6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 64.
N:o 64.
Åt herr Nils Olsson i Ättersta, om beviljande af ett förslags¬
anslag å 2,000 kronor, att användas till understöd åt
mindre bemedlade lärjungar vid landtmannaskolor.
Om det är en sanning, att bildning och upplysning utgöra de säkraste
giundvalarne för ett folks, ett samhälles utveckling och framåtskridande i
så väl materielt som moraliskt och medborgerligt afseende, så bör det också
ligga i statens välförstadda intresse att underlätta och befrämja en sådan
upplysning hos det uppväxande slägtet, sä att den kan sprida sig så vid¬
sträckt som möjligt, äfven till de minst bemedlade af landets barn. Ehuru
folkskolorna numera i allmänhet väl fylla sin uppgift och ehuru de på senare
tiden anordnade folkhögskolorna jemväl med god framgång arbetat i ofvan-
nämnda syfte, kunna de dock icke meddela det kunskapsmått, som är nöd¬
vändigt för det praktiska lifvets behof. I synnerhet gäller detta rörande
undervisningen om jordbruket, som naturligen icke kan meddelas i ofvan-
nämnda skolor (med mindre än att särskilde lärare derför anstäldes), men
om hvars absoluta nödvändighet numera alla torde vara ense.
De på senaste åren inrättade landtmannaskolorna afse just att fylla
den lucka, som hittills töretunnits på detta område, och så vidt jag försport
hafva fackmännen varit belåtna med de resultat, som redan vunnits. Erfa¬
renheten visar emellertid, att våra mindre jordbrukare icke så begagna sig
af den räckta handen, som önskligt vore, ty landtmannaskolorna hafva hittills
varit alltför fataligt besökta; elevantalet skulle, efter de uppgifter jag er¬
hållit, kunna tre- eller fyradubblas utan att lärarekrafterna behöfde ökas.
Orsakerna till, att dessa skolor hittills icke förmått draga till sig flere
lärjungar, äro tvifvels utan tvenne: dels bristande insigt om behofvet och dels
bristande tillgångar. Den förra af dessa brister kan endast småningom af-
Motioner i Andra Kammaren, No 64. 7
hjelpas, den senare deremot skulle i väsentlig mån och ganska snart af-
hjelpas derigenom att staten, i likhet med hvad som sker vid folkhögskolorna,
ville lemna något understöd åt mindre bemedlade elever. Den härför erfor¬
derliga summan behöfver icke vara stor. Så vidt jag har mig bekant, finnes
för närvarande i vårt land 12 landtmannaskolor med omkring 120 elever;
om man antager, att understödet till mindre bemedlade sådana bestämdes till
50 kronor och tillika antager att en tredjedel af eleverna kunde anses som
mindre bemedlade, skulle sålunda för ändamålet fordras en summa af 2,000
kronor. Jag vågar tro, att ett sådant anslag vore att betrakta som ett för¬
hoppningsfullt utsäde, och tillåter mig som bevis härför anföra blott ett enda
exempel.
Yi veta nemligen, att användandet af konstgjorda gödningsämnen på
senare tiden tagit ganska stor fart och att de summor, som derpå nedläggas,
uppgå till flere millioner kronor årligen. Då man tillika vet, att flertalet af
de mindre jordbrukarne icke förstå när, huru eller hvarest dylika gödnings¬
ämnen rätteligen böra användas, kan man tryggt våga det påståendet, att
en ganska stor del af de summor, som användas för ifrågavarande ändamål,
äro rent af bortkastade. Ensamt denna omständighet synes mig vara ett
tillräckligt talande skäl för bifall till min framställning.
På grund af hvad jag sålunda anfört vågar jag hemställa,
att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts förfogande ställa
ett förslagsanslag å 2,000 kronor att tilldelas mindre be¬
medlade lärjungar vid landtmannaskolor, som åtnjuta stats¬
understöd och hvilkas ändamålsenliga verksamhet sålunda
blifvit erkänd, och torde det få öfverlemnas åt vederbö¬
rande skolstyrelsers ompröfvande att fördela erhållet under¬
stöd.
Om remiss häraf till statsutskottet anhålles.
Stockholm den 25 januari 1892.
Nils Olsson
från Södermanlands län.