6 • Motioner i Andra Kammaren, N:o 4.
Hur tydligt det än må vara, att den högsta civila och militära myndig¬
heten inom ett län icke lämpligen bör innehafvas af en och samma person,
så har dock en förening af nämnda myndigheter hos en person faktiskt egt
rum äfven sedan 1809 års regeringsform faststälts till efterrättelse, hvadan
ett inskränkande tillägg till nämnda § äfven med hänsyn till detta fall torde
vara på sin plats.
På grund af hvad sålunda anförts får jag alltså hemställa,
det måtte Riksdagen antaga nedanstående förslag till
ändring af § 46 regeringsformen att hvila till vidare
grundlagsenlig behandling:
§ 46. r -A " iA
Landet skall förblifva indeladt i höfdingedömen under
den vanliga landtregeringen. Ingen generalguvernör inom
riket må hädanefter förordnas. Landshöfding må icke
innehafva militärbefål eder ordförandeplatsen i landsting
eller hushållningssällskap.
Stockholm den 20 januari 1892.
Axel Vilh. Ljungman.
N:o 4.
\ •' ... _ . .....: .... , .... . r _ 4> *
Af herr A. V. Ljungman, om ändrad lydelse af 25 § i för¬
ordningen om landsting den 21 mars 1862.
:'• '• » ■> »<■> * J«: A-. >r »:7 i:.’ i :.l t* .A\; ^:.OÅ i :i.A !\ ;; *(
Med hänvisning dels till den uti motionen i Andra Kammaren n:o 21
vid 1884 års riksdag lemnade utredning, dels till den samma riksdag vid
lagutskottets utlåtande n:o 17 fogade reservationen, dels till hvad af mig
vid detta utlåtandes föredragning i Andra Kammaren yttrats (Riksdagens
Motioner i Andra Kammaren, N:o 5
7
protokoll, 1884, Andra Kammaren, I, n:o 9, sid. 10), dels till lagutskottets
utlåtande n:o 13 vid 1891 års riksdag, dels ock till stadgandet för det ana¬
loga fallet i § 33 riksdagsordningen, får jag härmed hemställa,
det Riksdagen måtte för sin del besluta, att första
punkten i 25 § af Kongl. Maj:ts nådiga förordning om
landsting den 21 mars 1862 skairerhälla följande lydelse:
Kongl. Maj:t utser för hvarje lagtima landsting bland
tingets ordinarie ledamöter en ordförande, hvilkens befatt¬
ning skall fortfara intill nästa lagtima sammankomst.
Stockholm den 20 januari 1892.
Axel Vilh. Ljungman.
N:o 5.
Af herr Ollas A. Ericsson, om ändrad lydelse af 28 § 2 mom.
i förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin
m. m. den 29 maj 1885.
Den omtanke Riksdagen i fjor visade sig hafva för det uppväxande
slägtet, i det att den uttalade sig för införande i den allmänna undervis¬
visningen af undervisning om rusdryckernas natur och verkningar, ger mig
anledning till den förmodan, att Riksdagen i full konseqvens dermed äfven i
år skall vara villig att fortgå på den beträdda vägen.
Ett synnerligt behjertansvärdt tillfälle dertill erbjuder stadgandet uti
§ 28 mom. 2 i kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af
bränvin in. in. den 29 maj 1885, der det heter: »Bränvin må å försälj¬
ningsställe icke utlemnas till den, som är rusig, ej heller å utskänkningsställe
till minderårig.»
Det lärer nemligen blifva svårt att förneka, att den goda afsigten med
förbudet för minderårige att erhålla spirituösa å utskänkningsställena är sä