Motioner i Andra Kammaren, N:o 131.
15
evalveras i öfverensstämmelse med medelvärdet af den
under nästföregående fem- eller tioårsperiod befunna verk¬
liga kostnad för rustnings- och rot.eringsbesvären.
Stockholm den 30 januari 1892.
Joll. Sjöberg.
N:o 131.
Af herrar Chr. Lovért och All?. Wijkunder, om beviljande
af ett extra anslag å 10,200 kr. för utvidgning af meteoro¬
logiska centralanstaltens verksamhet.
Såsom uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition till innevarande års riks¬
dag angående statsverkets tillstånd och behof (åttonde hufvudtiteln, sid. 179)
framhålles, har meteorologiska centralanstalten i Stockholm, jemte sitt främsta
åliggande att genom anordnande af meteorologiska iakttagelser inom riket
och genom dessas bearbetning åstadkomma en möjligast fullständig kännedom
af landets klimatförhållanden, äfven till uppgift att dagligen söka utröna den
närmast förestående väderleken och att till allmänhetens och särskilt landt-
brukets nytta sprida dessa väderleksförutsägelser ej blott genom de dagliga
tidningarne, utan äfven och i synnerhet genom de medel, som den elektriska
telegrafen och telefonen erbjuder.
Då anstalten för snart två årtionden sedan upprättades, kunde man ej
ställa stora fordringar på densamma med afseende på de väderleksmeddelan-
den, det ålåg den att utgifva. Det observationsmaterial, som den kunde
påräkna att på telegrafisk väg erhålla, var ur flera synpunkter bristfälligt,
16 Motioner i Andra Kammaren, N:o 181.
och endast en ringa erfarenhet förelåg, huru man skulle från de inkomna
observationerna leda sig till slutsatser om den kommande väderleken.
Numera hafva emellertid i dessa afseenden högst märkbara förbättringar
inträdt. Ljus har börjat spridas öfver lagarne för de invecklade väderleks-
företeelsernas vexlingar. Väderlekstelegrammens befordran har blifvit, snab¬
bare och regelbundnare och deras innehåll fullständigare. Väderleksförutsä-
gelsernas tillförlitlighet har på denna grund betydligt ökats.
Betydelsen af de väderleksmeddelanden, anstalten utlemnar, har dess¬
utom betydligt vuxit derigenom, att telefonväsendet i vårt land på sista åren
erhållit en så stark utveckling, att meddelandena hastigt och billigt kunna
spridas till mångdubbelt större antal platser, än tidigare vai- möjligt, Då på
vetenskapens nuvarande ståndpunkt förutsägelserna^ giltighet endast kan an¬
ses omfatta eu synnerligen kort tid, vanligtvis 24 timmar eller något mer,
är påtagligt, hvilken stor vigt just ligger på den hastighet, hvarmed med¬
delandena kunnat spridas i de olika landsorterna.
Till och med år 1889 hafva väderleksutsigter utgifvits från anstalten
blott en gång om dygnet, nemligen vid middagstiden. Dessa utsigter grunda
sig på iakttagelser, gjorda omkring kl. 8 f. m., och äro afsedda att gälla ett
dygn. För att jordbrukaren skall hafva någon större vinst af dessa med¬
delanden, måste dock de utlemnade utsigterna gälla för hela det påföljande
dygnet, Anstalten blef derför våren 1890 uppfordrad genom skrifvelse!' från
de] flesta hushållningssällskapen i riket, att dessutom under sommarmåna¬
derna hvarje afton utsända väderleksutsigter för nästföljande dygn. Med
begagnande af några smärre besparingar anordnades med anledning häraf
provisoriskt en särskild s. k. väderlekstjenst på eftermiddagen under måna¬
derna juli till och med september 1890. Äfven under förlidet år vidtogos
liknande provisoriska åtgärder, denna gång med begagnande af ett mindre
extra anslag af Kongl. Maj:t.
De uttalanden, som från olika delar af landet kommit till anstaltens
kännedom, och den spridning, de ifrågavarande väderleksmeddelandena fått,
visa, att de vidtagna åtgärderna redan i sin under de nämnda två åren be¬
gagnade, temligen ofullkomliga form varit till nytta. Emellertid äro joixl-
brukarnes anspråk på detaljerade utsigter för de olika delarne af vårt land
så stora, att det system af väderlekstelegram och den arbetskraft till deras
undersökande, som hittills stätt anstalten till buds, måste anses otillräckliga.
Berättigade kraf kunna framställas från allmänhetens sida, att en utveckling-
till det bättre i detta hänseende egen rum. Anstalten har ock ingått till
regeringen med begäran om anslag härtill och visar det sig, att enligt de
anförda kostnadsförslagen utvidgningen kan ske med jemförelsevis liten eko¬
nomisk uppoffring.
17
Motioner i Andra Kammaren, N:o 131.
I första rummet måste ett större antal väderlekstelegram från så val
in- som utländska stationer anskaffas. Den härför uppgjorda planen för ut¬
vidgning af stationsnätet är utarbetad på grund af en mängd synoptiska
väderlekskartor och afser att utrusta anstalten med hjelpmedel, som sätta den
i stånd att göra sig till godo vetenskapens hittills vunna resultat. För
detta ändamål har i anstaltens förslag antalet stationer mer än fördubblats.
Det af anstalten uppgjorda förslaget upptager i hufvudsak följande
förändringar. Under det att anstalten från Finland nu erhåller väderleks¬
telegram från endast en punkt, Hangö, upptager förslaget ytterligare 4. För
Danmark skall tillkomma 4 orter, hvaribland så vigtiga som Skagen och
Vestervig i norra Jutland, så att in alles från detta land skulle komma 6
telegram. För Storbritannien skulle väderlekstelegrammen ökas från 4 till
10, hvilken ökning är af särskild vigt på grund deraf, att de flesta atmosferiska
störningar komma till oss öfver detta land. Den lucka i systemet, som nu
finnes öfver Holland och Belgien, skall fyllas med ett par stationer.
Största och vigtigaste utvidgningen skulle ske inom mellersta och södra
Sveriges område. För att kunna lämpa meddelandena så noggrant som
möjligt efter hvarje orts särskilda förhållanden, upptager anstalten i planen
en observationspunkt inom flertalet af länen. Antalet orter, der, jemte de
vanliga morgonobservationerna, middagsiakttagelser skulle göras och resul¬
taten intelegraferas till anstalten, skulle ökas betydligt. Då dessa middags¬
iakttagelser alldeles särskildt afse jordbrukarnes behof under skördetiden,
upptagas de dock i förslaget endast för månaderna juli—september.
Finge systemet för väderlekstelegrammen undergå en sådan utvidg¬
ning som den nu nämnda, var anstaltens föreståndare öfvertygad, att ett
väsentligt framsteg vore vunnet och att anstalten skulle kunna motsvara
hvarje billigt anspråk från icke blott jordbrukarne, utan äfven sjömännen,
kustbefolkningen och den stora allmänheten.
Införandet af eftermiddagstjenster krafvel- dock ökade arbetskrafter
så väl för den vetenskapliga bearbetningen af de inkomna telegrammen
som för sj elfva telegraferingen.
Kongl. Maj:t redogör i sin ofvan omnämnda nådiga proposition till
Riksdagen för de af anstaltens föreståndare för utvidningen beräknade om¬
kostnaderna, uppgående in alles till 7,100 kronor, hvilket belopp i Kongl.
Maj:ts framställning ökats med ett belopp af 1,100 kronor, som redan nu
enligt Kongl. Maj:ts disposition utgår till anstalten, oberoende af den nu
föreslagna utvidgningen. Uti dessa 7,100 kronor ingår dock ett belopp af
2,175 kronor, ersättning till svenska telegrafverket för expedierade telegram,
hvilken summa sålunda till större delen kan påräknas åter såsom inkomst
inflyta i statskassan.
Bill. Ull Rilcsd. Viol. 1892. 1 Sami. 2 Afd. 2 Hand 22 TJäft.
3
18 Motioner i Andra Kammaren, N:o 131.
Det nämnda af anstalten begärda anslaget måste anses synnerligen
lågt, då deri ingår så väl ersättning till de personer, som på de olika orterna
anställa iakttagelserna och uppsätta väderlekstelegrammen, och omkost¬
naderna för telegrammen till både det svenska och de utländska telegraf¬
verken, som ock ersättningen för materialets bearbetning och resultatens
meddelande i sin färdiga form af väderleksutsigter.
Med afseende på det nu omnämnda, af anstalten föreslagna utvidgandet
af väderleksmeddelandenas spridande, hvilket af vetenskapsakademien, med
hänsyn till sakens erkända vigt för landets modernäring, varmt förordats till
bifall, har Kongl. Maj:t i sin ofvan nämnda proposition väl uttalat sig för
önskvärdheten af förslagets realiserande, men likväl utan att anföra annat
skäl än hänsynen till de många andra behof, hvilka böra tillgodoses med
statsanslag, förklarat sig icke för närvarande vilja tillstyrka bifall till fram¬
ställningen i den utsträckning, som nu blifvit föreslagen.
För provisoriskt ordnande af väderleksmeddelandena om eftermiddagarne
under innevarande års sommarmånader hade anstalten begärt 2,000 kronor.
Icke ens detta belopp har vunnit Kongl. Maj:ts godkännande, utan har
Kongl. Maj:t, utan att motivepa sin åsigt, ansett målet för närvarande kunna
vinnas genom ett anslag af 1,250 kronor, eller hvad som för försöks an¬
ställande i betydligt mindre skala, än hvad nu föreslagits, begärdes förliden
sommar, hvarför Kongl. Maj:t hos Riksdagen begärt för detta och nästa år
tillsammans dubbelt detta belopp eller 2,500 kronor.
Undertecknade, som äro öfvertygade, att det af meteorologiska central¬
anstalten väckta förslaget är af stor nytta för icke blott jordbruket, utan
flera andra af vårt lands näringar, hafva ansett af vigt, att en öfvergång
nu eger rum från de provisoriska försöken till planmessigt, efter vidgad
skala ordnade väderleksmeddelanden. Två års erfarenhet har visat, att de
resultat, som vunnits, varit så goda, som man i betraktande af de pro¬
visoriska anordningarna kunde våga hoppas. Något tvifvel finnes ej heller,
att icke ett väsentligt bättre resultat skulle vinnas med de af centralanstalten
föreslagna förbättringarne.
Den vinst, som särskild! landtbruket kan skörda af goda väderleks¬
meddelanden, är så stor, att det här ifrågasatta anslaget måste anses helt
obetydligt, Om också ofta, kanske oftast väderleksförhållandena äro så
sväfvande, att dylika meddelanden ej direkte kunna ingripa i skördemannens
arbete, inträda ej sällan sådana tillfällen, då hvarje sådan upplysning är af den
största vigt. De belopp, som för landet besparas, då sålunda på grund af
ett i tid lemnadt meddelande landtmannen kan vidtaga betydelsefulla mått
och steg för skördens skyddande eller bergande, hvilka annars uteblifvit,
äro så stora, att de väl förtjena Kongl. Maj:ts och Riksdagens beaktande.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 131.
19
Härtill kommer den fara, som liggei uti, att hela systemet af väderleks-
förutsägelserna kan komma i misskredit, om genom anordningarnes ofullkom¬
lighet resultaten ej blifva så goda, som allmänheten möjligen hoppats.
Hvarje landsände önskar erhålla väderleksmeddelandena lokaliserade efter
sina förhållanden,’ och den fullständighet, hvarmed detta låter utföra sig, är
helt naturligt beroende på observationspunkternas antal och lämpliga för¬
delning.
En hastig öfverblick öfver anordningarna i nu berörda rigtning i
andra länder visar ock hvilken vigt derstädes fästes vid dylika väderleks-
meddelanden.
I Danmark insamlas väderlekstelegrammen så väl hela året om
morgnarna som månaderna juli—september vid middagstiden. Utsigter med¬
delas tvenne gånger dagligen för jordbruket och sjöfarten. Som vanligt
gäller eftermiddagsutsigten för den följande dagen.
I England: Morgontelegram från 31 inländska och 28 utländska ^
stationer, middagstelegram från 18 stationer och derjemte aftontelegram kl.
6 e. m. Utsigter meddelas tvenne gånger dagligen, kl. 11 f. m. och omkring
kl. 8 e. m.
I Tyskland: Morgontelegram frän 28 tyska och 70 utländska stationer,
middagstelegram från 13 tyska och 9 utländska, samt månaderna oktober—
maj aftontelegram från 17 tyska och 13 utländska stationer. Utsigter ut¬
sändas vid middagstiden och på eftermiddagen kl. 5 e. m., samt vinter¬
månaderna stormvarningar på qvällen.
I Frankrike: Morgontelegram från 125 in- och utländska stationer,
middagstelegram från ett mindre antal. Utsigterna telegraferas vid middags¬
tiden till flera hamnar och 80 lokalcentra, hvarifrån de vidare spridas till
omkring 3,000 kommuner. Kl. 5 e. m. utsändas nya depescher. °
I Österrike finnes under sommaren en väderlekstjenst för åkerbruket.
Sammanfattning af väderleken jemte utsigter för följande dag utsändas kl.
2_3 e. m. till omkring 15 lokalcentra, hvarest utsigterna modifieras efter
lokala förhållanden och spridas telegrafiskt till subskribenterna.
Nordamerikas Förenta stater intaga främsta rummet med afseende på
utvecklingen af väderleksmeddelandena. Två gånger om dagen insamlas
telegrammen, tidigare skedde det tre gånger om dagen. Utsigterna, gällande
för 24 timmar, meddelas 2 timmar efter observationernas verkställande och
spridas hastigt genom telegraf, telefon och tidningar. De utfärdas till jord¬
brukets, näringarnes och sjöfartens tjenst och uppskattas högt af allmän¬
heten. Signalflaggor användas allmänt. Bästa beviset på den stora betydelse,
det amerikanska folket fäster vid de meteorologiska arbetena, är att den
20
Motioner i Andra Kammaren' N:o 131.
för desamma af kongressen beviljade budgeten uppgick exempelvis 1889 till
öfver 800,000 dollars.
I Sverige utskickas de på morgontelegrammen grundade utsigterna
omkring kl. 1 e. m. och eftermiddagstelegrammen kl. 6 e. m. juli—
september. Subskribenterna betala till telegrafverket en afgift, beräknad
efter 100 kronor per år. Utom till subskribenterna hafva utsigterna varit
spridda genom statens jernvägstelegraf — 1891 äfven genom Stockholm—
Yesterås jernväg — samt genom de dagliga tidningarne. Den vidare
spridningen sker dels genom telefon, dels genom flaggsignaler. Äfven på
ångbåtar hafva dessa flaggsignaler flerestädes användts.
Det i Sverige använda signaleringssystemet består deri, att en eller
två färgade flaggor hissas på en från långt håll synlig mast eller stång.
Signalerna äro till antalet 5 och hafva följande betydelse:
i
Vackert väder: Gill: klart eller halfklart väder; ingen nämnvärd nederbörd;
Osäkert väder: Gill Öfver blå: benägenhet till förbättring af väderleken;
efter hand klarare väder, möjligen ännu
en eller annan regnskur;
Blå öfver gul: benägenhet till försämring i väderleken;
mulnande himmel, möjligen regn;
Röd: tvifvelaktigt väderlekstillstånd; möjligen regn;
Regnigt väder: Blå: regnigt eller ostadigt väder; regnskurar.
Enligt ofvan anförda, likaledes i Kongl. Maj:ts nådiga proposition
upptagna kostnadsförslag uppgå de af föreståndaren för meteorologiska central¬
stationen beräknade utgifterna till 7,100 kronor eller med inberäknande af de
1,100 kronor, som redan tidigare, oberoende af de nu föreslagna utvidgningarne,
af Eongl. Maj:t anvisats till anstalten, till 8,200 kronor om året, hvartill
komma 2,000 kronor för innevarande år.
På anförda grunder tillåta vi oss hemställa,
att Riksdagen ville för utvidgning af den meteorologiska
centralanstaltens verksamhet, särskildt med afseende på
utgifvandet af väderleksmeddelanden, bevilja för år 1893
ett extra anslag af 10,200 kronor, med rätt för Kongl.
Maj:t att till ersättande från detta anslag låta af till¬
%
Motioner i Andra Kammaren, N:o 132.
21
gängliga medel förskjuta hvad som för ifrågavarande
ändamål under innevarande år erfordras.
Stockholm den 30 januari 1892.
Christian Lovén. ' Aug. Wijkander.
I
f, liäV
N:o 132.
♦
Af herr S. J. Boéthius, om beviljande af ett extra anslag å 1,000
kronor till historiska seminariet vid Upsala universitet.
Såsom ett af de kraftigaste medel att göra de högre vetenskapliga
studierna vid våra -universitet lifaktiga och fruktbärande erkännes allmänt
seminarieinstitutionen. I den genom kongl. brefvct af den 17 april 1891
genomförda universitetsreformen intager den också ett framstående rum, och
Riksdagen har redan för flera år sedan gifvit sitt erkännande åt dess bety¬
delse genom beviljandet af anslag på extra stat åt ett på olika afdelningar
arbetande filologiskt och ett matematiskt seminarium vid de båda statsuni-
versiteten (i Upsala sedan 1878 och 1883). På sista tiden har ur enskilda
historiska öfningar, som under ledning af professoren H. Hjärne källos vår¬
terminen 1885, höstterminen 1886, höstterminen 1889 och båda terminerna
1890, Vid Upsala universitet äfven ett historiskt seminarium uppstått, och
sedan universitetets kansler på den humanistiska sektionens tillstyrkan den
18 november 1890 stadfäst af professor Hjärne för detta seminarium utarbe¬
tade stadgar, kan det nu anses såsom eu fast universitets institution. Det
inflytande, det utöfvat. på de historiska studierna, bär redan visat sig i högsta
måtto gynsamt, och till belysning häraf må ur redogörelsen för kongl. uni¬
versitetet i Upsala under det akademiska året 1890—1891 följande meddelas
om seminariets verksamhet: Höstterminen 1890 höllos 11 sammankomster och