Sammansatta Stats- och Hankön t skottets Utlutande N:o 3.
3
N:o 3.
A.nk. till Riksd. kansli den 14 maj 1892, kl. 11 f. in.
Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om ändring i
gällande instruktion för Riksdagens revisorer i hvad
som rörer deras befattning med statsverket, dels om
antagande af instruktion för Riksdagens revisorer af
stats-, banko- och riksgäldsverken.
Till sammansatta stats- och bankoutskottet hafva från statsutskottet
öfverlemnats två till sistnämnda utskott remitterade, inom Andra Kam¬
maren väckta motioner, nemligen n:o 22 af herr P. Andersson i Högkil
om upphäfvande af § 5 i instruktionen för Riksdagens revisorer i hvad
som rörer deras befattning med statsverket och n:o 92 af herr J. H. G.
Fredholm om antagande af ny instruktion för Riksdagens revisorer.
Herr P. Andersson erinrar i sin motion till en början derom, att
uti § 5 af instruktionen för Riksdagens revisorer i hvad som rörer deras
befattning med statsverket stadgas:
»Enär någon af statskontorets ledamöter inför revisorerna företer
Kongl. Maj:ts nådiga förordnande för honom att, under förrättningen,
revisorerna med nödiga upplysningar tillhandagå, skall han ega rättighet
att till revisorernas protokoll lemna sådana meddelanden, som med revi-
sionsåtgärden hafva gemenskap.»
Då för revisorernc tillhandahölles: l:o alla statsverkets räkenskaper
för revisionsåret; 2:o statskontorets, så ock alla öfriga vederbörande verks
och myndigheters till Kongl. Maj:t afgifna berättelser om tillståndet och
styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket för
4 Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 3.
samma tid, samt 3:o alla de kongl. bref, protokoll och handlingar, utan
undantag, på Indika nämnda räkenskaper och berättelser sig- grundade;
då revisorerna egde att åt sig utse sekreterare, så ock erforderligt
kameral- och kanslibiträde, helst ibland de embets- och tjenstemän, som
varit eller vore i statskontoret anstälde; och
då revisorerna, om de funne sig för sina göromål behöfva af någon
embetsman eller af något publikt verk inhemta muntliga eller skriftliga
upplysningar, egde rättighet att hos statsministern begära befallning till
vederbörande om de äskade underrättelsernas meddelande,
borde det efter motionärens förmenande vara tydligt och klart, att
ofvan anförda paragraf vore helt och hållet öfverflödig.
Då härtill komme det vigtiga skäl, att revisorerna, fria och obe¬
roende borde få fullgöra sitt magtpåliggande och ansvarsfulla uppdrag,
föresloge motionären, att Riksdagen ville besluta, att § 5 uti instruk¬
tionen för Riksdagens revisorer i hvad som rörer deras befattning med
statsverket skulle upphöra att vara gällande.
Herr Fredholm åter föreslår i sin ofvan berörda motion, att Riks¬
dagen behagade antaga det af sammansatta stats- och bankoutskottet
vid 1885 års riksdag framlagda sammanjemkningsförslag till instruktion
för Riksdagens revisorer, med den ändring, att i stället för den der
föreslagna 15 § införes motsvarande stadgande i nu gällande instruktion
för Riksdagens revisorer af statsverket.
Till stöd för detta sitt förslag anför motionären, bland annat, följande:
»Behofvet af en förnyad instruktion för Riksdagens revisorer har
länge gjort sig känbart. Revisorerna sjelfve hafva vid mer än ett till¬
fälle erinrat om behöfligheten af en omarbetning af nu gällande instruk¬
tioner. Senast uttalade sig 1884 års revisorer om önskvärdheten af att
eu ny instruktion för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken
måtte utarbetas, och med anledning af detta uttalande tillsatte Kongl.
Maj:t en komité med uppdrag att afgifva förslag till eu sådan instruktion.
Det sålunda utarbetade förslaget framlades för 1885 års Riksdag.
Vid föredragning i kamrarne af detta förslag med deri af det samman¬
satta stats- och bankoutskottet gjorda ändringar stannade kamrarne i olika
beslut. Denna skiljaktighet i besluten föanledde ett sammanjemknings¬
förslag, som antogs i Andra Kammaren men föll i den Första med an¬
ledning deraf, att sistnämnde kammare icke ville godkänna den lydelse,
som 15 § i sammanjeinkningsförslaget egde. Första Kammaren ville
nemligen icke, att revisorerna skulle i instruktionen medgifvas rätt afl
genom sin ordförande direkt inhemta upplysningar från vederbörande
myndigheter, utan skulle detta fortfarande som hittills, enligt nu gällande
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 5
instruktioners föreskrift, ske på en omväg på så sätt, att revisorerna
genom sin ordförande till statsministern derom framstälde begäran.
Denna skiljaktighet i uppfattning om hvad den 15 § rätteligen
borde innehålla synes mig hafva en mera teoretisk än praktisk betydelse.
Ty lika litet som nu gällande stadgande i 4 § af instruktionen för revi¬
sorerna af statsverket kunnat förhindra, att genom omständigheternas
magt eu praxis utbildat sig i nära öfverensstämmelse med lydelsen af
sammanjemkningsförslagets 15 §, lika litet torde bibehållandet af först¬
nämnda stadgande i en ny instruktion kunna medföra den verkan, att
revisorerna för framtiden skulle blifva förhindrade att så som hittills för¬
skaffa sig önskade upplysningar på det enkla sättet, att de derom hos
vederbörande, sjelfva eller genom vid revisionen anstälda kanslibiträden,
göra förfrågan.»
Det af herr Fredholm omförmälda, af sammansatta stats- och banko¬
utskottet vid 1885 års riksdag framlagda sammanjemkningsförslag till
instruktion för Riksdagens revisorer hade följande lydelse.
“Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.
Gemensamma bestämmelser.
§ I-
Riksdagens revisorer skola för den enligt 72 § riksdagsordningen
dem åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgälds-
kontorets tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens
hus i Stockholm hvarje år den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar,
dagen derefter, kl. 11 förmiddagen; och skall revisionsförrättningen vara
fullbordad inom två månaders tid.
§ 2.
Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör af full-
mägtige i riksgäldskontoret utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres
ordet, intill dess ordförande valts, af den af revisorerna, som bevistat de
tlesta statsrevisioner, och, om två eller flere revisorer deltagit i lika många
revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren äldst.
Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blifvit vald
och intagit sin plats, anställes val af vice ordförande.
t)
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.
Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje
lotten.
§ 3.
Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga meningar upp¬
stå och omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet afgifva sina
röster, med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika; hvarje
revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.
i:!§4-
Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång .kunna
revisorerna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning; dock
skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas i
plenum.
För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning närmare
bestämma sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisions-
förrättning.
.in;hv/*«j!i;{i3)ih (IV- -.v „?f § g ^ ^ w.Aumvl-
Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för
banko- och eu för riksgäldsverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden
till det antal, som tinnes erforderligt, samt nödig vaktbetjoning.
De af revisorerna antagne tjensteman och betjente åtnjuta arfvo-
den, hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af riks¬
gäldskontor.
§ 6.
Öfver revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser,
särskilt angående statsverket, särskilt angående riksbanken och sär¬
skilt angående riksgäldskontor.
Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst sam¬
manträdande Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill
hörande förklaringar stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets regle¬
menten.
§ 7.
Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad
regeringsformen, riksdagsordningen och denna instruktion samt de för
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande. N:o 3.
7
fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor gällande ansvarighets¬
lagar och öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst
och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller
för öfrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande enskildes affärs¬
förhållanden till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.
§ 8.
Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande
af den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller
genom någon sin afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade
företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom
eller utom hufvudstadeu.
Beslut om sådant besök skall endast i plenum kunna af revi¬
sorerna fattas.
'! ^ £1i f i} j' ; 1 A d *L(. y j; g?
§ 9.
Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revi¬
sorerna sammanträdt, hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör
han derom göra anmälan hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret;
och skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen
varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder upp¬
kommer.
Behöfver revisor under pågående revision ledighet, eger han derom
göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas för
längre tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver
revisor utöfver en veckas tid, skall suppleant inkallas för den åter¬
stående tiden af revisionsförrättningen.
§ 10.
Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta trakta¬
mente med tio kronor om dagen äfvensom resekostnadsersättning i
likhet med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten
och resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.
Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap
af riksdagsman eller i följd af annat allmänt uppdrag under den tid,
revisionen pågår, vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åt¬
8 Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 3.
njuter dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående riks-
dag, må icke heller den ledamot af revisionen, som tillika utöfvar riks¬
dagsmannakallet och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egen¬
skap af revisor uppbära traktamente.
§ 11.
Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till sekretemrne samt
kameral-, kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på riksgälds-
kontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för
de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor.
Särskilda bestämmelser.
1. Angående revision af statsverket.
§ 12-
Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:
a) de för år afslutade, af föregående revisorer icke granskade
räkenskaper jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som till¬
kommit genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar
annorledes influtit;
b) de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande verk och
myndigheter i föreskrifven ordning, afgifna årsberättelser öfver till¬
ståndet och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af
statsverket; samt
c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar, på hvilka nämnda
räkenskaper och berättelser grunda sig.
§ 13.
Skulle en eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper
och handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått re¬
vision i kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta äfven
dessa räkenskaper och handlingar den granskning, som omständig¬
heterna medgifva.
Sammansatta Stats- och Banko?äskottets Utlåtande N:o 3.
9
il Ty ubfc A ijj t». lo!' 11 it iftiiUiinUi Jr* .till; Silf »gnat
Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,
huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt
huruvida de af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda ut¬
betalningar grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.
Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna på rätta tider
och till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt
hvilka kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldig¬
heter; hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen in¬
träffade propriebalanser och i öfrig! allt, som till ett tillförlitligt om¬
döme om statsverkets tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt;
och böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna medgifva,
förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska dispositionerna, förvaltningen
och resultaten på det hela.
. i» Av t - v» > V-tiW- i,
§ 15.
- i -
Revisorerna må, om de så finna nödigt, från Konungens embets-
män eller statens verk eller inrättningar genom sin ordförande begära
skriftliga eller muntliga upplysningar.
Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna till
hända med begärd upplysning, ega revisorerna att, likaledes genom
sin ordförande, hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos
statsrådets äldste i tjenst varande ledamot göra framställning om Ko¬
nungens befallning till vederbörande att meddela den äskade upplys¬
ningen.
§ 16.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen af statsverket, skall åtföljas af tabeller till
jemförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under
revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen och do verkliga
utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje titel
och på det hela.
I denna berättelse skall äfven anmälas:
a) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara
Jiilt. till Itilcsd. Prof. 1893. 4 Sami. 3 Af(l. 2 Höft. 2
10 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.
öfverskridet eller draget till annat ändamål än det af Riksdagen före-
skrifna;
h) hvad i öfrigt äi att erinra vid statsförvaltningen; och
c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning till em¬
betsman eller styrelse att gå revisorerna tillhanda med begärd upplys¬
ning, sådan befallning icke blifvit meddelad eller om revisorerna anse
någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara för
nära trädd.
§ 17.
Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två
exemplar, af hvilka det ena skall öfverlemnas till Konungen och det
andra till fullmägtige i riksgäldskontoret.
2. Angående revision af riksbanken.
§ 18.
Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde mottaga följande
berättelser, nemligen:
a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt
b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om dessa kontors rö¬
relse och förvaltning.
öfriga af revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revi¬
sorerna i riksbanken.
§ 19-
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru
densamma blifvit styrd och förvaltad efter den tid, som senast försam¬
lade revisorers och bankoutskotts granskning omfattat;
b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och styrelseleda¬
möter vid afdelningskontoren samt bankens embete- och tjensteman
stält sig de för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och re¬
glementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad
dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 11
c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest
kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte
anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra vid¬
tagas;
d) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så
beskaffade förseelser af fullmägtige och styrelseledamöter vid afdel-
ningskontoren, att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra oför¬
dröjligen anställas;
e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja
rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttran¬
den; samt
f) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.
§20.
Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition
af bankens medel.
§ 21.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upp¬
rätta öfver revisionen af bankoverket, skall innehålla upplysning om
bankens ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess
förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra
beviljas fullmägtige i riksbanken.
§ 22.
Den i nästföregående paragraf omförmälda berättelsen skall af
revisorerna öfverlemnas till fullmägtige i riksbanken.
3. Angående revisionen af riksgäldskontor et.
§ 23.
Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af fullmägtige
12 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande Ko 3.
riksgäldskontoret. mottaga fullmägtiges berättelse om detta verks till¬
stånd och förvaltning i dess helhet.
Öfriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper
skola på revisionen tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock
endast i riksgäldskontoret.
! b-ijr-od-jchov . ,.v»iri !|it w.n.uvwoh t;’.
§ 24.
- : t. i 1 . ; • - t. • f ■ * y 1{ • j; •' , • - ; i; ' _ • . I u. : f > ■ < f"U »'* ■ j >, 1 v > ; '1 < ? }\ r;' > 15 / n
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt
huru detsamma blifvit styrdt och förvaltadt efter den tid, som senast
församlade revisorers och statsutskotts granskning omfattat;
b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnju¬
tande af de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om
verkstälda utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut
och föreskrifter;
c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt riksgälds¬
kontorets embets- och tjenstemän stält sig de för detta verk gällande
stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och
vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;
d) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest
kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte
anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra
vidtagas;
e) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så be¬
skaffade förseelser, af fullmägtige, att revisorerna anse åtal med anled¬
ning deraf böra ofördröjligen anställas;
f) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja
rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och ytt¬
randen; samt
g) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i fråga om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.
§ 25.
Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omförmälda arfvo-
den och ersättningar må revisorerna icke ingå i något slags disposition
af riksgäldskontorets medel.
Sammansatta Stats- och Banko utskottets Utlåtande N:o 3.
13
§ 26-
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt. § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret, skall innehålla upplys¬
ning om riksgäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om
något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna
för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksgälds¬
kontoret.
§ 27.
Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af
revisorerna öfverlemnas till fullmägtige i riksgäldskontoret.»
1 stället för § 15 i ofvan intagna sammanjemkningsförslag har
herr Fredholm föreslagit intagande uti instruktionen af motsvarande
stadgande i nu gällande instruktion för Riksdagens revisorer af stats¬
verket. Detta stadgande, som återfinnes i § 4 af sistuämnda instruk¬
tion, är af denna lydelse:
»Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konun¬
gens embetsman eller af något publikt verk inhemta muntliga eller
skriftliga upplysningar, begäre, genom sin ordförande, hos justitiestats¬
minister!) nådig befallning till vederbörande om de äskade underrättel¬
sernas meddelande. Gälle likväl ej detta stadgande i afseende på
banko- och riksgäldsverken, som böra alla äskade upplysningar omedel¬
barligen meddela.»
Sedan Riksdagens år 1884 församlade revisorer, i afgifven berät¬
telse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill höran¬
de fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882, åberopat
hvad från revisorernas sida förut erinrats om behöfligheten af en om¬
arbetning af de för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken
gällande särskilda instruktioner, uppdrog Kongl. Maj:t den 16 oktober
1884 åt en komité att utarbeta förslag till ny instruktion för Riksda¬
gens revisorer af stats-, riksgälds- och bankoverkeu, och den 22 no¬
vember samma år aflemnade denna komité ett af motiv åtföljdt förslag
14 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.
till dylik instruktion. I proposition (n:o 21) till 1885 års Riksdag före¬
slog Kongl. Maj:t derefter Riksdagen att i enlighet med komiterades
förslag besluta instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko-
och riksgäldsverken.
Efter det nämnda proposition öfverlemnats till förberedande hand¬
läggning af sammansatt stats- och bankoutskott, tillstyrkte samman¬
satta utskottet i utlåtande n:o 5 antagande af det framlagda förslaget
med några få, obetydliga ändringar. Vid utlåtandets föredragning i
kamrarne biföllo dessa sammanstämmande utskottets hemställan i fråga
om förslaget, utom med afseende å §§ 2, 3, 8, 15 och 17 i instruktio¬
nen, sådan densamma förelåg i berörda hemställan.
Med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut framstälde utskottet
i memorial (n:o 7) det här ofvan intagna sammanjemkningsförslag, som
icke upptog den i utskottets första förslag förekommande, men af
Andra Kammaren afslagna § 17. Sammanjemkningsförslaget godkän¬
des af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren vidblef sitt en
gång fattade beslut med afseende å § 15 och den nu uteslutna § 17.
Beträffande § 15 hade Första Kammaren besluta, att den skulle
erhålla följande lydelse:
»Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konun¬
gens embetsman eller af något statens verk eller inrättning inhemta
muntlig eller skriftlig upplysning, begäre genom sin ordförande hos
statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i
tjenst varande ledamot Konungens befallning till vederbörande att med¬
dela den äskade upplysningen.»
Hvad åter angår den uteslutna § 17, löd denna paragraf i ut¬
skottets ursprungliga förslag sålunda:
»Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom
hufvudstaden beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket,
böra revisorerna hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, stats¬
rådets äldste i tjenst varande ledamot — så vidt lämpligen kan ske
före resans anträdande — härom göra anmälan.»
Och hade Första Kammaren godkänt denna paragraf med ute¬
slutande af orden »så vidt lämpligen kan ske».
Af hvad som förekom vid sammanjemkningsförslagets behandling
i Första Kammaren, torde emellertid kunna dragas den slutsats, att
kammaren vidhöll sitt i afseende å nämnda paragraf redan fattade be¬
slut hufvudsakligen på den grund att frågan om ny instruktion för
Riksdagens revisorer fallit genom kamrarnes olika beslut rörande § 15.
Till följd häraf och då motionärens förslag icke upptager den af
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 15
Första Kammaren förkastade lydelsen af § 15, utan innehåller, att denna
paragraf må göras lika med § 4 i nu gällande instruktion för reviso-
rerne af statsverket, synas några betänkligheter emot motionärens förslag
icke vidare böra kunna göra sig gällande hos Första Kammaren.
Vidkommande den föreslagna instruktionen och de i densamma
intagna stadganden, har utskottet ansett sig böra erinra om åtskilligt
af hvad komiterade år 1884 anfört. Komiterade yttrade biand annat.
»Då komiterade, på sätt deras förslag utvisar, nu ifrågasatt afvi¬
kelse från den hittills i allmänhet och för närvarande tillämpade grund¬
satsen, att särskilda instruktioner skulle gälla för revisionen af stats-,
af banko- och af riksgäldsverket, så få komiterade här närmare redo¬
göra för de skäl, på hvilka komiterade stödt sin uppfattning om lämp¬
ligheten att upprätta en enda instruktion, i hvilken skulle sammanföras
alla gemensamma bestämmelser i en afdelning samt i en annan i be¬
höriga underafdelningar införas de för hvarje särskild gren af revisio¬
nen erforderliga stadgandena.
I första rummet har härvid för komiterade varit bestämmande,
dels att 72 § riksdagsordningen omförmäler endast en enda instruk¬
tion och dels den omständigheten, att revisorerna för granskning
af stats-, banko- och riksgäldsverken städse skola vara samma per¬
soner. Till följd häraf kunna åtskilliga grupper af stadganden lämp¬
ligen sammanföras till ett helt, såsom t. ex. i fråga om tid och ort
för revisorernas sammanträdande, omröstningar, arbetssätt, i den mån
bestämmelser derom i instruktionen kunna befinnas vara erforderliga,
o. s. v. Vidare hafva komiterade trott sig finna, att de för hvart
och ett af revisionens tre områden nödiga särskilda bestämmelserna
icke äro flere eller mera olikartade, än att de utan svårighet kunna
upptagas i särskilda afdelningar af det hela.
Den föreslagna anordningen innefattar ock i sjelfva verket en¬
dast till formen en förändring. Ehuru nemligen revisorerna för det
närvarande för hvarje särskild gren af sin granskning hafva att följa
olika instruktioner, återfinnes likväl en del bestämmelser, som afse
deras verksamhet i dess helhet och derför bort upprepas i hvar och
eu af instruktionerna, endast i en af dessa. Så t. ex. förekommer
endast i instruktionen för revisorerna af riksbanken stadgande om
rättighet för revisorerna att dela sig på afdelningar och om sättet
för omröstningar, när under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga
meningar bland dem uppstå, samt, i instruktionon för revisorerna af
riksgäldskontor, bestämmelse om rätt för dem att åtnjuta resekost-
16 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.
nadsersättning och traktamente. Detta och andra dylika förhållanden
synas antyda, att de nu gällande särskilda instruktionerna icke i
sträng mening böra betraktas såsom ett afslutadt helt hvar för sig,
om de också i formen synas så framträda.
Mot en enda gemensam instruktions utfärdande skulle nu kunna
invändas, att Riksdagens befogenhet att låta granska statsverket hvilar
på annan grund än dess revisionsrätt öfver egna verk, riksbanken
och riksgäldskontoret, och att ur denna skiljaktighet kunde framgå
lämpligheten af att bibehålla särskilda instruktioner; men komiterade
hafva trott sig icke böra tillmäta en sådan invändning afgörande be¬
tydelse; och detta så mycket mindre som riksdagsordningen gifver
stöd för en motsatt uppfattning.»
Hvad härefter beträffar de olika §§ i förslaget, vill utskottet i
fråga om § 1 anmärka, att dennas innehåll i allt väsentligt återfinnes i
ett år 1887 af Riksdagen antaget och den 13 juli samma år af Kongl.
Maj:t kungjordt tilläggsstadgande till instruktionerna för Riksdagens
revisorer af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret af följande
lydelse:
»Riksdagens revisorer skola för den dem enligt 72 § riksdags¬
ordningen åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riks-
gäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda hvarje
år den 1 oktober, eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter.»
Utskottet har funnit § 1 uti instruktionen böra ega, så vidt
möjligt, lika lydelse med berörda tilläggsstadgande, hvilket, om det
sålunda inflyter i den nya instruktionen, lärer böra upphäfvas. Den i
förslaget förekommande bestämmelsen att revisionsförrättningen skall
vara fullbordad inom två månaders tid torde vara helt och hållet öfver¬
flödig och här icke fullt på sin plats, då i nyssnämnda § af riksdags¬
ordningen dylik föreskrift finnes meddelad.
Då den af Första Kammaren år 1885 beslutade lydelsen af § 15
till sitt innehåll motsvarar § 4 i gällande instruktion för revisorerna
af statsverket, hvilken sistnämnda paragrafs stadgande motionären för¬
ordat i stället för sammanjemkningsförslagets § 15, har utskottet såsom
§ 15 här insatt Första Kammarens beslut i ämnet vid 1885 års riksdag.
Den i § 5 af gällande instruktion för Riksdagens revisorer i hvad som
rörer deras befattning med statsverket intagna föreskrift, hvilken herr
P. Andersson i sin motion önskar upphäfd, återfinnes icke i den före¬
slagna instruktionen, och torde af denna anledning nämnda motion
icke erfordra särskildt yttrande.
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 1?
Utskottet hemställer,
••ti; mnolab; yh ,ammat Allni t«iöi
a) att Riksdagen, med anledning af herrar Fred-
holms och P. Anderssons ofvan omförmälda motioner,
må antaga följande
!« **• .
f aflat
i tf' r
11 til'» Ap
Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och
riksgäldsverken.
Il (filta *;•.! 1701 i5fl I i !f >* <WT! ltl
Gemensamma bestämmelser.
It i tia tält till -1 /;.>i i.„ ■ <i:WK-§
Riksdagens revisorer skola för den dem enligt
72 § riksdagsordningen åliggande granskning af stats¬
verkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens hus
i Stockholm hvarje år den 1 oktober, eller, om helg¬
dag då inträffar, dagen derefter.
§ 2.
•I* ; . t
Vid revisorernas första sammanträde, hvartill
kallelse bör af fullmägtige i riksgäldskontoret utfär¬
das genom kungörelse i tidningar, föres ordet, intill
dess ordförande valts, af den af revisorerna, som be¬
vistat de flesta statsrevisioner, och, om två eller flere
revisorer deltagit i lika många revisioner, af den bland
dem, som är till lefnadsåren äldst.
Sedan revisorerna styrkt sin behörighet, och ord¬
förande blifvit vald och intagit sin plats, anställes val
af vice ordförande.
Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid
.•i lika röstetal skilje lotten.
§ 3.
Om under revisorernas öfverläggningar skiljak¬
tiga meningar uppstå och omröstning begäres, skola
Uh. till llilcsd. Prot. 1802. 4 Sami. 2 Afd. 2 llä/t. 3
18
Sammansatta Stats- och Bankoutskott ds Utlåtande N:o 3.
revisorerna till protokollet afgifva sina röster med af¬
görande röst för ordföranden, då rösterna äro lika;
hvarje revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla
reservation.
§ 4.
Till befordran af revisionsförrättningens skynd¬
samma gång kunna revisorerna sammanträda på af-
delningar för ärendenas beredning; dock skall hvarje
af sådan afdelning väckt förslag till afgörande före¬
dragas i plenum.
För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbets¬
ordning närmare bestämma sättet för och fördelnin¬
gen af arbetet vid årets revisionsförrättning.
§ 5.
Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för
stats-, en för banko- och en för riksgäldsverket, äf¬
vensom kameral- och kanslibiträden till det antal, som
finnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.
De af revisorerna antagne tjenstemän och be¬
tjente åtnjuta arfvoden, hvilkas belopp bestämmas af
revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontor.
§ 6.
Öfver revisionsförrättuingen skola revisorerna
afgifva berättelser, särskilt, angående statsverket,
särskilt angående riksbanken och särskildt angående
riksgäldskontoret.
Om tryckning, offentliggörande och öfverlem¬
nande till näst sammanträdande Riksdag och revisorer
af dessa berättelser jemte dertill hörande förklaringar
stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets regle¬
menten.
Sammansatta Stats<• och Banko utskottets Utlåtande N:o 3.
19
§ 7.
Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant
iakttaga hvad regeringsformen, riksdagsordningen och
denna instruktion samt de för fullmägtige i riksbanken
och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar och
öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna
hålla tyst och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut
eller ingångna aftal eller för öfrigt enligt sakens na¬
tur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden
till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.
§ 8.
Revisorerna ega att, om de finna sådant för be¬
hörigt fullgörande af den dem åliggande gransknings-
skyldighet erfordras, samfaldt eller genom någon sin
afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade
företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller
inrättning inom eller utom hufvudstaden.
Beslut om sådant besök skall endast i plenum
kunna af revisorerna fattas.
§ »•
Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad
och innan revisorerna sammanträdt, hinder för revisor
att deltaga i revisionen, bör han derom göra anmälan
hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret; och
skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i
ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då för inkallad supple¬
ant hinder uppkommer.
Behöfver revisor under pågående revision ledig¬
het, eget- han derom göra framställning hos reviso¬
rerna. Ledighet må dock ej beviljas för längre tid
än en vecka; är längre ledighet behöflig eller ute-
blifver revisor utöfver en veckas tid, skall suppleant
20
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.
inkallas för den återstående tiden af revisionsförrätt-
ningen.
§ 10.
Hvarje revisor eger att under revisionsförrätt-
ningen åtnjuta traktamente med 10 kronor om dagen
äfvensom resekostnadsersättning i likhet med Andra
Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten
och resekostnadsersättningar utbetalas af riksgälds-
kontoret.
Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor,
som i egenskap af riksdagsman eller i följd af annat
allmänt uppdrag under den tid, revisionen pågår,
vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åt¬
njuter dylik ersättning. Om revision eger rum under
pågående riksdag, må icke heller den ledamot af revi¬
sionen, som tillika utöfvar riksdagsmannakallet och
derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap
af revisor uppbära traktamente.
§ ii.
Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till
sekreterarne samt kameral-, kansli- och vaktbetjeningen
må revisorerna på riksgäldskontoret anvisa ersättning
för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika
utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden
samt för de kostnader, som kunna föranledas af verk-
stälda resor.
Särskilda bestämmelser.
1. Angående revision af statsverket.
§ 12-
Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ord¬
ning tillhandahållas:
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.
21
a) de för år afslutade, af föregående revisorer
icke granskade räkenskaper jemte tillhörande samman¬
drag öfver alla medel, som tillkommit genom allmänna
bidrag eller till statens verk och inrättningar annor¬
ledes influtit;
b) de af statskontoret samt af alla öfriga veder¬
börande verk och myndigheter i föreskrifven ordning
afgifna årsberättelser öfver tillståndet och styrelsen
af de under deras förvaltning stående delar af stats¬
verket; samt
c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar,
på hvilka nämnda räkenskaper och berättelser grun¬
da sig.
jdtthbocs ä*:: obu» 'ödlabov 'it! gl! in i It; i
§ 13. ■-*
Skulle en eller flere af de till statsrevisionen
hörande räkenskaper och handlingar befinnas ofull¬
ständiga eller icke hafva undergått revision i kam¬
marrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta
äfven dessa räkenskaper och handlingar den gransk¬
ning, som omständigheterna medgifva.
■ j )i> i i 0} • 'till* \.».j! ;: • r?*}*,.■
§ M.;1"--
Vid revisionen af statsverket skola revisorerna
efterse och granska, huruvida utgifterna öfverens¬
stämma med stat och författningar samt huruvida de
af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda
utbetalningar grunda sig, äro försedda med veder¬
börlig kontrasignation.
Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna
på rätta tider och till rigtiga belopp influtit i statens
kassor; huru vederbörande, åt hvilka kontrollen öfver
kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldig¬
heter; hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende
på möjligen inträffade propriebalanser; och i öfrig!,
allt, som till ett tillförlitligt omdöme om statsverkets
tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt; och
22
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N;o 3.
böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna
medgifva, förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska
dispositionerna, förvaltningen och resultaten på det
hela.
§ 15.
Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva
af någon Konungens embetsman eller af något statens
verk eller inrättning inhemta muntlig eller skriftlig
upplysning, begäre genom sin ordförande hos stats¬
ministern eller, om denne är tjenstledig, hos stats¬
rådets äldste i tjenst varande ledamot Konungens be¬
fallning till vederbörande att meddela den äskade
upplysningen.
§ 16-
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6
här ofvan, skola upprätta öfver revisionen af stats¬
verket, skall åtföljas af tabeller till jemförelse mellan
statsinkomsternas beräknade och influtna belopp un¬
der revisionsåret samt mellan de i stat uppförda an¬
slagen och de verkliga utgifterna för samma tid, ut¬
visande öfverskott eller brist på hvarje titel och på
det hela.
I denna berättelse skall äfven anmälas:
a) om revisorerna finna något af Riksdagen
faststäldt anslag vara öfverskridet eller draget till
annat ändamål än det af Riksdagen föreskrifna;
b) hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvalt¬
ningen; och
c) om, sedan revisorerna begärt Konungens be¬
fallning till embetsman eller styrelse att gå revisorer¬
na till hända med begärd upplysning, sådan befall¬
ning icke blifvit meddelad, eller om revisorerna anse
någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat
sätt vara för nära trädd.
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.
23
§ 17.
Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall
upprättas i två exemplar, af hvilka det ena skall
öfverlemnas till Konungen och det andra till fullmäg-
tige i riksgäldskontoret.
i.;6 ,:;o''n>Ji!OxW..in9RIj: L : / !; t«* i fl i J - ‘j ! Ofs j vi / j.
2. Angående revision af riksbanken.
7 -V C 'till ' -i> J O r* i • 11*1 hi i i i V i> (I i i fi
§18-
Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde
mottaga följande berättelser, nemligen:
a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning i dess helhet och dels angående
Tumba pappersbruk; samt
b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om
dessa kontors röielse och förvaltning.
Öfriga för revisionen erforderliga handlingar till¬
handahållas revisorerna i riksbanken.
§ 19.
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess
delar samt huru densamma blifvit styrd och förvaltad
efter den tid, som senast församlade revisorers och
bankoutskotts granskning omfattat;
b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige
och styrelseledamöter vid afdelningskontoren samt
bankens embets- och tjenstemän stält sig de för detta
verk gällande lagar, ordningar, stadgar och regle¬
menten till efterrättelse samt behörigen iakttagit och
vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anför-
trodt;
24 Sammansatta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 3.
c) att, derest något skulle firmas vara försummadt
eller eljest kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges
uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet hos
Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande
af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan,
böra vidtagas;
d) att dessutom till laga beifran af vederbörande
befordra så beskaffade förseelser af fullmägtige och
styrelseledamöter vid afdelningskontoren, att reviso¬
rerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen
anställas;
é) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige
kunna vilja rådgöra med revisorerna, meddela full¬
mägtige sina åsigter och yttranden; samt
f) att, om anledning dertill skulle förefinnas,
gorå erinringar mot fullmägtiges åtgärder och beslut
i frågor om tjensters tillsättande samt löners och
pensioners beviljande.
§ 20.
• no-joniodegtfoilohi!; MO.vlo fifnoalor/lb tf; ;<’•
Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något
slags disposition af bankens medel.
§ 21.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här
ofvan, skola upprätta öfver revisionen af bankoverket,
skall innehålla upplysning om bankens ställning samt
uppgift dels om något varit att erinra mot dess för¬
valtning och dels om revisorerna för sin del anse
ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksbanken.
. ■ § 22.
: i i * \ - i * .:; i : /Ui ... ,:d - ,i-.
Den i näst föregående paragraf omformälda be¬
rättelsen skall af revisorerna öfverlemnas till fullmäg¬
tige i riksbanken.
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande l\':o 3.
2j
3. Angående revision af ri/csgäldskontoret.
§ 23.
Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde
af fullmägtige i riksgäidskontoret mottaga fullmäg-
tiges berättelse om detta verks tillstånd och förvalt¬
ning i dess helhet.
Öfriga för revisionen erforderliga handlingar
och räkenskaper skola på reqvisition tillhandahållas
revisorerna, värdehandlingar dock endast i riksgäids¬
kontoret.
§ 24.
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla
dess delar samt huru detsamma blifvit styrdt och
förvaltadt efter den tid, som senast församlade revi¬
sorers och statsutskotts granskning omfattat;
b) att härvid undersöka, om detta verk kommit
i behörigt åtnjutande af de åt detsamma anvisade in¬
komster och tillgångar samt om verkstälda utbetal¬
ningar varit, öfverensstämmande med gällande beslut
och föreskriften-;
c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt
riksgäldskontorets embets- och tjensteman stält sig
de för detta verk gällande stadgar och reglementen
till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat
hvad dem för öfrigt ålegat eller vant anförtrodt;
d) att, derest något skulle finnas vara försummadt
eller eljest kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges
uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet hos
Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande
af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan,
anses böra vidtagas;
e) att dessutom till laga beifran af vederbörande
befordra så beskaffade förseelser af fullmägtige, att
revisorerna anse åtal med anledning deraf böra oför¬
dröjligen anställas;
Bill. till 1likså. Prof. 1892. 4 Sami. 2 Afd. 2 Höft.
4
20
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o S.
f) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmäg-
tige kunna vilja rådgöra med revisorerna, meddela
fulimägtige sina åsigter och yttranden; samt
g) att, om anledning dertill skulle förefinnas,
göra erinringar mot fullmägtiges åtgärder och beslut
i fråga om tjänsters tillsättande samt löners och pen¬
sioners beviljande.
§ 25.
Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11
omförmälda arfvoden och ersättningar må revisorerna
icke ingå i något slags disposition af riksgäldskon-
torets medel.
§ 26.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här
ofvan, skola upprätta öfver revisionen af riksgälds-
kontoret, skall innehålla upplysning om riksgälds-
kontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om
något varit att erinra mot dess förvaltning och dels
om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra
beviljas fulimägtige i riksgäld skontoret.
åt
§ 27.
Den i näst föregående paragraf omförmälda be¬
rättelsen skall af revisorerna öfverlemnas till fulimäg¬
tige i riksgäldskontoret.
b) att Riksdagen, vid bifall till utskottets hem¬
ställan under mom. a), må upphäfva de nu gällande
instruktionerna för Riksdagens revisorer af statsverket
enligt kongl. kungörelsen den 17 maj 1867 med deri
sedermera verkstäld ändring enligt kongl. kungörelsen
den 25 maj 1869, af bankoverket enligt kong], kun¬
görelsen den 29 maj 1874 med deri sedermera verk¬
stäld ändring enligt kong], kungörelsen den 19 maj
1876 samt af riksgäldsverket enligt kongl. kungörelsen
Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.
27
den 22 maj 1868 med deri sedermera verkstäld ändring
enligt kongl. kungörelsen den 19 maj 1876, äfvensom
det enligt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 till
nämnda instruktioner fogade tilläggsstadgande; och
c) att Riksdagen må vid anmälan hos Kongl.
Maj:t af Riksdagens beslut vid mom. a) och b) anhålla
om offentliggörande af den nya instruktionen i vanlig
ordning.
Stockholm den 14 maj 1892.
På det sammansatta utskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Herr Ekenman har anhållit att få antecknadt, att han icke inom
utskottet deltagit i slutbehandlingen af det i detta utlåtande omförmälda
ärende.