Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
1
,-raMoi >:<{■!.' <=C..K Hr?M aaunitn .sna d» '!A
,'!. ■ i . .1 IT IT U t.» ^ • . : » *
i 1 *3TJi! i f t J4IT
lö! uouciöf flit GöT^lS ..'ef 'Ii! -V
, i.. doo‘ hmiff’- Mn -JuMnrl
' v t j\V'A •luii.-T-jihll Mbi "in ;ni:v'hui
;i.ii,' -v, • M>t Uh
'År\'Å'Y\’<:) sf-n: > i!jo idivjå -AnrA-ni' rwgé
— :C r:«» Jl .B ...........................■5>">2 ,tsiirny
-uwM terMo Hi-1 IT.£M .Ii U ™bh ,\*
IN:© 83.
•J ; :('•! : f'T'ij Hit .'i 1 il "J fi!.){) _\"
..... -MZMl , •"••'•{ Jr», baki?, i.lh: wAhtyt?.
Af herr Friherre A. E. Nordenskiöld, om förvaltning och
f användning af den Längmanska donationsfonden.
I ett London den 20 dec. 1859 dagtecknadt testamente förordnade
finske undersåten, f. d. handlanden Erik Johan Längman på följande sätt
om sin efterlemnade förmögenhet:
»Min qvarlåtenskap, bestående uti:
Reverser m. in. enligt förteckning till Kapital............... S. R. 112,970: —
d:o d:o d:o ............. » 84,154: 07
d:o ~ d:o d:o ............... » 45,682: 56
• ... • . » 242,806: 68
Af för;osäkra fordringar...................................................... », 806: 68
» 242,000: -ii
Värdet för 70,000 stock, dels levererade, dels under
Nötning, antages .................................................. » 63,000: —
Fordran hos Dresser & Co. & H. Matsen &.................. » 15,000: —
S. R. 320,000: —
hvithet kapital, mindre eller större, skall efter min död förräntas, intills
det uppnått 450,000 Rubel Silfver.
Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 5 Höft. (N:is 23—25.) 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
Af denna summa skall S. R. 218,750 delas uti Sju lotter,
och » 281,250 delas uti Fem lotter,
nämligen
V7 delar af R. 218,750 till förmon för
Finlands alla Stånd och Folkklasser,
och hvartill enskilta Egendoms-inne-
hafvare af alla Religioner höra, men
dit höra icke församlingar som hålla
egen grekisk kyrka och egen Grekisk
präst, gör................................................ S. R. (‘>2,500: —
*/6 delar af R. 231,250 till öfverst nämn¬
das förmån ......................................... » 92,500: — 155,000: —
5/7 delar af R. 218,750 till förmon för
Sveriges alla Stånd och Folkklasser » 156,250: —
3/„ delar af R. 231,260 till desamme gör » 138,750. — 295,000:
S. R. 450,000: —
Det ifrån 218,750 Rubel med */7 delar för Finland utgående belopp,
Det ifrån 218,750 Rubel med */7 delar för Finland utgående belopp,
S. R. 62,500 bestämmes till Grundfond och under benämning L:a A.
1 :o) för kommunala behofver såsom Jordbruks och skogs Modell
farme, Folkskolor, bidrag till Jordgummor, Docktorer, Lake Medel, Sjuka,
Fattiga och dylike Orkeslösa hindrade på hvilket sätt som hällst att kunna
eller förmå arbeta; och i rundeligare mohn till bättre klassens nödlidande;
Sparbanker, Understöd och lifränta för Oäkta och ej skyddegande barn,
m. m. hvad för en komun anses af behof.
2:o) för Hungers-, Missväxt- och Farsotsår, Brand och andra Natur
påkommande skador och olyckor, såsom Watten öfversvämning, Jordras,
Hagel m. m. dylikt.
3:o) för bidrag till Bergverken, Morasters storkning, Sjöars af- och
tilledning, Landsvägars uphjelpande och Kommunikationers befrämjande.
4:o) för Sjöfart och handel.
5:o) för Industri och Slöjd.
') Jag tiar hi>r uteslutit eu del af testamentet, innehållande forordoanden Om utdelning af pen¬
sioner till ett sammanlagt belopp af 2,740 Kub. Silfver om året till tretton personel:, att utgå med s/5
från Sveriges och 2/s från Finlands andel i testamentet.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
3
6:ö) för Lifräntefond. ' 1 • '
7;o) för Jerrivägar, Kanaler och andra allmänt nyttiga företag.
Berörde grundfond S. R. 62*500 förräntas med ränta på ränta under
ett tidlopp af 6 Serier, till 4 Millioner Rubel Silfver, hvarefter utdelning
Samt vidare förräntning och utdelning bör på sätt här nu utvises ske.
l:a Serien.............125,000 Rubel Silfver
2:a » 250,000 »’■
3:e » 500,000 »
4:e » .......................A......7 1,000,000 »
5:e » 2,000,000 »
6:e Serien
|
4,000,000 häraf
|
7,
|
delen
|
1,000,000 till Romunala Fonden
|
|
7:e »
|
6,000,000 »
|
7,
|
delen
|
2,000,000
|
N:o 2.
|
N:o 3.
|
N:o 4.
|
Wto 5.
|
8:e »
|
8,000,000 »
|
7«
|
delen
|
2,000,000
|
|
|
|
|
9:e »
|
12,000,000 »
|
7,
|
delen
|
|
2,000,000
|
|
|
|
10:e »
|
20,000,000 »
|
7,
|
ten
|
5,000,000
|
|
1,000,000
|
1,000,000
|
3,000,000
|
lire
|
20,000,000 »
|
'lt
|
ten
|
5,000,000
|
|
|
2,000,000
|
3,000,000
|
12:e »>
|
20,000,000 »
|
7,
|
ten
|
5.000,000
|
|
|
1,000,000
|
4,000,000
|
|
20,000,000 »
|
7,
|
ten
|
5,000.000
|
|
|
2,000,000
|
3,000,000
|
|
20,000,000 »
|
7j
|
ten
|
5,000,000
|
|
|
2,000,000
|
3,000,000
|
15:e »
|
20,000,000 »
|
'It
|
ten
|
4,000,000
|
|
|
2,000,000
|
4,000,000
|
Återstår 10,000,000
|
|
|
34,000,000 2,000,000
|
1,000,000
|
10,000,000 20,000,000
|
= 77 Millioner Rubel Silfver.
Om behofverna för med tidsandan uppstående nyttiga inrättningar er¬
fordrade en längre förräntningstid, så fortsättes dermed pa samma sätt;
ty fullkomligt men icke bristfälligt bör hvarje fonds skäliga behof blifva,
och främst för allt, alla märkeligt nödlidande blifva behöfliga understödda.
Arliga räntan från N:o 2 kan efter behof noga utgå, ty da N:o 1
upphör att anlitas, så kunna N:o 1 och 2 samt N:o 3 sammanslas till en
reservfond med nu tillsammans utvisande 37 Millioner Rubel Silfver, för
att af årliga räntan kunna vid förefallande omständigheter förse hvarje
Kommuns behof.
Efter det behofvet för förenämnde 5 fonder N:o 1 a 5 blifvit af¬
hjelpa så förräntas Grundfondens återstående 10 Millioner Rubel till er¬
forderligt belopp, såväl för en Lif-Ränte fond, om sådan, såsom förmon-
ligare mot de då existerande för försäkringstagarene uttänkt, anses be¬
höflig, som att årliga räntan måtte blifva tillräcklig för Jernvägsanlägg-
ningar samt för andra nyttiga behof.
4
.Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
De ifrån 231,250 Rubel för Finland med 2/B delar utgående 92,500
Rubel bestämmes till fond under benämning L:a B för Wettenskaper och
sköna konster, Litterära Arbeten och skrifters gratis utdelning till allmoge,
pa det nödig förtida kännedom och hog förberedes, för att upprätthålla
och förvalta förtecknade fonder; samt för aflöningar, omkostnader och
Resor till och för Dem, hvilka uti Styrelse-, Controllerings-, förvaltnings-,
räckenskaps- .och bokföringsväg skola redogöra för alla fonder.
Nämnde 92,500 Rubel skola förräntas i Serier
lista Serien till 125,000 Rubel
2:dra d:o » 250,000 ))
3:dje d:o » 500,000 » och så vidare, att för
hvarje gång som kapitalet fördubblats, så utgör det en Serie.
Af denna fond L:a B för Finland årligen utkommande ränta, deraf
deltager och utbetalar Finland med 2/B delar uti de bonorationssummor,
hvilka till de deraf berättigade, skola på föreskrifvet sätt utgå; hvar¬
jemte alla förvaltnings Omkostnader och Arvoden som angå hvardera
fonderna L:a A och B skola af denna dertill bestämda fond intill Sjette
seriens slut i L:a A utgå; och bör om förvaltnings Arvodet öfverens-
kommas pr X af för året influtna räntebelopp, t. ex. 1 % för lista Se¬
rien, med afpassad nedsättning för efterföljande Serier, ända intills 7:de
serien uti L:a A tager sin början, då utdelning till Kommunerna på¬
bjuder förökad Förvaltnings personal och aflöning, samt dermed för¬
ändrad plan.
På det denna fond icke måtte betagas önskad kraft, samt att någon¬
ting i stort måtte i en framtid kunna värkas och utföras, så får till Af¬
löningar, Omkostnader, samt till Litterära behofver m. m. tillsammans
icke mer än hälften af årliga räntan användas.
För det tids uppehåll som fonden L:a A rönt, under den tid som
fonden L:a B vid förräntandet vunnit stöd, så tillkommer det fonden
L:a A att af de gemensamt förräntande fonderna intills 6:te seriens utgång
erhålla de högsta och minst tidspillande ränteinbetalningar.
Den Finlands Stats Cassa tillkommande procent penning (om nå<*ot
sådant ens komme i fråga), för de till Sverige öfvergående 295,000 Ru¬
bel, den finnes uti dessa för Finland bestämda 155,000 Rubel inbegripen.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
5
— Användandet af de för Sverige bestämda belopp skall oafvikeligen
ske efter samma bestämmelser och Schema som för Finland blifvit be¬
stämt och sålunda att:
Fonden L:a A erhåller 4/7 delar af 218,750 Rubel med S. R. 125,000
och återstående 1/7 del af D:o » » » 31,250 be¬
stämmes under benämning af fonden L:a C för Svenska Coursens up-
hjelpande, att till en början uti Sverige eller där högsta ränta kan fås,
förräntas, och hvarigenom Serie tiden förkortas men sedan i Utlandet där
räntan förmonligst erlägges och säkerhet för Kapitalet finnes, vid för-
monligaste Cours tillfälle utlånas och förräntas, och att derifrån vidare
till egna och andra Länders Bolag, samt Läne- och Provins-Banker af-
gifvas, där högre ränta påräknas kan, och slutligen, då Kapitalet fått till¬
växa, till Regeringar utlånas.
Enär denna fond L:a C igenom förräntning upphunnit till Etthun¬
drade Millioner Riksdaler Svenskt Riks Mynt, då indrages till förmon för
Staten halfva årliga räntan såväl i Ädel Metall efter utvisande behof,
som uti Wexlars afgifvande, under det att utlåning och förräntningen i
Utlandet och indragning af halfva årliga räntan sålunda bör utan af¬
vikelse och efter utvisande Schema fortgå.
Antages att
11 :te Serien lämnar 100 Millioner Rdr. Riksmynt då indrages årliga räntan
för 7sva Kapitalet
12:te » » 100 » Rdr. Riksmynt
13:de » » 200 » » »då indrages halfva rän¬
tan som ofvan.
14:de » » 200 » » »
15:de » » 400 » » » deraf indrages hälften
som ofvan och att på enahanda sätt allt framgent fortfares.
Sverige bör i afseende till sin i L:a B ägande större och då redan
tillvuxna lönefond, med god beräkning kunna underhålla sina egna Com-
manditer, hvilka å orter såsom London in. in. böra förenas med de Män
hvilka för Handeln och Industrin äfven böra lika af Finland som af
Sverige å Utrikes orter stabla hållas.
i Alla Löner och Kostnads Utgifter utgå främst till så stort belopp
som det någonsin erfordras, hvarefter resten af årliga halfva räntan till¬
faller behofvet för Wettenskaper och sköna Konster.
En Committée bildas för att handhafva allt detta, hvaribland 2:ne
Wettenskapsmän och 2:ne Handlande, hvilka inom hvar sin Corps utse
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
de sina, och dessa utse en präses, hvilka tillsammans utse personer af
hvarje stånd, och till antal efter behof.
Ofvanstående har jag med fullt förstånd och fri vidja beslutit vara
min yttersta vidja och testamente, och har för detsamtnas bevittnande
tillkallat 2:ne mine bekante Herrar Pontus Kleman och Samuel Johnson,
som skedde i London den 20 December 1859.
E. J. Längman»
F. d. handlanden Längman afled den 16:de oktober 1863. Testa¬
mentet blef behörigen bevakadt, och sedan det af domstol blifvit fast-
stäldt, öfvertogs egendomen af i sådant afseende utsedda ombud för Sverige
och Finland. Dessa förvaltade egendomen i början gemensamt, men för¬
delade sedermera tillgångarne enligt testators önskan sålunda, att af de
derintills influtne medlen 555,776 mark 69 penni, ett belopp af 191,129
mark 74 penni tillföll Finland och 364,646 mark 95 penni Sverige.
Längman tillhöriga 50 aktier i Forssa bomullsspinneriaktiebolag för¬
delades sålunda, att 17 aktier öfvertogos af Finland och 32 aktier af
Sverige. En aktie bibehölls såsom gemensam egendom, intill dess den¬
samma någon tid derefter af Finland inlöstes.
Såsom man lätt kan finna är testamentet ej allenast affattadt under
den långtifrån berättigade förutsättning, att de nu rådande ekonomiska
förhållandena och lagarna för kapital och ränta skola oförändrade ega
bestånd en följd af århundraden, utan äfven eljest ytterligt svårtydt.
Under sådana förhållanden har jag trott, att man vid förvaltningen af
den svenska andelen bör, såvidt möjligt är, taga till norm den tolkning
af testamentets ordalydelse, som gjort sig gällande i grannlandet, der
testamentets utförande öfvervakats af flere personer, som under personlig
beröring med Längman kunnat sätta sig in i dennes tänkesätt och åskåd¬
ning. Jag tror mig derför böra här meddela följande upplysningar, som
jag i det hänseende erhållit af f. d. landtmarskalken för Finlands ridder¬
skap och adel, verkl. geheimerådet V. v. Haartman.1)
»Hvad sålunda föll på Finlands lott har förvaltats först af ett skildt
ombud, sedan af Finlands bank, af Finlands statskontor och numera af
ständernas bankfullmäktige genom Finlands bank. Dessa tillgångar blefvo
') JemfÖr äfven finska landtdagshandlingarna för 1877—78, III delen. Ekonomi utskottets be¬
tänkande N.o 9. -
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
7
för några år sedan i enlighet med testamentets föreskrifter delade i t v änne
fonder, Litt. A oeh Litt. B. Vid 1881 års utgång uppgick fonden
Litt. A till................................................ mark 376,641: 46
Litt. B till................... ..................... ................ d 509,393: 28
Summa 886,034: 74.
Vid 1882 års landtdag beslöto ständerna, å hvilka användningen af
fondernas tillgångar ankommer, »att utaf hälften af de räntor och öfriga
vinstmedel, som under åren 1881, 1882 och 1883 dels tillflutit, dels
tillflyta fonden Litt. B, skulle årligen under åren 1882—1884 utbetalas
ett belopp af 1,500 mark till hvart och ett af samfunden Societas pro
fauna et flora fennica, Finska konstföreningen, Historiska samfundet och
Folkupplysningssällskapet för att af dessa samfund användas till främ¬
jande af deras ändamål, äfvensom att bankfullmäktige egde »till nästa
landtdag inkomma med förslag rörande användningen af såväl den summa,
hvilken af nämnde hälft kan återstå, sedan från densamma afdragits
förenämnde utbetalningar samt förvaltningskostnader och legat, som ock
den del af de fonden Litt. B under den närmast derpå följande tiden
tillflytahde inkomster, hvilken på grund af bestämningarne i testamentet
får disponeras».
Enligt bankfullmäktiges till 1885 års landtdag afleinnade summariska
öfversigt och förslagsvis gjorda beräkningar uppgingo tillgångarne vid ut¬
gången af år 1884 i
fonden Litt. A till............................................. mark 489,621: 59
» Litt. B » .........i................................... » 574,127: 36
Summa 1,063,748: 95.
Kalkylen öfver hvad som kunde disponeras upptager:
Innestående ult. dec. 1883 ................................. mark 13,458: 16
1884 influtit ......................................................... » 1 12,105: 01
Beräknad inkomst åren 1885, 1886 och 1887 » 37,250: —
Summa 62,813: 17
Bankfullmäktige föreslogo att denna summa skulle för åren 1885
— 1887 sålunda användas, att årligen utbetalades 2,000 mark till sam¬
funden Societas pro fauna et flora fennica, Finska konstföreningen, Histo¬
riska samfundet, Folkupplysningssällskapet och Finsk-ugriska föreningen;
att 10,000 mark skulle ställas till Vetenskapssocietetens disposition så-
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
som bidrag till bestridande af kostnaderna för tryckning af finska polar¬
expeditionens arbeten; att till korniten för .uppresande af ett äreminne
öfver J. L. Runeberg skulle utges det belopp, som utöfver de för Rune-
bergsstodens uppresande insamlade medel ytterligare erfordrades, utgörande
omkring 6,000 mark, samt att hvad ännu återstode i behåll skulle re¬
serveras till användning af näst sammanträdande ständer. Efter samman-
jemkning af de skilda ståndens beslut förenade ständerna sig slutligen i
följande fördelning: '
Konstföreningen ...... årligen under 3 år mark 4,000
» 2,000
» 4,000
» 2,000
» 2,000
» 2,000
» 1,500
» 10,000
Societas pro fauna et flora fennica ...... d:o
Folkupplysningssällskapet ......... d:o
Historiska samfundet................................. d:o
Finsk-ugriska sällskapet ...................... d:o
Fornminnesföreningen............................. ... d:o
Föreningen Svenska folkskolans vänner», d:o
Vetenskapssocieteten i ett för allt ...........................i.
Vid 1888 års landtdag utgjorde behållningen:
i fonden Kitt. A
» Lutt. B
mark 604,375: 79
» 600,621: 25
Summa 1,204,997: 04
Den ränteinkomst, som för åren 1888, 1889 och 1890 kunde an¬
vändas, utgjorde mark 39,391: 07.
Vid behandlingen af bankfullmäktiges förslag rörande fördelningen
kunde ständerna icke komma till samstämmigt beslut, hvarför frågan för
den gången förföll.
Vid 1891 års landtdag utgjorde fondernas tillgångar ult. dec. 1890:
fonden Litt. A ................................................... mark 841,030: 30
» Litt. B .....................,............................. » 832,735: 51
Summa 1,673,765: 81.
Den summa, som för åren 1891, 1892 och 1893 kunde disponeras, be¬
räknades till 111,752 mark 41 penni.1) r ■. •
Af de disponibla vinstmedlen, hvilka den 31 dec. 1890 innestodo i
fonden Litt. B, anslogo ständerna följande belopp:
‘) Summan uppgick till detta höga belopp hufvudaakligast genom stor agiovinst å försålda och
konverterade obligationer.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23. 9
till
|
Societas pro fauna et flora fennica .........
|
i ett för allt
|
6,000
|
mark
|
»
|
Finsk-ugriska sällskapet ..............................
|
d:o
|
20,000
|
»
|
|
hvaraf minst hälften var afsedd att ut-
|
|
|
|
|
göra understöd för arkeologiska forsk¬
ningar i Asien.
|
|
|
|
»
|
Historiska samfundet ....................................
|
d:o
|
8,000
|
»
|
»
|
Fornminnesföreningen....................................
|
d:o
|
6,000
|
»
|
»
|
Svenska litteratursällskapet ........................
|
d:o
|
10,000
|
»
|
»
|
Sällskapet för Finlands geografi ...............
|
d:o
|
6,000
|
»
|
»
|
Geografiska föreningen .................................
|
d:o
|
3,000
|
»
|
»
|
Folkupplysningssällskapet ...........................
|
d:o
|
12,000
|
»
|
»
|
Föreningen »Svenska folkskolans vänner»
|
d:o
|
3,000
|
»
|
»
|
Föreningen »Finska folkskolans vänner»...
|
d:o
|
3,000
|
»
|
»
|
»Kuopion isanmaallinen seura» (Kuopio
|
|
|
|
|
fosterländska förening)1)...........................
|
d:o
|
1,000
|
»
|
»
|
Finska Konstföreningen.................................
|
d:o
|
9,000
|
»
|
»
|
Konstnärsgillet................................................
|
d:o
|
3,000
|
»
|
»
|
Turistföreningen såsom bidrag till be-
|
|
|
|
|
kostande af föreningens litterära publi¬
kationer .........................................................
|
d:o
|
3,000
|
»
|
För
|
utgifvande af urkunder rörande Finlands
|
|
|
|
|
historia under de sista decennierna af
|
|
|
|
|
det 18:de och början af innevarande år¬
hundrade, att disponeras af Historiska
samfundet ...................................................
|
d:o
|
8,000
|
»
|
För
|
inrättande af folkbibliotek i östra Fin-
|
|
|
|
land, att disponeras af Folkupplysnings¬
sällskapet ......................................................
|
d:o
|
1,000
|
»
|
till Längmanska täflingspris för vetenskapliga
|
|
|
|
|
och litterära arbeten, som utkomma
under åren 1891 —1893...........................
|
d:o
|
9,000
|
»
|
sålunda att ett vetenskapligt täflingspris på
|
3,000 mark
|
|
|
ställes till Finska Vetenskapssocietetens disposition samt
två litterära täflingspris, hvardera jemväl å 3,000 mark,
att af Svenska och Finska Litteratursällskapen genom ut-
Transport 111,000 »
') har till syfte att sprida kännedom om fosterlandet.
Bih. till Riksd. Broi. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 5 Käft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
Transport 111,000 mark
sedde delegerade samfäldt utdelas, med rättighet dock för
bemälde samfund att äfven i smärre täflingspris fördela
de för angifna ändamål anslagna beloppen, i fall sådant
befinnes af omständigheterna påkalladt.
Summa F. mark 111,000: —
Äfven i Sverige blef det i november 1877 fråga om att för de af
testator angifna ändamål använda en del af de på Sveriges lott fallna
testamentsmedlen. Denna svenska andel utgjorde vid 1878 års ingång
841,013 kronor 63 öre, hvaraf följande belopp belöpte sig på de olika
i testamentet föreskrifna fonderna:
Fonden Litt. A .............................. kronor 356,361: 71
» » B » 395,561: 50
d » C ............... » 89,090: 43
Summa kronor 841,013: 64.
Frågan fick dock förfalla på grund af ett utlåtande af justitiekanslers-
embetet, som, till en början, angående den tilltänkta utdelningen från
fonden Litt. B anfört, att tvenne, om ej flere olika tolkningar af testa¬
mentets föreskrifter syntes kunna göras, nemligen:
den ena
»att då i afseende å denna fond icke, såsom rörande fonden Litt.
A blifvit uttryckligen stadgadt, att utdelning till de med fonden afsedda
allmänt nyttiga ändamål skulle börja först sedan fonden ett visst antal
gånger genom räntans läggande till kapitalet fördubblats, och då ej heller
för fonden Litt. B såsom för Litt. A föreskrifvits, att deraf framdeles
skulle genom afsättning från hufvudfonden bildas flere mindre fonder,
hvilkas afkomst utgjorde de medel, som skulle användas för de med fon¬
den afsedda ändamål, så skulle häraf kunna dragas den slutföljd, att te-
stators vilja och afsigt med fonden Litt. B varit, att utdelning för hvarje
år af halfva behållna räntan till vetenskaper med mera skulle börja, om
ej genast, åtminstone då det belopp, som skulle bilda 1 serien, vore upp-
nådt, och den afsedda alltjemt fortgående förökningen af samma kapital
åstadkommas endast genom den andra halfva räntans läggande dertill;
11
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
samt att den andra tolkningen, som erbjöde sig, skulle kunna pa föl¬
jande sätt uttryckas:
att då testator i afseende å fonden Likt. B så till vida hänvisat till
de för Litt. A gällande stadganden, att han äfven för Litt. B föreskrifvit
»förräntning i serier», deraf uppräknades de tre första med tillägg »och
så vidare», men denna föreskrift i afseende a fonden Litt. B, derifrån
några mindre fonder ej skulle afsättas, saknade all betydelse, der icke
något visst vilkor, hvilket här ej gerna kunde vara annat än utdelningens
påbörjande, vore fästadt vid uppnåendet af någon viss serie, da föreskrif-
vet blifvit, att alla förvaltningsomkostnader och arfvoden, som anginge
hvardera fonderna Litt. A och B, skulle af denna dertill bestämda fond
(Litt. B) intill sjette seriens slut i Litt. A utgå, hvilket naturligtvis måste
minska beloppet af den för hvarje år uppkommande behållna räntan å
fonden Litt. B, så att, i händelse utdelning af hälften utaf samma behållna
ränta redan från första början skolat ske, tillväxten af kapitalet skulle i
väsentlig mån fördröjas; och då testator tydligen haft för afsigt att genom
den af honom gjorda donation och dervid föreskrifna så kallade förränt¬
ning i serier bilda stora kapitaler, hvilka först »i tidens längd skulle göra
önskad verkan»; så syntes häraf kunna antagas, det testators afsigt med
fonden Litt. B varit, hvad tydligen stadgades i afseende å Litt. A och C,
att utdelning af halfva behållna räntan för de med fonden afsedda ända¬
mål ej skulle få ega rum, förrän samma fond vuxit till så stort belopp,
som efter testators sätt att räkna och uttrycka sig svarar mot »sjette se¬
riens slut».
Vidare framhåller justitiekanslersembetet, att det torde finnas omöj¬
ligt att med full bestämdhet afgöra, hvilkendera af dessa båda olika upp¬
fattningar af testators ord och vilja kunde vara den Tätta, men att em-
betet för sin del ansåge de skäl, som talade för den sist anförda åsigten,
vara öfvervägande, hvadan embetet hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte finna
någon utdelning af fonden Litt. B ännu icke böra ega rum.
Vidkommande derefter frågan om tillsättande af en komité, framhåller
justitiekanslersembetet, att embetet å ena sidan funne, att, när de ifråga¬
varande fonderna och särskildt den så kallade fonden Litt. B vuxit till
sådant belopp, att utdelning af den behållna räntan deraf borde ega rum,
det enligt testamentets föreskrifter torde vara nödigt att bilda den af te¬
stator omtalade komité för ombesörjande af utdelningen och fondernas
förvaltning i' öfrigt, men att embetet å andra sidan ansåge, att då, efter
hvad ofvan yttrats, tiden för påbörjande af sådan utdelning ej ännu in¬
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.
fallit och det efter den tolkning af testamentet, som redan egt rum, ej
ansetts nödigt att redan från första början öfverlemna befattningen med
testamentsmedlen åt en komité, så kunde ej heller nu vara af testator
stadganden ovilkorligen påkalladt att låta komitén genast bildas, hvadan
embetet i underdånighet hemstälde, att med komiténs tillsättande finge
tills vidare anstå.
På grund af detta utlåtande beslöt Kongl. Maj:t:
att någon utdelning af fonden Litt. B ännu ej bör ega rum, samt
att vid sådant förhållande med tillsättande af en komité för utdelningens
besörjande och fondernas förvaltning i öfrigt må tillsvidare anstå.
I motsats härtill säges i förstnämnda betänkande vid finska landtda-
gen 1877 — 1878:
»Såvidt utskottet kunnat finna, är härmed och genom testamentets
bestämmelser i öfrigt af testator förordnadt: att hälften af de årliga rän¬
tor, som inflyta i fonden Litt. B, skall användas till utbetalningar af Fin¬
lands andel i de uti testamentet bestämda legater och till bestridande
tills vidare af förvaltningskostnaden för begge fonderna, samt att det, som
af denna hälft derefter återstår, finge nu redan användas för vetenskaper
och sköna konster, litterära arbeten och skrifters gratisutdelning till allmogen
Enligt Riksdagens revisorers berättelse för 1891 uppgick fonden vid
1891 års ingång till ett belopp af 1,705,623: 85, hvilket fördeladt enligt
den angifna normen skulle utgöra:
Fonden Litt. A ............................................. 722,721: 96
» » B 802,221: 40
» _ J) C ............................................. 180,680: 49
Mot justitiekanslersembetets tveksamma tolkning af testamentets i mer
än ett hänseende dunkla ord synes mig åtskilliga inkast kunna göras. Då
härtill kommer dels fondens betydliga tillökning sedan ingången af 1878,
dels det prejudikat vi numera erhållit rörande testamentets tolkning i te-
stators hemland, så synes tiden äfven vara inne att hos oss göra den ge¬
nom testators föreskrift tillgängliga delen af fonden (Litt. B) fruktbrin¬
gande.
Jag får derför föreslå,
att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t an¬
håller, det vederbörande måtte ytterligare pröfva om
ej, i likhet med hvad som redan 1881 i -Finland skett,
en årlig utdelning till de af testator afsedda ändamålen
Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.
13
af en del af räntan på fonden Lätt. B af de Läng-
manska testamentsmedlen måtte få ega rum, och att,
om detta anses kunna ske, Kongl. Maj:t måtte enligt
testators föreskrift snarast möjligt utse en komité för
förvaltning af den Längmanska testamentsfonden och
för användande af de från densamma årligen disponibla
medlen.
• 1 ‘ ■ *.vV'' 1 . [v,.; •: ; • / /'• i .*? •"*;! iOTi lr ■ -Öl 1 :.jil i i
Stockholm den 23 januari 1893.
A, E. Nordenskiöld.
• ....I.. ■ .i. •. .-.i-'-., r-: j ; :! >\h- i
Vi:o 24.
■ i v. —1 :■ . > jrmi- t->b •
• { ... *.>!.••• ... J
Af herr A. Hedin i Stockholm, om uppförande i riksstaten af
konsulatafgifter.
Under det att, kort efter representationsreformen, vissa nyare stats¬
inkomster, som icke ega karakteren af skatt, blifvit på Kongl. Maj:ts ini¬
tiativ uppförda i riksstaten, qvarstår ännu den oegentligheten, att en på
en särskild näring lagd skatt ej i likhet med öfriga skatter af Riksdagen
beräknas och uppföres uti inkomstbudgeten, och den ännu större oegent¬
ligheten, att denna skatt, i strid med grundlagens tydliga bud, bestämmes
af Kong]. Maj:t utan ens någon Riksdagens medverkan. Så är nemligen
förhållandet med den skatt, under namn af konsulatafgift, som enligt för¬
ordningen om konsulatväsendet, § 103, i regeln skall i hvarje hamn, der