r
i,
I ; ;t„
Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 23 Maj 1892.
Vi efterskrifna, Svenska Folkets vahla ombud göre veterl igt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sist¬
one Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s tjugonde regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 20 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutna riksdag i rikets styrelse sig till¬
dragit äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t, till Oss aflåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:
§ 1-
Vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af
§§ G, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen hafve Vi, enligt hvad Vår den 27 sist-
lidne April till Kongl. Maja aflåtnn skrifvelse innehåller, funnit Oss icke böra bifalla
förslaget oförändradt, men till hyllande för vidare grundlagsenlig behandling antagit
följande förslag till ändrad lydelse af nämnda §§ i riksdagsordningen.
Bill. till Rikad. Prot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1
(Riksdagsbeslutet.)
2
Riksdagsbeslutet 1892.
§ 6.
1. Första Kammarens ledamöter skola, till ett antal af etthundrafemtio och för en
tid af nio år, utses af landstingen och stadsfullmägtige i de städer, som ej i lands¬
ting deltaga.
2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd, utgör en valkrets,
för hvilken, efter folkmängden inom dess område, väljes en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel af rikets folkmängd.
3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes dock en
riksdagsman.
4. Derest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena i mom. 2
och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola, för ernående af detta antal,
de valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro be¬
stämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera
välja ytterligare en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna grunder eger utse,
bestämmes hvart tionde år af Konungen; dock må hvad sålunda bestämmes icke lända
till inskränkning i vald riksdagsmans rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdags¬
mannakallet.
6. Upphör stad att i landsting deltaga, må, så länge då gällande bestämmelse
om riksdagsmännens antal för de särskilda valkretsarne länder till efterrättelse, stadens
rätt att utse riksdagsman inträda allenast i det fall, att ledighet uppstår i den val¬
krets, staden förut tillhört.
7. Aro icke, då tillämpning skall ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse, så
många ledigheter inom Kammaren, att nya valkretsar, som i följd af stadgandet i näst
förestående mom. ännu ej utsett riksdagsmän, samt gamla valkretsar, för hvilka ökning
af antalet riksdagsmän bör ega rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande af rättig¬
heten att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i afseende å ordningen för sagda rättig¬
hets utöfning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse: att nya valkretsar ega
företräde framför äldre; att bland två eller flera nya valkretsar företrädet tillkommer
den, som tidigast utträdt ur landsting; att valkretsar, för hvilka tillökningen i riksdags¬
männens antal är grundad på stadgandena i mom. 2, ega företräde framför valkretsar,
för hvilka sådan tillökning hårleder sig från föreskrifterna i mom. 4; att bland sådana
valkretsar, hvilka på grund af stadgandena i mom. 2 ega välja ökadt antal riksdags¬
män, den har företrädet, för hvilken detta antal är störst, eller, om antalet är lika för
två eller flera valkretsar, den bland dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter de tal,
som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarne;
att bland sådana valkretsar, hvilka jemlikt mom. 4 ega utse ökadt antal riksdagsmän,
företrädet tillkommer den, för hvilken det i samma mom. omnämnda folkmängds-
öfverskott är störst; samt att i de fall, der folkmångdsöfverskottet, såsom lika stort för
3
Riksdagsbeslutet 1892.
två eller flera valkretsar, ej kan tjena till grund för bestämmande af företrädet dem
emellan, detta skall afgöras genom lottning inför chefen för Justitiedepartementet
i närvaro af tre bland fullmägtige i Rikets Bank och tre bland fullmägtige i Riks-
gäldskontoret.
§ 13.
1. Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio, deraf
etthundrafemtio för landet och åttio för städerna, väljas för en tid af tre år, räknade
från och med Januari månads början året näst efter det, under hvilket valet skett.
2. Å landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas köpingar, utses
för hvarje domsaga en riksdagsman. Understiger domsagornas antal etthundrafemtio,
skola, för ernående af det bestämda antalet riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna,
så vidt ske kan häradsvis, indelas i två valkretsar, som hvardera välja en riksdags¬
man. Öfverstiger domsagornas antal etthundrafemtio, skola, i den mån sådant erfor¬
dras, domsagor, som gränsa intill hvarandra och hafva minsta sammanlagda folk¬
mängden, förenas, två och två, till en valkrets.
3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller öfverstiger en åttiondedel af folk¬
mängden i rikets alla städer, väljes efter stadens folkmängd en riksdagsman för
hvarje fullt tal, motsvarande en åttiondedel af städernas folkmängd. Städer, med
mindre folkmängd än nu är sagdt, ordnas, så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så
många valkretsar, som, med iakttagande af att hvardera utser en riksdagsman, erfor¬
dras för uppnående af det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän för städerna.
4. Indelningen af omförmälda valkretsar, så ock riksdagsmännens antal för hvar
och en af de städer, hvilkas folkmängd i och för sig berättigar dem att utan förening
med annan stad välja riksdagsman, bestämmes, efter ofvan angifna grunder, hvart
tionde år af Konungen. Den ordning, som sålunda fastställes, vinner ej tillämpning
förr än vid de val, hvilka näst derefter, enligt § 15 mom. 1, skola ega rum. Köping
eller annat samhälle, som erhåller stadsprivilegier, räknas i fråga om riksdagsmanna¬
val fortfarande till landet, till dess ny valkretsordning varder faststäld.
5. Uppgår städernas folkmängd till mer än åttio tvåhundratrettiondedelar af
folkmängden i hela riket, skall det här ofvan föreskrifna antalet riksdagsmän två¬
hundratrettio utses för landet och för städerna efter förhållandet mellan folkmängden
å landet ocli i städerna. Det antal riksdagsmän, som sålunda bör utses för landet
och för städerna, bestämmes af Konungen vid fastställande af den i mom. 4 omför¬
mälda ordning, dervid i öfrigt stadgandena i mom. 2 och 3 skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.
§ 15-
Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas inom September månads ut¬
gång näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.
4
Riksdagsbeslutet 1892.
Förordnar Konungen nya val eller afgår eljest riksdagsman för Andra Kamma¬
ren innan den tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupit, verkställes ofördröjligen
inom den valkrets, som utsett den afgångne, nytt val för den återstående tiden.
§ 16.
A landet väljes riksdagsman medelst elektorer. För hvarje kommun utses inför
kommunalstämmans ordförande en elektor och derutöfver, efter folkmängden, en för
hvarje fullt tal af ett tusen. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför domhafvanden i den domsaga, till hvilken valkretsen hörer, eller, om två dom¬
sagor äro förenade till en valkrets, inför domhafvanden i den af dessa domsagor,
hvilken den största folkmängden eger.
I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, utses inför magistraten en
elektor för hvarje stad och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af
femhundra. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför magistraten i
den stad inom valkretsen, som största folkmängden eger.
Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock begagna det
omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade så beslutar. Då förslag
härom af de röstberättigade i en kommun väckes medelst beslut, fattadt inför
kommunalstämmas ordförande eller magistrat, varder sådant meddeladt Konungens
Befallningshafvande, som från öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de
röstberättigades röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter ty som de flesta
afgifua rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr,
än en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid det val, som näst efter en månad från kungörelsens utfärdande
inträffar, och gäller för en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande
kan på lika sätt som om dess införande fattas. Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller
magistrat; och skola för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande åt den,
som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för kommunerna å landet till
domhafvanden och för städerna till magistraten i den stad, som största folkmängden eger.
I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän, förrättas valen
omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän skola utses, staden, på
sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt, kunna indelas i valkretsar. I stad, der
magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskildt tillsatta styrelse eller dess ord¬
förande taga den befattning med riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18,
20 och 22 tillhör magistrat eller dess ordförande.
§ 22.
1. År någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren, må han
deröfver anföra besvär hos Konungens Befallningshafvande i valorten eller, der fråga
5
Riksdagsbeslutet 1891.
om val för flera domsagor eller städer handlagts inom särskilda län, hos Befallnings-
hafvanden i det län, der slutliga handläggningen skett. För det ändamål eger klagan¬
den hos domhafvande eller magistrat, som slutligen handlagt valfrågan, äska behörigt
protokollsutdrag, hvilket genast eller inom högst två dagar derefter bör till klaganden
utlemnas; och skall han, vid förlust af talan, sist inom åtta dagar efter valförrätt¬
ningens slut ingifva sina besvär till Konungens Befallningshafvande, som, på sätt i 11 §
stadgas, lemnar vederbörande tillfälle att sig förklara samt sist innan nästa dags
utgång, efter det den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, sitt utslag
i målet utfärdar.
2. Den med Konungens Befallningshafvandes utslag missnöjde eger att, sist inom
åtta dagar efter deraf erhållen del, till Konungens Befallningshafvande inlemna sina
besvär, stälda till Konungen, hvarefter med målet vidare så förhålles, som ofvan i
11 § sägs. «;•••;
3. Vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord afsägelse af
riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, förfares i afseende derå, om afsägelsen egt
rum vid valtillfälle, enligt mom. 1 i denna § och, om afsägelsen efteråt skett hos
Konungens Befallningshafvande, enligt mom. 2.
»ilotid*n'lull
§ 28.
Hos Konungen göres af hvardera Kammaren anmälan om de ledigheter inom
Kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa riksdag genom val fyllas,
hvarefter Konungen anbefaller Dess Befallningshafvande föranstalta, att nya val
anställas.
Om emellan riksdagar ledighet i någondera Kammaren genom ledamots afgång
uppstår, åligger Konungens Befallningshafvande, när den afgångne tillhört Andra
Kammaren, att föranstalta om nytt val; och, då den afgångne varit ledamot af
Första Kammaren, att om ledigheten göra anmälan hos Konungen, som förordnar om
nytt vals anställande.
§ 2.
Vi hafve till hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit ett hos Oss
väckt förslag, att § 51 regeringsformen skall erhålla följande förändrade lydelse:
§ 51.
I de fall, då Konungen eller regenten eller statsrådet sammankallar Riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde efter 10:de och inom 30:de dagen från den,
då kallelsen blifvit uti hufvudstadens kyrkor kungjord.
6
Riksdagsbeslutet 1892.
§ 3-
.» ’ /i f' i ti■ f i ‘ *t /o: j *■ii i» s f! - - -i >*•:_- ! ’«i.» v f »0» ,;«>|! [[;>!-
På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intilldess ny statsreglering vidtager bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:
Första hufvudtiteln
(Kongl. hof- och slottsstaterna).................................... 1,320,000: —
Andra hnfvndtiteln
(Justitiedepartementet) ................ 3,887,900: —
Tredje hufvudtiteln
(Utrikesdepartementet) ............ 606,750: —
Fjerde hufvudtiteln
(Landtförsvarsdepartementet) .................................. ■ 21,069,700: —
Femte hufvudtiteln
(Sjöförsvarsdepartementet) .....................,..................... 6,539,090: —
Sjette hufvudtiteln
(Civildepartementet) ................................................... 4,803,612: —
Sjtinde hufvudtiteln
(Finansdepartementet) .................................................. 16,534,966: —
Åttonde hufvudtiteln
(Ecklesiastikdepartementet) ...................................:...... 12,559,958: —
Nionde hufvudtiteln
(Pensions- och allmänna indragningsstaten)
2,915,550:
~ 70,237,526: —
Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1893 från Statskontoret utgå, nemligen:
under andra hufvudtiteln............................ 72,500: —
» tredje hufvudtiteln ............................................ 4,500: —
» fjerde hufvudtiteln............................................. 2,039,200: —
> femte hufvudtiteln.............................................. 1,989,110: —
» sjette hufvudtiteln.............................................. 2,281,388: —
» sjunde hufvudtiteln........................................... 872,334: —
Transport 7,259,032: — 70,237,526: —
Riksdagsbeslutet 1892.
7
Transport 7,259,032
under åttonde hufvudtiteln......................................... 1,760,442
» nionde hufvudtiteln........................................... 1,520,000
samt utom hufvudtitlarne:
till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafi¬
kerade jernvägar.................................................... 1,200,000: —
» fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs
(Nyby) och Öfre-Luleå (Boden).............................. 4,000,000: —
hvarförutom komma att utgå:
dels från Riksgäldskontoret:
riksdags- och revisionskostnader
m. in. förslagsvis................. ................
70,237,526: -
10,539,474: —
5,200,000:
samt aflöningar
614,750:
9,813,550:
räntor å statsskulden och afbetalningar
å de fonderade statslånen........................ 12,822,470: —
efter afdrag af de till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar för¬
slagsvis .......................................... 3,008,920: —
samt lån till fullbordande af Skara domkyrkas restau¬
rang.........-............................................................... 40,000: — 10,468,300: —
dels och afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus 250,000: —
afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfalls¬
försäkring och sjukkassors bildande............................................100,000: —
samt till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.......................... 227,700: —
Summa kronor 97,023,000: —
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:
af öfverskottet å statsreglering;! rne för år 1890 och föregående år 5,818,000: —
statsverkets ordinarie inkomster................................................... 20,455,000: —
statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:
tullmedel...................................................................... 37,500,000: —
postmedel...................................................................... 7,800,000: —
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 500,000: —
stämpelmedel................................................................. 3,500,000: —
bränvinstillverkningsskatt.............................................. 13,700,000: —
hvitbetssockertillverkningsafgift .......... 1,800,000: —
bevillning af fast egendom samt af inkomst .................. 4,200,000: — 69 000,000: _
af Riksbankens behållna vinst för år 1891 .........................................i.i 1,750,000: —
Summa kronor 97,023,000: —
8
Riksdagsbeslutet 1892.
I händelse under löpande åi-et skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade före¬
skrifter att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 4.
Vi hafve beslutit, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 Maj 1841 augifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna
å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.
§ 5.
Riksgäldskontorets utgifter till 1893 års slut hafva Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 12 innevarande Maj till detta års
slut till ............................................................................... kronor 16,759,727: 32
samt under år 1893 till ............................................................ » 16,457,220: —
Summa kronor 33,216,947: 32.
Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:
under år 1892, nu befintlig behållning inberäknad .................... kronor 20,260,681:4 0
och under år 1893 ............................................................,....... » 16,457,220: —
Summa kronor 36,717,901: 40.
Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,500,954 kronor 8 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1893 års slut.
§ 6.
Vi hafve till Kong! Maj:ts förfogande stält ett belopp af 2,800,000 kronor, att i
mån af behof lyftas i Riksgäldskontor, för att användas till kompletteringsarbeten å
Luleå—Gellivare-banan och till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till
ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter.
§ 7-
Från Statskontoret eger Riksgäldskontor att, i mån af behof, under åren 1892
och 1893 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes- och
revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränte-
och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna året i Riks¬
gäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp,
hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit
eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omför-
mälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
Riksdagsbeslutet 1892.
9
§ 8.
Då det, jemlikt § 63 regeringsformen, ålegat Oss att för oförutsedda hfindelser
anslå och till betalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena
att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och an¬
gelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan
Han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve Vi bestämt den
förra af dessa summor till två millioner femhundra tusen kronor samt den senare, eller
det så kallade stora kreditivet, till fem millioner kronor.
§ 9.
Vi hafve bemyndigat fullmägtige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla Telegraf¬
styrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af en million
kronor, att, i mån af behof, i Riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta inom tolf år åter¬
gäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång.
§ io.
1 afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t af-
låtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:
l:o eif den 1 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af dramatiska teatern i Stockholm och inköp för statsverkets räkning af fastigheten
n:o 41 qvarteret Blasieliolmen derstädes;
2:o af den 9 April angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägs-
anläggningar;
3:o af samma dag angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och för¬
bättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vatten¬
sjuka marker samt angående villcoren för sådana statsbidrags åtnjutande;
4:o af samma dag angående föreslagna jern vägsbyggnader för statens räkning;
5:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af
lånemedel till utveckling af statens telefonväsende;
6:o af den 21 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ny¬
byggnader vid Piteå hospital;
7:o af den 27 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillstånd
för Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag att till Riksgäldskontoret inbetala oguldna åter¬
stoden af ett bolaget beviljadt lån;
8:o af den 9 Maj i anledning af Kougl. Maj:ts proposition angående dispositionen
af Ottenby kungsladugård med underlydande;
9:o af den 14 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om anordnande i Vad¬
stena af en asyl för sinnessjuka;
Bill. till Rikad. Prof. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksdagsbeslutet.)
10
Riksdagsbeslutet 1892.
10:o af samma dag i anledning af Kong], Majrts proposition angående upplåtelse
till Vesterås stad af vissa delar af kronolägenheten Kungsängen;
ll:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskän¬
kande af kronans rätt till vissa danaarf;
12:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af kronomark till Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län;
13:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående öfverlåtande
till Gefle stad af den så kallade Fredriksskansholmen;
14:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af åtskilliga kronan tillhöriga, till begagnande af artilleribatteriet i Hernösand upplåtna
byggnader och lägenheter;
15:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från häradshöfdingebostället 1 mantal Vassmolösa n:r 5 i Kalmar län;
16:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af kronomark till Gellivare kommun i Norrbottens län;
17:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af vissa kronolägenheter till utvidgning af Uplands regementes mötesplats;
18:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskän¬
kande af kronans rätt till danaarf efter sjömannen Nikolaus Alfred Österberg;
19:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afskrifning
af de å viss jord hvilande grundskatter m. m.;
20:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts qroposition angående ändring i
lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den b Juni 1885;
21:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Åkers bruks egare af kronolägenheten Djekneängen i Södermanlands län;
22:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsön-
dring från Visingsö ekplantering;
23:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsön-
dring från indragna militiebostället Borstatorp n:o 1 i Kronobergs län;
24:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående byte af mark
mellan kronan och Linköpings stad;
25:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Stockholms stad af viss del af Myntverkets tomt n:is 1, 2 och 8 i qvarteret Bryg¬
garen å Kungsholmen;
26:o af den 17 Maj i anledning af Riksdagens år 1891 församlade revisorers be¬
rättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1890;
27:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;
28:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;
Riksdagsbeslutet 1892. 11
29:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under rikestatens tredje
hufvudtitel;
30:o af den 19 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anvisande
af medel till förbättrande af tullstatens enskilda pensionsinrättnings ställning;
31:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af viss kronan tillhörig, i hufvudstaden belägen mark, samt om beredande af nytt
kasernetablissement för lifgardet till häst m. m.;
32:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från det Ottenby kungsladugård underlydande hemmanet Prestorp n:o 2;
33:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsön-
dring från indragna militebostället Lönneberga n:o 1 i Kalmar län;
34:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsön-
dring från Kungsörn kungsladugård i Vestmanlands län;
35:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskän¬
kande af kronans rätt till danaarf efter stenarbetaren Erik Andersson;
36:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i
nu gällande bestämmelser i fråga om de från marinregementet till Blekinge bataljon
öfverflyttade officerares pensionsrätt;
37:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
38:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
39:o af den 20 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositio¬
nen af inflytande hyresinkomster från de till svenska kronans egendom i Konstantinopel
hörande bodlägenheter;
40:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition rörande upplåtelse
af kronolägenheten Stenbrottet i Stockholms län i och för uppförande derstädes af ett
nytt centralfängelse för qvinnor och ett nytt cellfängelse för nämnda län m. m.;
41:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anordnande
af en förbättrad post- och personförbindelse mellan Sverige och kontinenten;
42:o af samma dug angående beräkningen af statsverkets inkomster;
43:o af samma dag angående statsregleringen för år 1893 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;
44:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor
äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor;
45:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
46:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;
12
Riksdagsbeslutet 1892.
47:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
48:o af samma dag angående reglering af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;
49:o af den 21 Maj angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontor!; och
50:o af samma dag med ny riksstat.
§ 11.
Sedan de mellan de förenade rikena och Frankrike under den 30 December 1881
afslutade handels- och sjöfartstraktater blifvit den 20 Januari 1891 från Frankrikes
sida uppsagda, samt Kongl. Maj:t antagit franska regeringens i sammanhang med
traktaternas uppsägande gjorda inbjudning att öppna underhandlingar om förlängning,
med undantag för tulltarifferna, af handelstraktaten äfvensom af sjöfartstraktaten, så och
efter det dessa underhandlingar ledt till afslutande af en konvention i Paris den 13
sistlidne Januari om provisorisk förlängning, intill tolf månader efter skedd uppsäg¬
ning, af såväl sådana artiklar i handelstraktaten, som icke berörde tulltarifferna, till-
lika med tilläggsartikeln om litterär eganderätt m. in., som ock af sjöfartstraktaten,
har Kongl. Maj:t i afgifven proposition, jemte meddelande härom och med öfver¬
lemnande af omförmälda konvention, äskat Riksdagens godkännande af de bestämmelser,
hvilka sådant kräfde; och hafve Vi funnit godt meddela det af Kongl. Maj:t äskade
godkännande af den ingångna konventionen; hvilket Vi genom skrifvelse den 28 näst-
lidne Januari för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 12.
Vi hafve, enligt hvad inhemtas af Vår skrifvelse den 21 sistlidne Mars, besluta att
på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts proposition angående nedsättning under innevarande
år i tullen å vissa slag af spannmål in. m., att de enligt tulltaxan af den 16 Oktober
1891 bestämda tullsatser för spanmål, omalen, råg och hvete, samt malen, mjöl och
gryn, alla slag, må för tiden till innevarande års slut nedsättas, för spanmål, omalen,
råg och hvete, till en krona 25 öre per 100 kilogram samt för spanmål, malen, mjöl
och gryn, alla slag, till två kronor 50 öre per 100 kilogram; att beloppet af den tull-
restitution, som jemlikt § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna medgifves vid utförsel
af bröd, som af utländskt råämne tillverkats inrikes, må för nyssnämnda tid nedsättas
till 2,3 öre per kilogram; samt att den förändrade tullsatsen å mjöl och gryn äfven¬
som nedsättningen i tullrestitutionen för bröd skola tillämpas från och med den dag,
då den nedsatta tullen å omalen råg och hvete träder i kraft.
§ 13.
Sedan Vi till pröfning förehaft de framställningar rörande tullbevillningen, hvilka
innehållas i Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ny tulltaxa m. m. äfvensom
öfriga i fråga om tullbevillningen väckta förslag, hafve Vi uti skrifvelse den 21 inne¬
13
Riksdagsbeslutet 1892.
varande Maj anmält såväl de beslut, som Vi i anledning af Kongl. Maj:ts berörda
framställningar fattat, som oek de förändringar, hvilka Vi i öfrigt funnit skäligt vid¬
taga i afseende å tullbevillningen; och hafve Vi, som uti skrifvelse den 21 sistlidne Mars
anmält Vårt beslut angående nedsättning under innevarande år i tullen å vissa slag af
spanmål in. in., lemnat Vårt bifall dertill, att den antagna tulltaxan må tillämpas från
och med den dag under innevarande år, som af Kongl. Maj:t bestämmes.
§ 14.
Med anledning af derom gjorda framställningar, hafve Vi vidtagit ändringar i § 3
och andra stycket af § 7 i förordningen angående stämpelafgiften den 5 September
1890; och hafve Vi uti skrifvelse den 20 innevarande Maj anhållit, att Kongl. Maj:t
ville låta de beslutade förändringarna uti ifrågavarande förordning till allmän efter¬
lefnad kungöra.
§ 15.
Sedan Vi funnit Oss icke kunna bifalla Kongl. Maj:ts propositioner angående af¬
skrifning af de å viss jord hvilaude grundskatter m. in. samt angående ändring i lagen
om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 Juni 1885, hafve Vi uti skrifvelse
den 21 innevarande Maj anmält, att det, under förutsättning af bifall till nämnda pro¬
positioner, af Kongl. Maj:t Oss förelagda förslag till ändring i § 1 af förordningen den
14 September 1883 angående bevillning af fäst egendom samt af inkomst äfven¬
som i § 17 af den vid samma förordning fogade instruktionen för taxeringsmyndig¬
heterna ej heller blifvit af Oss antaget, men att Vi godkänt Kongl. Maj:ts proposition
med förslag, att §§ 52 och 59 i förenämnda förordning måtte erhålla den förändrade
lydelse, som i Vår berörda skrifvelse finnes intagen, hvarjemte Vi, som för år 1893
åtagit Oss en bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af fyra millioner
tvåhundra tusen kronor, anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utfärda ny förordning an¬
gående bevillning af fäst egendom samt af inkomst, med iakttagande af ej mindre de
vid innevarande års riksdag beslutade än äfven de förut af Riksdagen vidtagna för¬
ändringar i nu gällande förordning angående denna bevillning, men med bibehållande
i öfriga delar af dennas nuvarande lydelse, att gälla till efterrättelse för år 1893 och
intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning angående samma bevillning
varder af Riksdagen faststäld.
§ 16.
Sedan Kongl. Maj:t i afgifven proposition föreslagit Riksdagen att, under förut¬
sättning att Kongl. Maj:ts propositioner angående afskrifning af de å viss jord hvilaude
grundskatter in. m. samt angående ändring i lagen om lindring i rustnings- och roterings¬
besvären den 5 Juni 1885 vunne Riksdagens bifall, besluta, att de enligt gällande förord¬
ning angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter nu utgående be-
14
Riksdagsbeslutet 1892.
villningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman från och med år 1893 ej vidare måtte
utgöras, hafve Vi uti skrifvelse den 20 innevarande Maj tillkännagifvit, att, enär sistberörda
propositioner ej af Oss bifallits, ej heller ifrågavarande proposition vunnit Vårt bifall, men
hafve Vi, som öfversett och granskat förenämnda förordning om bevillning, ansett
att en ytterligare höjning i bevillningsafgiften af enskild bank med sedelutgifningsrätt,
utöfver hvad af 1887 års Riksdag blifvit bestämdt, kunde och borde ske, samt i an¬
ledning häraf beslutit, att § 5 i förordningen den 5 Oktober 1889 angående bevillnings-
afgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erhålla den förändrade lydelse,
som uti Vår omförmälda skrifvelse finnes angifven, med anmälan hvarom Vi anhållit,
att Kongl. Maj:t ville låta kungöra berörda af Oss beslutade förändring till allmän
efterrättelse.
§ 17-
Med anmälan att Vi beslutit, det alla till försäljning och förbrukning inom riket
ämnade, figurerade eller ofigurerade kort, hvarmed spel kan öfvas, antingen de äro i
riket tillverkade eller från utrikes ort dit införda, skola beläggas med en afgift af en
krona 50 öre för hvarje kortlek, hafve Vi uti skrifvelse den 20 innevarande Maj an¬
hållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra Vårt berörda beslut till allmän efterrättelse.
§ 18.
Efter det Kongl. Maj:t i afgifven proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett
i propositionen framstäldt förslag till förändrad lydelse af §§ 4, 9 och 42 i förord¬
ningen den 31 December 1891 angående vilkoren för försäljning af bränvin och
andra brända eller destillerade spirituösa drycker, hafve Vi uti skrifvelse den 20
innevarande Maj tillkännagifvit, dels att nämnda förslag, i hvad det omfattade nya
bestämmelser i §§ 4 och 42, icke blifvit af Oss antaget, men att Vi godkänt den af
Kong], Maj:t föreslagna ändring i § 9, dels och att Vi, vid granskning af ofvan nämnda
förordning i öfriga delar, för Vår del beslutit den ändrade lydelse af § 28 mom. 2,
hvilken i Vår omförmälda skrifvelse finnes angifven; och hafve Vi i sammanhang
härmed anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta till allmän efterrättelse kungöra de sålunda
beslutade ändringarna uti ifrågavarande förordning.
§ 19-
Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning, hafve
Vi uti skrifvelse den 19 innevarande Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra
de föreskrifter i reglementet, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.
§ 20.
Riksbankens under år 1891 upplupna vinst, tre millioner femhundra sjuttiotre tusen
etthundra femtio kronor 50 öre, hafve Vi beslutit skola så användas, att en million
15
Riksdagsbeslutet 1892.
sjuhundra femtio tusen kronor öfverlemnas till statsverket med en fjerdedel under
loppet af hvarje af månaderna Januari, April, Juli och Oktober år 1893 samt åter¬
stoden, en million åttahundra tjugutre tusen etthundra femtio kronor 50 öre, i Riks¬
banken bibehålies.
§ 21.
I afgifven proposition har Ivongl. Maja föreslagit Riksdagen att antaga vid proposi¬
tionen fogade förslag till lag angående sparbanker samt lag angående tillsyn å vissa
så kallade folkbanker och med folkbanker jemförliga penningeinrättningar; och hafve
Vi, som funnit berörda proposition, såvidt angår förslaget till lag angående sparbanker,
icke kunna i oförändradt skick bifallas, för Vår del antagit en lag angående spar¬
banker af den lydelse Vår den 18 innevarande Maj aflåtna skrifvelse innehåller, men
hafve Vi utan ändring bifallit propositionen i öfrigt.
§ 22.
Uti skrifvelse den 19 innevarande Maj hafve Vi, i anledning af skedda fram¬
ställningar, anhållit, att Kong], Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
det förslag till ändring i eller tillägg till lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873,
som må befinnas erforderligt, för att silfverskiljemyntstycken, som blifvit skadade utan
att afsevärd vigtförminskning inträdt, må kunna varda af Myntverket invexlade till
fulla pregelvärdet, när anledning saknas till det antagande, att skadan åkommit mynt¬
stycket till följd af bedräglig afsigt, eller att innehafvaren mottagit detsamma annor¬
lunda än i god tro.
§ 23.
Uti skrifvelse den 16 sistlidne Februari hafve Vi för Kongl. Maj:t tillkännagifvit
Vårt bifall till Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse
af 1 kap. 6 § giftermålsbalken.
§ 24.
I skrifvelse den 7 sistlidne April hafve Vi hos Kongl. Maj:t anmält, att Vi, med
anledning af gjord framställning i ämnet, för Vår del antagit en lag angående ändrad
lydelse af 23 kap. 7 § strafflagen.
§ 25.
Med föranledande af en hos Oss gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse den
18 innevarande Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida icke
allmän åklagare må berättigas att å tjenstens vägnar tala å sådana under 15 kap. 22 §
16
Riksdagsbeslutet 1892.
strafflagen hänförliga förbrytelser, som afse att genom våld eller hot hindra annan
från fortsättande af lofligt arbete, som han sig åtagit, samt derefter för Riksdagen
framlägga förslag till lagbestämmelse i ämnet.
§ 26.
Efter det Kongl. Maj:t i afgifven proposition framlagt förslag till lag angående
straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum, hafve Vi, som ansett den nya lagen
icke böra träda i kraft förr än den 1 Januari 1893 och således icke kunnat bifalla
Kongl. Maj:ts proposition oförändrad, på grund häraf för Vår del antagit ett förslag till
lag angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum af den lydelse pro¬
positionen utvisar, med den förändring, att i förslagets öfvergångsstadgande orden:
den 1 Oktober 1892 utbytts mot orden: den 1 Januari 1893.
§ 27.
För Vår del hafve Vi, med anledning af hos Oss gjord framställning, antagit den
förklaring af allmänna lagens stadganden om stämning, att bestämmelserna i 11 kap.
3 § rättegångsbalken derom, att, om någon begär stämning å flere i en och samma
sak, de alle må genom en stämning inkallas, och i 17 kap. 3 § samma balk, att, der
någon beropar sig å flera vittnen i samma sak, de må genom en stämning inkallas,
om det beqvämligen ske kan, icke äro så att förstå, som skulle, till följd af samma
bestämmelser, den, som begär stämning å motpart och vittne i samma sak, vara obe¬
rättigad att få dem genom en stämning inkallade; varande den 27 sistlidne Februari
skrifvelse i ämnet aflåten.
§ 28.
I anledning af Vår Justitieombudsmans i embetsberättelse till Riksdagen gjorda
framställning, hafve Vi uti skrifvelse den 27 sistlidne Februari anhållit, att Kongl.
Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag om upphäfvande
af den för svarande- eller förklarandepart i Hofrätt och Kammarrätten stadgade
skyldighet att lösa dom eller utslag.
§ 29.
På sätt Vår skrifvelse den 8 sistlidne Mars innehåller, hafve Vi, med anledning
af Vår Justitieombudsmans hos Oss gjorda framställning, anhållit, att Kongl. Maj:t
ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelse derom, att
hvad i förordningen om nya vexellagens införande och livad i afseende derå iakttagas
skall den 7 Maj 1880 är stadgadt angående rättegång i vexelmål ej utgör hinder för
öfverexekutor att upptaga mål, hvari på grund af vexelfordran lagsökning anställes
mot godkännare af vexel.
Riksdagsbeslutet 1892.
17
§ 30.
Med anledning af hos Oss gjorda framställningar hafre Vi, på sätt. Vår skrifvelse
af den 27 sistlidne Februari innehåller, för vår del antagit en lag angående ändrad
lydelse af 102 och 140 §§ i konkurelagen den 18 September 1862.
§ 31.
Till Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af
53 § i stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866 hafve Vi, i enlighet med
Vår den 16 sistlidne Februari aflåtna skrifvelse, lemnat bifall.
§ 32.
Uti afgifven proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga en än¬
drad lydelse af § 1, § 3 mom. 1, §§ 6, 14, 16, 17, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt
§§ 34 och 52 af värnpligtslagen den 5 Juni 1885 äfvensom § 53 af berörda lag, sådan
sistnämnda paragraf lyder i lagen den 5 Mars 1886, men har denna proposition, i hvad
den afser ändrad lydelse af § 1, § 3 mom. 1, § 6, § 27 mom. 1, § 28, § 33 mom. 2
och 3 samt §§ 34, 52 och 53, icke blifvit af Oss bifallen, hvaremot Vi godkänt Kongl.
Majits förslag rörande äudrad lydelse af §§ 14, 16 och 17 äfvensom § 27 mom. 2, sist¬
nämnda lagrum med den förändring, en vid Vår skrifvelse den 13 innevarande Maj
fogad bilaga utvisar.
§ 33.
Med föranledande af en hos Oss gjord framställning, hafve Vi uti skrifvelse den
22 sistlidne April anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen fram¬
lägga förslag till sådan ändring af § 58 i förordningen om kommunalstyrelse på lan¬
det den 21 Mars 1862, att ej mindre för de hemman eller hemmansdelar, hvilka staten
från enskilda personer inköpt och förvandlat till krouoparker, än äfven för de jord-
bruksdomäner eller de delar af sådana, af hvilka kronoparker blifvit bildade, fyrktal
skall med hänsyn till kommunalutskylders utgörande påföras efter det belopp, som,
derest bevillning för nämnda fastigheter skulle enligt gällande bevillningsförordning
utgå, på grund af taxeringsvärdet svarar mot sådan bevillning.
§ 34.
Kongl. Maj:t har i afgifven proposition, under förutsättning att bevillningen för
jordbruksfastighet blefve förhöjd, föreslagit Riksdagen att antaga ett förslag till för¬
ordning angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om kommunalstyrelse på lan¬
det, men, som den förutsättning, under hvilken ifrågavarande proposition aflåtits, icke
Bih. till Riksd. Prot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Riksdagsbeslutet.)
18
Riksdagsbeslutet 1892.
inträffat, hafve Vi funnit Oss icke kunna bifalla nämnda proposition, enligt hvad Vi
uti skrifvelse den 9 innevarande Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 35.
I anledning af särskilda hos Oss väckta framställniugar, hafve Vi uti skrifvelse
den 9 innevarande Maj anhållit, att Kong]. Maj:t ville dels låta utarbeta och för Riks¬
dagen framlägga förslag till lagbestämmelse, hvarigenom stadgas skyldighet för dem,
Indika icke inom utsatt tid inbetalt dem påförda afgifter till presterskapets aflöning,
att, vid indrifningen af dessa, derutöfver gälda enahanda uppbörd sprovision, som vid
indrifning af oguldna kommunalutskylder är bestämd, dels ock, derest föreskrifter anses
nödiga rörande fördelning i vissa fall emellan särskilde tjensteman af denna provision
äfvensom af den provision, som enligt kommunallagarne må uppbäras, meddela sådana
föreskrifter.
§ 36.
Sedan Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, i afgifven proposition framstält
till Riksdagens antagande ett förslag till förordning angående ändrad lydelse af § 1 i
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, har denna
proposition blifvit af Riksdagen bifallen, hvilket Vi uti skrifvelse den 29 sistlidne April
för Kong], Maj:t tillkännagifvit.
§ 37.
Såsom Vår till Kongl. Maj:t den 4 sistlidne April aflåtna skrifvelse utvisar, hafve
Vi, med anledning af hos Oss gjord framställning, anhållit att Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, om och i hvad mån de i cirkuläret den 23 November 1885 med¬
delade bestämmelser i fråga om sättet för patronatsrättens afskaffande kunna göras
mera verksamma för främjande af syftet med nämnda cirkulär.
§ 38.
1 anledning af väckt framställning, hafve Vi uti skrifvelse den 20 innevarande Maj
anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
sådana ändringar af förordningen den 31 Oktober 1873 angående främmande tros¬
bekännare och deras religionsutöfning, att prest af hvilken trosbekännelse som helst för-
bjudes att, vare sig före eller efter det personer tillhörande olika trossamfund med
hvarandra ingått äktenskap, af dem fordra eller mottaga skriftlig eller muntlig förbin¬
delse att låta uppfostra barnen i viss troslära; att öfverträdelse af sådant förbud be¬
lägges med straff; att, der förbindelse af nyss omförmälda beskaffenhet afgifves, den
skall vara utan all kraft och verkan, men att det deremot skall stå makar, som be¬
känna olika trosläror, fritt att sins emellan öfverenskomma, i hvilkendera makans tros-
19
Riksdagsbeslutet 1892.
lära framfödt barn skall uppfostras; samt att endast i den händelse, att sådan öfver*
enskommelse icke kunnat mellan makarna träffas, de i nämnda förordnings 6 § meddelade
lagbestämmelser rörande barns uppfostran i viss troslära skola vinna tillämpning.
§ 39.
Såsom af Vår skrifvelse den 8 sistlidne Mars inhemtas, kåfve Vi, med anledning
af gjord framställning, anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huru¬
vida icke förslag till klockare- eller organisttjenst, när dessa tjenster icke äro med
folkskolelärarebefattning förenade, må af kyrkoråd upprättas, och derefter för Riksdagen
framlägga proposition i ämnet.
§ 40.
I anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående än¬
dring i tiden för ekonomiska besigtningars hållande, kåfve Vi, som icke funnit något
att anmärka mot det genom propositionen framlagda författningsförslaget, men ansett
detsamma vara af beskaffenhet, att Riksdagen eger att derom besluta, för Vår del an¬
tagit berörda förslag; varande skrifvelse i ämnet den 29 sistlidne April till Kongl.
Maj:t aflåten.
§ 41.
Uti skrifvelse den 18 innevarande Maj hafve Vi, efter det framställningar i ämnet
hos Oss skett, anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till skärpta bestämmelser, åsyftande att verksamt förebygga skada å hemdjur af
annans hundkreatur, samt att, der sådan skada skett, egaren af det skadade djuret må
erhålla full ersättning för skadan.
§ 42.
I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafve Vi anmält Våra hemställan¬
den, önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:
l:o af den 7 April angående befrielse för rust- och rotehållare från skyldighet att
bekosta soldats vård å hospital;
2:o af den 30 April angående ändringar i förordningen den 24 Oktober 1885 om
försäljning af vin, maltdrycker, kokadt kafle och andra tillagade, icke spirituösa drycker;
3:o af den 19 Maj angående utfärdande af en särskild ordningsstadga för hafsfiske!
vid rikets vestkust.
§ 43.
Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
hafve Vi kallat Assessoren i Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt, kommendören af
20
Riksdagsbeslutet 1892.
Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a klassen Nils Ludvig Alfred Claéson att vara
justitieombudsman samt f. d. Revisionssekreteraren, Häradshöfdingen i Medelstads
härad, riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Albert Alexander Lilienberg att i
justitieombudsmannens embete inträda eller detsamma utöfva i de fall sist åberopade
två grundlagsrum omförmäla.
§ 44.
Då vid granskning af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors räkenskaper
samt vid undersökning af bankens tillstånd, styrelse och förvaltning befunnits, att
bankofullmägtige med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade uppdrag, hafve Vi
beviljat bemälde fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen af denna banks hufvud-
kontor och dess afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Jönköping, Kalmar, Karlstad,
Luleå, Vexiö, Visby och Östersund under år 1890 samt, hvad beträffar kontoret i
Karlstad, jemväl för den del af år 1889, detsamma varit i verksamhet, dels ock för
de beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i fullmägtiges protokoll för tiden
från och med den 15 Januari 1891 till samma dag innevarande år.
§ 45.
Då Vi funnit att fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde fullmägtige full ansvars¬
frihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll från
den 22 Januari 1891 till och med den 21 Januari 1892.
§ 45.
Enär 'fullmägtige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde full-
mägtige full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i
deras vid gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeands¬
holmen af riksdags- och riksbankshus förda protokoll för tiden från den 22 Januari
1891 till och med den 31 December samma år.
§ 47.
I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsord¬
ningen hafve Vi valt Våre fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för dem samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter, hvilka i
de för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.
21
Riksdagsbeslutet 1892.
Till yttermera visso att Vi allt detta, som här förut skrifvet stål’, så¬
lunda beslutit, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den tjugondetredje dagen i Maj månad året efter Christi
börd det ett tusen åttahundra och på det nittiondeandra.
-.o tf. .1!
Första Kammaren:
Pehr Ehrenhei m.
Talman.
Gustaf Sparre
v. Talman; Vesternorrlands län.
|
0. M. Björnstjerna
Stockholms stad.
|
T l ' ' * ’ 4 f ,** /» C1
Stockholms stad.
|
Gillis Bildt
Stockholms stad.
|
Rob. Almström
Stockholms stad.
|
E. Fränekel
Stockholms stad.
|
R. Törnebladh
Stockholms stad.
|
L. Annerstedt
Stockholms stad.
|
Oscar Almgren
Stockholms stad.
|
W. Odelberg
Stockholms län.
|
O
G. S. Akerhielm
Stockholms län.
|
. //
Stockholms län.
|
Gust. Ekdahl
Stockholms län.
|
Joll. Lundin
Stockholms län.
|
Hugo Tamm
Upsala län.
|
Oscar Alin
Upsala län.
|
C. E. Casparsson
Upsala län.
|
Södermanlands län.
|
F. A. Boström
Södermanlands län.
|
Sten Leijonhufvud
Södermanlands län.
|
Adolf Helander
Södermanlands län.
|
Edw. Sederholm
Södermanlands län.
|
Carl Ekman
Östergötlands län.
|
Philip Klingspor
Östergötlands län.
|
G. Andersson
Östergötlands län.
|
Sixten Flack
Östergötlands län.
|
Victor von Post
Östergötlands län.
|
Ii. Abelin
Östergötlands län.
|
Ludvig Douglas
Östergötlands län.
|
Norrköpings stad.
|
22
Riksdagsbeslutet 1892.
P. M. Söderberg
Jönköpings län.
|
J. W. Spånberg
Jönköpings län.
|
Fr. von Strök i roll
Jönköpings län.
|
Axel Sjögreen
Jönköpings län.
|
Gustaf Berg
Jönköpings län.
|
Robert Dickson
Jönköpings län.
uti-Bt-n-, ^ .--ii.' ir-> :**!* W
|
Kronobergs län.
|
Kronobergs län.
MHf!iti r
|
G. H. Spens
Kronobergs län.
|
Iviss Öl. Larsson
Kronobergs län.
|
Kronobergs län.
|
A. Grson Bennich
Kalmar län, norra delen.
|
R. Kajerdt
Kalmar län, norra delen
|
V. L. Groll
Kalmar län, norra delen.
|
J. A. Sandberg
Kalmar län, södra delen.
|
Per Samzelius
Kalmar län, södra delen.
|
Carl B. Hasselrot
Kalmar län, södra delen.
|
Kalmar län, södra delen.
|
•• : . . . !/ •
Gotlands län. e
|
Cl. Adelsköld
Blekinge län.
|
C. P. af Burén
Blekinge län.
|
W. Lindahl
Blekinge län.
|
F. W. von Otter
Blekinge län.
|
Kristianstads län.
|
J. Pehrsson
Kristianstads län.
|
0. Nilsson
Kristianstads län.
|
Casper Ehrenborg
Kristianstads län.
|
Kristianstads län.
|
R. G. Hamilton
Kristianstads län.
|
A. Sture Bruzelius
Kristianstads län.
|
J. Bengtsson
Malmöhus län.
|
Magnus Hallenborg
Malmöhns län.
|
Malmöhns län.
|
0. Bergius
Malmöhns län.
|
Ludv. Kockum
Malmöhus län.
|
Malmöhns län.
|
G. Tornerhjelm
Malmöhns län.
|
Malmöhus län.
|
H. Cavalli
Malmöhns län.
|
Alfred Piper
Malmöhns län.
|
Carl G. Beijer
Malmö stad.
|
L. W. Lothigius
Hallands län.
|
|
Riksdagsbeslutet 1892.
|
23
|
I. Kerfstedt
Hallands län.
|
Hallands län.
|
A. v. Möller
Hallands län.
|
Vi .d >! . .'.i
Göteborgs och Bolins län.
|
J. N. Sanne
Göteborgs och Bohus län.
|
Oscar Evers
Göteborgs och Bohus län.
|
Carl Nyström
Göteborgs och Bohus län.
|
L. Akerhielm
Göteborgs och Bohus län.
|
Fredr. Pettersson
Göteborgs och Bohus län.
|
C. Fr. Waern
Göteborgs stad.
|
Charles Dickson
Göteborgs stad.
|
Sigfrid Wieselgren
Göteborgs stad.
|
Victor Ekenman
Elfsborgs län.
|
R. von Krtemer
Elfsborgs län.
|
Elfsborgs län.
|
P. Em. Lithander
Elfsborgs län.
|
R. Klinckowström
Elfsborgs län.
|
_ iL t B t emir*
Elfsborgs län.
|
Ernst Stridsberg
Elfsborgs län.
|
Albert Evers
Elfsborgs län.
|
G. Torelius
Elfsborgs län.
|
Nils Fock
Skaraborgs län.
|
C. A. Sjöcrona
Skaraborgs län.
|
A. Larsson
Skaraborgs län.
|
Carl Klingspor
Skaraborgs län.
|
Aug. Weinberg
Skaraborgs län.
|
Ivar Wijk
Skaraborgs län.
|
Skaraborgs län.
|
N. J. Boström
Skaraborgs län.
|
K. A. Liljesköld
Vermlands län.
|
C. Helmer Falk
Vermlands län.
|
Carl H. Nordenfelt
Vermlands län.
:j j * F» * :! / )
|
E. von Krusenstjerna
Vermlands län.
|
Ax. G. Svedelius
Vermlands län.
- 1/! !iJ. vi: r; t: / , t.
|
C. H. Lundström
Vermlands län.
|
Gottfr. Olsén
Vermlands län.
|
G. Rudebeck
Vermlands län.
|
Harald Ericsson
Örebro län.
|
Magnus Unger
Örebro län.
|
Herman Behrrt
Örebro län.
|
K. Bohnstedt
Örebro län.
|
Axel Bergström
Örebro län.
|
J. Gripenstedt
Örebro län.
|
Pat.ric Reuterswärd
Vestmanlands län.
|
Gottfrid Billing
Vestmanlands län.
|
Ludvig von Post
Vestmanlands län.
|
G. Benedicks
Vestmanlands län.
|
H. P. W. Gahn
Kopparbergs län.
|
24
Riksdagsbeslutet 1892.
W. Falk
Kopparbergs län.
|
H. Claöson
Kopparbergs län.
|
B. Abr. Leijonhufvud
Kopparbergs län.
|
Kopparbergs län.
|
Martin Nisser
Kopparbergs län.
|
Chr. Lundeberg
Gefleborgs län.
|
G. F. Gilljam
Gefleborgs län.
|
C. 0. Widmark
Gefleborgs län.
|
Wilh. Aug. Söderhjelm
Gefleborgs län.
|
. , , f> ..-ri^K.
Geäeborgs läa.
|
Wilh. Brehmer
Gefleborgs län.
|
Alb. Anderson
Vesternorrlands län.
|
J. Sjölund
Vesternorrlands län.
|
Vesternorrlands län.
|
C. A. Fröberg
Vesternorrlands län.
|
Gustaf Ryding
Vesternorrlands län.
|
C. Lewenhaupt
Jemtlands län.
|
Julius Roman
Jemtlands lun.
|
J. von Stapelmohr
Jemtlands län.
|
A. F. 0. Cederberg
Vesterbottens län.
|
R. v. Hedenberg
Vesterbottens län.
|
Västerbottens läu.
|
Vesterbottens läu.
|
C. 0. Bergman
Norrbottens län.
|
Fredrik Almgren
Norrbottens län.
, .A
|
Lars Berg
Norrbottens län.
|
ilil}? jtn-l
|
|
Andra Kammaren:
|
|
} • i i 1 • t . r J
|
Carl Herslow
. | „ Talman. : j
|
..i f ~j! i K .' it) . / j
|
A. P. Danielson
. Talman; Kalmar län, Olands
domsaga.
|
A. H. Fock
Stockholms stad,
|
Arvid Gumaelius
Stockholms stad.
|
A. Hedin
Stockholms stad.
|
A. E. Nordenskiöld
Stockholms stad.
|
J. Mankell
Stockholms stad.
|
Joh. Johansson
Stockholms stad.
|
Gustaf Ericsson
Stockholms stad.
|
Wilh. Walldén
Stockholms stad.
|
J. H. G. Fredhalm
Stockholms stad.
|
Richard Gustafsson
Stockholms stad.
|
Sixten von Friesen
Stockholms stad.
|
Riksdagsbeslutet 1892.
25
Emil Hammarlund
Stockholms stad.
|
E. J. Ekman
Stockholms stad.
|
P. J. M. Erikson
Stockholms stad.
|
Ernst Beckman
Stockholms stad.
|
N. Linder
Stockholms stad.
|
Christian Loven
Stockholms stad.
|
Magnus Höjer
Stockholms stad.
|
Olof Olsson
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
Edvard Wavrinsky
Stockholms stad.
|
Hugo E. G. Hamilton
Stockholms stad.
|
Fridtjuv Berg
Stockholms stad.
|
J. A. Fjällbäck
Stockholms stad.
|
Pehr Pehrsson
Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.
|
O
E. Åkerlund
Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.
|
Stockholms län. Södra Koslags
domsaga.
|
G. F. Östberg
Stockholms läns vestra
domsaga.
|
Aug. Pettersson
Stockholms län. Södertörns
domsaga.
|
Carl Palm
Södertelje, Norrtelje, Östhammar,
Öregrund, Sigtuna och Vaxholm.
|
Alfred Kihlberg
Upsala län. Norunda och Örbyhus
härad.
|
K. E. Holmgren
Upsala län. Olands härad.
|
Jan Eliasson
Upsala läns mellersta domsaga.
|
Upsala läns södra domsaga.
|
Z. Larsson
Upsala.
|
S. J. BoSthius
Upsala.
|
Fr. Pettersson
Södermanlands län. Jönäkers härad.
|
Carl Andersson
Södermanlands län. Rönö, Hölebo
och Daga härad.
|
Nils Olsson
Södermanlands län. Oppunda härad.
|
Carl Alexanderson
Södermanlands län. Villåttinge
härad.
|
C. Andersson
Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.
|
C. A. Kura lin
Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.
|
E. A. Edelstam
Nyköping, Torshälla, Mariefred,
Trosa och Enköping.
|
Adolf Aulin
Eskilstuna och Strengnäs.
|
Axel Edv. Petersson
Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.
|
Carl Rydberg
Östergötlands län. Björkekiuds,
Östkinds, Lösings, Br&bo och
Memmings domsaga.
|
J. Ericsson
Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.
|
Oscar Larsson
Östergötlands län. Åkerbo, Banke-
kiuds och Hanekinds domsaga.
Bill. till Riksd. Prof. 1892. 10
|
Gustaf Anderson
Östergötlands län. Vifolka, Val-
kebo och Gullbergs domsaga.
Sami. 1 Afd. 2 Hand.
|
P. G. Petersson
Östergötlands län. Finsponga läns
härnds domsaga.
4
|
(RiksdngrHheHlutct.)
26
Riksdagsbeslutet 1892.
C. J. Jakobson
Östergötlands lun. A-ska, Dals
ock Bobergs domsaga.
Axel Swartling
Norrköping.
E. A. Zotterman
Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.
G. W. Svensson
Jönköpings län. Östbo härad.
Oskär Erickson
Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.
.4*1’ *4 tv # •
J. August Sjö
Kronobergs län. Konga härad.
A. G. Jönsson
Kronobergs län. Snnnerbo dom¬
sagas östra valkrets.
J. P. Nilsson
Kalmar län. Norra Tjusts härad.
Rob. Petersson
Kalmar län. Sevede och Tuna-
läns domsaga.
Nils Petersson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.
Ludvig Norrby
Gotlands län. Södra domsagan.
Nils Jönsson
Blekinge län. Listers domsaga.
Blekinge län. Medelstads domsaga.
Aug. Henrieson
Östergötlands län. Hammarkinds
med Stegeborgs skärgård och Skär¬
kinds domsaga.
Nils Rosengren
Norrköping.
Joh. Sjöberg
Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.
A. Andersson
Jönköpings län. Vestbo härad.
Carl Falk
Jönköping.
C. F. Petersson
Kronobergs län. Norrvidiuge och
Kinnevalds härad.
And. Gust. Björkman
Kronobergs län. Sunnerbo dom¬
sagas vestra valkrets.
Otto Wilhelm Redelius
Kalmar län. Södra Tjusts härad.
J. Eklund
Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.
Carl Gethe
Kalmar.
Per Larsson
Gotlands län. Norra domsagan.
P. Pehrson
Blekinge län. Bräkne domsaga.
Linköping.
Ludvig Eklund
Norrköping.
J. A. Johansson
Jönköpings län. Ostra härads
domsaga.
J. Anderson
Jönköpings län. Tveta, Vista och
Mo domsaga.
Johan Petersson
Kronobergs län. Uppvidinge härad.
Magnus Andersson
Kronobergs län. Allbo härad.
B. Lindgren
Vesiö och Oskarshamn.
J. M. Ekströmer
Kalmar län. Åspelands och Hand¬
börds domsaga.
C. J. Bladh
Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.
Richard Berg
Vestervik, Eksjö och Vimmerby.
Aug. Bokström
Visby och Borgholm.
Sw. Arnoldsson
Blekinge län. Östra domsagan
Edw. Svensson
Karlskrona.
P. A. Romberg
Karlskrona.
Riksdagsbeslutet 1892
27
A. Lilienberg
Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.
P. Truedsson
Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.
Carl Hj. Wittsell
Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.
M. Dahn
Malmöhus län. Skytts och Oiie
domsaga.
Malmöhus län. Rönnebergs och
Harjagers härad.
Anders Persson
Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.
Hans Andersson
Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads härad.
J. H. Dieden
Malmö.
G. Thestrup
Landskrona.
A. G. Gyllensvärd
Hallands län. Ilöks härad.
A. Williamson
Hallands län. Viske och Fjnre
domsaga.
J. W. Lyckholm
Göteborgs och Bohus län. Askims
och Säfvedals härad.
Axel Vilh. Ljungman
Göteborgs och Bohus läu. Orousts
och Tjörus domsaga.
Lasse Jönsson
Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.
Nils Svensson
Kristianstads län. Albo och Gerds
domsaga.
Olof Andersson
Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.
Nils Nilsson
Malmöhus län. Färs domsaga.
Malmöhus län. Onsjö härad.
J. Bengtsson
Malmöhus län. Bara härad.
Carl Aug. Andersson
Malmö.
Elis Nilson
Ystad, Trelleborg, Skanör och
Falsterbo.
Joh. E% Eliasson
Hallands län. Årstads och Faurås
härad.
Wilh. Wester
Halmstad och Engelholm.
Johan Sjöholm
Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Ostra Hisings tingslag.
C. T. Lind
Göteborgs och Bohus län. Norr¬
vikens domsaga.
Anders Nilsson
Kristianstads län. Villands härad.
O. B. Olsson
Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.
G. Bruzelius
Kristianstad och Simrishamn.
Werner G. von Schwerin
Malmöhus län. Frosta domsaga.
Anders Olsson
Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.
Malmöhus län. Torna härad.
W. Skytte
Malmö.
I. Lyttkens
Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.
Alfr. Bexell
Hallands län. Himble härad.
A. M. Lundberg
Laholm, Varberg, Falkenberg och
Kungsbacka.
A. Andersson
Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.
J. A. Johansson
Göteborgs och Bohus läu. Luuc
och St&ngenäs härad.
Christian Biilow
Lund.
Gustaf Peyron
Helsingborg.
28
|
Riksdagsbeslutet 1892.
|
|
C. Maur. Ekström
Göteborgs och Bohus län. Soteuäs,
Tunge och Sörbygdens härad.
|
Olof Mehn
Göteborg.
|
John Bratt
Göteborg.
|
Göteborg.
|
A. F. Liljeholm
Göteborg.
|
Henrik Hedlund
Göteborg.
|
Göteborg.
|
Göteborg.
|
Axel Lilljequist
Göteborg.
|
Gustaf Svanberg
Göteborg.
|
Göteborg.
|
C. W. Collander
Uddevalla, Strömstad och Marstrand
|
Joh. Erikson
Elfsborgs län. Marks härad.
|
Aug. Larson
Elfsborgs län. Vedens och Bolie*
bygds härad.
|
C. Johansson
Elfsborgs län. Flnndre, Väne och
Bjerke domsaga.
|
Oskär Nyländer
Elfsborgs län. Kinds härad.
|
N. A. Molander
Elfsborgs län. Redvägs härad.
|
Jonas Andersson
Elfsborgs län. Vätte, Alc och
Knllings domsaga.
|
P. Svensson
Elfsborgs län. As och Gäseneds
domsaga.
|
A. Larsson
Elfsborgs län. Sundals härad.
|
Magnus Andersson
Elfsborgs län. Nordals och Valbo
härad.
|
P. Andersson
Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.
|
T. W. Forsell
Venersborg, Amål och Kungelf.
|
D. G. Restadius
Borås, Alingsås och Ulricehamn.
|
A. Svenson
Skaraborgs län. Ase och Viste,
Barne och Laske domsaga.
|
And. Svenson
Skaraborgs län. Kinnefjerdings,
Kinne och Kållands domsaga.
|
E. Fredholm
Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.
|
Joh. Jonson
Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.
|
Carl Persson
Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.
|
A. Johansson
Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.
|
C. G. Bergendahl
Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.
|
Axel Ryding
Mariestad, Skara och Sköfde.
|
Wilh. Nilson
Lidköping, Falköping och Hjo.
|
0. Anderson
Verminnds län. Väse, Visnums
och Ölme härad.
|
C. G. Bruse
Vermlands läu. Fernebo härad.
|
Olof Olson
Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.
|
Lars Persson
Ver mlands län. Södersysslets
domsaga.
|
N. Nilsson
Vermlands län. Nordmarks domsaga.
|
J. Andersson
Vermlands län. Fryksdals
domsaga.
|
Riksdagsbeslutet 1892.
29
Emil Olsson
Vermlands lan. Jösse domsaga.
|
G. Jansson
Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.
|
Gullbr. Elowson
Karlstad och Filipstad.
|
A. F. Broström
Kristinehamn, Nora, Lindesberg och
Askersnnd.
|
L. F. Oden
Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.
|
Edvard Thermaenius
Örebro län. Rumla och Sundbo
härad.
|
Per Nilsson
Örebro län. Glanshammars
och Örebro härad.
|
Folke Andersson
Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.
|
P. A. H. Stjernspetz
Örebro län. Lindes domsaga.
|
J. Johansson
Örebro län. Nora domsaga.
|
Anton Hahn
Örebro.
|
A. G. Olsson
Vestmanlands södra domsaga.
|
Per Ersson
Vestmanlands vestra domsaga.
|
Per Holm
Vestmanlands norra domsaga.
|
Eric Ersson
Vestmanlands östra domsaga.
|
C. J. Hammarström
Vesteräs och Köping.
|
J. Persson
Arboga och Sala.
|
D. Persson
Kopparbergs län. Leksands, Åls och
Bjursäs tingslag.
|
Ollas A. Ericsson
Kopparbergs iän. Gagnefs tingslag
jemte Rättviks och Ore tingslag.
|
E. Norman
Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.
|
B. P. Ersson
Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.
|
A. Hansson i Solberga
Kopparbergs län. Falu domsaga.
|
J. P. Jansson
Kopparbergs län. • Söderbärkes, Norr-
bärkes och Grangärdes tingslag.
|
S. M. Olsson
Kopparbergs lön. Näs, Jerna och Flöda
samt Malungs, Lima och Äppelbo
tingslag.
|
V. Vahlin
Falun, Hedemora och Säter.
|
And. Olsson
Gelleborgs län. Gestriklands
östra tingslag.
|
A. Göransson
Gefleborgs län. Gestriklands
vestra tingslag.
|
Halvar Eriksson i Elgered
Gelleborgs län. Bergsjö och Delsbo
tingslag.
|
Jonas Andersson
Gefleborgs län. Enängers och Forsa
tingslag.
|
Olof Jonsson i Hof
Gefleborgs län. Vestra Helsing¬
lands domsaga.
|
J. Johnsson
Gefleborgs län. Södra Helsinglands
vestra tingslag.
|
Nils Hanson
Gefleborgs län. Södra Helsinglands
östra tingslag.
|
P. Waldenström
Gefle.
|
0. A. Brodin
Gefle.
|
J. F. Schöning
Söderhamn.
|
N. P. Wallmark
Vestcrnorrlands län. Medelpads
vestra domsaga.
|
Carsten T. Jacobsén
|
E. Ahlgren
|
Joh. Nydahl
|
Vesternorrlands län. .Sköns Vesternorrlands län. Nj»runda, Vesternorrlands län. Ångerman-
tingslag. Indals och Ljustorps tingslag. lands södra domsaga.
30
|
Riksdag sbeslutet 1892.
|
|
Joh. P. Dahlberg
Vcsternorrlands län. Ångerman¬
lands mellersta domsaga.
|
J. E. Schoden
Vesternorrlands län. Ångerman¬
lands vestra domsaga.
|
P. G. Näslund
Vesternorrlands län. Nordingrå och
Nätra tingslag.
|
J. 0. Dorneij
Vesternorrlands län. Själevads och
Arnäs tingslag.
|
Hemösand, Umeå oeh Skellefteå.
|
M. Arhusiander
Sundsvall.
|
J. Nordin
Jemtlands norra domsaga.
|
Gunnar Eriksson
Jemtlands vestra domsaga.
|
J. Bromée
Jemtlands östra domsaga.
|
Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.
|
. S. J. Kardell
Östersund och Hudiksvall.
|
o
A. Aström
Vesterbottens södra domsaga.
|
L. Dahlstedt
Västerbottens vestra domsaga.
|
J. A. Lundström
Vesterbottens norra domsaga.
|
N. Boström
Vesterbottens mellersta domsaga.
|
J. E. Wikstén
Norrbottens län. Piteå domsaga.
|
Nils Wallmark
Norrbottens län. Luleä domsaga.
|
L. 0. Carlsson
Norrbottens län. Kalix domsaga.
|
J. W. Lindh M. Alsterlund
Norrbottens län. Tornen domsaga. Luleå, Piteå och Haparanda.
Riksdagsbeslutet 1892.
31
INNEHÅLL.
Sid.
Ingressen................... 1
§ 1. Angående förslag till ändrad lydelse af gg 6.
13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen . . 1
§ 2. Angående förslag till Undrad lydelse af § 51
regeringsformen........ 5
§ 3. Angående statsregleringen......... 6
§ 4. Angående disposition af besparingarna å hnf-
vudtitlarne............... 8
§ 5. Angående beräkningen af Riksgäldskontorets
utgifter och inkomster.......... 8
§ 6. Angående anslag till Luleå—Gellivare-banan . 8
§ 7. Angående statsregleringen......... 8
§ 8. Angående kreditivsummorna........ 9
§ 9. Angående utveckling af statens telefonväsende 9
§ 10. Angående statsregleringen......... 9
§ 11. Angående med Frankrike afslutad konvention
om delvis förlängning af de den 30 December
1881 afsilande handels- och sjöfartskontrakter
mellan de förenade rikena Sverige och Norge
samt Frankrike.............12
g 12. Angående nedsättning under innevarande år
i tullen å vissa slag af spanmål m. m. . . . 12
g 13. Angående tullbevillningen.........12
§ 14. Angående stämpelafgiften.........13
S 15. Angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst................13
8 16. Angående bevillningsafgifter för särskilda för¬
måner och rättigheter..........13
g 17. Angående förhöjning af bevillningsafgiften för
spelkort................14
Sid.
§ 18. Angående vilkoren för försäljning af bränvin 14
§ 19. Angående reglemente för Riksbankens styrelse
och förvaltning.............14
g 20. Angående bankovinsten..........14
g 21. Om lag angående sparbanker samt lag angående
tillsyn å vissa så kallade folkbanker och med
folkbanker jemförliga penningeinrättningar . . 15
g 22. Angående åtgärder för invexling till pregel-
värdet af skadadt silfverskiljemynt.....15
g 23. Om lag angående ändrad lydelse af 1 kap.
6 g giftermålsbalken...........15
g 24. Om andrad lydelse af 23 kap. 7 g strafflagen 15
g 25. Angående ändrad lydelse af 15 kap. 24 g
strafflagen...............15
g 26. Om lag angående straffarbetes och fängelse¬
straffs verkställande i enrum.......16
g 27. Om förklaring af gällande lagbestämmelser
rörande stämning............16
g 28. Om upphäfvande af gällande föreskrifter, att
vissa domar eller utslag skola tvefaldt utskrif-
vas..................16
g 29. Angående formen för vissa vexelmåls behand¬
ling ..................16
g 30. Angående ändrad lydelse af 102 och 104 gg
i konkurslagen den 18 September 1862 ... 17
g 31. Om lag angående ändrad lydelse af 53 g i
stadgan om skiftesverket i riket den 9 No¬
vember 1866 .............. 17
g 32. Angående förändrad lydelse i vissa delar af
värnpligtslagen den 5 Juni 1885 ..... 17
32
Riksdagsbeslutet 1892.
Sid.
Sid.
§ 33. Om Undrad lydelse af § 58 i förordningen om
kommnnalstyrelse på landet den 21 Mars 1862 17
§ 34. Angående ifrågasatt ändrad lydelse af § 58 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet 17
§ 35. Om tillägg dels till § 70 i såväl förordnin¬
gen om kommnnalstyrelse på landet den 21
Mars 1862 som förordningen om kommnnal¬
styrelse i stad samma dag, dels oek till § 11
i förordningen angående allmänt ordnande af
presterskapets inkomster den 11 Juli 1862 . 18
§ 36. Angående ändrad lydelse af § 1 i förordnin¬
gen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skol¬
råd den 21 Mars 1862.......... 18
g 37. Om afskaffande af jus patronatus.....18
8 38. Om ändrade bestämmelser i fråga om den
troslära, hvari barn, födda uti äktenskap mellan
vissa olika trosbekännare, skola uppfostras . . 18
8 39. Om ändring i gällande bestämmelser rörande
upprättande af förslag till klockare- och orga-
nisttjenst................19
8 40. Angående ändring i tiden för ekonomiska be-
sigtningars hållande...........
8 41. Om ändrad lagstiftning i fråga om skydd för
hemdjur mot skada af hundkreatur . . . .
8 42. Angående åtskilliga på grund af 8 89 rege¬
ringsformen väckta frågor .........
8 43. Angående val af justitieombudsman och hans
suppleant................
8 44. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks¬
banken .................
8 45. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks-
gäldskontoret..............
8 46. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks¬
banken och Riksgäldskontoret i fråga om de
af dem vidtagna åtgärder i afseende å upp¬
förande af riksdags- och riksbankshus å Hel¬
geandsholmen ..............
8 47. Angående val af fullmägtige i Riksbanken
och Riksgäldskontoret..........
Slutmeningen.................
19
19
19
19
20
20
20
20
21
Stockholm 1892. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.