Motioner i Andra Kammaren N:o 101. 13
liga till odling men förorsaka frostskada för närliggande odlad mark, så är
det af stor vigt att dylika sänka marker blifva torrlagda; af dessa skäl,
vågar jag föreslå,
det Riksdagen höjer detta anslag till två hundra tusen
kronor, för att deraf utlemna understöd utan återbetal-
ningsskyldighet till den eller de jordbrukare som vill torr¬
lägga sådan mark, som ej kan för tillfället odlas, men
bör torrläggas för frostländighetens minskning.
Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.
Stockholm den 26 januari 1893.
Magnus Ande) sson
från Kronobergs län.
jT
N:o 101.
> t
Af herr M. Andersson i Löfhult, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om vidtagande af åtgärder för beredande af
större gratial åt manskapet m. fl. vid krigsmagten.
Man hör ofta klagan öfver att afskedadt manskap vid krigsmagten far
för litet i gratial, och det är enligt min åsigt för små belopp som gratialister
erhålla; jag anser att den som väl tjenat vid våra regementen under sin
krafts dagar, bör äfven vid afgång från regementet tillerkännas högre
gratial än hvad nu är fallet, ty med den aflöning, manskapet vid regementet
åtnjuter, kunna inga besparingar afsättas till underhåll på gamla dagar; af
sådan anledning tager jag mig friheten föreslå,
det Riksdagen må, i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det Kongl. Maj:t behagade vidtaga åtgärder, att manskapet
14
Motioner i Andra Kammaren N:o 102.
vid krigsmagten, korporaler och vice korporaler och deras
vederlikar inberäknade, måtte komma i åtnjutande åt
högre gratial efter afskedet från krigstjensten, än hvad
som nu är fallet.
Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.
10'-' -t;; rniv. ; * *-♦ i. ;: i ■ Alt »i '(h *->■ ^ n I • '
Stockholm den 26 januari 1893.
•pifl/fenifff '» tr:r • ,m* -jqj
Magnus Andersson
från Kronobergs län.
>ÖJ.> <
.-Vf
N:o 102.
Af herr S. J. Kardel! om beviljande af ett anslag å 3,000 kronor
till beredande af förbättrade länevilkor åt vissa tecknings-
lärare.
Då någon kong! proposition om reform af de allmänna läroverken
icke lär vara att förvänta vid innevarande riksdag och denna frågas slutliga
afgörande ligger inom en oviss framtid, synes det mig vara en af rättvisa
och billighet förestafvad åtgärd att i motionsväg söka få åtminstone ett af
de svåraste missförhållandena afhjelpt.
Teckningslärarne vid rikets allmänna läroverk hafva länge förgäfves
väntat att få sin ställning inom skolan så reglerad, att de kunna anses någor¬
lunda likstälda med andra lärare. Redan 1877, således för 16 år sedan,
anhöll Riksdagen i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t, »att Kongl. Maj:t
täcktes beträffande teckningslärarnes vid elementarläroverken ställning och
löneförhållanden, vidtaga erforderliga åtgärder för beredande åt dessa lärare af
förmånligare och i jemförelse med andra vid elementarläroverket anstälde lärare
rättvisare löneförmåner.» Visserligen hafva teckningslärarne sedan dess vunnit
en och annan förbättring i sin ställning: sålunda erhöllo de vid 1887j års riksdag
särskildt arfvode för öfverarbete utöfver 15 timmars undervisning i veckan.