20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 179,
N:o 179.
Af herr A. OlSSOll i Mårdäng, om skrifvelse till Kongl. May.t
med begärän om utarbetande och framläggande af för¬
slag till förordning angående vissa afdrag ä afgäld för
jordafsöndring.
I 4 § 1 mom. kongl. förordningen af den 6 augusti 1881 an¬
gående hemmansklyfning och jordafsöndring stadgas, att )>å jord, som
från hemman eller lägenhet afsöndras, skall årlig afgäld läggas i span-
mål eller annan lämplig räntepersedel; och må den afgäld ej vara
mindre, än att den motsvarar hvad af hela hemmanets eller lägen¬
hetens räntor och öfriga allmänna utskylder, vid jemförelse af egornas
storlek och beskaffenhet, på den afsöndrade jorden belöper.
Medan räntor och öfrige allmänna utskylder utgingo efter de
grunder, som voro gällande, då nämnda kongl. förordning utfärdades,
egde ofvan anförda bestämmelse sin fulla rigtighet. Dessa grunder
hafva nu undergått så betydande förändringar, jemte det att nya till-
kommmit, att åsatt afgäld måste utgå med mycket större belopp, än
om den stode i proportionerligt förhållande till de utskylder, som nu
mera utgöras af hemman, för i mantal satt jord, men ej för den af¬
söndrade jorden.
Som bevis härför tillåter jag mig erinra derom, att deltagande
i kostnad för byggande och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer,
prestgård, häradsfängelse och tingshus åligger egare af afsöndrad jord,
att samma förhållande eger rum med den betungande skjutsmng6-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 179.
21
skyldigheten, en börda, som i många fall reducerats till eu obetydlighet,
men som ingalunda utgjort det obetydligaste af onera, som ingått
vid afgälds åläggande, och att kungs- och kronoskjuts- samt krono-
brefbäringsskyldigheten ej längre är att räkna bland »allmänna ut-
skylder».
Om härtill lägges, att grundskatterna snart äro till hälften af-
skrifne, och att rust-i och rotehållsbesvären till lika belopp ersättas
samt att dessa utskylder inom kort försvinna eller till fulla värdet er¬
sättas, synes skäl nog vara för handen, att från den en gång under
helt andra förhållanden åsätta afgäld å afsöndrad jord afdrag får göras
till det belopp, som efter för handen varande heller blifvande omstän¬
digheter medgifves.
I och med antagandet af bestämmelse i enahanda syfte rörande
afdrag till följd af vägunderhållningsskyldighetens utsträckning till af¬
söndrad jord, hafva Riksdagen och Kongl. Maj:t i princip godkänt, hvad
i denna motion åsyftas.
Huru vida ifrågavarande ärende är att betrakta som en skatte¬
fråga eller blott som en rättsfråga, skall jag ej tillåta mig att närmare
vidröra. Den synes mig dock behöfva lösas på ett tillfredsställande
sätt, och hvarför icke i sammanhang med ifrågasatt reglering af
fastighetsskatterna.
I hvad fall som helst har under ett betydligt antal år, egare
till afsöndrad jord fått dragas med en orättvis utskyld; ty i samma
mån stamhemmanets utskylder minskats, har dess rätt att uppbära full
afgäld upphört, och i samma mån hade den afsöndrade delen bort er¬
hålla lindring, helst som, enligt hvad här ofvan blifvit anfördt, en stor
del af utskylderna, dels till kronan, dels till kommunen, måst utgöras
äfven för den afsöndrade jorden.
Af lätt insedda skäl kommer jag att föreslå Riksdagen, att i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande
af förslag i ärendet.
Det må dock tillåtas mig att, såsom min mening angående hvad
till afhjelpande af här påpekade missförhållande bör bestämmas, uttala
och föreslå, att egare till afsöndrad jord bör erhålla laglig rätt, att
från den å jorden satta afgäld göra afdrag till så stort belopp, att den
afgäld, som derefter skall till stamhemmanet erläggas, motsvarar hvad
af hemmanets återstående räntor och allmänna utskylder, som utcjå en¬
dast för i mantal satt jord, på den afsöndrade delen belöper.
Kan öfverenskommelse vederbörande emellan ej träffas, anser
jag rätt, att egare till den afsöndrade jorden eller lägenheten erhåller
22 Motioner i Andra Kammaren, AT:o 179.
vitsord att hos Konungens befallningshafvande göra anmälan och få
ärendet utredt och afgjordt.
De kostnader, som kunna följa, om nyssnämnda åtgärd vidtages,
torde blifva den tappande partens ensak.
På grund af hvad här blifvit anfördt, vågar jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och till
en kommande Riksdag framlägga förslag till förord¬
ning angående afdrag från å afsöndrad jord satt af¬
gäld i enlighet med derför bestämda grunder.
Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.
Stockholm den 28 januari 1893.
And. Olsson
i Mårdäng.