Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
1
i) ! j
N:o 6.
Ank. till Riksd. kansli den 11 mars 1892, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks-
statens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjö¬
försvaret. (l:a U. A.)
Ordinarie anslag.
Aflöning för flottans corpser och stater,
l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det i nu gällande riksstat
till aflöning för flottans corpser och stater anvisade anslag å 1,579,734
kronor måtte förhöjas dels med det för år 1893 till förändrad organisa¬
tion af sjömanscorpsen erforderliga belopp, 66,000 kronor, dels ock med
de till l:a repetitionskursen för reservofficerare behöfliga 2,200 kronor,
eller till 1,647,934 kronor.
Till aflöning för flottans corpser och stater äro för innevarande år
anvisade:
Bill. till Riksd. lJrot. 1892. 4 Sami. 1 A/d. 4 Häft. (N:o 6.J
Aflöning för
flottans corp¬
ser och stater.
[1-3.]
i
2
Statsutskottets Utlåtande N:o G.
dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag... kronor 1,579,734: —
dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kal¬
mar län likaledes å ordinarie stat uppförda
anslag......................................................................... » 114,000: —
dels ock å extra stat till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan beviljade.. » 50,000: —
eller tillhopa kronor 1,743,734: —
Härutöfver erfordras, enligt hvad i det statsverkspropositionen bi-
lagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvar särenden den 13 januari 1892
meddelas för en del af sjömanscorpsen, som under år 1893 skall upp¬
sättas, 66,000 kronor.
Enligt det af 1887 års riksdag godkända förslaget för utbildande
af reservbefäl skulle reservofficer i flottan efter genomgången 1-årig
militärkurs å nyo genomgå, två särskilda repetitionskurser, hvardera be¬
räknad till en kostnad af 2,200 kronor för hvarje årsklass, hvilket be¬
lopp Riksdagen ock beviljat; och då nu de år 1888 antagna reserv-
officerarne borde under år 1893 undergå första repetitionskursen, erfor¬
drades ått Riksdagen anvisade härför nödiga, redan beviljade 2,200
kronor.
Den tillökning, som för år 1893 borde ega rum i aflöningsanslaget,
uppginge således till 68,200 kronor.
Då de af Kongl. Maj:t. nu föreslagna förhöjningar uti anslaget till
aflöning för flottans corpser och stater endast äro en följd af Riks¬
dagens år 1887 fattade beslut, hemställer utskottet,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, det i nu
gällande riksstat till aflöning för flottans corpser och
stater anvisade anslag å 1,579,734 kronor må höjas
dels med det för år 1893 till förändrad organisation
af sjömanscorpsen erforderliga belopp, 66,000 kronor,
och dels med det till l:a repetitionskursen för reserv¬
officerare behöfliga belopp af 2,200 kronor, eller till
1,647,934 kronor.
2:o. Kongl. Maj:t har vidare under samma anslagstitel föreslagit,
att hvad af anslaget till vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
3
Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut borde inräknas bland tillgångame till aflöning för
flottans corpser och stater må likasom föregående år för fyllande af
behofvet under denna anslagstitel under år 1893 använda».
Utskottet har ansett sig här böra i minnet återkalla tillkomsten
af ofvannämnda anslag till ersättning för vakanta rusthållsnummer i
Blekinge län och Södra Möre härad, hvilket anslag i gällande riks¬
stat är uppfördt till 114,000 kronor.
År 1872 medgaf Riksdagen att, intill dess Kongl. Maj:t kunde
finna skäligt att annorlunda förordna, båtsmansnummer inom så väl
Blekinge län som Södra Möre härad af Kalmar län finge, i den mån
de genom båtsmäns afgång blefve lediga, dock ej inom någon socken
öfver halfva antalet, sättas på vakans för en tid af tio år, derest rust-
hållarne förklarade sig villiga att erlägga eu efter bestämda grunder
beräknad vakansafgift; och skulle de inflytande vakansafgifterna ingå
till statsverket för att användas till förökande antingen af flottans
matroscorps eller varfvens arbetsstyrka, på sätt af Kongl. Maj:t kunde
varda bestämdt.
Sedan Kongl. Maj:t den 27 augusti 1875 med anledning deraf för¬
ordnat, att aflöningskostnaden, uppgående till omkring 70,000 kronor,
för de samma dag uppsatta eldare- och handtverkskompanierna skulle
bestridas af dessa medel, hvilka då uppgingo till 75,000 kronor om
året, beslöt 1876 års Riksdag, med anledning af Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, ny lönereglering för flottans corpser och stater samt
upptog ifrågavarande vakansafgifter till belopp af 75,000 kronor såsom
tillgång till löneregleringens genomförande, för hvilket ändamål Riks¬
dagen derjemte anvisade ett extra anslag af 50,304 kronor.
Vid 1877 års riksdag fullständigades 1876 års lönereglering genom
föreskrifterna om half dagaflöning för officerare, som icke äro kommen¬
derade till tjenstgöring, och om inqvarteringsbidrag till officerare i
tjenstgöring vid stationerna; och medgaf Riksdagen, att till bestridande
af kostnaderna härför skulle för år 1878 få användas hvad af inflytande
vakansafgifter öfversköte de 75,000 kronor, som redan till aflöningen
borde utgå. Sedermera har Riksdagen hvarje år till och med år 1884
gjort sådant medgifvande för nästföljande år, hvarigenom hela beloppet
af vakansafgifterna i Blekinge och Södra Möre alltjemt anlitats för af¬
löningen.
Då statsverket på grund af 1884 års Riksdags beslut skulle med år
1885 öfvertaga anskaffande och underhåll af de båtsmansbeklädnaden
tillhörande småpersedlarne och kappsäcken, och de vakanta båtsmans-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
rustliålleii erhålla er» motsvarande lindring genom vakansafgiftens ned¬
sättning med en tiondedel, hvarigenom de till femte hufvudtiteln in¬
gående vakansafgifter komme att minskas med en tiondedel, beslöt
1885 års Riksdag att, mot det att vakan safgifterna af de på tioårig
vakans stälda båtsmansrusthållsnummer i Blekinge län och Södra
Möre härad af Kalmar län bland statsverkets inkomster upptoges,
ett anslag å ordinarie stat skulle uppföras till belopp af 114,000
kronor med titel »ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län
och Södra Möre härad af Kalmar län», hvarjemte Riksdagen, i likhet
med hvad angående v akansafgifterna förut skett, medgaf att hvad af detta
anslag icke redan på grund af 1872 års Riksdags beslut borde inräknas
bland tillgångarne till aflöning för flottans corpser och stater måtte för
genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen under år 1886
användas; och har Riksdagen sedan dess hvarje år gjort sådant medgif¬
vande för nästföljande år.
Då emellertid år 1887 organisationen af den nya sjömanscorpsen ge¬
nomfördes, beräknades såsom tillgång dertill samtliga båtsmansvakans-
afgifterna (således jemväl ifrågavarande tio-års-vakanser) till ett upp-
skattadt värde af 618,180 kronor, och beviljade Riksdagen, med det vil¬
kor att båtsmanshållet sattes på vakans, ett deremot svarande anslag.
I det godkända organisationsförslaget ingick jemväl, såsom synes af
statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 31 december 1886 (sid.
38) och den dervid fogade tablå (Bil. D), att i den mån som genom
afgång på nya reservstaten och indragningsstaten det ordinarie aflö-
ningsanslaget blefve för de enligt 1876 års lönereglering bestämda nya
lönerna tillräckligt, skulle behofvet af ifrågavarande anslag å 114,000
kronor småningom minskas; och sedan hela det för nämnda stater be¬
räknade aflöningsbelopp 120,181 kronor blifvit disponibelt, livilket beräk¬
nades inträffa efter 8 år, erfordrades af anslaget å 114,000 kronor icke
mer än 43,819 kronor. Denna i utsigt, stälda minskning af detta anslag
har emellertid blifvit uppskjuten till följd deraf att Riksdagen samma år
beslöt, att de genom uppkommande ledigheter å ofvannämnda stater
likasom äfven å permanenta reservstaten disponibla löneförmåner intill
visst belopp skulle få användas till en af Kongl. Maj:t föreslagen till¬
ökning af antalet officerare vid flottan.
Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj ds förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
5
3:o. Kongl. Maj:t har slutligen under samma anslagstitel föreslagit,
att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast be¬
slutade lönereglering för flottan måtte å extra stat för år 1893 anvisas
att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater
redovisas.
I afseende på behofvet af förenämnda extra anslag har departe¬
mentschefen i statsrådsprotokollet (sid. 2) erinrat, att detta anslag,
som vore afsedt till genomförande af senast beslutade lönereglering för
flottan, vore behöfligt ända till dess de på reserv- och indragnings-
staterna inkommande lönebesparingar uppgått till det belopp af 114,000
kronor, som af dessa besparingar anvisats för officerscorpsens tillökning;
och då nämnda besparingar hittills allenast lemnat en tillgång för be¬
rörda ändamål af 91,086 kronor 66 öre, erfordrades ifrågavarande extra
anslag äfven för år 1893.
Då alltså först sedan genom fortsatt afgång å sistnämnda stater ett
ytterligare belopp af 22,913 kronor 34 öre blifvit för den beslutade
ofAcerstillökningen tillgängligt, minskning och slutlig indragning af före¬
varande anslag kan ega rum, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan å extra stat för
år 1893 anvisa ett anslag af 50,000 kronor att gemen¬
samt med anslaget till aflöning för flottans corpser
och stater redovisas.
Uppsättning af en fästningsartillericorps för sj öbefästningarne
vid Karlskrona.
4:o. Kongl. Maja bär föreslagit, att Riksdagen för uppsättande af
eu fästningsartillericorps, afsedd för sjöbefästningarne vid Karlskrona,
måtte med godkännande af de för samma corps uppgjorda, vid statsråds¬
protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari 1892 fogade stater
(bil. A—D) på ordinarie stat anvisa ett förslagsanslag högst af 189,600
kronor.
Uti en inom Andra Kammaren af herr G. Eriksson i Mörviken
in. fl. väckt motion (n:o 139), hvilken utskottet, så vidt den rör denna
punkt, ansett sig böra i detta sammanhang behandla, har yrkats,
Angående cn
fästnings*
artillericorps
vid Karls¬
krona.
[4-]
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
att alla de af Kongl. Majrt begärda anslag på 4:de hufvudtiteln, hvars
beviljande gjorts till vilkor för afskrifning af grundskatter och lindring i
rustnings- och roteringsbesvären, äfvensom det i punkt 4 under örte
hufvudtiteln begärda anslag måtte af Riksdagen bifallas endast under
uttryckliga vilkor:
a) att nuvarande rust- och rotehållet från och med år 1893 och
i män af afgång stäldes på vakans mot erläggande af de vakansafgifter,
som motsvarade värdet af och funnes regements- eller corpsvis angifna
i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni
1885, och att de inflytande vakansmedlen finge af Kongl. Majrt användas
för det ändamål, som i af motionärerna särskildt afgifven motion (n:o
138) antyddes;
b) att lindring i rustnings- och roteringsbesvären, motsvarande de
här ofvan angifna vakansbeloppen, tillgodokomme rust- och rotehållare
på sätt Kongl. Majrt i sin till denna Riksdag afgifna proposition n:o 6
föreslagit; och
c) att grundskatterna jemväl afskrefves på sätt och under den
tid Kongl. Majrt i proposition nro 3 till Riksdagen hemstält.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inliemtas å sid. 3, har departe¬
mentschefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Majrt till en början
erinrat, hurusom 1871 års Riksdag, på Kongl. Majrts derom gjorda fram¬
ställning, beslöt att dåvarande marinregementet, som, jemte uppehållande
af garnisonstjensten i Karlskrona, hufvudsakligen var afsedt för sjö-
befästningarnes försvar, med 1872 års ingång skulle från sjö- till landt-
försvaret öfverflyttas och i sammanhang dermed det för nämnda rege¬
mente förut utgående anslag 248,228 kronor 42 öre jemväl från femte
till fjerde hufvudtiteln öfverflyttas, samt regementet derefter så fort ske
kunde indragas, och de medel, som genom indragningen blefve dispo¬
nibla, till statsverket ingå.
Såsom ersättning för den sjöförsvaret sålunda fråntagna truppstyrka
hade Kongl. Majrt år 1872 befalt, att garnisonstjenstgöringen i Karls¬
krona skulle bestridas af en kommendering af armén, hvarjemte år 1877
af Kongl. Majrt faststälts en besättningslista för sjöbefästningarne, enligt
hvilken krigsbesättningen, förutom 10 officerare, 23 underofficerare och
451 man af flottan, skulle utgöras af 40 officerare, 106 underofficerare
och 1,264 man af armén, hvilken besättningslista sedan legat till grund
för så väl kommendantens å sjöbefästningarne förslag till fördelning af
besättningen å nämnda fästningar och 1882 års sjöförsvarskomités be¬
räkningar rörande flottans personalbehof, som ock för de värfvade fäst-
Statsutskottets Utlåtande N:o G.
7
ningskompaniernas styrka i det af Riksdagen år 1887 antagna förslaget
till ny organisation af sjömanscorpsen.
Enligt den för armén år 1890 faststälda mobiliseringsplanen hade
visserligen en betydande och ökad styrka blifvit afsedd för det rörliga
försvaret af Karlskronas vidsträckta försvarslinier; men af hela den i
1877 års besättningslista för sjöbefästningarnes till bemanning bestämda
personal af armén, hvilken, såsom här ofvan nämnts, vore afsedd att
ersätta det till landtförsvaret öfverflyttade marinregementet, hade ingen
enda man tilldelats nämnda fästningar, och hade försvaret ej allenast af
desamma utan äfven delvis af landtfronten vid Oscarsvärns-linierna lik¬
som sedan år 1889 jemväl garnisonstjensten i Karlskrona öfverlemnats
åt flottan.
Sedan första steget till uppsättande af en särskild fästningsartilleri-
corps vid flottan år 1887 blifvit taget genom uppsättande af två värfvade
fästningsartillerikompanier, hade detta manskaps utbildning blifvit ledd
af flottans befäl och underbefäl; men då desamma ofta måste ombytas
och man i öfrigt icke kunde af hvar och en Mertid dem, jemte förfaren¬
het i deras egentliga redan i och för sig mångsidiga yrke, jemväl fordra
de kunskaper och den erfarenhet, som fästningsartilleriets rätta använ¬
dande numera kräfde, och hvartill erfordrades särskild grundlig utbild¬
ning, måste följden blifva att, om dermed skulle fortfara, öfningarne
komme att lida, på samma gång som brist i den för sjötjenst^ afsedda
och erforderliga personalen uppstode.
Med den oerhörda utveckling, som inom artilleriets område under
senare tider egt rum, borde äfven vara uppenbart, att den styrka af
armén, som enligt 1877 års krigsbesättningslista bestämdes för sjö¬
befästningarnes bemanning och som hufvudsakligen skulle uttagas af
infanteriet, om den äfven med tillhjelp af ett mindre antal öfvadt befäl,
underbefäl och förhandsmän kunde anses någorlunda tillfredsställande
såsom servis för de äldre slätborrade kanonerna, numera likväl måste
anses olämplig för betjenande af den nyare artillerimaterielen, och detta
i än högre grad än flottans befäl, underbefäl och manskap, hvilka ju
alltid vore hemmastadda i handterandet af de moderna fartygspjeserna.
Förenämnda betydliga styrka af armén hade derför, såsom ofvan
nämnts, och på goda grunder enligt 1890 års mobiliseringsplan i stället
för att fortfarande tillhöra sjöbefästningarnes bemanning afsetts för det
rörliga försvaret af öarne och landtfronten vid Oscarsvärns-linierna, och
hären kunde sålunda icke anses lemna den kontingent af sjöbefäst¬
ningarnes bemanning, som enligt 1877 års besättningslista skulle lemnas
af densamma.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Häraf ansåge departementschefen framgå, att en högst betänklig
brist uppkommit i den till sjelfva sjöbefästningarnes försvar erforderliga
styrkan, åtminstone hvad anginge befäl, underbefäl och förhandsmanskap,
hvilken brist, hvars fyllande vore af yttersta vigt, syntes endast på fullt
lämpligt sätt kunna afhjelpas genom uppsättande af en särskild fäst-
ningsartillericorps.
Redan den år 1878 tillsatta komité, som bland annat hade ålig¬
gandet att uppgöra en plan för Karlskronas försättande i fullständigt
försvarsskick, hade framhållit den befintliga bristen på artilleribemanning
för befästningarne och föreslagit uppsättandet af en särskild artilleri-
corps af 48 officerare, 57 underofficerare, 806 konstaplar och stamartille-
rister samt 1,758 man beväring.
Vid hären hade äfven behofvet af att skilja fält- och fästnings-
artilleriet redan länge gjort sig gällande, hvarför också Riksdagen år
1888 beviljat medel för uppsättande af en fästningsartilleribataljon å
Vaxholm—Oscar-Fredriksborg, och minst lika goda skäl förefunnes för
att sjöbefästningarne vid Karlskrona måtte erhålla sin särskilda, för ar¬
tilleriets betjenande afsedda personal.
Det vore äfven uppenbart, att, om de dyrbara befästningarne vid
Karlskrona skulle motsvara sitt ändamål, för deras bemannande äfven
måste kunna påräknas en i sitt yrke öfvad och hemmastadd personal,
hvilken derför redan under fredstid måste erhålla en fullständig ut¬
bildning, hvartill återigen erfordrades en permanent och skicklig befäls-
och underbefälspersonal, hvilken förutom af de skäl, som redan blifvit
anförda, desto mindre kunde erhållas från flottan, som derigenom eu
betänklig brist skulle uppstå i den egentliga sjökrigsmaterielens be¬
manning, hvilket äfven bekräftades af senaste i flottans stab uppgjorda
mobiliseringsplan för sjöförsvaret. Af denna framginge nemligen att,
förutom det till förhyrda fartygs bemannande erforderliga befäl och
underbefäl, som åtminstone till största delen ansetts kunna tagas ur de
värnpligtiges led, och sedan nödigt befäl och underbefäl beräknats för
krigsfartygen och minlinierna samt flottans stationer och varf m. in. —
hvarvid äfven reservbefälet samt de högsta klassernas sjökadetter tagits
i anspråk, och ingen reserv för sjuka eller af annan anledning uteblifna
medtagits i beräkningen — endast 14 officerare återstode (och på under¬
officerare vore det brist) till artilleribemanning å fästningame och öarne,
hvartill enligt sistberörda mobiliseringsplan skulle erfordrats 49 officerare
och 188 underofficerare.
Under sådana förhållanden och då det naturligtvis vore af största
vigt, att för försvaret af flottans hufvudstation dess befästningar vid
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
9
mobilisering ej saknade lämplig, utbildad artilleribemanning, vore det
sålunda af behofvet högeligen påkalladt, att en fästningsartillericorps med
egen befäls- och underbefälskader uppsattes.
Departementschefen, som med anledning deraf låtit öfverkommen-
danten i Karlskrona uppgöra förslag, bland annat, angående för sjö-
befästningarnes bemanning erforderligt befäl och underbefäl, rörande
hvilket förslag utskottet får hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 6 och 7),
har ansett att den ifrågasatta fästningsartillericorpsen, förutom af den i
1887 års organisation af sjömanscorpsen bestämda fästningsartilleriafdel-
ning af 400 man värfvadt manskap, borde utgöras af:
26 officerare, nemligen:
1 öfverste (kommendant å Kungsholms fästning),
1 öfverstelöjtnant (kommendant å Vestra Hästholmen),
1 major,
4 kaptener af l:a klass,
4 » » 2:a »
10 löjtnanter och
5 underlöjtnanter;
24 underofficerare, nemligen:
8 underofficerare af l:a graden och
16 » » 2:a »
30 underofficerskorporaler samt 70 första klassens sjömän;
hvarjemte en bataljonsläkare samt en fästningsintendent icke kunde
undvaras, och ansåge departementschefen, att den föreslagna fästnings¬
artillericorpsen så sammansatt nöjaktigt skulle motsvara det med den¬
samma afsedda ändamålet.
För att befordras till löjtnant skulle erfordras att hafva genomgått
artilleri- och ingeniörhögskolan.
Då meningen vore att, för att åtminstone kunna påräkna öfvadt
manskap för Oscarsvärns-linierna och öarne, det antal värnpligtige, som
ansåges behöflig! för att vid mobilisering erhålla härför erforderlig man-
skapsstyrka, årligen borde öfvas å sjöbefästningarne, och detta antal
kunde beräknas till minst lika stort som det på sjelfva fästningarne af
öfverkommendanten beräknade, hade departementschefen ansett, att 500
man värnpligtige årligen borde å sjöbefästningarne inkallas och öfvas.
Af förenämnda befälsstyrka skulle 13 officerare och samtliga under¬
befäl och förhandsmanskap jemte en förste bataljonsläkare och en rege-
mentsintendent vara i ständig tjenstgöring. De öfriga officerarne skulle
inkallas till fästningarne i och för de värnpligtiges öfvande under de
tider af året sådan öfning påginge samt i öfrigt, med undantag för dem,
Vill. till Riksd. Prot. 1892. 4 Rami. 1 Afd. 4 Raft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
som genomginge artilleri- och ingeniörhögskolan, vara skyldiga att i
öfverensstämmelse med i kommandoväg gifna bestämmelser tjenstgöra
i öfverstyrelsen och vid artilleridepartementen å flottans stationer, och
hela personalen sålunda erhålla full sysselsättning hela året om.
Vid beräkning af kostnaderna för uppsättningen af ifrågavarande
fästningsartillericorps hade departementschefen ansett, att aflöningen borde
bestämmas efter enahanda grunder som de för flottans personal gäl¬
lande, dels emedan meningen vore att rekrytera befäl och underbefäl
från flottan, dels ock emedan aflöningsförmånerna för den nya corpsens
fasta stam borde utgå efter enahanda bestämmelser, som gälde för den
värfvade delen af samma stam, och det i öfrigt komme att medföra
stora svårigheter att rekrytera en trupp, förlagd ute i hafsbandet och
utan tillfälle till några förströelser, om manskapet vore sämre aflönadt
än deras vederlikar i det närbelägna Karlskrona.
Hela kostnaden skulle då, på sätt vid statsrådsprotokollet fogade
promemoria och förslagsstater utvisade, uppgå till ett belopp af 189,600
kronor, hvaraf till aflöning 154,900 kronor, till beklädnad 11,700 kronor,
till naturaunderhåll 22,000 kronor och till diverse behof 1,000 kronor.
De officerare, som blefve beordrade att tjenstgöra i öfverstyrelsen
och vid flottans stationer äfvensom de som genomginge artilleri- och
ingeniörhögskolan, borde under denna tid jemväl vara berättigade till
inqvarteringsersättning, hvilken borde utgå i likhet med hvad för flottans
officerare under tjenstgöring vore medgifvet, och kunde kostnaden här¬
för under den tid corpsen vore under uppsättning bestridas af det för
aflöningen beräknade belopp.
För fästningsartillericorpsens inqvarterande och öfning skulle de bygg¬
nader å Kungsholms fästning delvis tagas i anspråk, om hvilkas upp¬
förande för den flottan tillhörande beväring, som der vore afsedd att
öfvas, Kong!. Maj:t i punkt 23 under denna lmfvudtitel gjort framställning.
Då uppsättningen af den nya corpsen icke kunde ske på en gång
utan efter hand, i mån som den erforderliga personalen kunde erhållas,
behöfde de för densamma nödiga anslag icke till hela deras belopp
under de första åren anlitas. De syntes departementschefen derför
icke böra nu begäras såsom förhöjning i de ordinarie anslagstitlar, på
hvilka de eljest skulle och framdeles borde fördelas, utan såsom ett
enda förslagsanslag högst, hvarigenom kostnaden noga begränsades till
det verkliga behofvet.
Lika med departementschefen har utskottet ansett en särskild fäst¬
ningsartillericorps för de dyrbara sjöbefästningarne vid Karlskrona vara
af behofvet påkallad. Emot den föreslagna organisationen af en sådan
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
11
corps har utskottet icke heller haft något att erinra. I ett afseende har
dock utskottet i förevarande fråga haft en från Kongl. Maj:ts afvikande
mening. Kongl. Maj:t har nemligen, såsom i punkten 21:o af detta ut¬
låtande omförmäles, i statsverkspropositionen under punkt 23 af denna
hufvudtitel äskat särskildt extra anslag till uppförande af de för denna
corps och de 500 man värnpligtige, som vid corpsen skulle få sin öf¬
ning, erforderliga byggnader och föreslagit, att anslaget till corpsen
skulle utgå såsom förslagsanslag högst; men utskottet har deremot funnit
lämpligare att, i likhet med hvad egt rum vid uppsättande af nya trup¬
per inom armén, det för uppsättningen anvisade anslaget under upp-
sättningstiden jemväl användes för bestridande af utgifter för nödiga
byggnader och öfriga med organisationens genomförande förenade ut¬
gifter, i hvilken händelse anslaget lämpligen bör under uppsättningstiden
erhålla reservationsanslags natur.
Med anledning häraf får utskottet, som anser att förevarande fråga
bör afgöras oberoende af de af herr Gr. Eriksson m. fl. i ofvannämnda
motion uppstälda vilkor, hemställa,
att, utan afseende å herr G. Erikssons m. fl.
motion i denna del, Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning må på det sätt bifallas:
a) att Riksdagen för uppsättande af en fästnings-
artillericorps, afsedd för sjöbefästningarne vid Karls¬
krona, med godkännande af de för samma corps upp¬
gjorda, vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvars-
ärenden den 13 januari 1892 fogade stater (bil. A—D),
på ordinarie stat anvisar ett reservationsanslag af
189,600 kronor; samt
b) att Riksdagen medgifver, att å anslaget upp¬
kommande reservationer må af Kongl. Maj:t. få dis¬
poneras för bestridande af kostnader för uppförande
af för corpsen erforderliga byggnader och öfriga med
organisationens genomförande förenade utgifter.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.
5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att de besparingar, som under år Ångande an-
1893 kunde å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och 6 klädnad åt
skeppsgossecorpserna beredas, måtte, i den mån de icke erfordrades till
täckande af öfverbetalningar å detta reservationsanslag, få användas corpserna.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Angående an¬
slaget till
lindring i rust¬
nings- och
roterings-
besvären.
[6.]
till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å anslaget upp¬
kommit, innan detsamma erhållit reservationsanslags natur.
Jemte erinran om detta anslags tillkomst samt hurusom Riksdagen
allt sedan år 1888 medgifvit, att de besparingar, som å anslaget kunde
beredas, måtte få användas till utjemnande af den brist, som å an¬
slaget uppkommit, innan detsamma erhållit reservationsanslags natur,
har departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll meddelat, att
berörda brist, som vid 1887 års slut utgjorde 14,139 kronor 68 öre,
icke efter sistnämnda år minskats, emedan några besparingar å anslaget
icke kunnat beredas. Då vid 1887 års riksdag den nya organisationen
af sjömanscorpsen genomfördes, gjordes nemligen ingen förändring i
anslaget till beklädnaden, enär efter verkstälda beräkningar ansetts, att
detsamma borde blifva för den nya corpsens beklädnad fullt tillräckligt.
Under öfvergångstiden hade det emellertid visat sig, att, emedan af¬
gången på båtsmanshållet icke motsvarat den uppsatta styrkan af den
nya sjömanscorpsen, anslaget, som sålunda måste tagas i anspråk för
såväl nyanskaffning af beklädnad åt det nyantagna manskapet som
komplettering och underhåll af beklädnaden åt båtsmännen, icke härför
varit fullt tillräckligt, utan att brister under såväl år 1888 som år 1890
å detsamma uppstått, men då dessa brister helt visst komme att fram¬
deles af uppkommande besparingar på anslaget täckas, hade departe¬
mentschefen icke ansett detta tillfälliga, nödtvungna öfverskridande af
anslaget böra föranleda någon framställning om förhöjning deri, utan
att i stället genom meddelade föreskrifter om minskad uppfordring af
båtsmän ett fortsatt öfverskridande af anslaget skulle kunna i möjli¬
gaste måtte förebyggas. Då på sådant sätt besparingar å anslaget för
år 1893 möjligen skulle kunna beredas, ansåge han desamma, i den
mån de icke erfordrades till betäckande af bristerna å reservations¬
anslaget, böra få användas till utjemnande af bristen å det gamla för¬
slagsanslaget.
Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas.
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till lindring
i rustnings- och roteringsbesvären, nu 60,000 kronor, måtte höjas med
6,600 kronor till 66,600 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o. 6.
13
Såsom af statsrådsprotokollet framgår, å sid. 12, är denna hem¬
ställan gjord under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts, i samman¬
hang med förslag till förändringar i värnpligtslagen, gjorda framställ¬
ning om ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären af tjugu
procent utaf deras uppskattade värde.
Inom Riksdagen hafva jemväl motioner blifvit väckta , i fråga om
ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
Då emellertid ett bifall till större eller mindre del af de i berörda
syfte gjorda framställningar skulle inverka på förestående anslags be-:
lopp, kommer utskottet att framdeles, efter det Riksdagen fattat beslut
i anledning af förenämnda förslag och motioner, hos Riksdagen göra
den framställning angående detta anslag, hvartill förhållandena komma
att föranleda; hvilket utskottet skolat för Riksdagen
anmäla. i ;
■■JO ) • .'! - V... i : - i' • ■ U • ' • • in; • • • •
Flottans nybyggnad och underhåll.
7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att af den år 1887 medgifna
förhöjning med högst 100,000 kronor i anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll måtte, utöfver det i riksstaten för år 1892 deraf anvisade
belopp, 20,000 kronor, för år 1893 ytterligare uppföras 20,000 kronor
samt nämnda anslag, nu 1,220,000 kronor, alltså upptagas till 1,240,000
kronor.
Beträffande förevarande anslagsbehof inhemtas af statsrådsproto¬
kollet, till hvilket utskottet i öfrigt får hänvisa, å sid. 13, att marin¬
förvaltningen bland annat anhållit, att, i enlighet med 1887 års riks¬
dagsbeslut och på grund af varfschefernas vid flottans stationer anmälda
behof, ifrågavarande anslag måtte för år 1893 höjas med 18,350 kronor
eller i rundt tal med 19,000 kronor till anställning af daglönare å varf-
ven i stället för båtsmännen.
Denna anslags förhöj ning nödvändiggjordes, enligt hvad departe¬
mentschefen erinrat, deraf, att tillgången på båtsmän till följd af den
fortsatta vakanssättningen ytterligare nedgått sodan förra året samt
bristen på arbetskrafter följaktligen ökats; och äfven, om denna brist
skulle kunna afhjelpas genom extra uppfordring, kunde en sådan åtgärd
Angående an¬
slaget till
flottans ny¬
byggnad och
underhåll.
[7-]
14
Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.
desto mindre ifrågasättas, som, sedan det antal värfvadt stammanskap,
som på en gång skulle vara i tjenstgöring vid stationerna och der in-
qvarterades, vore fyldt, kasernutrymmet redan nu vore knappt och
blefve det i ännu högre grad i den mån beslutad tillökning i den fasta
stammen hunne genomföras.
Ifrågavarande an slagsförhöjning vore sålunda behöflig; men ansåge
departementschefen densamma böra uppföras med jemna 20,000 kronor och
den af Riksdagen beslutade anvisningen till daglönares anställande för
år 1893 således utgå med 40,000 kronor eller det belopp, som enligt
de för organisationens genomförande gjorda beräkningarne (bil. D i
1887 års statsverksproposition) redan för innevarande år ansågs er¬
forderligt.
Enär, såsom här ofvan förmälts, marinförvaltningen begärt, att
ifrågavarande anslag måtte för berörda ändamål höjas med 18,350 kro¬
nor eller i rundt tal 19,000 kronor, och skäl icke blifvit till statsråds¬
protokollet anfördt för anslagets höjande till 20,000 kronor, har ut¬
skottet ansett anslagsförhöjningen böra inskränkas till förstnämnda be¬
lopp af 19,000 kronor, hvarför utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att af den år 1887 medgifna för¬
höjning med högst 100,000 kronor i anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll uppföras, utöfver
det i riksstaten för år 1892 deraf anvisade belopp
20,000 kronor, för år 1893 ytterligare 19,000 kronor,
samt nämnda anslag, nu 1,220,000 kronor, alltså upp¬
tages till 1,239,000 kronor.
Sjöbeväringens vapenöfningar.
Angående sjö- 8:o. Kongl. Maj:t har, under förutsättning af bifall till föreslagen
beva.rien-ns tillökning i öfningstiden för värnpligtige, föreslagit, att det till sjö-
öfningar. beväringens vapenöfningar anvisade förslagsanslag, 72,400 kronor, måtte
[8.] förhöjas med 112,600 kronor till 185,000 kronor.
Då denna Kongl. Maj:ts framställning är gjord under förutsättning
af bifall till Kongl. Maj:ts i särskild proposition till Riksdagen väckta
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
15
förslag angående tillökning i öfningstiden för värnpligtige, samt jemväl
åtskilliga inom Andra Kammaren i hithörande*ämnen väckta motioner,
afse frågor, som på förevarande anslags bestämmande hafva inflytande,
kommer utskottet framdeles, efter det Riksdagen fattat beslut i anled¬
ning af Kungl. Maj:ts berörda förslag och de omförmälda motionerna,
att hos Riksdagen göra den framställning angående detta anslag, hvar¬
till förhållandena komma att föranleda; hvilket utskottet skolat för
Riksdagen
anmäla.
Sjökrigsskolan.
9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit: Angående
att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmåner måtte sålunda S^^B‘
förbättras: * ^9_12.]
a) att aflöningen i l:a lönegraden bestämmes till 3,600 kronor,
deraf lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor och hyres¬
bidrag 600 kronor;
b) att de nu utgående ål derstill äggen, hvilka skola anses såsom
tillägg till den fasta lönen, må i 2:a, 3:e och 4:e lönegraderna förhöjas
från 250 till 500 kronor; samt
c) att lektorerna vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att
från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder
och på samma vilkor, som äro eller varda bestämda för lektorernas vid
de allmänna läroverken pensionsrätt;
att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg
äfven måtte medgifvas biträdande läraren i matematik;
att för beredande af ofvanberörda löneförbättring måtte utöfver de
1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt Riksdagens med¬
gifvande år 1888 finge dertill användas, af Riksdagen beviljas en för¬
höjning af 1,860 kronor i det för sjö krigsskolan anvisade anslag, 31,040
kronor, så att detsamma komme att utgöra 32,900 kronor; äfvensom
att, vid bifall härtill, måtte såsom vilkor för åtnjutande af de för¬
bättrade aflöningsförmånerna och af pensionsrätt stadgas:
a) att den lektor, som vill tillgodonjuta dessa förmåner, icke må
jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet
vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola;
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
b) att han skall hafva anmält sig att ingå på den nya lonestaten
före 1893 års början; samt
c) att han i öfrigt skall i tillämpliga delar vara underkastad de vid
löneregleringarne för statens embets- och tjenstemän i allmänhet för
lönernas åtnjutande faststälda vilkor.
Enär Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under 8:de hufvudtiteln
gjort framställning angående reglering af lärames vid de allmänna läro¬
verken löner och pensioner, samt, enligt utskottets åsigt, fråga om för¬
bättring i lektorernas vid sjökrigsskolan lörfe- och pensionsvilkor icke
bör afgöras utan samtidigt tagen hänsyn till de löne- och pensions-
förhållanden, som anses böra beredas lärarne vid de allmänna läroverken,
kommer utskottet att framdeles, efter det Riksdagen fattat beslut i an¬
ledning af berörda framställning, till Riksdagen afgifva utlåtande an¬
gående förevarande fråga; hvilket utskottet skolat för Riksdagen
anmäla.
Sj ökarteverket.
Angående an- 10:o. Kongl. Maj:t bär föreslagit, att reservationsanslaget till sjö-
6'karteve'Let°" karteverket, nu 60,000 kronor, måtte höjas med 10,000 kronor till 70,000
[13.] kronor.
Denna framställning är, såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å
sid. 23, föranledd af chefens för sj ökarteverket derom väckta förslag.
Ifrågavarande anslag hade, såsom denne erinrat, allt sedan år 1870
utgått med ett belopp af 60,000 kronor, hvilket jemte den behållna in¬
komsten af försålda sjökort intill de senaste åren varit tillräckligt för
att bestrida verkets samtliga utgifter, hvarjemte i allmänhet någon be¬
sparing uppstått, som blifvit använd till förnyande af ångpannor, inköp
af ångslupar, med flere nödiga utgifter af mera tillfällig natur. Under
de tre senaste åren hade emellertid, i följd af stigande pris på stenkol,
proviant med flera förnödenheter äfvensom förhöjda aflöningar, brist
uppstått, hvilken för år 1889 uppgått till 509 kronor, för år 1890 till
9,433 kronor 10 öre och hvilken för år 1891, oaktadt mätningsförrättar-
nes antal, till åstadkommande af nedsättning i kostnaderna, för samma
år minskats från 8 till 7, borde, enligt chefens för sj ökarteverket upp¬
gift, beräknas till 6,233 kronor 22 öre. Dessa brister hade hittills
visserligen kunnat täckas af reservationer å föregående års anslag, men
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
17
ådagalade likväl anslagets otillräcklighet under nuvarande förhållanden
och derest mätningarne skulle fortgå i samma omfattning som den se¬
naste tiden.
Med åberopande af förenämnda förhållanden samt under anförande
att, genom att ytterligare med tvenne förminska mätningsförrättarnes
och i förhållande dertill äfven besättningarnes å sjömätningsfartygen
antal, jemvigt emellan inkomster och utgifter visserligen åter skulle
kunna uppnås, men att, då mätningsförrättame derigenom skulle nedgå
från det förut vanliga antalet 8 till 5, arbetsprodukten äfven komme
att minskas i samma förhållande, hade chefen för sjökarteverket, enär
det syntes honom nödvändigt att de nu under arbete varande vidlyf¬
tiga sjömätningarna i Bottniska viken bedrefves med all den kraft, som
kunde utvecklas med sjökarteverkets nuvarande fartygsmateriel, föreslagit
en förhöjning af 10,000 kronor i anslaget till sjökarteverket.
Departementschefen, som i allo delade chefens för sjökarteverket
åsigt om nödvändigheten att så skyndsamt som möjligt bedrifva och
utsluta sjömätningsarbetena i Bottniska viken samt att i allmänhet detta
kar te verks arbeten bedrefves i den utsträckning, som dess fartygsmateriel
tilläte, helst de äldre sjökorten öfver större delen af Bottniska kusten
icke på långt när vore så tillförlitliga som sjöfartens trygghet kräfde,
har tillstyrkt bifall till den af chefen för sjökarteverket föreslagna an-
slagsförhöj ningen.
Enär förevarande anslag är reservationsanslag och således hvad å
anslaget ena året kunnat besparas får under följande år användas, samt,
enligt senaste kapitalkonto till rikslmfvudboken, vid början af år 1891
å anslaget fans en från föregående år reserverad behållning af G,729
kronor 1 öre, hemställer utskottet,
att, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning, anslaget till sjökarteverket må i 1893 års
riksstat uppföras med oförändradt belopp af 60,000
kronor.
Durchmarschkostnader.
ll:o. Under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet å sid. 24 i Angående
ämnet meddelas, får utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom ^o^nader''
gjorda framställning, hemställa, m- m-
lull. till Rihd. Viol. 1892. 4 Sami. 1 Af it. 4 ljuft. 3 [14.]
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Angående
lots- och fyr¬
inrättningen
med lifrädd-
ningsanstal-
terna.
[15.]
Angående
öfriga ordi¬
narie anslag.
att anslaget till durchmarschkostnader, 14,000
kronor, må i 1893 års riksstat nedsättas med 4,000
kronor till 10,000 kronor.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrätt¬
ningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båk-
medel beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, 409 kro¬
nor, utföras med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förut¬
satt, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott
fortfarande finge såsom hittills användas för de med anslaget afsedda
ändamål.
Med erinran att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverens-
stämmer med hvad af 1891 års Riksdag i afseende å förevarande an¬
slag beslutats och jemväl vid föregående riksdagar blifvit godkändt,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit.
Öfriga ordinarie anslag.
13:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon för¬
ändring; och får utskottet hemställa,
att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit särskildt om-
förmälda, må i 1893 års riksstat upptagas till oför¬
ändrade belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas
i den män, som för jemnande af hufvudtitelns slut¬
summa kan finnas erforderligt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6,
19
Extra anslag.
Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket utskottet
här ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof
inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1893 ifrågakommit.
Fartygsmateriel.
, ::ot !•; r; 't t /\ ! ♦. 4 m %' i -1 > i/» U; '» i iiiT
14:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att till fullbordande af pansarbäten Thule ett extra
anslag af 1,118,000 kronor må för år 1893 anvisas.
Artillerimateriel och skjutförsök.
15:o. Till anskaffning af artillerimateriel och anställande af skjutför¬
sök har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja på extra stat ett
belopp af 676,300 kronor samt deraf för år 1893 anvisa 530,000
kronor.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 25—27) inhemtas, hade marin¬
förvaltningen på skäl, som finnes i samma protokoll återgifna, hemstält,
att Kongl. Maj:t måtte för år 1893 af Riksdagen begära följande anslag
å extra stat, nemligen:
Till fartygen:
4 st. 65 mm. kanoner med lavettage... kr. 8,000
10 st. 25 mm. tvåpipiga kulsprutor......... » 47,000
400 revolvrar ................................................. » 18,500
Angående
anslag till
fullbordande
af pansarbäten
Thule.
[16.]
Angående
anslag till
artilleri¬
materiel och
skjut för sök.
[17-]
Transport 73,500
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Transport kr. 73,500
100 st. 25 cm. pansargranater af stål...... » 25,000
100 st. 25 cm. granater............................... » 10,500
1.000 st. 65 mm. projektiler........................ » 4,300
2.000 st. 57 mm. patroner........................ » 30,000
40.000 st. 25 mm. patroner ......,................... » 62,000
30.000 kg brunt prismatiskt krut..................... » 81,000
Till ersättande af förbrukadt krut ................ » 18,000
ZZ 304,300: —
Till sjöbefästningarne:
Till bestridande af återstående kostnad för
de bestälda 3 st. 24 cm. kanonerna
samt desammas uppställande å Kungs-
holms fästning........................................... kr. 290,000: —
samt till anskaffande af 150 st. stålprojek¬
tiler och lika många laddningar brunt
prismatiskt krut.......................................... » 72,000: — 362 000- _
Till skjutförsök och inskjutning af kanoner ................................. 10,000: —
Summa kronor 676,300: —
Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t yttrade departements¬
chefen, att, då det Vore i högsta grad önskvärd!., att den år efter år
anmälda bristen i fartygens artilleriutredning afhjelptes snarast möjligt
och samtidigt dermed att sjöbefästningarne, åtminstone i hvad sådant
berodde på de från femte hufvudtiteln utgående anslag, försattes i för-
svarsdugligt skick, han obetingadt skulle velat tillstyrka Kongl. Maj:t
att, oaktadt det belopp, som marinförvaltningen sålunda anmält såsom
behöfligt, icke obetydligt öfverstege hvad för ifrågavarande ändamål i
allmänhet blifvit anvisadt, hos Riksdagen hemställa, att hela den af
marinförvaltningen till artillerimateriel begärda summan 676,300 kronor
måtte för nästkommande år anvisas och den befintliga bristen så¬
lunda utjemnas; men på grund af nödvändigheten att begränsa de
extra anslagen inom de belopp, som kunde för hufvudtiteln få afses,
ansåge departementschefen sig böra föreslå en inskränkning i så måtto,
att det till artillerimateriel för fartygens behof beräknade belopp 304,300
kronor måtte fördelas på två år, så att Kongl. Maj:t väl föresloge Riks¬
dagen att bevilja hela detta belopp men deraf anvisa för år 1893 allenast
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
21
omkring hälften eller, till jemnande af hela anslaget till artillerimateriel,
158,000 kronor. Sedan den nu befintliga bristen blifvit på sådant sätt
afhjelpt, borde extra anslag för dylika ändamål, förutom till anskaffning
i mån af behof till en andra utredning ammunition samt till ersättande
af förbrukadt krut, derefter endast undantagsvis kunna ifrågakomma, om
— på sätt egt rum såväl med den förra året levererade nya kanonbåten
som med de senast beviljade minbåtame — vid äskande af anslag till
nya fartyg samtliga med deras försättande i komplett och stridsdugligt
skick förenade kostnader, med undantag af en andra utredning ammu¬
nition, upptoges i den begärda anslagssumman.
Då departementschefen i likhet med marinförvaltningen äfven för
innevarande år ansåge ett belopp af 10,000 kronor nödigt för anstäl¬
lande af skjutförsök och inskjutning af kanoner, skulle alltså till artilleri¬
materiel för år 1893 ifrågakomma följande belopp:
till fartygen ....... kr. 158,000: —
» sjöbefästningarne.................................................................. » 362,000: —
)) skjutförsök........................................................................... » 10,000: —
eller tillhopa kr. 530,000: —,
och har departementschefen för den skull hemstält, att Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen att till artillerimateriel och skjutförsök be¬
vilja på extra stat ett belopp af 676,300 kronor samt deraf för år 1893
anvisa 530,000 kronor.
Till anskaffning af artillerimateriel beviljade 1891 års Riksdag ett
belopp af 490,000 kronor, afsedt hufvudsakligen till inköp af tre kraf¬
tiga pansarbrytande kanoner med lavettage för Kungsholms fästning,
samt anvisade deraf för år 1892 200,000 kronor; och har Kongl. Maj:t
nu för artillerimateriel till sjöbefästningarna äskat sammanlagdt 362,000
kronor. Utskottet har emellertid ansett detta belopp böra inskränkas
till anvisande af återstoden å förenämnda, vid senaste riksdag till an¬
skaffning af artillerimateriel beviljade anslag, eller till 290,000 kronor,
hvarigenom behofvet af medel för nyssnämnda kanonanskaffning skulle
blifva tillgodosedt.
Till artillerimateriel för fartygen har marinförvaltningen anmält ett
anslagsbehof af 304,300 kronor, hvilket belopp departementschefen ansett
lämpligen kunna fördelas på två år, att för år 1893 utgå med 158,300
kronor. Härjemte har till skjutförsök och inskjutning af kanoner
äskats 10,000 kronor. Utskottet, som icke haft något att erinra mot
anvisande af 10,000 kronor till skjutförsök och inskjutning af kano¬
ner, har, med hänsyn dertill att jemväl andra anslagsbehof under
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Angående
anslag till
rörliga min¬
försvaret.
[18.]
denna hufvndtitel måste tillgodoses, icke funnit sig böra för artilleri-
materiel till fartygen tillstyrka beviljande af större belopp för år 1893
än 100,000 kronor. Vid bifall till hvad utskottet sålunda ansett sig
böra tillstyrka skidle alltså till artillerimateriel och skjutförsök för nästa
år utgå tillsammans 400,000 kronor.
Utskottet hemställer derför,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
endast på det sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat
för år 1893 anvisar:
a) till bestridande af återstående kostnad för de be-
stälda 3 st. 24 cm. kanonerna samt desammas upp¬
ställande å Kungsholms fästning 290,000 kronor;
b) för fartygens behof af artillerimateriel 100,000 kro¬
nor; samt
c) till skjutförsök och inskjutning af kanoner 10,000
kronor.
Minväsendet.
16:o. Till rörliga minförsvaret har Kongl. Maj:t på extra stat för
år 1893 äskat ett belopp af 100,000 kronor.
Efter att hafva erinrat, att Riksdagen år 1890 till en första utred¬
ning till de af 1889 års riksdag beviljade två minbåtarne beviljade ett
extra anslag af 75,000 kronor, samt redogjort för den nu befintliga till¬
gången af minor, bär departementschefen till statsrådsprotokollet (sid. 29)
anfört att, om, såsom hittills i allmänhet blifvit förutsatt och jemväl af
marinförvaltningen ansetts behöflig!;, två utredningar för hvarje minbåt
och för hvarje med mintub försedt större fartyg borde finnas, i likhet
med hvad som vore föreskrifvet beträffande annan ammunition för far¬
tygen, skulle utöfver den nuvarande mintillgången erfordras 86 minor
för redan befintliga minfartyg, motsvarande en kostnad af omkring
750,000 kronor.
Af till statsrådsprotokollet anförda skäl skulle emellertid, enligt
departementschefens åsigt, en utredning jemte en mina i reserv för hvarje
minbåt vara allt hvad vi behöfde; detta dock endast under förutsättning,
att samtliga dessa minor vore fullgoda och icke användes för annat än
verkligt krigsbruk, samt att fördenskull derutöfver för de nödvändiga
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
23
årliga öfningarne funnes ett tillräckligt antal exercisminor, hvartill de
äldre mest begagnade minorna kunde uttagas. Dessa kunde tillika tjena
såsom en ytterligare reserv under krig; öfriga minor skulle deremot
efter verkstäld inskjutning endast få utlemnas vid krigsrustning.
Det antal med mintuber försedda fartyg och båtar, som med det
nu årligen anvisade öfningsanslaget borde ifrågakomma att samtidigt
under fredstid rustas för expedition, öfverstiger enligt departements¬
chefens åsigt, icke 10; och om för hvardera af dessa funnes tillgång på
2 exercisminor — således tillhopa 20 dylika, hvilket borde vara fullt
tillräckligt, förutsatt att en och annan, som möjligen förlorades eller
blefve obrukbar, framdeles ersattes — skulle, med iakttagande af förut¬
nämnda öfverskott och brist å minor för en utredning, och om till exer¬
cisminor uttoges 20 st,, hälften 38 cm. och hälften 35 cm. af de nu
befintliga, mest begagnade minorna, samt 6 st. 38 cm. och 9 st. 35 cm.
nya afsåges såsom reserv, tillhopa 13 st. 38 cm. och 21 st. 35 cm.
minor vara allt som behöfde anskaffas för komplettering af det nuvarande
behofvet af sjelfgående minor, och om, på sätt vid de senast beviljade
minbåtarne egt rum, antalet minor inginge i den till minbåtarne begärda
anslagssumman, borde icke heller brist af minor framdeles ifrågakomma.
Kostnaden för förenämnda 34 minor beräknades till 290,000 kronor och,
om derifrån afdroges 5,000 kronor, som å redan anvisade anslag till
sjelfgående minor funnes odisponerade, kunde enligt departementschefens
åsigt behofvet af extra anslag för ifrågavarande ändamål inskränkas till
285,000 kronor och, om denna summa fördelades på tre år, borde, på
sätt marinförvaltningen föreslagit, ett belopp af 100,000 kronor äskas
för år 1893; hvarför departementschefen hemstält, att Kongl. Maj:t
derom måtte hos Riksdagen göra framställning.
Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
haft något att erinra, hemställer,
att Riksdagen må till rörliga minförsvaret på extra
stat för år 1893 anvisa 100,000 kronor.
17:o. Till fasta och tillfälliga minförsvaret har Kongl. Maj:t på
extra stat för år 1893 äskat ett belopp af 150,000 kronor.
Marinförvaltningen hade, såsom statsrådsprotokollet upplyser å sid.
30, i dess förslag angående utgifterna under riksstatens femte hufvud-
titel för år 1893 anfört, att under de tio sistförflutna åren, för utveck¬
lingen af vårt fasta minförsvar, hvad angingo positionsmateriel, årligen
användts i medeltal omkring 100,000 kronor, hvilket belopp enligt för-
Angående
anslag till
fasta och till¬
fälliga min¬
försvaret.
[19.]
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
valtningens åsigt icke heller för framtiden kunde nedsättas, såvida en
utveckling af detta försvar skulle systematiskt bedrifvas; och hade ma¬
rinförvaltningen derför hemstält, att sistnämnda summa jemväl för år
1893 måtte af Riksdagen för nämnda ändamål begäras; hvarjemte ma¬
rinförvaltningen föreslagit, att till fortsatt anskaffning af mindre minor,
hvilka för sin lätthandterlighet benämnts handminor och vore afsedda
för tillfälliga minspärrningar, måtte äskas 50,000 kronor, i hvilket belopp
då jemväl kunde inbegripas behöfliga medel för inköp af bomullskrut
såväl för handminorna som för fyllande af den brist i bomullskrut-
förråden, hvilken beräknades komma att uppstå intill år 1893.
Då den modellhandmina, som blifvit tillverkad och förliden sommar
pröfvad, enligt rapport af de sakkunnige, som beordrats att öfvervara
försöken, visserligen befunnits fullt, tillfredsställande med hänsyn till
lätthandterlighet, klargörande, utläggande och hemtagning; men tiden
och de till buds stående medlen icke medgifvit så detaljerade försök
som med densamma bort ega rum, och då hvarken minans antändnings-
materiel eller förstörelseverkan kunnat praktiskt utrönas, borde, enligt
departementschefens mening, ytterligare och mera omfattande försök
med dylika minor anställas, innan tillverkning deraf i större utsträckning
egde rum, om än de förbättringar, som af de sakkunnige vid förenämnda
försök ansetts erforderliga samt vidtagits, efter förnyad pröfning befun¬
nits så tillfredsställande, att några vidare försök med modellminan icke
ansetts behöfliga. Marinförvaltningen hade äfven för afsigt att med för
ändamålet anvisade medel till en början bestrida kostnaden för tillverk¬
ning af endast 10 minor, att utlemnas nästkommande sommar dels till
mineringsafdelningen och dels till på expedition utgående fartyg för att
ytterligare pröfvas och först, sedan sådan pröfning blifvit verkstäld och
utfallit gynsamt, använda återstoden af anslaget för tillverkning af hand-
minor i större antal.
Uuder sådana förhållanden ansåge departementschefen det af marin¬
förvaltningen till handminor in. m. för år 1893 anmälda anslagsbelopp
vara till fyllest.
Efter att till statsrådsprotokollet (sid. 31 och 32) hafva redogjort
för handminans användning anför departementschefen vidare, att då de
vigtiga minpositionerna såväl vid Oscar-Fredriksborg och Vaxholm som
vid inloppen till Karlskrona nu vore fullständigt ordnade och positionen
i Södertelje skärgård nästkommande år äfvenledes torde blifva försatt
i försvarsdugligt skick, förutsatt att Riksdagen beviljade den af marin¬
förvaltningen begärda summan 100,000 kronor till minpositionsmateriel,
och då frågan huru många och hvilka farleder och inlopp vidare ansåges
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
25
böra skyddas medelst fasta minpositioner i väsentlig män komme att
bero af huruvida handminan, efter dermed anstälda ytterligare och ut¬
tömmande försök befunnes fullt ändamålsenlig för tillfällig minspärrning,
i hvilket fall de dyrbara fasta minpositionernas antal kunde väsentligt
minskas under hvad som eljest ansåges oundgängligen nödigt, kimde
för år 1893 sistnämnda summa anses tillräcklig för anskaffande af po¬
sition smateriel.
Skulle handminan komma att motsvara de fordringar, som af den¬
samma förväntades, skulle derigenom enligt departementschefens för¬
menande stora och värdefulla såväl ekonomiska som praktiska fördelar
vinnas.
Under afvaktan på ytterligare pröfning af handminan har departe¬
mentschefen derför hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes för år 1893 af
Riksdagen till minpositions- och handminemateriel äska ett anslag af
tillhopa 150,000 kronor, deruti äfven borde få inbegripas de kostnader,
som för minväsendets utveckling i öfrigt blefve erforderliga.
Anvisande af högre anslagsbelopp för minväsendets behof än hvad
1891 års Riksdag för ändamålet beviljade, eller 200,000 kronor, har
utskottet ansett icke nu böra ifrågakomma. Då Kongl. Magt för detta
ändamål äskat sammanlagdt 250,000 kronor, har utskottet alltså funnit
beloppet böra nedsättas till 200,000 kronor, att utgå med 100,000 kro¬
nor till rörliga minförsvaret, såsom utskottet jemväl i nästföregående
punkt föreslagit, och med 100,000 kronor till fasta och tillfälliga min¬
försvaret. För nedsättning i det till sistnämnda ändamål äskade anslags¬
belopp torde äfven tala den omständighet, att tillräcklig erfarenhet ännu
icke vunnits om den så kallade handminans användbarhet för afsedt
ändamål. Utskottet hemställer derför,
att Riksdagen må till fasta och tillfälliga minför¬
svaret på extra stat för år 1893 anvisa 100,000 kronor.
Kruthus å Bergholmen.
18:o. Under erinran att 1891 års Riksdag till uppförande af krut¬
hus ä Bergholmen beviljade 42,500 kronor samt deraf för år 1892 an¬
visade 21,250 kronor, får utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom
görande framställning, hemställa,
Bill. till Rifad. Prot. 1892. 4 Sami. 1 A/d. 4 Haft.
Angående
anslag till
kruthus å
Bergholmen.
[20.]
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Angående
anslag till
signal- och
telefon¬
stationer.
[21-]
Angående
underbefäls¬
skolans hus :
Karlskrona.
[22.]
att till fullbordande af kruthus å Bergholmen ett
belopp af 21,250 kronor må på extra stat för år 1893
anvisas.
Signal- och telefonstationer.
19:o. Under erinran att sistlidna års Riksdag till anläggning af
signal- och telefonstationer beviljade 92,000 kronor samt deraf för år 1892
anvisade 46,000 kronor, får utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts
derom gjorda förslag, hemställa,
att till signal- och telefonstationer ett belopp af
46,000 kronor må på extra stat för år 1893 anvisas.
Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona.
20:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att för
tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona måtte användas hos
marinförvaltningen innestående odisponerade 14,416 kronor 48 öre af de
för tioårsvakanserna i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar
län influtna båtsmansvakansafgifter, dels ock för samma tillbyggnad
bevilja ett belopp åt 110,583 kronor 52 öre samt deraf för år 1893 an¬
visa 56,000 kronor.
Beträffande ifrågavarande anslagsbehof, hvilket, såsom synes af
statsrådsprotokollet, under en följd af år och äfven för år 1893 fram¬
hållits af såväl stationsuryndigheterna i Karlskrona som marinförvalt¬
ningen, tillåter sig utskottet hänvisa till den utredning, nämnda proto¬
koll derom innehåller å sid. 34—36, och vill här endast erinra, att en
liknande framställning af Kongl. Maj:t gjordes till 1886 års riksdag,
hvilken emellertid fann sig vid dåvarande förhållanden icke kunna bi¬
falla densamma.
Den för nämnda tillbyggnads uppförande erforderliga kostnad hade
i framställningen till 1886 års riksdag upptagits till 177,300 kronor,
hvaruti då likväl ingått ett belopp af 52,300 kronor för sådan anord¬
ning af tillbyggnaden, att i densamma jemväl skulle inkaserneras sjö-
beväring. Sedan likväl, i följd af Riksdagens af slag på framställningen,
sjöbeväringen af brist på kasernutrymme måst, ehuru med ökad kostnad,
inrymmas dels å stationens skolfartyg och dels å Kungsholms fästning,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
27
hade i det nu framstälda tillbyggnadsföreslaget beredande af utrymme
för sjöbeväringen icke blifvit ifrågasatt och kostnaden derigenom redu¬
cerats till den ursprungligen beräknade af 125,000 kronor.
Beträffande medel till bestridande af denna kostnad hade marin-
förvaltningen anfört, att af de båtsmansvakansafgifter för tioårsvakanser
inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka afgifter
till förvaltningen inlevererats innan 1885 års riksdags beslut om dessa af-
gifters upptagande bland statsverkets inkomster började tillämpas, åter-
stode ett belopp af 14,416 kronor 48 öre, hvilken tillgång synts marin¬
förvaltningen lämpligen kunna tagas i anspråk för nu ifrågavarande
ändamål, samt att hvad derutöfver erfordrades, eller 110,583 kronor 52
öre, borde å extra stat anvisas.
Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
haft något att erinra, får hemställa,
att Riksdagen må för tillbyggnad af underbefäls-
skolans hus i Karlskrona bevilja 125,000 kronor och
deraf för år 1893 anvisa dels hos marinförvaltningen
innestående odisponerade 14,416 kronor 48 öre af de
för tioårsvakanserna i Blekinge län och Södra Möre
härad af Kalmar län influtna båtsmansvakansafgifter,
dels ock såsom extra anslag 56,000 kronor.
Exercishus och ekonomibyggnader å Kungsholms fästning
och Vestra Hästholmen.
21:o. Kongl. Maj:t har för uppförande af exercishus och ekonomi¬
byggnader ä Kungsholms fästning och Vestra Hästholmen på extra stat
för år 1893 äskat 67,500 kronor.
Ifrågavarande byggnader äro, på sätt inhemtas af statsrådsproto¬
kollet, till hvilket utskottet i öfrigt får hänvisa (sid. 37—39), afsedda
för den föreslagna nya fästningsartillericorpsen och de 500 man af sjö¬
beväringen, ^>m vid corpsen skulle öfvas.
Såsom utskottet redan *i punkt 4 af detta utlåtande anfört, har ut¬
skottet ansett lämpligare att, i stället för anvisande af särskildt extra
anslag för ifrågavarande ändamål, medgifvande lemnas att med under
uppsättningstiden uppkommande besparingar å det ordinarie anslaget till
fästningsartillericorpsen tillgodose omförmälda byggnadsbehof, hvarom
utskottet jemväl under nyssnämnda punkt framstält förslag.
Angående
exercishua å
Kungaholma
fästning m. m,
[23.]
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
I enlighet dermed hemställer utskottet,
att, under förutsättning af bifall till hvad utskottet
i punkt 4:o af detta utlåtande hemstält, Kongl. Maj:ts
förevarande framställning icke må af Riksdagen bifallas.
Sängservis och beklädnad för de för sjöbefästningarne
vid Karlskrona afsedda värnpligtige.
Angående 22:o. Slutligen har Kongl. Makt till sänqservis och första uppsätt-
beklädnad åt nmdm beklädnad åt 500 man värnpligtige a extra stat för 1893 äskat ett
Yämpiigtige. belopp af 46,000 kronor.
[24.] Såsom af statsrådsprotokollet inhemta^ skulle ifrågavarande 500
man värnpligtige erhålla sin öfning vid den föreslagna nya fästnings-
artillericorpsen.
Då utskottet i punkten 4:o af detta utlåtande tillstyrkt bifall till
Kongl. Maj:ts förslag om upprättande af nämnda corps, får utskottet, till
följd deraf, hemställa,
att Riksdagen må till sängservis och beklädnad
för 500 man värnpligtige på extra stat för år 1893
anvisa 46,000 kronor.
Stockholm den 11 mars 1892.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
29
Reservationer:
vid punkten 4:o (angående en fästningsartillericorps vid Karlskrona)
af herrar A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Er sson, O. Jons¬
son, L. Jönsson, I. Lyttkens, C. Persson, N. Petersson, A. P. Danielson,
S. G. von Frusen och OUas A. Ericsson, hvilka yrkat, att utskottets
yttrande och förslag i denna punkt skulle erhålla följande lydelse:
»Enär flottan så nyligen som år 1887 erhållit den nya sjömans-
corpsen, till hvilken jemväl höra två fästningsartillerikompanier, som af
flottans befäl och underbefäl öfvas, har utskottet ansett, att, innan
sjömanscorpsen blifvit fullständigt uppsatt och tillräcklig erfarenhet vun¬
nits om den nya organisationens användbarhet äfven för ifrågavarande
ändamål, samt den' länge uppskjutna vigtiga frågan om landtförsvarets
ordnande blifvit löst, med uppsättande af nya trupper vid flottan bör anstå.
I anledning häraf får utskottet, som med förenämnda uppfattning
icke funnit nödigt ingå i närmare pröfning af de af herr G. Eriksson
m. fl. i ofvanberörda motion uppstälda vilkor, hemställa,
att såväl Kongl. Maj:ts förevarande framställning
som herr G. Erikssons m. fl. motion i denna del icke
må af Riksdagen bifallas.»
vid punkten 5:o (angående anslaget till beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossecorpserna):
af herrar P. Andersson, G. Eriksson, S. G. von Frusen och OUas A.
Ericsson.
vid punkten 10:o (angående anslaget till sjökarteverket):
af herrar grefve G. Sp>arre, grefve E. C. A. Piper, R. G. von
Hedenberg, friherre A. R. von Krcemer, K. Bohnstedt, A. G. Svedelius,
C. G. S. Elirenborg, G. D. R. Tornérhjelm, I. Kerfstedt, E. Fränekel och I.
Wijk, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa, att, med bifall till
Kongl. Maj:ts förslag, anslaget till sjökarteverket, nu 60,000 kronor,
måtte höjas med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
vid punkten 15:o (angående anslag till artillerimateriel och skjut¬
försök) :
af herrar R. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt, som yrkat, att
utskottets hemställan i denna punkt skulle erhålla följande lydelse:
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
»att Kong! Maj:ts förevarande förelag må på det
sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat för år 1893
anvisar till artillerimateriel och skjutförsök ett belopp
af 530,000 kronor.»
vid punkten 21 :o (angående exercishus å Kungsholms fästning m. m.)
och punkten 22:o (angående sängservis och beklädnad åt värnpligtige):
af herrar A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Er sson, O. Jons¬
son, L. Jönsson, I. Lyttkens, C. Persson, N. Petersson, A. P. Danielson,
S. G. von Frusen och Ollas A. Ericsson.
Herrar IL P. P. Tamm, F. Boström, C. Lundeberg och P. Pehrsson
hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående hufvud-
titels behandling inom utskottet.
Likaledes skulle här antecknas, att herrar C. E. Casparsson, V. N.
Ekenman och O. TF. Odelberg icke inom utskottet varit närvarande vid
behandlingen af de under n:is 10—22 af förestående utlåtande upptagna
ärenden.
'jemn /lasafoas ei
ill.UJ
fry
sT
BILAGOE.
? 5 Mi '
• • ■ i
•r^i ''"f
KU *
j() ( '' *
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1892 års riksstat anslår:
|
Anvisning
|
|
Indelning och dermed jem¬
förlig anvisning,
pa förslag.
|
Summa.
|
|
kontant.
|
|
Friheter.
|
Ersättningar.
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
17,000
26,800
38,600
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
17,000
26,800
38,600
|
—
|
82,400
|
—r
|
—
|
-
|
—
|
—
|
82,400
|
—
|
1,579,734
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
1,579,734
|
—
|
32.000
6,400
287,500
452,450
114,000
60.000
|
—
|
75,500
|
—
|
26,400
|
—
|
32.000
6,400
287,500
452,450
101,900
114,000
60.000
|
—
|
2,532,084
|
—
|
75,500
|
—
|
26,400
|
—
|
2,633,984
|
—
|
2,614,484
|
—
|
75,500
|
-•
|
26,400
|
—
|
2,716,384
|
—
|
Sjöförsvars-
Departemcntet och
Departementschefen...................................................
Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli
Marinförvaltningen ................................................
Flottans
Aflöning för flottans corpser och stater. Nuva-
Okas den ändrade organisationen af sjömans-
och till kostnaderna för l:a repetitions-
Till en fästningsartillericorps för sjöbefästningarne
Alderstillägg, förslagsanslag ....................................
Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,
Naturaunderhåll, förslagsanslag .............................
Båtsmansindelningen ................... ......................
Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för-
') Öfver detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
33
Litt. A.
rik sstatens Femte hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
Indelning och dermed jem¬
förlig anvisning,
Anvisning i på förslag.
kontant.
Summa.
departementet.
|
|
|
Friheter.
|
|
Ersättningar.
|
|
|
öfverstyrelsen.
samt kommandoexpeditionen.......................................
|
Kronor.
17,000
26,800
38,600
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
17,000
26,800
38,600
|
Ö.
|
S:gr
|
82,400
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
82,400
|
—
|
personal.
rande belopp .......................................... 1,579,734: —
corpsen med.............................. 66,000: —
kursen för reservofficerare med 2,200: — 68,200:_
|
1,647,934
|
|
|
|
|
|
1,647,934
|
|
vid Karlskrona, reservationsanslag (nytt)..................
|
189,600
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
189,600
|
—
|
32,000
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
32,000
|
—
|
|
6,400
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6,400
|
—
|
reservationsanslag.........................................................
|
287,500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
287,500
|
—
|
452,450
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
452,450
|
—
|
|
—
|
—
|
75,500
|
—
|
26,400
|
—
|
101,900
|
—
|
län och Södra Möre härad af Kalmar län...............
|
114,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
114,000
|
—
|
slagsanslag *) ...............................................................
|
60,000
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
60,000
|
—
|
S:gr
|
2,789,884
|
—
|
75,500
|
—
|
26,400
|
—
|
2,891,784
|
—
|
Tr:pt
|
2,872,284
|
—
|
75,500
|
—
|
26,400
|
|
2,974,184
|
—
|
Bih. till Riksd. Prot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 4 Käft.
|
|
|
|
|
|
|
|
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
|
1892 års riksstat anslår:
|
|
|
Anvisning
|
|
Indelning ock dermed jem¬
förlig anvisning,
på förslag.
|
Summa.
|
|
|
|
kontant.
|
|
Friheter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
|
Trp:t
|
2,614,484
|
—
|
75,500
|
—
|
26,400
|
—
|
2,716,384
|
—
|
Flottans
|
|
1,220,000
|
—
|
|
—
|
——
|
—
|
1,220,000
|
—
|
Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-
Okas med .............................................................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Diverse
|
|
670,000
72,400
39,820
60,000
15.000
14.000
39.000
19,175
25.000
46,852
12,500
|
—
|
—
|
|
__
|
—
|
670,000
72,400
39,820
60,000
15.000
14.000
39.000
19,175
25.000
46,852
12,500
|
—
|
Flottans öfningar, reservationsanslag ....................
Sjöbeväringens vapenöfningar, samt beklädnad och
Undervisningsverken:
Sjökrigsskolan*)...................................................
Skeppsgosseskolan ...............................................
Sjökarteverket, reservationsanslag .........................
Stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut-
Durschmarchkostnader, reservationsanslag. Nuva-
Minskas med .........................................................
Sjukvård .....................................................................
Diverse behof ............................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. förslags-
Extra utgifter .........................................................
|
S:gr
|
1,013,747
|
—
|
—
|
|
—
|
-
|
1,013,747
|
...
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Han-
|
|
1,200,000
86,150
9,000
13,000
|
—
|
405
|
—
|
4
|
—
|
1,200,409
86,150
9,000
13,000
|
—
|
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-
Undervisiiingsanstalter för sjöfart ...........................
Nautisk-meteorologiska byrån .................................
Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-
tisk-meteorologiska byTån, förslagsanslag...........
|
S:gr
|
1,308,150|—
|
405
|
—
|
4
|
—
|
1,308,559
|
—
|
|
S:ma
|
6,101,931
|
|
75,905
|
—
|
26,404
|
-
|
6,258,690
|
—
|
|
*) Öfver detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
35
|
Förslag till blifvande riksstat:
|
|
|
|
|
Indelning och dermed jem¬
förlig anvisning,
|
|
|
|
Anvisning
|
|
pa förslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa.
|
|
|
kontant.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Friheter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
..
0.
|
Tr:pt
|
2,872,284
|
—
|
75,500
|
—
|
26,400
|
_
|
2,974,184
|
_
|
materiel.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anslag. Nuvarande belopp .............. 1,220,000: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.............................................................. 19,000: —
|
1,239,000
|
_
|
__
|
_
|
__
|
_
|
1,239,000
|
_
|
anslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
670,000
|
_
|
|
|
|
_
|
670,000
|
_
|
ersättning derför, förslagsanslag*).............................
|
72,400
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
72,400
|
—
|
................................................................. 31,040: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
............................................................... 8,780: —
|
39,820
|
—
|
|
—
|
----
|
—
|
39,820
|
—
|
|
60,000
|
—
|
__
|
—
|
—
|
—
|
60,000
|
—
|
ländsk tjenst eller kommendering utrikes ...............
|
15,000
|
—
|
|
|
|
—
|
15,000
|
—
|
varande belopp....................................... 14,000: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.................................................................. 4,000: —
|
10,000
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
10,000
|
—
|
|
39,000
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
39,000
|
—
|
|
19,175
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
19,175
|
—
|
|
25,000
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
25,000
|
—
|
anslag .......................................................................
|
46,852
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
46,852
|
—
|
|
12,500
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12,500
|
—
|
S:gr
|
1,009,747
|
—
|
—
|
|
—
|
-
|
1,009,747
|
—
|
deln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
terna, reservationsanslag............................................
|
1,200,000
|
_
|
405
|
_
|
4
|
_
|
1,200,409
|
_
|
|
86,150
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
86,150
|
—
|
|
9,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
9,000
|
—
|
anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid nau-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13,000
|
—
|
---
|
—
|
—
|
—
|
13,000
|
—
|
S:gr
|
1,308,150
|
—
|
405
|
—
|
4
|
—
|
1,308,559
|
—
|
Summa
|
6,429,181
|
—
|
75,905
|
—
|
26,404
|
|
. 6,531,490
|
—
|
m
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte liufvudtitel.
Sjöförsvarsdepartementet.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Till genomförande utfder år 1893 af löneregleringen för flottan ...
|
50,000
|
_
|
* fullbordande af pansarbåten Thule...........................................
» bestridande af återstående kostnad för 3 st. 24 om. kanoner
|
1,118,000
|
~~
|
samt desammas uppställande å Kungsbolms fästning .........
|
290,000
|
—
|
För fartygens behof af artillerimateriel ...........................................
|
100,000
|
|
Till skjutförsök och inskjutning af kanoner.....................................
|
10,000
|
—
|
» rörliga minförsvaret ......................................
|
100,000
|
—
|
» fasta och tillfälliga minförsvaret ...............................................
|
100,000
|
—
|
» fullbordande af kruthus å Bergholmen.......................................
|
21,250
|
—
|
» signal- och telefonstationer ......................................................
|
46,000
|
—
|
För tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona..................
|
56,000
|
—
|
Till sängservis och beklädnad för 500 man värnpligtige ................
|
46,000
|
—
|
Summa
|
1,937,250
|
—1
|
Stockholm, K. X. Beckman, 1892.