Statsutskottets Memorial N:o 38.
1
N:o 38.
Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1893, kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas
i det nya reglementet för Biksgäldskontoret. (R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det
nya reglementet för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets föremål;
Riksgäldskontor^ skulder; från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revi-
sionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; Riksgäldskontorets inkomster
och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; redovisningen af de till Riksgälds¬
kontoret ingående medel; Fullmäktiges sammankomster; betieningen vid Riksgälds¬
kontoret; lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor
rörande tjensteförsummelser m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets
betjening.
De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden
i nu gällande reglemente.
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.
Stockholm den 17 mars 1893.
På statsutskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Bill. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 30 ljuft. (N:o 38).
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 38.
Reglemente för Riksgäldskontoret.
§ i.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks¬
dagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa*alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven¬
som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
3
Statsutskottets Memorial N:o 38.
a) att till innehavaren stöld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna goras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende pa behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontor medför olägen¬
het kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontor et af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneofvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt _ ... _
c) att då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontor till inlösen företes, Full¬
mäktige egk att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgälds-
kontorets medel infria. , , , ... „
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter a Riksgäldskontor obliga¬
tioner har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgalds-
kontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valoren utgor
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande be¬
lopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namn-
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och bvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgiga uti bil. Å vid detta reglemente, böra i ofngt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar for Riksgaldskonto-
ret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit full¬
gjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 3.
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets för¬
valtning stående liqvidations- och amortissementsfonderna, årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den for detta lan erbal na
valuta eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta a 1888 års lan
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
4
Statsutskottds Memorial N:o 38.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
a tidningar, förvaltningsutgifter, m. m.
§ 23.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af sam¬
ma, genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller be¬
skaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
§ 24.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds¬
kontor medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser van¬
ligen hänförda utgifter.
§ 25.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed för¬
enade utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882
års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för
bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagen har år 1884 beslutat:
a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:
Ion .................................................................................... kronor 2,500: —
och tjenstgöringspenningar................................................ y 1,500: —
kronor 4,000: —;
att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;
att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgörings-
pennmgarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmel¬
ser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;
Statsutskottets Memorial N:o 38.
5
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma be¬
stämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets regle¬
mente finnas för detta kontors tjensteman angifna;
att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för biblio¬
tekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det bi¬
träde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upp¬
rättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bi¬
hang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;
b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön .......................................................................................... kronor 600: —
tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —
kronor 700: —
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma be¬
stämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor an¬
gifna; och
c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.
§ 26.
(Lydelsen af denna paragraf är beroende på Riksdagens blifvande beslut i
anledning af väckt fråga om ny instruktion för Riksdagens revisorer).
§ 27.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kansli-
och valctbctjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolando lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
6
Statsutskottets Memorial N:o 38.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädan¬
efter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombuds¬
mannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro-
målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens’ användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekre¬
teraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 28.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redo¬
görelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitie¬
ombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryck¬
ning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
7
Statsutskottets Memorial N:o 38.
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers för¬
säljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga an¬
stalt, inför Fullmäktige särskilt redovisas.
§ 29.
(Lydelsen af denna paragraf är beroende på Riksdagens blifvande beslut i
anledning af väckt motion om införande i reglementet af bestämmelse i afseende
å arfvodet till fullmäktiges deputerade).
§ 30.
Aflöningen för Riksgäldskontor tjenstemannapersonat och vaktbetjening utgår,
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonju¬
tande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löne¬
förhöjning :
l;0. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro under¬
kastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskonto-
rets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
Itvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få upp¬
bäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring^! befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgilva den tjenste¬
man eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utuämnes, varo skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
8
Statsutskottets Memorial N:o 38.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, ma dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenst-
göringen i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 31.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tu¬
sen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäk¬
tige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 32.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemed¬
lade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans-
kontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.
§ 33.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och veder¬
börligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne del-
egaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sex¬
tondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenste-
mannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.
Statsutskottets Memorial N:o 38.
9
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfrig» tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 34.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller använ¬
das till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riks-
gäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke med-
gifvas.
§ 35.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid för¬
säljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions-
medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsiurättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade.
§ 36.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols cerit, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:
a) för Tunahergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgälds¬
kontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riks¬
gäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk lika¬
ledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
Bill. till Ttiksd. Prof. 1893. 4 Sami 1 Afd. 30 Höft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 38.
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 37.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riks¬
banken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana b (hållning ar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 38.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, un¬
der åren 1893 och 1894 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,
kyrkomötes- och revisionskoslnader samt avlöningar, efter afdrag af till Riksgälds¬
kontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 49 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgälds¬
kontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verk¬
ligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 39.
Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter in-
flöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono¬
lägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Stats¬
kontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riks¬
dagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogs¬
odling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ända¬
mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa an¬
dra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
Statsidslcottets Memorial N:o 38.
11
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 ars Riksc^ag medgifva, att de sålunda, efter försäljning
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgälds¬
kontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
Riksdagen år 1891 har medgifvit dels att ytterligare vissa andra min¬
dre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försälj-
ningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inlevere¬
ring till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags med¬
gifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 40.
Riksdagen har år 1892 medgifvit, att ett vid byte af mark mellan kro¬
nan och Linköpings siad kronan såsom mellangift tillkommande belopp af 19,321
kronor 25 öre må användas på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpe¬
skillingarna för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning eger rum jemlikt
Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, till följd hvaraf det åligger Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala berörda belopp.
§ 41.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet al de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskonto¬
ret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 42.
(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående riksgälds-
kontorets upplåning).
12
Statsutskottets Memorial N;o 38.
§ 43.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks¬
gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obliga¬
tioner och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amor-
tissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 44.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfven¬
som de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Full¬
mäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Full¬
mäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jem¬
väl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åt¬
njuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesum-
mans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställnin-
gen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 45.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoregle¬
mentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 46.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetal¬
ningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, Jör beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgälds¬
kontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hän-
Statsutskottets Memorial N:o 38.
13
sigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, be¬
stämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lem-
nar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 47.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken¬
skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvud-
boken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements-
fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli be¬
hörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Stats¬
kontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 48.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 49.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med stats¬
verket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret åter¬
ställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
14
Statsutskottets Memorial N:o 38.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 59.
Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem be¬
stämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 60.
Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
§ 61.
Åstunda!’ Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant lörut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 62.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet aller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 63.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäk¬
tige äro närvarande.
§ 64.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
Statsutskottets Memorial N:o 38.
15
§ 65.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sadana befattningar, der¬
till någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 66.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, böi inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående samman¬
komst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Reviso¬
rerne eller Statsutskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorer¬
nes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter del-
fåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats¬
utskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående betj eningen vid Riksgäld skontoret.
§ 86.
De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
eu sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
16
Statsutskottets Memorial N:o 38.
en revisor;
en Jcassabolchållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.
§ 87.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.
§ 88.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 93
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omstän¬
digheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blif-
vit förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbör¬
ligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vakt-
mästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter af¬
drag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ord¬
ning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Eupillkassan
vid Riksgäldskontor-, kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 89.
Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande er¬
hållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
Statsutskottets Memorial N:o 38.
17
§ 90.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgälds¬
kontor. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets ut¬
färdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 91.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs¬
verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva full¬
gjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.
§ 92.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och pas¬
sande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial er¬
håller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, afiö-
ningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste-
försummelser in. m.
§ 93.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lef-
vernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige till¬
rättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var-
Bih. till Riksd. Prat. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 3
18
Statsutskottets Memorial N:o 38.
ningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å före¬
kommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 94-
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjen¬
steman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibe¬
hålla och utöfva sin beställning.
§ 95.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 9G.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige an¬
mälas till suspension eller entledigande.
§ 97-
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit in¬
fordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skrift¬
ligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfver¬
klaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Reviso-
rerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kom¬
mande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 98.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillå¬
telse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvar
19
Statsutskottets Memorial N:o 38.
andra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-
kontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 93 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjenste¬
man eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svå¬
rare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 99.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret be¬
stämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.
§ 100.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjen¬
steman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försva-
gadt tillstånd.
§ 101.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer-
dedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom till¬
delas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.
20
Statsutskottets Memorial N:o 38.
§ 102.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgäng¬
ligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelp¬
ligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan or¬
sak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
Statsutskottets Memorial N:o 38.
21
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1892 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen
Årtal. §.
1866
1878
1880
39
38
1886
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
42
Skulden för 1860 års pre¬
mielån mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok¬
förda till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr
Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopaKr. 119,790,000, mot¬
svarande So St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000 ...........
Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
1860 d. Vs
1878 d. 15/e
1880 d. */«
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1892.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
4 %
Thlr 288,333 Va
(Kr. 768,888: so)
j£ St. 887,840
\Francs 22,284,784
(Kr. 16,123,174: to)
Kr. 108,682,200
£ St. 5,988,000
IFrcs 150,897,600
Rmk 122,155,200
22
Statsutskottets Memorial N:o 38.
Reglemen
|
|
Tiden, då för*
|
|
Återstående kapitalskuld
|
den 31 December
|
tets
|
|
|
1892.
|
|
|
|
bindelserna blif
|
Räntefot.
|
|
Årtal.
|
§.
|
|
vit utfärdade.
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
|
|
|
|
|
skuld.
|
|
1
1
|
hvaraf till 1892 års slut
blifvit utlemnade obligatio¬
ner å tillhopa 57,208,888,88
Kr. eller 64,360,000 Ruik
|
1886 d. >/«
|
3'/a %
|
/Kr. 56,306,222: 22
|
|
1887
|
40
|
Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att afRiksgälds-
kontoret infrias efter sex
månaders föregången upp¬
sägning, å 30,000,000 Kr.,
hvaraf till 1892 års slut
blifvit utlemnade en första
emission å 10,000,000Kr., en
andra emission å 10,000,000
Kr. samt af en tredje emis-
sionålikaledes 10,000,OOOKr.
|
|
/Rmk 63,344,500
|
|
|
1888
|
40
|
obligationer å 3,155,500 Kr.
ObligationeråRmk30,000,000,
|
1887 d. 30/i2
|
3 Vin %
|
Kr. 23,155,500
|
—
|
|
|
ouppsägbara från innehaf¬
varens sida, men stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders fö-
|
|
|
Kr. 26,666,666:87
|
|
|
|
regången uppsägning
|
1888 d. Vs
|
3 %
|
Rmk 30,000,000
|
|
1890
|
39
|
Obligationer för 1890 års
|
|
£ St. 1,470,000
|
|
|
|
jernvägslån å Kr. 35,555,555
|
|
|
Frcs 37,020,000
|
|
|
|
*/»« motsvarande 40,000,000
Rmk, 1,960,000 £ St. eller
|
|
|
[Kr. 35:003,lll:n
|
|
|
|
49,360,000 Francs
|
1890 d. Vs
|
CO
|
iRmk 39,378,500
|
|
1891
|
44
|
Obligationer för 1891 års
|
\£ St. l,929,546:io
|
|
|
|
tillfälliga jernvägslån, för¬
fallna d. Vt 1896, å Kr.
|
|
•
|
(Frcs 48,593,069
|
|
|
|
7.200.000, motsvarande
10.000. 000 Francs
|
1891 d. Vt
|
4 %
|
|
[Kr. 7,200,000
|
1866
|
13
|
Obligationer, bvilka i an¬
seende till sin ordalydelse
|
|
|
[Fr. 10,000,000
|
|
Statsutskottets Memorial N:o 38.
23
|
|
|
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
|
Kegiemen-
|
|
Tiden, då för-
|
|
1892.
|
|
tets
|
|
|
nndelserna blif-
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
|
|
|
|
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
Fonderad skuld.
|
|
|
icke kunna uppsägas, eller
det s. k. gamla lånet .......
|
J1798 d.
(1811 d.s«/,2
|
5 %
|
__ .;,v
|
Kr. 10,125
|
1890
|
14
|
Obligationer, ouppsägbara
|
|
|
|
|
|
från innehafvarens sida,
utfärdade såsom grundfond
för Sveriges allmänna hypo-
teksbank, bokförda inom
linien med Kr. 30,000,000
|
1890 d. "Vs
|
3'h %
|
|
|
1891
|
20
|
Obligationer, utfärdade så¬
som garantifond för aktie¬
bolaget Sågverksegarnes
garantiförening, bokförda
inom linien med Kr.
|
|
|
|
|
|
|
3,000,000
|
1892 d. 3(>/4
|
3'k %
|
__
|
______
|
1866
|
15
|
Ännu icke till inlösen före-
|
|
|
|
|
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88.....................
|
1750 d. »/«
|
6 %
|
|
|
1866
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr(icke
|
|
|
‘1.1; : H- :• -
|
|
|
|
kapitaliseradt).....................
|
1815 d. 9/ii
|
|
_ -
|
—
|
1866
|
17
|
Ränta å H. K. H. Hertigens
|
|
|
|
|
|
af Södermanland, seder¬
mera Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien medR:mtl50,000
R:dr .....................................
|
1778
|
5 %
|
|
|
1866
|
18
|
Innestående fond för Göta
|
|
|
|
|
|
|
kanals underhållande.........
|
1833 d. 31/i2
|
5 %
|
——
|
Kr. 140,889
|
|
|
Diverse skulder....................
|
__
|
—
|
—
|
* 1,995,690:87
|
1S66
|
20
|
Fond för Iljelmare kanals och
|
|
|
|
|
|
slussverks underhållande
|
|
|
|
|
24
Statutskottets Memorial N:0 38.
Reglemen
Årtal. §.
1866
1882
1866
1866
1869
21
3
22
25
77
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito)............................
D:o för Södertelje kanals (d:o)
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: 16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapital¬
skulden afskrifven); (stats¬
utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne¬
håller)..................................
Tiden, då för
bindelserna blif-
vit utfärdade.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1892.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
Inom linien balanserade skulder Kr.
Summa Kr.
33,2 5 4,3 1 4:04.
2 6 6,7 0 5,7 6 3:29.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1898.