Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
1
N:o 4.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 november 1892.
— — — — Andra Kammaren — 26 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående ändring i lagen om lindring i
rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885.
(Särskilda utskottets utlåtande n:o 4 och memorial n:o 9.)
Till Konungen. *
Eders Kongl. Maj:t, som den 14 nästlidne oktober till Riksdagen
aflåtit propositioner angående förbättrad härordning, angående ändring i
vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885 och angående ändring i
förordningen den 3 juni 1892 angående bevillning af fast egendom samt
åt inkomst, har i en till Riksdagen förstnämnda dag, under åberopande
af bilagdt statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för samma dag,
afgifven proposition (n:o 7), föreslagit Riksdagen att, för den händelse
Riksdagen bifölle först omförmälda propositioner, tillika
dels medgifva,
att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roterings¬
besvären den 5 juni 1885 måtte erhålla viss förändrad lydelse,
dels utöfver det å riksstaten för år 1893 till lindring i rustnings-
oeh roteringsbesvären uppförda anslag för samma ändamål bevilja ytter¬
ligare 443,000 kronor, att äfvenledes under år 1893 utgå.
Bih. till Urtima Riksd. Prat. 181)2. 10 Sami. I Afd. 4 Käft.
1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
Uti särskilda inom Riksdagen väckta motioner har föreslagits,
dels att, om Riksdagen bifölle Eders Kongl. Maj:ts förslag till än¬
drad lydelse af värnpligtslagen af den 5 juni 1885, Riksdagen måtte
besluta detta, utom med öfriga vilkor, under förutsättning af att det af
skatteregleringskomitén beräknade värde af rote- och rusthåll måtte
hvart femte år pröfvas och bestämmas i öfverensstämmelse med den
verkliga kostnaden för detta onus af en nämnd, så sammansatt, att de
olika intressena der blefve tillgodosedda; att omvärdering af rote- och
rusthållsbesvären måtte ske första gången fem år efter det nya här-
ordningsförslagets antagande, då öfvergångsanordningarna beträffande
stammen vore afskräde; och att bestämmelsen om förnyad uppskattning
af rote- och rusthållsbesvären skulle intagas i lagen angående lindring
i berörda besvär;
dels att, om Riksdagen bifölle Eders Kongl. Maj:ts proposition om
ändring i värnpligtslagen den 5 juni 1885, Riksdagen måtte göra det,
utom med öfriga vilkor, under förutsättning af att § 2 i lagen af den
5 juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären måtte
erhålla följande förändrade lydelse:
»Vid uppskattning af — — — — — — — — — — — — —
Smålands grenadierbataljon................................................................... 180: —.
År 1903 och derefter hvart femte år, hvarje gång för de närmast
följande fem åren, bestämmes prestationernas värde länsvis af en nämnd,
bestående af tre ledamöter, af Indika Konungens befallningshafvande
utser en, rust- och roteliållarne en och vederbörande landsting inom
länet en»;
dels ock att Riksdagen måtte besluta, att § 2 i lagen den 5 juni
1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären måtte erhålla
följande förändrade lydelse:
»Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för de i § 1
angifna ändamål skola för tiden intill år 1895 prestationerna för hvarje
rusthåll och rote bestämmas regemente- och corpsvis till nedannämnda
värden:
Smålands grenadierbataljon .................................................................180: —
År 1894 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast
följande tio åren, bestämmes prestationernas värde af Kongl. Maj:t
efter utredning af en nämnd, så sammansatt, att de olika intressena der
blifva tillgodosedda, och efter inhemtande af vederbörande landstings
yttrande öfver nämndens utredning».
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
Då Riksdagen i sin skrifvelse n:o 3 af denna dag i anledning af
Eders Kong! Maj:ts proposition angående afskrifning af de å viss jord
hvilande grundskatter m. m., uttalat sin fulla anslutning till den i en senare
tid förherskande meningen om försvars- och grundskattefrågornas oskilj¬
aktiga samband, har Riksdagen naturligen också delat den uppfattning,
som jemväl ligger till grund för de förslag Eders Kongl. Maj:t nu
förelagt Riksdagens pröfning, eller att i sammanhang med försvarets
stärkande och i jembredd med grundskatternas successiva afskrifning
bör beredas lindring i rustnings- och roteringsbesvären. Med afseende-
å enskildheterna uti Eders Kongl. Maj:ts i detta senare hänseende nu
framlagda förslag har Riksdagen icke heller funnit annan erinran att
framställa än den, som föranledts af de väckta motionerna om en ny
och periodvis återkommande uppskattning af kostnaden för de ifråga¬
varande besvärens utgörande.
Frågan om åstadkommande af en dylik uppskattning har till pröf¬
ning förelegat vid de två senaste riksdagarne, men i följd af försvars¬
frågans fall icke erhållit sin lösning. I detta afseende får Riks¬
dagen meddela, att statsutskottet vid 1891 års riksdag, på grund af
då i ämnet väckta förslag, uttalade den meningen, att, ehuruväl vid
förslagen om de stora skattefrågornas lösning städse förutsatts, att
nedsättning i grundskatterna skulle betinga motsvarande lindring i rust¬
nings- och roteringsbesvären, de rustnings- och roteringsskyldige i
sjelfva verket icke erhållit samma lindring, som kommit grundskatte-
gifvare till del, enär, till följd af prisförhöjningar och i öfrigt svårig¬
heten att exakt värdera rustnings- och roteringsprestationerna, de vid
den nu gällande uppskattningen åsätta värdena stundom måste anses
väl låga. I enlighet med denna åsigt tillstyrkte utskottet också en
hvart tionde år förnyad värdering af prestationerna för hvarje rust¬
håll och rote efter utredning af en nämnd, så sammansatt, att de olika
intressena der blefve tillgodosedda.
Statsutskottet vid innevarande års lagtima riksdag, som jemväl på
grund af väckta motioner fick anledning yttra sig i ämnet, förklarade
sig dela den af 1891 års statsutskott uttalade meningen om lämplig¬
heten af en dylik periodvis återkommande uppskattning af ifrågavarande
besvär. Utskottet ingick vidare i en närmare utveckling af huru ut¬
skottet tänkte sig denna uppskattning böra anordnas och yttrade i
sådant hänseende, att hvarje värderingsnämnds uppdrag i regeln syntes
böra omfatta ett regementes eller corps’ område, samt att nämnden syntes
böra bestå af fem ledamöter, nemligen två, förordnade af Eders Kongl.
Mapts befallningshafvande, två, välde af områdets rust- eller rotehål-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
lare, hvilka effektivt utgjorde rustnings- eller roteringsbesvären, och en,
utsedd af landstinget, hvarjemte ett motsvarande antal suppleanter borde
i enahanda ordning tillsättas. Valet af uppskattningsnämndens ledamöter
borde,beträffande dem, som skulle utses af rust- eller rotehållarne, an¬
ställas genom Eders Kongl. Maj:ts befallningsliafvandes försorg; och
ansåge utskottet detta val böra förrättas under det år, som närmast före-
ginge uppskattningsperiodéns ingång. Öfver uppskattningarna borde
särskilda längder upprättas; och borde dessa, efter det vederbörande lands¬
ting beredts tillfälle att deröfver yttra sig, genom Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes försorg insändas till Eders Kongl. Maj:t, som härefter
egde att bestämma prestationernas värde, hvarefter ersättningarna skulle
efter de sålunda bestämda värdena utgå. De ifrågasatta uppskattnings-
nämnderna syntes utskottet icke böra sammanträda förr än år 1901,
eller året före den föreslagna lindringens fullständiga inträdande, på
det att samtidigt dermed, eller år 1902, en fullt exakt grund för be¬
stämmandet af ersättningen för ifrågavarande besvär måtte kunna
tillämpas.
Utskottet ansåg vidare föreskrift om den föreslagna förnyade upp¬
skattningen böra intagas i lagen angående lindring i berörda besvär
och afgaf jemväl formuleradt förslag till den af sådan anledning er¬
forderliga förändring i samma lag, hvilket förslag dock, förutom eu
redaktionsändring i § 2, innehöll allenast ett tillägg till samma § af
följande lydelse:
»År 1901 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast
följande tio åren, bestämmes prestationernas värde af Kongl. Maj:t,
efter utredning af en nämnd så sammansatt, att de olika intressena
der blifva tillgodosedda, och efter inhemtande af vederbörande lands¬
tings yttrande öfver nämndens utredning».
Riksdagen har väsentligen anslutit sig till den uppfattning, som af
statsutskottet vid årets lagtima riksdag sålunda gjordes gällande. Be¬
träffande vissa detaljer af den anordning, statsutskottet tänkt sig, har
Riksdagen likväl hyst eu något afvikande mening, likasom Riksdagen
öfver hufvud taget ansett lämpligt, att bestämdare föreskrifter rörande
nämndens sammansättning och sjelfva gången af uppskattningsförrättnin-
gen borde i lagen intagas. Riksdagen har sålunda funnit uppskatt¬
ningen böra företagas första gången år 1899 och derefter hvart
tionde år, hvarjemte Riksdagen förestält sig: att särskild uppskattning
i allmänhet borde ske för hvarje landstingsområde, inom hvilket
funnes rusthåll eller rotar, tillhörande regemente eller corps; att af
nämndens fem ledamöter två, deraf den ene borde vara ordförande,
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
skulle utses af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande samt en af lands¬
tinget, hvilka tre ledamöter skulle tjenstgöra för landstingsområdet
i dess helhet; att nämndens två öfrige ledamöter deremot skulle för
hvarje regemente eller corps utses af vederbörande rust- eller rote¬
hållare och inträda i nämnden, då dennas förrättning afsåge det rege¬
mente eller den corps, de representerade; att suppleanter skulle behöfva
utses endast för de ledamöter, som valdes af landstinget samt rust- eller
rotehållarne, enär Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid förfall för
någon af de utaf honom utsedde ledamöterna lämpligen kunde i nämn¬
den omedelbart inkalla ny ledamot; att, om inom ett landstingsområde
endast ett mindre antal rusthåll eller rotar, tillhörande samma rege¬
mente eller corps, funnes — t. ex. under femtio — beträffande dessa
icke något yttrande af nämnd skulle erfordras, då det uppskattade vär¬
det af ifrågavarande rust- eller rotehålls prestationer icke skulle kunna'
utöfva något nämnvärdt inflytande på den siffra, som för regementet
eller corpsen i dess helhet komme att fastställas, och kostnaden för
en särskild värdering derför borde undvikas; att prestationens värde,
till vinnande af enkelhet vid tillämpningen, skulle bestämmas i fullt
tiotal af kronor; att erforderliga föreskrifter angående val af de leda¬
möter i nämnden, som representerade rust- eller rotehållarne, i hvilka
val ej mindre de, som utgjorde besväret effektivt, än äfven de, hvilka
erlade vakansafgift, egde deltaga, lämpligen borde meddelas af Konungen;
samt att ordförande och ledamöter i nämnden borde af allmänna medel
åtnjuta ersättning, den förre med belopp, som enligt nu varande eller
blifvande resereglemente tillkomme häradshöfding, och ledamöterna i
likhet med hvad om ledamot i egodelningsrätt vore eller kunde blifva
stadgadt.
Riksdagen har vidare ansett, att de föreskrifter, som skulle med¬
delas angående den förnyade uppskattningen, borde sammanföras i en
ny paragraf, hvilken skulle få sin plats omedelbart efter § 2 och så¬
lunda blifva § 3. I följd häraf har Riksdagen vidtagit en omnumrering
af de följande paragraferna; hvarjemte Riksdagen i sammanhang dermed
i dessa likasom i föregående paragrafer beslutit en del smärre redak-
tionsändringar.
Slutligen och med särskild hänsyn till den periodvis återkommande
uppskattningen af de ifrågavarande prestationernas värde har Riks¬
dagen ansett, att i lagen bör intagas det medgifvande, Riksdagen redan
i sin skrifvelse den 20 maj 1885 lemnat Eders Kongl. Maj:t, eller att
de ytterligare bestämmelser, som vid tillämpningen af lindringen i rust¬
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
nings- och roteringsbesvären kunde finnas erforderliga, finge af Eders
Kongl. Maj:t meddelas.
Af den formulering, Riksdagen gifvit stadgandena om den periodiskt
återkommande uppskattningen, framgår, att nämnda stadganden icke
ega tillämpning på båtsmanshåll. Riksdagen vill emellertid erinra,
att år 1887 beslutits: att båtsmanshållet skulle sättas på vakans; att
vakanssättningen skulle eg a rum i mån af uppkommande afgång inom
båtsmanshållet äfvensom af skeende öfverflyttning af båtsmän till den
nyupprättade sjömanscorpsen, dock under den till åtta år bestämda
öfvergångstiden till den nya organisationen icke med mera än en
åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen, Eders Kongl. Maj:t lik¬
väl obetaget att, om sådant erfordrades och funnes utan olägenhet för
flottans bemanning kunna ega rum, medgifva en något större årlig
vakanssättning; samt att vakanssättningen skulle fortfara, så länge
Riksdagen anvisade vissa anslag, deribland till upprätthållande af den
förenämnda sjömanscorpsen. Den sålunda beslutade vakanssätfningen
har sedermera fortgått, och, så vidt nu kan bedömas, kommer densamma
att fullständigt genomföras inom den år 1887 beräknade tiden. Skulle
mot förmodan rustnings- och roteringsbesvären vid båtsmanshållet fram¬
deles komma att å nyo effektivt utgöras, har Riksdagen ansett det i
öfrigt vara en naturlig sak, att dessa besvär, i likhet med hvad Riks¬
dagen beslutit beträffande öfriga rustnings- och roteringsbesvär, blifva
underkastade ny och periodvis återkommande uppskattning.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen — under vilkor
att Eders Kongl. Maj:t ej mindre godkänner de beslut Riksdagen fattat
dels angående förbättrad härordning, dels ock angående förändrad ly¬
delse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, än äfven utfärdar
lagar i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj ds af Riksdagen god¬
kända propositioner dels angående afskrifning af de å viss jord hyflande
grundskatter m. m., dels ock angående ändrad lydelse af § 58 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse på landet — för sin del beslutit, att lagen
om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885 skall
erhålla följande förändrade lydelse:
Ȥ 1.
I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakt¬
tagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i
denna lag omförmälas, lindring ega rum, att årligen utgå från och med
år 1893 med fyratio procent, från och med år 1894 med femtio procent,
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
från och med år 1896 med sextio procent, från och med år 1898 med
sjuttio procent, från och med år 1900 med åttio procent och från och
med år 1902 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde,
samt från och med år 1904 med hela beloppet af samma värde.
§ 2:
Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i
§ 1 angifna ändamål skola vid båtsmanshållet kompanivis samt för tiden
intill år 1900 vid rust- och rotehållet i öfrigt regements- och corpsvis
prestationerna för hvarje rusthåll eller rote bestämmas till nedannämnda
värden:
a) å hela rustnings
vid berustade kavalleriet:
för Lifregementets dragoncorps
» Lifregementets husarcorps
» Smålands husarregemente
» Skånska husarregementet
» Skånska dragonregementet
vid berustade infanteriet:
för Lifregementets grenadiercorps
)> Vestgöte regemente
)) Andra lifgrenadierregementet
)) Smålands grenadierbataljon
eller rotering sbesvär et:
..................................... 350 kronor.
...................................... 320 »
1 ................... 300 .»
320 »
310 »
300 »
vid roterade kavalleriet:
för Jemtlands hästjägarecorps (för dubbelrote) .................... 300 »
vid roterade infanteriet:
för Första lifgrenadierregementet
» Uplands regemente
» V estgötadals »
180 »
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
för Skaraborgs regemente ............
» Vestmanlands »
» Nerikes »
» Vermlands »
» Kronobergs »
» Jönköpings )>
» Dalregementet
» Helsinge regemente
» Bohus läns »
» Vesterbottens fältjägarecorps
» Kalmar regemente
)) Elfsborgs regemente..............
)) Södermanlands regemente
» Norrbottens fältjägarecorps
» Jemtlands »
)> Norra skånska infanterireg:t
» Södra skånska »
170 kronor.
160 3)
150 »
140 »
130 »
för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad jord
belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernbergslagen:
hälften af hvad här ofvan är utsatt för det rege¬
mente, till hvilket de äro indelta, eller inom hvars
stånd de äro belägna;
vid berustade båtsmanshållet:
för Blekinge l:sta—6:te kompani ......................................... 100 kronor.
» Södra Möre l:sta—3:dje » ............................................ 100 »
vid roterade båtsmanshållet:
för Tjusts kompani
» Gotlands l:a och 2:a kompani
» Södermanlands l:a och 2:a »
» Södra Roslags l:a och 2:a »
» Norra Roslags l:a och 2:a ))
» Norrlands 3:e och 4:e »
» öfriga båtsmanskompanier................................................... 110 »
» frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre................. 120 »
» utsockne frälsehemman i Halland (half vakan saf gift)... 50 »
» städernas båtsmanshåll........................................................... 100 »
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
9
b) å skyldigheten att hålla karl:
för Lifregementets dragoncorps \
» Lifregementets husarcorps
)) Smålands husarregemente..
» Skånska husarregementet
)) Skånska dragonregementet
» Jemtlands hästjägarecorps
180 kronor.
150 »
130 »
c) å skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning:
för Lifregementets grenadiercorps |
» Vestgöta regemente \ .........................................
» Andra lifgrenadierregementet.................................................
» Smålands grenadierbataljon................................................
200 kronor.
190 »
180 »
§ 3.
År 1899 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast
följande tio åren, bestämmer Konungen rustnings- och roteringsbesvärens
värde för det i § 1 angifna ändamål efter föregående utredning af en
nämnd och utlåtande af vederbörande landsting.
Omförmälda nämnd skall för hvarje landstingsområde, inom hvilket
finnas rusthåll eller rotar, tillhörande regemente eller corps, bestå af
ordförande och fyra ledamöter, af h vilka ordföranden och en ledamot
utses af Konungens befallningshafvande, en ledamot af landstinget och
två ledamöter för hvarje regemente eller corps af vederbörande rust-
eller rotehållare. Ordföranden och de två förstnämnde ledamöterne
tjenstgöra för landstingsområdet i dess helhet, hvaremot, allt efter som
nämndens förrättning afser olika regemente eller corps, i densamma
inträda de för regementet eller corpsen utsedde ledamöterne. För de
af landstinget samt rust- eller rotehållarne utsedde ledamöterne väljas
suppleanter till lika antal med desse.
Der inom ett landstingsområde antalet rusthåll eller rotar vid samma
regemente eller corps understiger femtio, erfordras beträffande dessa
icke något yttrande af nämnd, och eger alltså inom detta landstings¬
område val af ledamöter i nämnden för sådana rusthåll eller rotar
icke rum.
Bill. till Urtima Rik.nl. Prat. / 8!J2. 10 Sami. 1 Af A. 4 Håft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
Efter det nämndernas förslag afgifvits och vederbörande landstings
yttranden inhemtats, bestämmas ifrågavarande värden till ett för hvarje
rusthåll eller rote vid samma regemente eller corps i fullt tiotal af
kronor angifvet, lika belopp.
Erforderliga föreskrifter angående val af de ledamöter i nämnden,
som utses af rust- och rotehållare, i hvilket val ej mindre de, som ut¬
göra besväret effektivt, än de, hvilka erlägga vakansafgift, ega deltaga,
meddelas af Konungen.
Ordförande och ledamöter i nämnden åtnjuta af allmänna medel
ersättning, den förre med belopp, som enligt nu varande eller blifvande
resereglemente tillkommer häradshöfding, och ledamöterne i likhet med
hvad om ledamot i egodelningsrätt är eller varder stadgadt.
§ 4.
För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs
län, båtsmansrotarne på Yisingsö och de nio båtsmansrotar i Kalmar
län, för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger
vakansafgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed vakans-
afgifterna för dessa rotar nu utgöras.
§ 5.
För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning
belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll
komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras enligt de
värdebelopp, som i § 2 mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med till¬
godonjutande å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.
§ 6.
Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:
l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt
de afskrift^ räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu ut¬
betalas, vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,
skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens
medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med
tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för
/
.Riksdagens Skrifvelse N:o 4..
11
hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet, eller roten
eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande
sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd år¬
ligen med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;
2:6) att den ersättning för indragen kronotioudespanmål, som utgår
till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till pen¬
ningar, på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd forsellön
årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater, som
antagits innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas vid
rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära ifråga¬
varande ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu äro gällande;
3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid
de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes
omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf med¬
delade föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas med
oförändradt belopp;
4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka ut¬
göra besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att an¬
skaffa och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels
till staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade mot¬
svarande persedlar, till det antal och i det skick, som för godkännande
vid generalmönstring erfordras, och dels att till staten såsom ersättning
för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 20 kronor för hvarje
nummer;
5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda
båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar
län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i
§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen
varder en följd;
6:o) att de här ofvan i § 4 omförmälda rotevakansafgifter, som af
Särna Idre och Hede byalag nu utgöras till EHfdals socknemän i
Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för sockne-
männen från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de sol¬
dater, för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och
7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,
hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestäm¬
melse i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller der¬
efter följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår, under
hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
§ 7.
Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlik! § 1, bör
rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:
A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar.
För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund
för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde enligt § 2 mom. a) eller § 3 blifvit bestämdt, hvaremot
för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i §
6 mom. 1 förmäles, beräknas allenast det belopp, hvarmed nyss¬
nämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger understödet;
kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp med eller
öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag afses, icke
ifrågakomma.
B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta
rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid
båtsmanshållet.
l:o) Der vakan saf giften, med inberäkning deri jemväl af trosspasse-
volansafgiften, då sådan utgår, är lika stor med eller större än det
här ofvan enligt § 2 mom. a) eller § 3 bestämda värde å rustningen
eller roteringen, skall för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter under¬
stöd, till grund för beräkningen läggas vakansafgiftens eller nämnda
afgifters sammanlagda belopp, men för rusthåll eller rote, som är i åt¬
njutande af understöd, endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller
summan af berörda afgifter öfverstiger understödet; och kommer
alltså, der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger
afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att eg a rum.
2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspasse-
volansafgiften, då sådan utgår, är lägre än det enligt § 2 mom. a)
eller § 3 satta värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som,
enligt hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller
roten, om besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyss¬
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
nämnda värde och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika
stor med eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta för¬
hållande fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen .enligt denna
lag icke att ega rum.
C) Beträffande half vakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta
rusthåll vid infanteriet.
l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för be¬
klädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det enligt § 2 mom.
b) eller c) eller ock § 3 bestämda värde, skall lindring tillgodokomma
rusthåll eller rote i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som
bär ofvan angående effektiva rusthåll och rotar stadgas.
2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för be¬
klädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det enligt § 2 mom. b)
eller c) eller ock § 3 bestämda värde, skall den lindring, som, enligt
hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om
besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda
värde och afgift, men är denna skilnad lika stor med eller större än
berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon
lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.
3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för be¬
klädnad, remtyg och beväpning, är större än det enligt § 2 mom. b)
eller c) eller ock § 3 bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet
å hela rustnings- eller roteringsbesväret och lindring å summan häraf,
efter afdrag af understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet
eller roten i öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva
rusthåll och rotar är stadgadt.
§ 8-
Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingst¬
hållning eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid be¬
räknande af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.
§ 9.
Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i Jemt-
lands roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa, skall
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel, som
af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af
dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,
hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast
medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifråga¬
varande beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands
roteringskassa hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanteri-
nummer, och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas
lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.
§ 10.
I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom
Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande
de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göte¬
borgs stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare fort¬
farande staden tillfalla; ankommande det på särskild utredning, huruvida
samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall sta¬
den må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.
§ 11-
Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och ro¬
tar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst
afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas
medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.
I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för ut¬
betalningen af det understöd, som utgår enligt § 6 mom. 1, skall gälla
hvad i förordningen den 23 juli 1869 samt kong! kungörelsen den
5 oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning för
indragna ränte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande af
något besvär.
§ 12-
Hemman eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie ro¬
tering, skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverens¬
stämmelse med hvad här förut är stadgadt.
Riksdagens Skrifvelse N:o 4.
15
§ 13.
De ytterligare bestämmelser, som för tillämpning af föreskrifterna
i denna lag kunna finnas erforderliga, meddelas af Konungen.»
Härjemte har Riksdagen, under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts
bifall till hvad Riksdagen, enligt hvad här ofvan förmäles, för sin del
beslutit, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, utöfver det å riksstaten
för år 1893 till lindring i rustnings- och roteringsbesvären uppförda
anslag för samma ändamål beviljat ytterligare 443,000 kronor, att äfven¬
ledes under år 1893 utgå.
Stockholm den 26 november 1892.
Med undersåtlig vördnad.
i