Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.
13
af en del af räntan på fonden Lätt. B af de Läng-
manska testamentsmedlen måtte få ega rum, och att,
om detta anses kunna ske, Kongl. Maj:t måtte enligt
testators föreskrift snarast möjligt utse en komité för
förvaltning af den Längmanska testamentsfonden och
för användande af de från densamma årligen disponibla
medlen.
• 1 ‘ ■ *.vV'' 1 . [v,.; •: ; • / /'• i .*? •"*;! iOTi lr ■ -Öl 1 :.jil i i
Stockholm den 23 januari 1893.
A, E. Nordenskiöld.
• ....I.. ■ .i. •. .-.i-'-., r-: j ; :! >\h- i
Vi:o 24.
■ i v. —1 :■ . > jrmi- t->b •
• { ... *.>!.••• ... J
Af herr A. Hedin i Stockholm, om uppförande i riksstaten af
konsulatafgifter.
Under det att, kort efter representationsreformen, vissa nyare stats¬
inkomster, som icke ega karakteren af skatt, blifvit på Kongl. Maj:ts ini¬
tiativ uppförda i riksstaten, qvarstår ännu den oegentligheten, att en på
en särskild näring lagd skatt ej i likhet med öfriga skatter af Riksdagen
beräknas och uppföres uti inkomstbudgeten, och den ännu större oegent¬
ligheten, att denna skatt, i strid med grundlagens tydliga bud, bestämmes
af Kong]. Maj:t utan ens någon Riksdagens medverkan. Så är nemligen
förhållandet med den skatt, under namn af konsulatafgift, som enligt för¬
ordningen om konsulatväsendet, § 103, i regeln skall i hvarje hamn, der
14
Motioner i Andra Kammarm, N:o 24.
svensk konsul eller vicekonsul är anstäld, af svenskt fartyg, som der los¬
sar eller lastar eller både lossar och lastar, utgöras med 6.35 öre för ton
af fartygets afgiftspligtiga drägtighet, oafsedt om konsuls biträde anlitats
eller ej, oafsedt om i förra fallet hans embetsåtgärd kan anses tillräck¬
ligt ersatt genom de föreskrifna expeditionsafgifterna.
Det var pa Kongl. Maj:ts förslag, som år 1869 trafikmedlen första
gången upptogos, med sitt bruttobelopp, i riksstaten, bland statsverkets
ordinarie inkomster. Likaså var det på Kongl. Maj:ts förslag, som i riks¬
staten för 1870 skogsmedlen uppfördes bland de ordinarie inkomsterna,
hvilken åtgärd innebar en rättelse af ett föga konstitutionelt beslut af
sista ståndsriksdagen (1865—1866 års riksdags skrifvelse N:o 82, sid. 6).
Och slutligen var det äfven på Kongl. Maj:ts förslag, som enahanda åt¬
gärd vidtogs med telegraf medlen, hvilken statsinkomst 1872 första gången
blef synlig i riksstaten. Samtliga dessa af Kongl. Maj:t föreslagna åt¬
gärder hafva afsett att undanrödja faktiska inskränkningar i Riksdagens
budgetsmakt.
Deremot har konsulatafgiften, ehuru en statsinkomst af skattenatur,
hittills i alla afseenden undandragits tillämpningen af de konstitutionella
budgetsprinciper, som på Kongl. Maj:ts eget initiativ gjorts gällande i af¬
seende på de tre förutnämnda inkomsttitlarne. För ett sådant undantag
från god regel kan så mycket mindre såsom skäl åberopas den omstämd
digheten, att ifrågavarande afgift ä,r afsedd för ett specielt ändamål; ty
detsamma gäller om de i budgeten uppförda fyr- och båkmedlen. Ej
heller kan det motiveras dermed, att beloppet är obetydligt: för år 1889
har den af svenska fartyg erlagda konsulatafgift, enligt norska konsulat-
komiténs betänkande, beräknats till 209,000 kronor, således ett belopp
högre än hvardera af sex bland de i detta års riksstat upptagna ordinarie
inkomster och öfverstigande sammanlagda summan af de två mest be¬
tydande bland dessa titlar. Att en del af konsulatafgifterna icke ingår
till statsverket, representeradt af konsulskassan, utan såsom löneinkomst
behålles af uppbördsmännen, förringar ej heller behörigheten af en an¬
ordning, hvarigenom Riksdagen sättes i tillfälle att vinna en fullständi¬
gare kännedom om ifrågavarande skatt och dess användning, hvaråt det
så mycket mera är i sin ordning att representationen egnar större upp¬
märksamhet än hittills, som den drabbar en näring, hvilken betungas af
många pålagor.
Emellertid, och ehuru det synes mig både vigtigt och rigtigt, att
budgeten såvidt möjligt fullständigt utvisar statsskatternas och öfriga stats¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.
15
inkomsters belopp, är det dock ej ofvan anförda mera formella anmärk¬
ning, som utgör hufvudskälet till det förslag, jag skall hafva den äran
att underställa Riksdagens pröfning. Att Kongl. Maj:t allena lagstiftar
om den ifrågavarande skatten, må hafva en ej kortvarig häfd till stöd,
men kan ej omintetgöra beskattningsåtgärdens grundlagsstridig!^; och
detta missbruk bör ej mera än andra dylika, som den konstitutionella ut¬
vecklingen redan undanröjt, försvaras med åberopande af att det är
gammalt.
Denna afvikelse från ej blott allmänt erkända konstitutionella prin¬
ciper, utan ock grundlagens föreskrifter om Riksdagens beskattningsrätt,
faller så mycket starkare i ögonen, som i Norge konsulatafgiften är be¬
stämd, icke genom den i administrativ väg utfärdade förordningen af 4
november 1886 — ehuru den visserligen der omförmäles — utan genom
lagen om konsulatväsendet af 15 juni 1878, som genom kungörelse af 6
december 1886 förklarades skola träda i kraft med 1 januari 1887, den
dag från hvilken de lika lydande svenska och norska förordningarna af
4 november 1886 om konsulatväsendet tillämpats. — I förbigående må
erinras om, att i Danmark konsulatafgiften är bestämd genom lag (af 5
april 1888).
Jag har derför ansett mig böra föreslå,
att i riksstaten för år 1894 den skatt, som un¬
der namn af konsulatafgift erlägges för svenska han¬
delsfartyg, uppföres bland de ordinarie inkomsterna.
De uppgifter, som härom finnas, äro väl ej alldeles fullständiga,
enligt hvad af 1891 års statsrevisions berättelse inhemtas, men torde för
framtiden redogörelsen härför från utrikesdepartementet utan svårighet
kunna fullständigas.
Stockholm den 24 januari 1893.
A. Hedin.