Motioner i Andra Kammaren, N;o 128.
13
N:« 128.
Af herr A. Persson i Mörarp, om skrifvelse till Kong!.
Mag t med begäran om utredning och förslag om
afskrifning af den från viss jord inom Skåne m.fl.
provinser utgående kyrkotionden.
Inom provinserna Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän
utgår, som bekant, af vissa hemman en skatt, benämnd kyrkotionde,
hvilken användes dels till ändamål, för hvilka i öfriga delar af riket
staten drager försorg, och dels till bestridandet af ett rent kommunalt
onus, nemligen till byggandet och underhåll af församlingens kyrka.
För sistnämnda ändamål är kyrkotionden i vissa församlingar ansla¬
gen till patronus.
Till den första kategorien hör, säger 1882 års skattereglerings-
komité, »den kyrkotionde, som dels under namn af bibeltryckstunna
ingår till statsverket, dels åtnjutes af biskopen i Lund eller användes
till prostetunnor, universitetet i Lund, läroverken, pedagogier, Lunds
domkyrka, Lunds lazarett samt till aflöning för professorn i barn¬
förlossningskonst. »
Ifrågavarande tionde, som ursprungligen ålegat all odlad jord,
är numera på de tiondeskyldiga hemmanen och lägenheterna för¬
delad i förhållande till beloppet af den kronotionde, som dem ålig¬
ger. Den är alltså af enahanda natur och beskaffenhet som krono¬
tionde^ den utgår endast af viss jord — säterier, kungsgårdar och
ecklesiastika boställen äro derifrån befriade och är ytterst ojemn!
fördelad på hemmanen eller lägenheterna i förhållande till dessas
värde eller skatteförmåga. Den har funnits äfven i andra delar af
14
Motioner i Andra Kammaren, N: o 128.
riket, ehuru den der blifvit till statsverket indragen och sålunda
förvandlad till kronotionde.
Genom Riksdagens beslut att omföra kronotionde!! till grund¬
skatt och att grundskatterna skola afskrifvas hafva emellertid de
tiondegifvare, som utgöra tionde under benämning kyrkotionde, icke
kommit i lika fördelaktig ställning som öfrige tiondegifvare i riket,
för. händelse kyrkotionde!! varit till statsverket indragen, hvarom
1882 års skatteregleringskomité, i hvad det rörde den del som ut-
ginge till andra än församlingens egna ändamål, gjorde hemställan.
Fortfarande kommer eu viss samhällsklass inom ofvannämnda pro¬
vinser att förblifva i eu undantagsställning i det att endast egare
af viss jord oftast ensamma få bestrida kostnaderna för ett kom¬
munalt onus, kyrkobyggnad med hvad dertill hörer, medan öfrige
kommunens medlemmar derifrån äro befriade. Detta sätt att utgöra
ett kommunalt onus torde icke stå i öfverensstämmelse med den
uppfattning, som under de senare aren gjort sig gällande i detta
afseende och torde i (ifrigt enahanda skäl som talat för kronotion-
dens afskrifning vara fullt tillämpliga äfven för kyrkotionde!]s afskaf¬
fande.
För att vinna likställighet i fråga om kyrkobyggnadsskyldig-
het de forna danska provinserna och öfriga delar i landet emellan,
hvarigenom stadgandet i lagen af den 12 juni 1885 i fråga om
berörda byggnadsskyldighets utgörande göres till eu verklighet och
alltså komrne till tillämpning inom hela riket, torde således kyrko-
tionden höra afskrifvas. Härvid uppstår dock den frågan på hvad
sätt detta skall ske. Inom vissa delar af ofvannämnda provinser är
visserligen lösningspriset fixeradt till ett visst bestämdt belopp; men
detta är ingalunda förhållandet öfver allt. Så t. ex. löses kyrko¬
tionde!! af tiondegifvare!! inom Bohuslän i allmänhet med .'! daler
silfvermynt, efter beräkning af 3 daler på .1 r:dr lake per tunna,
medan dock på vissa ställen inom länet beräknas (i daler på 1 r:dr
b:ko såsom lösningspris, under det att inom tvenne församlingar
tionden antingen levereras in natura eller löses efter öfverenskommet
pris. I Blekinge lärer lösningspriset för rågen vara bestämdt till
2 r:dr 86 sk. och för kornet till 2 r:dr 18 sk. 4 r:st banko per
tunna. I Skalle och Halland deremot löses tionden numera efter
medelmarkegångspfiset för länet. Visserligen har Riksdagen i skrif¬
velse den 22 maj 1873 uttalat sig för den uppfattning, att kyrko-
Motioner i Andra Kammaren, N.o 128.
In
tionde» borde, i likhet med kronotionden, omsättas i penningar till
ett fixt belopp, men denna framställning har ännu ej ledt till önsk¬
värd! resultat. Då nu härtill kommer, att, på sätt förut framhållits,
eu del af kyrkofonden, representerande, enligt skatteregleringskomi-
téns uppgift, ett belopp af 54,01)1 kr. 97 öre, utgår till statsändamål,
som å andra delar i riket bestrides af statsmedel, torde en utredning
af sättet för afskrift» ngen vara af behof vet påkallad. Denna utred¬
ning torde lämpligast böra verkställa^ af Kong!. Maj:t i likhet med
hvad Riksdagen förut begärt i liknande fall, såsom i fråga om helgon-
skyiden i Lunds stift och Halland samt om landsskylden i Göte¬
borgs och Bohus län, enligt Riksdagens skrivelser af den 6 maj 1891
in. fl. tillfällen, allra helst i sammanhang härmed förslag torde erfor¬
dras i fråga om skyldigheten att bygga kyrka in. in. i de fall, der
denna skyldighet nu åligger patronus, eller om denne fortfarande
skall utgöra skyldigheten om den ersättning, som honom af församlin¬
gen bör tillkomma i stället för tionden.
Med stöd^af det anförda tillåter jag mig hemställa,
att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse hos
Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t
efter förutgående utredning för Riksdagen fram¬
lägga förslag om afskrifning utaf den å viss jord
inom provinserna Skåne, Halland, Bekinge och
Bohuslän nu utgående kyrkofonden.
Om remiss till statsutskottet anhålles.
Stockholm den 28 januari 1893.
Anders Persson.
! i »'v j , . t . (
Häri instämma:
A. (i. Gyllensviird.
P. Pehrson,
Tömeryd.
A Andersson,
Intagau.