsar torde ock ha afsett en förmedling af stift, och län i
dylikt syfte. Men den uppfyller illa sitt ändamål, då den ofta ledt till,
att skilda orter blifvit onaturligt sammanförda och andra lika onaturligt
sönderskurna i flera kretsar, der det varit svårt, om ej omöjligt, för elek¬
torerna- att vinna nödig personalkännedom. 1 Hernösands stift ha de tre
nordliga länen hvar för sig blifvit klufna och delade på två valkretsar; i
Strengnäs stift har vestra Södermanland lagts till Nerike, i Göteborgs stift
Halland förenats med vestgötadelen uppåt Göta eif, och i Lunds stift har
Blekinge lagts under östra Skåne, andra oegentligheter att förtiga. I sist¬
nämnda fall stå 23 elektorsröster från Blekinge magtlösa mot 52 från
Skåne, och med nära 300,000 invånare eger kretsen blott att utse ett om¬
bud, under det samma rätt äfven tillkommer Öland med endast 34,000
invånare. Enklast förekommas ojemnheter och framdeles möjligen tänk¬
bara godtyckligheter vid kretsindelningen, om det en gång för alla fast-
stäldes såsom regel, att denna indelning, så vidt ske kan, skulle rätta sig
efter län och landskap. För samma ändamål borde äfven en ny krets
tillkomma för hvarje af Lunds, Göteborgs och Hernösands stift.
Hvad lekmannaombudens antal vidkommer, torde behofvet af deras
förstärkande någorlunda fyllas, i fall de ökas till 45, eller hälften flera än
de presterliga ombuden, då alltså hela kyrkomötet komme att bestå af 75
ledamöter. Deras fördelning på skilda valkretsar borde så nära som möj¬
ligt ansluta sig till dessas folkmängd, så att största möjliga likformighet i
lekmännens representation bragtes till stånd. Bifogade öfversigt visar så
väl den valkretsindelning, som under nämnda förutsättningar vore den
enda rimliga, som ock det antal ombud, som efter samma grunder skulle
fallit på hvarje valkrets. Med närmast möjliga anslutning till stiftens för¬
delning, gifver den ett antal af 28 valkretsar, hvaraf blott en eller Malmö¬
hus län af Lunds stift, på grund af sin stora folkmängd (371,372 vid 1890
års slut) finge välja tre ombud, 15 kretsar hvardera tvä ombud, och 12
kretsar med mindre folkmängd finge hvardera ett ombud. Minsta kretsen
blefve då som nu Öland med 33,819 invånare och ett ombud.
Bih. till Rik*d. Prat. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 9 Höft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren. N:o 49.
För giltigt val af ombud fordi*as absolut majoritet eller mer än hälf¬
ten af de afgifna rösterna. År sådan röstöfvervigt ej uppnådd, sker ny
omröstning, då valmännen rösta med ja eller nej, om de vilja antaga den,
som förut fått de flesta rösterna. Förkastas han, röstas på samma sätt
öfver nästa man, och så vidare. Skulle alla dessa omröstningar icke leda
till något resultat, röstas på nytt öfver alla dem, som första gången fått
röster, då enkel majoritet fäller utslaget. Till denna ytterlighet har det
vid flera tillfällen gått, och dervid har det händt, att valmännen blifvit
alldeles förvirrade af den långa raden af omröstningar och för att komma
ifrån trasslet kastat sina röster på en person, som första gången fått blott
en enda röst. Ett sådant valsätt gifver klen säkerhet för ett godt val¬
resultat. Lyckligtvis är i en sedan länge gällande lag ett vida bättre sätt
anvisadt för att komma till absolut majoritet, då sådan erfordras. Kongl.
förordningen om landsting stadgar nemligen i § 9, att der första omröst¬
ningen ej afgjort valet, skall röstas på nytt mellan dem, som första gången
fått de flesta rösterna, men på det sätt, att under omröstning komma dub¬
belt så många, som återstå att välja. Skall då en väljas, röstas det mellan
två; skola två väljas, röstas mellan fyra o. s. v., och uteslutne äro de, som
första gången blott fått stänkröster. Detta röstsätt har två gifna fördelar.
Dels kunna aldrig någonsin mer än två omröstningar komma i fråga, och
all önsklig enkelhet och reda är sålunda uppnådd. Vidare har eu stor del
af elektorerna på förhand erfarenhet af detta röstsätt, då de med all sanno¬
likhet haft tillfälle att sätta sig in deri såsom elektorer för val af lands-
tingsmän. Tillämpadt vid val af lekmannaombud, skulle detta valsätt gifva
så god säkerhet mot valtrassel och så goda valresultat, som med yttre
hjelpmedel gerna kan vinnas.
De ändringar i kyrkomötesförordningen, som enligt det nu sagda,
vore önskvärda, äro här nedan närmare formulerade, icke till bokstaflig
utan till ungefärlig ledning för lagutskottets och Riksdagens bedömande af
förslaget. De enskildheter deri, rörande hvilka jag icke särskildt yttrat
mig, följa omedelbart af det ofvan sagda och torde lätteligen förstås af
sig sj elfva.
Alltså föreslår jag,
att Riksdagen ville för sin del besluta,, att föl¬
jande delar af kongl. förordningen af den 16 november
1863 rörande allmänt kyrkomöte måtte erhålla ungefär¬
ligen följande ändrade lydelse:
§ 2. Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige
biskopar i stiften — — — — — — — — —
Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.
11
ställe väljer; pastor primarius — — — — — —
— — — — — — — — konsistorium utser;
fyra bland teologiska — — — — — — — —
— — — rikets universiteter; en vald — — —
— — — — — — — — — Stockholms stad;
så ock fyratiofem af lekmännen valda ombud, fördelade
på sätt § 5 mom. 3 utvisar. Chefen för — — —
— — — — — — i besluten.
§ 5. Mom. 1. Inom hvarje pastorat — — —
— — — — — en elektor och derutöfver, efter
folkmängden, en för hvarje fullt tal af femtusen. Om
kallelse — — — — — — — — är stadgadt.
Mom. 2. Med iakttagande — — — — —
— — — — — — — det stift eller valdistrikt,
hvarinom moderkyrkan — — — — — — —
om gemensamt elektorsval sig förena.
Mom. 3. Vid val af lekmännens ombud utgöra
Stockholms stad och Visby stift hvartdera ett, Hernö-
sands stift fyra, Lunds och Göteborgs stift hvartdera tre,
och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt. De sär¬
skilda valdistrikten inom stiften ordnas, så vidt ske kan,
efter län och landskap, och bestämmas till sitt omfång
af Konungen. Af dessa valdistrikt väljer det folkrikaste
tre ombud, femton med större folkmängd hvartdera två
ombud, och tolf med mindre folkmängd hvartdera ett
ombud.
Mom. 4. Samtlige inom ett valdistrikt utsedde
elektorer skola på kallelse sammankomma inför en inom
distriktet boende, af domkapitlet förordnad valförrättare.
Dervid skola elektorerna med slutna sedlar hvar för sig
till ombud föreslå så många å kyrkostämma röstberätti¬
gade män, som väljas skola. Vid första omröstningen
är den vald, som erhållit mer än hälften af de afgifna
rösterna. Har ej hela det antal ombud, som väljas
skall, dervid blifvit utsedt, upprätte valförrättaren en
förteckning öfver dem, som, utan att hafva blifvit valde,
erhållit de flesta rösterna. Förteckningen skall upptaga
två gånger så många namn, som ombud då äro att välja.
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.
Deri omröstning, som derpå företages, må icke afse andre
än de i förteckningen uppförde personer; och äro de
valde, som då de flesta rösterna erhållit. Mellan lika
röstetal afgör lotten, då så erfordras.
Mom. 5. För hvarje ombud — — — — —
— — — — — — — — i mötet deltaga.
Mom. 6. Val för Stockholms stad — — —
— — — — — — — — konsistorium.
Om remiss till lagutskottet anhålles, och torde utskottet ombesörja
den närmare formulering af de föreslagna ändringarne, som till äfventyra
kan finnas vara af nöden.
Stockholm den 26 januari 1893.
0• B. Olsson
i Maglehult.
Bilaga.
Valkretsar till kyrkomötet.
Kretsar.
Upsala stift.
■ ‘ t
Upland.................................................
Gefleborgs län....................................
Linköpings stift.
Östergötland........................................
Smålandsdelen.....................................
Skara stift.
Skaraborgs län....................................
Elfsborgs och Jönköpings länsdelar..
Strengnäs stift.
Södermanland......................................
Nerike.................................................
Folkmängd
vid 1890
års slut.
260,803
206,583
265,848
125,651
246,646
105,964
197,979
108,150
Antal ombud.
2
2
2
1
2
1
2
1
Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.
13
Kretsar.
Vester ds stift.
Vestmanland ....................
|
Folkmängd
vid 1890
års slut.
0
......... 172,144
|
Antal ombud.
2
|
Dalarne......................................
|
......... 197,336
|
2
|
Vexiö stift■
|
Kronobergs län...........................
|
......... 160,839
|
2
|
Jönköpings länsdel....................
|
......... 154,028
|
2
|
Lunds stift.
|
Malmöhus län............................
|
......... 371,372
|
3
|
Kristianstads län........................
|
......... (219,145) ö
|
2
|
Blekinge län...............................
|
......... 142,606
|
1
|
Göteborgs stift.
|
Vestgötadelen............................
|
......... 237,917
|
2
|
Bohus län...................................
|
......... 158,002
|
2
|
Halland.......................................
|
......... 137,320
|
1
|
Kalmar stift.
|
Smålandsdelen............................
|
......... 107,957
|
1
|
Öland..........................................
|
......... 33,819
|
1
|
Karlstads stift.
|
V ermland....................................
|
......... 273,879
|
2
|
Dalsland......................................
|
.......... 73,245
|
1
|
Hernösands stift.
|
Vesternorrlands län ..................
|
......... 208,806
|
2
|
Jeintlands län.............................
|
.......... 100,337
|
1
|
Vesterbottens län.......................
|
.......... 122,902
|
1
|
Norrbottens län..........................
|
.......... 104,783
|
1
|
Visby stift.........................
|
......... 51,339
|
1
|
Stockholms stad.................
|
.......... 246,154
|
2
|
') Rätteligen 217,935.
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 50.
Folkmängdsuppgifterna äro utdragna ur statistiska centralbyråns pre-
liminäruppgifter, rörande folkmängden inom rikets särskilda delar den 31
december 1890. Der ett pastorat varit deladt på två stift eller flera än
ett af de här angifna områden för valkretsarne, har dess folkmängd i sin
helhet blifvit öfverförd till det stift eller valkretsområde, der moderkyrkan
är belägen.
N:o 50.
Åt herr A. 01S8011 i Ornakärr, om ändrad lydelse af § 12 ut¬
sökning slag eu.
Tolfte paragrafen i nu gällande utsökningslag är af följande lydelse:
»För fordran, som är till betalning förfallen och grundar sig å skulde¬
bref eller annat skriftligt fordringsbevis, må man söka gäldenären hos
öfverexekutor i den ort, der gäldenären har sitt bo och hemvist eller någon
tid sig uppehåller. Den ingenstädes eger stadigt hemvist, sökes der han
finnes, eller, om han utrikes är, der han inom riket senast var boende. Är
gäldenären utländsk man eller grundas fordran å löpande förskrifning, må
gäldenären sökas hvar han träffas.»
Af detta stadgande följer, att intet undantag i afseende på forum i
lagsökningsmål blifvit, utom hvad angår löpande förskrifning, gjordt för
det fall, att flera å olika orter boende personer underskrift ett och samma
skuldebref, vare sig såsom gäldenärer eller löftesmän. En hvar, mot hvilken
lagsökning för skuld ifrågakommer, skall nemligen sökas hos öfverexekutor
i den ort, der han, gäldenären eller löftesmannen, har sitt bo och hemvist.
Denna bestämmelse är, sedan numera hvarje stad i regel fått sin egen
öfverexekutor och Konungens befallningshafvandes befattning med utsök¬
ningsmål begränsats till landsbygden, af stort inflytande på mångas rätt,
synnerligen som, till följd af förbättrad samfärdsel och i alla rigtningar
utvidgad affärsverksamhet, penningetransaktioner ständigt kunna förekomma,
som hafva till följd utställandet af reverser och borgensförbindelser, utgifna
af personer, lydande under olika jurisdiktioner. Sålunda kan inträffa och