UNDERDÅNIGT
BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG
OM ÅLDERDOMSUNDERSTÖD
LÄRARE OCH LÄRARINNOR VID SMÄSKOLOR
OCH MINDRE FOLKSKOLOR
ÄFVENSOM ICKE ORDINARIE LÄRARE OCH LÄRARINNOR YID FOLKSKOLOR
SAMT
FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISK BESTÄMMELSER
FÖR ÅLDERDOMSUNDERSTÖD
ÅT DESSA LÄRARE OCH LÄRARINNOR.
AFGIFVET AF
DÄRTILL I NÅDER UTSEDDE KOMITERADE.
STOCKHOLM
TRYCKT I CKNTRAL-TRYCKERI ET
1891 .
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Skrifvelse till konungen ............................................. 1 — 3.
II. Betänkande och förslag om ålderdomsunderstöd åt
lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folk¬
skolor äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor
vid folkskolor ................................................................. 4—59.
Inledning ..................................................................... 4—12.
Stadgandet i 1842 års folkskolestadga om pension åt afgångna lä¬
rare. — Försök att bereda folkskollärarne bestämd pensionsrätt; bil¬
dande af folkskollärarnes pensionsinrättning. — Under tiden till¬
komna nya slag af lärare: lärare vid mindre folkskolor, lärare vid
småskolor, biträdande lärare vid folkskolor, extraordinarie folkskol¬
lärare, lärare i öfningsämnen och slöjd. — Ökningen i de nu nämnda
lärarnes antal. — Olika anordningar och försök att bereda dessa ål¬
derdomsunderstöd: pensioner af skoldistrikten, insättningar i lifränte-
anstalter, lokala pensionsföreningar, petitioner och riksdagsmotioner.
— Riksdagens skrifvelse den 14 maj 1889.
1 Om den allmänna anordningen af ålderdomsunderstöd åt
här i fråga varande lärare och lärarinnor samt om for¬
men för statens och kommunernas medverkan härtill 13—21.
Om lämpligheten af understödsrättens utsträckning äfven till extra¬
ordinarie ock vikarierande folkskollärare och lärarinnor samt lärare
och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd. — Böra lärarne och lära¬
rinnorna själfva bidraga till ålderdomsunderstödet? — Böra statens
och kommunernas bidrag insättas i försäkringsanstalter eller öfverläm-
nas till de lokala pensionsföreningarna? -— Om lämpligheten af de¬
taljerade bestämmelser för understödsrätten. — Om sättet för kommu¬
nernas medverkan: direkt understöd, föränderlig årlig afgift, fix årlig
afgift. — Är det billigt, att kommunerna erlägga afgifter äfven för extra¬
ordinarie folkskollärare och lärarinnor?
2. Om villkoren för understödets erhållande och åtnjutande 22—29.
Bör läraren eller lärarinnan vid sökande af understödet äga anställ¬
ning af hithörande art? — Om två olika slag af understöd: helt och
afkortadt. — Erforderligt antal lefnads- och tjänsteår för rätt till helt
understöd. — Erforderligt antal lefnads- och tjänsteår för rätt till af-
IV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
kortadt understöd. — Om nedsättning af fordringarna på icfnads-
och tjänsteår för nu anställda äldre lärare och lärarinnor. — Under¬
stöd vid obotlig sjukdom. — Om sättet att beräkna tjänstetidens
längd: årlig undervisningstid i månader och veckotimmar för rätt till
tjänsteårsberäkning. — Om tjänsteårsberäkning vid anställning såsom
lärare eller lärarinna i öfningsämnen och slöjd. — Om examen så¬
som kompetensvillkor för understödsrätt. — Speciella föreskrifter för
understödets åtnjutande.
3. Om understödets storlek....................-i..'...-.................. 30
Bör understödet vara lika för alla lärare och lärarinnor, som uppfyllt
de bestämda villkoren? — Om förhållandet mellan helt och afkortadt
understöd. — Om storleken af helt understöd. — Om storleken af
afkortadt understöd. — Om storleken af sjukdomsunderstöd. — Om
tiden för understödets börjande och upphörande.
4.
Om kostnaden för understödet och fördelningen däraf
mellan staten och kommunerna samt huru statens bidrag
bör utgå
Öl—47.
Ben allmänna gången af kostnadsberäkningen; dess resultat. — För¬
delning af kostnaden mellan staten och kommunerna; beloppet af
kommunernas årliga afgift för hvarje lärare och lärarinna. — Om
sättet för erläggande af statens bidrag: anvisande af förslagsanslag af-
passadt efter det årliga behofvet. — Beräkning af de successiva kost-
nadsbeloppen för hvarje år intill 1930. — Kontroll öfver den förut
beräknade kostnadssumman. — Anmärkning rörande den relativt låga
kostnad, som enligt beräkningen skulle erfordras. — Olika skäl hvar¬
för kostnaden bör i verkligheten blifva ännu lägre. — Försök att
minska den beräknade kostnaden genom att taga hänsyn till villkoret
rörande lärarnes och lärarinnornas tjänsteålder för rätt till understöd.
— Om kostnaden för de extraordinarie folkskollärarne och lärarin¬
norna och om afgifter för dem. — Om afgifterna för de lärare och
lärarinnor i öfningsämnen och slöjd, hvilka erhålla understödsrätt.
Förslagsanslagets belopp under år 1892.
5. Om den administrativa anordningen vid understödets
beviljande och utdelande samt afgifternas uppbärande 48—59.
Allmänna anmärkningar om de göromål, som komma i fråga, därest
understödsrätt beviljas hithörande lärare, samt särskildt om uppbäran¬
det af kommunernas afgifter. — Antalet årligen nytillkommande
understödstagare och hela årliga antalet understödstagare intill 1920.
— Om upprättande af eu särskild ålderdomsunderstödsanstalt för små-
skollärarekåren och denna anstalts förenande med folkskollärarnes
pensionsinrättning. — Om pröfning af understödsrätt och beviljande
af understöd. — Om tjänsteböcker för lärare och lärarinnor. — Ett
par speciella föreskrifter vid profvande och beviljande af understöd.
Om särskilda uppgifter från skolråden för kontroll öfver tjänsteböc-
kernas anteckningar; om granskning af dåssa uppgifter. — Om un-
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
V
Sill-
derstöd sbeloppen s utbetalande. — Om matrikel öfver understödsta-
garne. — Om uppbärande af afgifter för öfnings- och slöjdlärare. —
Om årlig granskning af anstaltens räkenskaper och redogörelse för
anstaltens verksamhet. — Om förvaltningskostnaden. — Om uppbä¬
rande af kommunernas afgifter; afdrag af lönetillskotten och insändande
af afdragen till statskontoret. — Sättet för afgifternas upptagande i
riksstaten. — Tillfälliga inkomster. — Om hela kostnaden för år
1892. — Om förslag till understödsstat. — Om önskvärdheten att ef¬
ter några års förlopp verkställa en på säkrare statistiskt material
byggd kostnadsberäkning.
III. Förslag till reglemente för Småskollärares m. fl. ål-
derdomsunderstödsanstalt.......................................... 60—70„
I. Om anstaltens ändamål. — II. Om kostnadernas bestridande. —
III. Om skoldistriktens afgifter och sättet för deras utgörande. —
IV. Om rätt till understöd och om understödets belopp. — V. Om
sättet huru understödet sökes och tillägges. — VI. Om utbetalning
af understöd. — VII. Om understödsanstaltens styrelse och förvalt¬
ning. — VIII. Om redovisning af understödsanstaltens medel samt
om räkenskapernas granskning.
IV. Bilagor........................................................................ 71 — 75-
1. Formulär till tjänstebok.
2. Formulär till skolrådens uppgifter.
Anmärkning. Motivering till de olika paragraferna i försla¬
get till reglemente finnes å följande sidor i betänkandet:
Motivering till § 1 å sid
|
.........13 — 15, 46
|
> J
|
§ 2 »
|
|
15—IG, 40—46,58
|
|
§3 »
|
»
|
... 16—21, 37—40
|
» »
|
§ I >
|
>
|
............ 56—58
|
» »
|
§ 5 »
|
|
......... 22,28-29,
|
» »
|
§ G »
|
»
|
23,30—32,33—34
|
> »
|
§7 »
|
>
|
......... 23, 24—25
|
* »
|
§ 8 »
|
*
|
23—25, 30—33,
|
|
|
|
34—35
|
i »
|
§9 »
|
X
|
......... 25—26, 36
|
Motivering till § 10 å sid.
|
......... 26—28-
|
|
»
|
§ 11»
|
»
|
............... 29
|
|
|
§ 15 »
|
|
............... 36
|
»
|
»
|
§18 .
§24 »
|
»
|
............... 52'
|
»
|
|
»
|
......... 54 — 55-
|
»
|
»
|
§26 »
|
•
|
......... 48—52-
|
|
»
|
§28 >
|
»
|
40—46, 55—66.
|
|
|
|
|
58—59
|
»
|
»
|
§ 29 »
|
»
|
......... 53—54
|
|
JO
|
§31 >
|
>
|
|
Till Konungen.
med anledning af dels Riksdagens skrifvelse den 14
maj 1889 angående uppgörande af förslag till grunder för be¬
redande af ålderdomsförsörjning åt de lärare och lärarinnor,
hvilka tjänstgöra vid småskolan eller biträda vid undervis¬
ningen i folkskolan, dels ock en af styrelsen för tionde all¬
männa svenska folkskolläraremötet i Stockholm gjord under¬
dånig framställning om vidtagande af erforderliga åtgärder
såväl i allmänhet för ett bättre betryggande i rättsligt och
2
SKRIFVELSE TILL KONUNGEN.
ekonomiskt afseende af småskollärarekårens ställning, som sär¬
skilt för nämnda kårs understödjande på äldre dagar, täcktes
Eders Kungl. Maj:t den 17 oktober sistlidne år uppdraga åt
undertecknade komiterade att afgifva betänkande och förslag,
på bvilket sätt och under hvilka villkor i öfrigt, utan alltför
stora kostnader för staten och kommunerna, understöd på
ålderdomen måtte kunna beredas lärare och lärarinnor vid
småskolor och mindre folkskolor äfvensom biträdande lärare
och lärarinnor vid folkskolor, så ock att utarbeta förslag till
de reglementariska bestämmelser, som i ämnet blefve erfor¬
derliga.
Eders Kungl. Maj:t fann härvid för godt föreskrifva, att
komiténs arbete borde utföras med ledning af en utaf e. o.
amanuensen vid kungl. biblioteket Gr. Eneström verkställd
förberedande undersökning, innefattande dels utredning rö¬
rande ålder, tjänstetid och aflöning m. in. för de vid små¬
skolor och mindre folkskolor anställda lärare och lärarinnor
äfvensom för biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor,
dels ock beräkning af de kostnader, som under olika förut¬
sättningar blefve erforderliga för beredande af ålderdoms-
understöd åt nämnda lärare och lärarinnor.
Komitén sammanträdde första gången den 7 november
1890, vid hvilket tillfälle till dess sekreterare utsågs amanu¬
ensen G. Eneström, och var sedermera samlad till och med
den 17 nästlidne december. Under denna tid fattades provi¬
soriska beslut rörande den föreliggande frågans hufvudpunk-
ter, samt utarbetades förslag till reglemente för Småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Därefter fortsattes arbetet
från och med den 18 december af ett utskott, bestående af
SKRIFVELSE TILL KONUNGEN.
3
undertecknade Gilljam och von Friesen äfvensom sekreteraren,
hvilket utskott hade till uppgift att med ledning af de fat¬
tade besluten utarbeta betänkandet. Sedan utskottet fullgjort
sitt åliggande, sammanträdde komitén i dess helhet ånyo un¬
der tiden från och med den 19 januari 1891 till nedanstående
dag, då justeringen af betänkandet och det tillhörande för¬
slaget till reglementariska bestämmelser afslutats.
Efter sålunda fullgjordt uppdrag får komitén härmed i
underdånighet öfverlämna dels betänkande och förslag om
ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor och
mindre folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och lära¬
rinnor vid folkskolor, dels förslag till reglementariska bestäm¬
melser för ålderdomsunderstöd åt dessa lärare och lärarinnor.
Då den ofvannämnda förberedande undersökningen blifvit ge¬
nom Eders Kungl. Maj:ts ecklesiastikdepartements försorg af
trycket utgifven, har komitén i flere fall, särskildt i fråga
om den rent matematiska delen af kostnadsberäkningen, hän¬
visat till eller åberopat densamma.
Underdånigst
G. F. GILLJAM.
Sixten von Friesen. F. W. Åmark. Hans Andersson.
(Jr. Eneström.
Stockholm den 4 februari 1891.
4
1842 års stadgande om folkskollärares pensioner; ändringsförslag.
Betänkande och förslag’
om ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid
småskolor och mindre folkskolor äfvensom
icke ordinarie lärare och lärarinnor
vid folkskolor.
Inledning.
Att folkskolans lärare i allmänhet icke af egna medel kunna
bereda sig en nödtorftig bärgning på ålderdomen, finnes förutsatt
redan i 1842 års folkskolestadga. Där föreskrifves nämligen i
§ 11 mom. 2, att »då skollärare, som sin tjänst oförvitligt förestått,
genom ålderdom eller sjuklighet är urståndsatt att den ytterligare
bestrida och af detta skäl måste entledigas, må det bero af för¬
samlingens och skolstyrelsens pröfning att, i mån af hans behof
och af den längre eller kortare tid han tjänstgjort., större eller
mindre del af den utaf församlingen anslagna lönen såsom pension
honom tilldela».
Då emellertid missförhållanden lätt kunde befaras uppstå genom
den obestämda lydelsen af detta moment, och då på detta sätt hela
kostnaden för lärarnes ålderdomsförsörjning lades på kommunerna,
gjordes redan några få år efter folkskolestadgans utfärdande försök
att tillförsäkra folkskollärarne en bestämd rätt till pension medelst
bidrag af både kommunerna och staten. Vid 1847—1848 års riks¬
dag framlades nämligen en kung! proposition i detta syfte; denna
ledde visserligen icke till något resultat, men ärendet återkom under
Ordinarie folkskollärares pensionsrätt. Lärare vid mindre folkskolor. 5
olika förmer vid flere påföljande riksdagar och afgjordes slutligen
på det sätt, att en pensionsinrättning för folkskollärarne bildades,
hvilken trädde i verksamhet den 1 januari 1867.
Den rätt till pension, som sålunda blifvit tillerkänd folkskolans
lärare, gällde dock endast för det slag af lärare, som i 1842 års
folkskolestadga uttryckligen omnämndes, nämligen de lärare, som nu
kallas ordinarie folkskollärare. Men redan innan den nyssnämnda
pensionsinrättningen kom till stånd, hade nya slag af lärare börjat
i författningarna omnämnas, och antalet af dessa slag har under
de två sista årtiondena ytterligare ökats.
Redan genom kungl. kungörelsen den 29 september 1853 rö¬
rande förändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i 1842 års folk¬
skolestadga tillkom ett nytt slag af lärare, nämligen lärare vid
mindre folkskolor. I denna kungörelse förklarades nämligen, att
mindre skolor, afsedda att i viss mån ersätta de egentliga folksko¬
lorna, finge jämte den egentliga folkskolan inrättas i skoldistrikt,
där så aflägsna byar, hemman, torp eller lägenheter förefunnes, att
dit hörande barn icke utan svårighet kunde besöka den sistnämnda
skolan. Lärarne och lärarinnorna vid dessa mindre skolor behöfde
ej hafva aflagt folkskollärareexamen, utan blott inför pastor och
skolstyrelse ådagalagt förmåga att läsa svenskt och latinskt tryck,
skrifva läsligt, äga kunskap i katekesen och räknelärans elementer
samt undervisningsskicklighet. Läraren och lärarinnan skulle an¬
tagas af husfädren inom den del af distriktet, där skolan inrättats,
och lönen skulle bestämmas genom aftal.
Ett annat slag af lärare finnes upptaget i kungl. förord¬
ningen den 23 april 1858 angående ytterligare åtgärder för folk¬
undervisningens befrämjande. Genom denna förordning tillätos
nämligen kommunerna att inrätta mindre skolor öfverallt på landet,
oberoende utaf afståndet från den egentliga folkskolan, i ändamål
att det första förberedande kunskapsmåttet för nybörjare måtte i
dessa mindre skolor kunna inhämtas. Dessa skolor, som således
hade en väsentligen annan uppgift än de förut omförmälda skolorna,
6 Lärare vid småskolor, Inträdande lärare vid folkskolor.
fingo till skillnad från dem namnet småskolor, och deras lärare¬
personal kallades följaktligen lärare och lärarinnor vid småskolor;
äfven för dem gällde dock samma kompetensvillkor som för lärare
i de ursprungliga mindre skolorna.
Enligt ordalydelsen i nämnda förordningar skulle de mindre
skolor, hvilka voro afsedda att förbereda till de egentliga folksko¬
lorna, få inrättas öfverallt, men däremot de andra mindre skolorna,
hvilka hade till uppgift att i viss mån ersätta de egentliga folksko¬
lorna, blott i aflägsna bygder. Emellertid torde redan tidigt dels
den sistnämnda inskränkningen faktiskt förlorat sin betydelse, dels
lärare med samma lägre kompetens kommit till användning vid de
egentliga folkskolorna, och härigenom uppkom ännu ett slag af
lärare och lärarinnor, nämligen biträdande lärare och lärarinnor
vid folkskolor, d. v. s. sådana, hvilka i afseende på tjänstebefatt¬
ningens art voro fullt likställda med lärare och lärarinnor vid de
ursprungliga mindre folkskolorna, men hvilka icke undervisade i
aflägsna bygder, utan i själfva den egentliga folkskolans lokal eller
i dess omedelbara närhet. Detta tredje slag af lärare och lära¬
rinnor torde i författningarna hafva omnämnts först i kungl. kun¬
görelsen den 22 juni 1871 rörande lönetillskott af allmänna medel
åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor, men det
omtalas officiellt redan i kungl. maj:ts proposition (n:o 21) till
1871 års riksdag angående bidrag af statsmedel till aflöning af lä¬
rare vid folkskolor och småskolor. Jämte dessa biträdande lärare
och lärarinnor nämnas där äfven lärare och lärarinnor vid småskolor,
men däremot icke lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor, utan
tvifvel därför, att dessa, såsom ägande alldeles likartad tjänstebe¬
fattning och samma kompetens som de vid folkskolor biträdande,
inbegrepos bland de sistnämnda. Äfven i följande kungliga förord¬
ningar under 1870-talet upptogos jämte lärare och lärarinnor vid
småskolor blott biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, och
först i kungliga förordningen den 21 mars 1881 angående ytter¬
ligare lönetillskott åt biträdande lärare och lärarinnor vid folk-
Vikarierande och extraordinarie folkskollärare. 7
skolor förklaras uttryckligen, att bland dessa inbegripas äfven lä¬
rare och lärarinnor vid mindre skolor. Slutligen upptogos i § 23
af den nya folkskolestadgan af den 20 januari 1882 jämte lärare i
småskolor och biträdande lärare i folkskolor äfven lärare vid mindre
folkskolor såsom med de förra två slagen af lärare samordnade.
I den redan nämnda kungliga kungörelsen den 22 juni 1871
rörande lönetillskott af allmänna medel åt lärare och lärarinnor vid
folkskolor och småskolor skiljes äfven mellan examinerade, i veder¬
börlig ordning tillsatta, ordinarie folkskollärare och examinerade
vid folkskola antagna lärare. Under den senare benämningen inne¬
fattades redan då utan tvifvel dels vikarier för ordinarie folkskol¬
lärare, dels sådana lärare, hvilka sedermera i § 1 mom. 3 af 1882
års nya folkskolestadga infördes under benämningen extraordinarie
folkskollärare. Att behof af vikarier inom en så talrik lärarekår
som folkskollärarnes städse måste på grund af dödsfall och sjukdom
förefinnas, ligger i sakens natur; enligt § 25 af nya folkskolestadgan
bör, såvidt möjligt är, icke någon därtill förordnas, som ej är be¬
hörig att innehafva tjänsten såsom ordinarie, och vikarierna skola
således i regeln hafva aflagt fullständig afgångsexamen från folk¬
skollärareseminarium. Hvad åter angår de extraordinarie lärarne,
så innehafva de inom folkskolorganisationen samma ställning som
extra lärarne vid de allmänna läroverken, d. v. s. de antagas, då
barnantalet i en skola blifvit så stort, att den ordinarie läraren
icke ensam kan sköta undervisningen, men kommunen af ett eller
annat skäl ej vill inrätta en ny ordinarie läraretjänst. De extra¬
ordinarie lärarne hafva med afseende på antagningssättet samma
ställning som de ofvannämnda biträdande lärarne, med hvilka de
också i § 1 mom. 3 af nya folkskolestadgan samordnas. Från
dessa biträdande lärare skilja de sig hufvudsakligen dels därigenom,
att för dem afgångsexamen från folkskollärareseminarium är obli¬
gatorisk, dels därigenom, att de äga en högre minimilön, nämligen
för närvarande minst 500 kronor jämte naturaförmåner eller er¬
sättning därför.
8 öfnings- och slöjdlärare. Icke ordinarie lärares pensionsförhållanden.
Ännu återstår att nämna tvänne slag af lärare i folkundervis¬
ningens tjänst, nämligen öfningslärare och slöjdlärare. Intetdera
af dessa slag nämnes uttryckligen i folkskolestadgan, men då i § 12
mom. 1 och 2 såsom läroämnen i folkskolor och småskolor upp¬
tagas bland annat teckning, sång, gymnastik, och då det icke på
något ställe uttryckligen stadgas, att undervisning i dessa ämnen
bör meddelas af lärare i läsämnen, så har däraf blifvit en följd,
att särskilda öfningslärare på flere ställen blifvit antagna. Hvad
åter angår slöjdlärare, så är det i § 12 mom. 1 föreskrifvet, att
sådana må kunna af skoldistrikt, som sådant önskar, antagas, för
att handleda de barn, hvilka af föräldrar eller målsmän anmälas
att deltaga i slöjdundervisningen. Alla slöjdlärare tillhöra dock
strängt taget ännu icke i egentlig mening folkskolan, utan en del
af dem betraktas såsom lärare i med folkskolorna samordnade slöjd¬
skolor, på grund hvaraf också här ofvan med särskild hänsyn till
dem valts benämningen lärare i folkundervisningens tjänst. —
Ingen af samtliga nu omförmälda lärare har någon rätt till pen¬
sion sig medgifven, utan för hela den icke ordinarie lärarekåren gäller
fortfarande i sak stadgandet i § 11 mom. 2 af 1842 års folkskole¬
stadga, hvilket genom § 31 i 1882 års nya folkskolestadga erhöll
följande lydelse: »Då en till pension icke berättigad lärare vid di¬
striktets skola, som oförvitligen förestått sin tjänst, genom ålder
eller sjuklighet är urståndsatt att nöjaktigt bestrida de till tjänsten
hörande göromål och af detta skäl måste entledigas .... må det
bero af distriktet att bevilja honom det understöd, hvaraf han kan
anses vara förtjänt».
Så länge de icke ordinarie lärarnes antal var ringa och så
länge platserna på grund af nyheten i själfva skolorganisationen
innehades af lärare med endast några få tjänsteår, kunde behof af
ålderdomsförsörjning för dem endast undantagsvis förekomma, och
den förpliktelse, nämnda stadgande pålade kommunerna, var därför
föga tryckande. Emellertid hafva numera förhållandena i detta af¬
seende väsentligen ändrat sig. Då antalet lärare vid småskolor
Frågan om ålderdomsimderstöd åt icke ordinarie lärare.
och mindre folkskolor år 1859 uppgick till blott 1017, hade detta
antal tio år senare mer än tredubblats och utgjorde vid 1889 års
slut, om äfven biträdande lärare däri inräknas, icke mindre än
6839. Antalet examinerade icke ordinarie lärare och lärarinnor
var vid 1882 års slut 462 och hade intill 1889 års slut tillväxt
med omkring ett åttiotal. Antalet lärare i öfningsämnen och
slöjd vid folkskolorna var vid 1876 års slut 316 och hade intill
1889 års slut mer än fördubblats, så att det då uppgick till 766;
måhända finnes ytterligare ett eller annat tiotal slöjdlärare, som
icke i detta antal blifvit inräknade. Antagligen beror den stora
tillväxten i det nämnda antalet hufvudsakligen just på slöjdlärarne;
under det nämligen år 1878 statsbidrag lämnades blott till 103 slöjd¬
skolor, hade antalet sådana skolor vid 1889 års slut vuxit till
1277. — Besinnar man nu härtill, att de skolor, vid hvilka dessa
lärare hufvudsakligen undervisa, redan varit i verksamhet mer än
30 år, så inses lätt, att den tidpunkt är inne, då frågan om be¬
tryggande af lärarepersonalens ålderdom bör vara förtjänt af sär¬
skild uppmärksamhet.
För de examinerade icke ordinarie lärarne ställer sig frågan
om ålderdomsförsörjning visserligen jämförelsevis gynnsam, enär
de i allmänhet kunna påräkna att förr eller senare erhålla ordi¬
narie tjänster med delaktighet i folkskollärarnes pensionsinrättning.
Hvad åter angår öfningslärare och slöjdlärare, så hafva dessa i
allmänhet sin tid endast till en mindre del upptagen af undervis¬
ning; de måste således för att kunna lifnära sig väsentligen egna
sig åt någon annan verksamhet, och hvarken stat eller kommun
kan därför i allmänhet anses skyldig att draga särskild försorg om
deras ålderdom. Också hafva de åtgärder, som hittills blifvit vid¬
tagna, och de försök, som blifvit gjorda för att bereda den icke
ordinarie lärarepersonalen rätt till ålderdomsunderstöd, nästan ute¬
slutande hänfört sig till lärare och lärarinnor vid småskolor och
mindre folkskolor samt biträdande lärare och lärarinnor vid folk¬
skolor. De nämnda åtgärderna hafva hufvudsakligen bestått dels
10 Försök att bereda ålderdomsunderstöd åt icke ordinarie lärare.
i beviljande från kommunernas sida af pensioner till olika belopp,
dels i insättningar i lifränteanstalter, dels slutligen i bildande, med
eller utan kommunernas medverkan, af lokala pensionsföreningar.*
De svårigheter, som både i ekonomiskt och reglementariskt
afseende yppade sig vid försöken att bilda sådana enskilda pen-
sionsinrättningar, väckte hos de ifrågavarande lärarne snart till lif
tanken att genom en petition till regeringen söka åt sig vinna rätt
till ålderdomsunderstöd under statens medverkan. Redan år 1881
inlämnades en sådan petition, men denna föranledde icke till någon
åtgärd. Fyra år senare utgick ett upprop till småskollärarinnorna
inom hela riket att genom en petition hos riksdagen begära bil¬
dande af en pensionsinrättning. Denna petition vann snart till¬
slutning från flere håll, så att undertecknarnes antal uppgick till
inemot 400 och bragtes till riksdagens kännedom såsom bilaga till
en i första kammaren 1886 väckt motion, i hvilken efter en kort¬
fattad motivering föreslogs, att »riksdagen måtte i skrifvelse till
kungl. maj:t anhålla, att han täcktes låta utreda frågan om pen¬
sionering af småbarnskolans lärarinnor och lärare, de inberäknade
som tjänstgöra i mindre folkskolor och s. k. medelskolor, samt
förelägga riksdagen utredning och förslag dessa angående». En
motion 'i liknande syfte väcktes samtidigt i andra kammaren, men
då förslaget, som i denna kammare först behandlades, där icke bi¬
fölls, så förföll hela frågan för denna gång. Följande år väcktes
inom riksdagens andra kammare en motion i ämnet, men i anled¬
ning af riksdagens upplösning hann denna motion ej blifva föremål
för något riksdagens beslut.
År 1888 blef frågan ånyo bragt på tal genom en af tionde
allmänna folkskolläraremötet i Stockholm till regeringen inlämnad
petition, hvari anhölls, att kungl. maj:t täcktes vidtaga erforderliga
åtgärder för lösning såväl i allmänhet af frågan om ett bättre be¬
tryggande i rättsligt och ekonomiskt afseende af småskollärarekå-
rens ställning, som särskildt af frågan rörande nämnda kårs under-
* Jämför om dessa lokala pensionsföreningar Eneströms utredning, sid. 3i—36.
Petitioner och motioner om understöd åt lärare■ Riksdagsskrivelse 1889. 11
stödjande på äldre dagar. Innan denna petition hunnit föranleda
någon åtgärd, blef frågan ånyo föremål för riksdagens behandling. I
båda kamrarne väcktes nämligen vid 1889 års riksdag lika lydande
motioner, hvari hemställdes, att riksdagen måtte anhålla, det kungl.
maj:t. täcktes låta »dels uppgöra förslag till de grunder, enligt
hvilka understöd från statens och skoldistriktens sida bör för en
nödtorftig ålderdomsförsörjning komma de lärare och lärarinnor
till godo, hvilka tjänstgöra i småskolan eller biträda vid undervis¬
ningen i folkskolan, sedan de, efter viss föreskrifven lefnads- och
tjänsteålder, frånträdt sina befattningar, och dels utreda frågan om
det för ändamålet erforderliga statsanslagets årliga belopp; samt
att kungl. maj:t därefter måtte till riksdagen inkomma med den
framställning i ämnet, hvartill frågans förberedande behandling kan
gifva anledning». Dessa motioner tillstyrktes i hufvudsak af veder¬
börande utskott, och blefvo de afgifna förslagen af båda kamrarna
antagna. Med anledning häraf aflät riksdagen den 14 maj 1889
till regeringen en skrifvelse, hvari anhölls, att
»kungl. maj:t täcktes låta utreda, på hvad sätt och under
hvilka villkor i öfrigt, utan allt för stora kostnader för staten
och kommunerna, understöd på ålderdomen må kunna beredas
lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor
äfvensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, samt
därefter till riksdagen inkomma med den framställning i ämnet,
hvartill frågans förberedande behandling kan gifva anledning».
Till stöd för denna anhållan anfördes i riksdagens skrifvelse, att
här i fråga varande lärare och lärarinnor utförde ett arbete, lika
betungande, lika ansvarsfullt och lika nödvändigt som de ordinarie
folkskollärarnes och lärarinnornas, samt därför lika väl som dessa
borde genom statens medverkan erhålla ett väl behöfligt understöd
på ålderdomen. A andra sidan ansåg riksdagen, att en pensions-
anstalt, ordnad på samma sätt som folkskollärarnes pensionsinrätt-
ning, ej borde ifrågasättas, enär här omförmälda lärare i motsats
till dessa kunde när som helst afskedas eller till och med själfva
12 Riksdagens skrifvelse den 14 maj 1889-
skolorna kunde indragas; emellertid ville riksdagen för närvarande
ej uttala sig närmare om sättet och villkoren för beredande af det
åsyftade ålderdomsunderstödet, utan blott förslagsvis påpeka, att
statens och kommunernas bidrag möjligen skulle kunna utgå under
form af årliga insättningar under tjänstetiden i försäkringsanstalt
för beredande af lifränta vid uppnådd högre ålder, och att det
kunde sättas i fråga, om icke jämväl lärarne borde vara skyldiga
att göra insättningar i anstalten.*
Jämför Eneströms utredning, sid. 36—42.
Om utsträckning af understödsrätt till e. o. folkskollärare.
13
1. Om den allmänna anordningen af ålderdomsunderstöd
åt här i fråga varande lärare och lärarinnor samt om
formen för statens och kommunernas
medverkan härtill.
Då kungl. maj:t på grund af riksdagens ofvan nämnda skrif- Motivering till
velse gifvit komitén i uppdrag att afgifva betänkande och förslag, *regäZntet
på hvilket sätt understöd på ålderdomen må kunna beredas lärare
och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor äfvensom bi¬
trädande lärare och lärarinnor vid folkskolor, har den ingen anledning
att omständligare än redan skett ådagalägga, hvarför ålderdoms¬
understöd för dem är behöfligt. Däremot anser sig komitén böra
taga under särskild ompröfning frågan, huruvida ej rätt till ål¬
derdomsunderstöd äfven bör beredas extraordinarie folkskollärare
och lärarinnor samt lärare och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd.
Komitén tror sig böra göra detta så mycket hellre, som skillnaden
icke blott mellan biträdande lärare och extraordinarie lärare utan
äfven mellan biträdande lärare och öfningslärare i vissa fall är
mycket obetydlig. Då nämligen biträdande lärare finnas, som hafva
aflagt fullständig afgångsexamen från folkskollärareseminarium, gifves
det i själfva verket fall, då extraordinarie lärare och biträdande
lärare skilja sig från hvarandra blott genom löneförmånerna. Hvad
åter angår öfningslärare, så hafva dessa i Stockholm under flere
år faktiskt blifvit räknade såsom biträdande lärare, och kommunen
har på grund häraf för dem åtnjutit lönetillskott af allmänna medel.
Tages då först i betraktande frågan om lämpligheten af ålder¬
domsunderstöd åt extraordinarie folkskollärare och lärarinnor, så
kan anmärkas — något som äfven i inledningen blifvit påpekadt —
att dessa i de flesta fall förr eller senare erhålla ordinarie tjän-
14
Understödsrätt åt e■ o. lärare och åt vikarier-
Motivering till ster med delaktighet i folkskollärarnes pensionsinrättning. Denna
§ 1 mom. 1 af o
reglementet, invändning mot lämpligheten af ålderdomsunderstöd åt dessa lärare
(Forts.) ocfj lärarinnor skulle visserligen vara fullt afgörande, om det ifråga¬
sattes att anordna understöd uteslutande eller hufvudsakligen för
dem. Är det däremot så, att i alla händelser ålderdomsunder¬
stöd kommer att anordnas för det stora flertalet af folkskolans
icke ordinarie lärarepersonal, så synes det icke förefinnas något
skäl, hvarför extraordinarie folkskollärare och lärarinnor skulle ute¬
slutas från en sådan förmån. Tv fall kunna förekomma, då en
sådan lärare eller lärarinna icke kan eller vill erhålla ordinarie
anställning, och det kan då icke anses vara med billighetens for¬
dringar öfverensstämmande, att en lärare, endast därför att han
aflagt ett högre kompetensprof, uteslutes från en förmån, som kommer
närstående slag af lärare till godo, ehuruväl den grupp, han till¬
hör, endast undantagsvis behöfver begagna sig af denna förmån.
På grund häraf föreslår komitén, att rätt till ålderdoms¬
understöd må tillerkännas äfven extraordinarie folkskol¬
lärare och lärarinnor. Det ligger i sakens natur, att samma
rätt äfven bör tillkomma vikarier på ordinarie folkskol¬
läraretjänster, eftersom dessa i allt hufvudsakligt äro likställda
med extraordinarie folkskollärare och lärarinnor.
Komitén har således velat åt samtliga hittills icke pensions-
berättigade slag af lärare och lärarinnor i läsämnen bereda rätt
till understöd. För att dock en bestämd begränsning måtte vinnas,
och särskildt med afseende på den i det följande föreslagna anord¬
ningen för kostnadernas bestridande, synes understödsrätt böra
tilläggas endast de lärare och lärarinnor, för hvilka löne-
tillskott af allmänna medel åtnjutes. I förbigående vill ko¬
mitén härvid anmärka, att den betraktat det för en tjänstledig or¬
dinarie lärare rekvirerade lönetillskottet såsom till hufvudsaklig
del utgående för den tjänstgörande vikarien.
Motivering till Hvad angår lärare och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd,
^reglementet^^ar komitén däremot icke ansett sig böra för närvarande för dem
15
Understöds rätt åt öfnings- och slöjdlärare■ Afgifter af lärarne.
föreslå ovillkorlig rätt till alderdomsunderstöd. Dels hafva näm- Motivering till
, ... ... . , § 1 mom. 3 af
ligen dessa lärare och lärarinnor i allmänhet en mera tillfällig anställ- reglementet..
ning och deras verksamhet är, såsom ofvan antydts, i vanliga fall (Forte-)
endast till en ringa del tagen i anspråk i folkundervisningens tjänst,
dels åtnjutes icke för dem lönetillskott af allmänna medel på samma
sätt som för öfriga lärare och lärarinnor. Å andra sidan kan
det icke nekas, att fall förekomma, då äfven dessa lärare, enär de
utföra en art af arbete, som för undervisningen och uppfostran är
af stort värde, kunna förtjäna ålderdomsunderstöd, nämligen om
de hafva sin hufvudsakliga verksamhet förlagd till undervisningens
område. Därför föreslår komitén, att lärare och lärarinnor i
öfningsämnen och slöjd, såvida de i afseende på arbets¬
tiden hafva en med lärares och lärarinnors i läsämnen
fullt jämförlig tjänstgöring, må kunna, efter vederbörande
skoldistrikts hos kungl. maj:t därom gjorda ansökan och
på af honom bestämda villkor, erhålla rätt till ålderdoms¬
understöd.
Härefter öfvergår komitén till frågan om sättet för beredande Motivering till
af ålderdomsunderstöd åt de lärare och lärarinnor, hvilka i det ^ ’fe'
föregående blifvit omnämnda. I sin skrifvelse af den 14 maj 1889
har riksdagen ifrågasatt, huruvida icke lärarne och lärarinnorna
själfva borde vara skyldiga att bidraga till ålderdomsunderstödet.
Komitén har tagit denna fråga under närmare öfvervägande, och
då den därvid kommit till den åsikten, att några sådana bidrag
från lärarnes och lärarinnornas sida icke böra utkräfvas, anser den
nödigt att redogöra för skälen till denna sin åsikt. Först och främst
torde det vara klart, att några obligatoriska afgifter icke billigtvis
kunna påläggas lärarne och lärarinnorna, därest de för att erhålla
ålderdomsunderstöd måste kvarstå i tjänst ända till den tid, då
understödet börjar till dem utdelas. Ty då det icke uteslutande
beror på lärarne och lärarinnorna själfva att kvarstanna i tjänsten,
vore det orättvist, om de skulle tvingas att af sin knappa lön afstå
en del, utan någon säkerhet för att vinna en motsvarande fördel.
16
Böra lärarne skälfva bidraga till understödd?
Motivering till Något annorlunda ställer sig visserligen saken, om man föreskrefve,
§ 2 aj regle¬
mentet. att de af lärarne och lärarinnorna erlagda bidragen i alla händelser
(Forts.) sjjQjie komma dem till godo under form af ålderdomsunderstöd.
Men äfven mot en sådan anordning kan med fog invändas, att
lönerna för de flesta bland hithörande lärare och lärarinnor äro
nätt och jämt afpassade efter lefnadsbehofven för dagen och
därför icke tåla vid någon afbränning. Härtill kommer, att bland
dessa lärare och lärarinnor en stor mängd stannar vid skolan blott
en kort tid, hvadan deras afgifter, äfven sedan de ökats med
statens och kommunens bidrag, blifva otillräckliga att förskaffa
dem en nödtorftig bärgning på ålderdomen. I sammanhang härmed
måste äfven framhållas, att stat och kommun icke kunna känna
något större intresse för dem, son^ blott några få år sysselsatt sig
med undervisning, och således icke böra gent emot dem åtaga sig
några särskilda förpliktelser. Bättre då, att alla dessa lämnas ur
räkningen, och att staten och kommunen, i stället för att förspilla
en mängd bidrag på dem, koncentrera sina uppoffringar på de jäm¬
förelsevis få, som egnat en stor del af sitt lif och sina bästa krafter
åt folkundervisningen. För öfrigt är det tydligt, att förvaltnings-
bestyret skulle blifva af den mest betungande art, om det blefve
nödvändigt, dels att uppbära afgifter af hvarje enskild lärare och
föra räkning öfver harts tillgodohafvande, dels att allt framgent
låta förvaltningen omfatta äfven dem, som redan lämnat skolans
tjänst. Komitén måste således äfven ur administrativ synpunkt af¬
styrka den här ifrågasatta anordningen.
På grund af hvad komitén nu anfört, anser den, att något
bidrag till ålderdomsunderstödet icke bör från lärarnes och
lärarinnornas sida ifrågakomma och föreslår därför, att
kostnaderna måtte bestridas genom bidrag af kommunerna
och staten.
Motivering till
§ 3 af regle¬
mentet.
Hvad åter angår sättet för bidragens placerande, har riks¬
dagen i sin ofvannämnda skrifvelse ifrågasatt, huruvida icke lämp¬
ligen årliga insättningar kunde under lärarnes och lärarinnornas
Bär understödd utbetalas genom lifrånte anstalter ? 17
tjänstetid göras i försäkringsanstalt för erhållande af lifränta vid Motivering till
§ 3 aj regie-
uppnådd högre ålder. Riksdagen har härvid utan tvifvel tänkt sig, mentet.
att lärarne och lärarinnorna skulle genom egna insättningar öka (Fort8-)
statens och kommunens bidrag, men då komitén, enligt hvad nyss
framhållits, anser, att afgifter från lärarnes och lärarinnornas sida
icke böra ifrågakomma, har från dess ståndpunkt ett väsentligt skäl
för en sådan anordning bortfallit. För öfrigt, då, enligt hvad lika¬
ledes här ofvan angifvits, understöd enligt komiténs åsikt bör till¬
komma blott de lärare och lärarinnor, som en längre tid egnat sig
åt skolans tjänst, måste, såvida ej staten och kommunerna skola
till försäkringsanstalternas förmån blifva lidande, antingen ett kon¬
trakt tänkas uppgjordt, enligt hvilket de erlagda afgifternas mate¬
matiska värde återbetalas till staten, om läraren eller lärarinnan
afgår från tjänsten (utom på grund af dödsfall) före understöds-
ålderns ingång, eller också försäkringsanstalterna utföra särskilda be¬
räkningar och särskildt förvalta de från staten och kommunerna in¬
flytande medlen. Men säkerligen skulle på detta sätt förvaltnings-
besväret blifva högst betydligt och således äfven förvaltningskost¬
naden alltför hög. Äfven andra skäl tala mot en sådan anord¬
ning. Skulle medlen insättas i de olika länens lifränteanstalter —
och detta har antagligen varit deras mening, som formulerat riks¬
dagens skrifvelse —, så vill komitén först erinra, att sådana icke
finnas i alla län, och vidare skulle, på grund af de inom lärare¬
kåren talrikt förekommande flyttningarna från ett län till ett annat,
understödet till samma lärare eller lärarinna ofta komma att utgå
från mer än en lifränteanstalt, hvilket skulle medföra praktiska
olägenheter. Skulle äfven denna olägenhet genom samverkan mellan
de olika anstalterna kunna aflägsnas, så torde det i alla händelser
blifva svårt för staten, såsom den där i sista hand måste tänkas
ansvara för understödens ordentliga utbetalande, att för detta ända¬
mål vid de många anstalterna utöfva nödig kontroll och skalla sig
erforderlig trygghet. Komitén anser sig ock här böra framhålla,
att åt dessa anstalter icke kan öfverlämnas pröfningen af lärarnes
2
18 Pensionsföreningar såsom mellanhänder? Staten hör öfvertaga bestyret.
Motivering tilloch lärarinnornas rätt till understöd, så vida denna, såsom komitén
§ 3 af regle¬
mentet. här nedan kommer att föreslå, skall göras beroende af särskilda
(Forts.) yjukor i afseende på tjänsteålder och undervisningens omfattning.
Ett annat sätt för understödsmedlens placerande vore, att statens
och kommunernas bidrag lämnades till de lokala pensionsföreningar,
hvilka redan bildats eller kunde komma att bildas inom de olika
länen. Emellertid gäller äfven här, och helt visst i ännu högre grad,
den nyss gjorda anmärkningen om svårigheten att erhålla full ga¬
ranti för medlens utbetalande och om de olägenheter, som lärarnes
och lärarinnornas flyttningar mellan olika län skulle medföra.
Af hvad som nu blifvit anfördt följer, att om staten besluter
sig för att med bidrag från kommunernas sida bekosta lärarnes och
lärarinnornas ålderdomsunderstöd, den också torde böra på ett eller
annat sätt själf ombesörja och öfvervaka utdelandet af detta under¬
stöd — att de kommunala myndigheterna skulle göra det, synes
nämligen ej kunna ifrågasättas.
Härvid skulle man visserligen kunna tänka sig saken ordnad
så, att, efter särskild ansökan hos kungl. maj:t och enligt vissa all¬
männa, af riksdagen angifna grunder, ålderdomsunderstödet be¬
viljades åt uttjänta lärare och lärarinnor till så stort belopp, som
i hvarje enskildt fall kunde pröfvas lämpligt och nödigt. Emeller¬
tid torde denna anordning af understödet af flere skäl icke vara
att förorda. Redan den omständigheten, att i riksdagens skrifvelse
lärarnes och lärarinnornas rätt till ålderdomsunderstöd blifvit er¬
känd, synes utgöra ett skäl häremot, hvilket skulle i någon mån
försvagas, endast om det mot all rimlighet kunde visas, att ett
afsevärdt antal lärare och lärarinnor vore i den gynnsamma ställ¬
ning, att de ej behöfde något ålderdomsunderstöd. Härtill kommer,
att, på grund af lärarepersonalens stora antal, besväret med pröf-
ningen af de många enskilda ansökningarna skulle komma att mer
än uppväga de fördelar, som genom nu omförmälda anordning
kunde vinnas. Skulle man för öfrigt som villkor för statsunderstödets
utbetalande fordra, att vederbörande kommun erlade ett visst mot-
Precisering af understödsrätten. Formen för kommunernas bidrag.
10
svarande belopp, kunde därigenom lätt en behöfvande lärare eller Motivering till
... . Q §3 af regie-
larannna ga miste om understödet eller erhålla blott otillräckligt ' mentet.
sådant; i alla händelser skulle man svårligen kunna undvika, att (Fort*)
understödet blefve mycket ojämnt fördeladt. Om åter intet villkor
i nämnda hänseende stadgades, blefve det måhända i allmänhet staten
ensam, som finge bekosta ålderdomsunderstödet.
Det torde således vara af nöden att genom särskilda reglemen-
tariska föreskrifter rätt till ålderdomsunderstöd tillerkännes alla hit¬
hörande lärare och lärarinnor, under förutsättning att de uppfyllt
vissa bestämda villkor. Men om en sådan rätt tillerkännes dem, så
blir närmaste fråga att afgöra, under hvilken form de erforderliga
medlen böra af kommunerna och staten tillskjutas.
Hvad angår kommunernas bidrag, kan detta tydligen tänkas
utgå på två olika sätt. Antingen kan nämligen hvarje kommun för¬
binda sig att till sina lärare och lärarinnor, då de med rätt till
ålderdomsunderstöd afgått från tjänsten, årligen betala en på för¬
hand bestämd del af understödet. Eller också kunna kommunerna
erlägga en årlig afgift för hvarje i deras tjänst anställd lärare och
lärarinna och därigenom vinna befrielse från något vidare kraf på
understöd från dessas sida. Vore nu fråga om en lärarekår med
fast och stadig anställning, så vore det tämligen likgiltigt, hvilket-
dera af dessa två sätt valdes. Här är emellertid förhållandet helt
annorlunda. Lärarne och lärarinnorna kunna när som helst afskedas,
skolorna kunna indragas, och bland lärarepersonalen förekomma
årligen 200 å 300 tjänsteombyten. Stadgades det nu, att hvarje
kommun skulle vara skyldig att lämna understöd åt de lärare och
lärarinnor, som varit anställda i dess tjänst, men afgått därifrån
på grund af hög ålder, så vore det ej omöjligt, att vissa kommuner,
för att bespara sig en ofta rätt kännbar utgift, afskedade sina lä¬
rare och lärarinnor, innan de blifvit berättigade till ålderdoms¬
understöd. Rättvisast torde understöden komma att utgå, och jäm¬
nast torde bördorna fördelas, om hvarje kommun förbindes att för
hvarje i dess tjänst anställd lärare och lärarinna betala en viss
Motivering ti
§ 3 af regie
mentet.
(Forts.)
20 Kommunernas bidrag bär utgå under form af årsafgifter.
(konstant eller föränderlig) årlig afgift, hvaremot staten åtager sig
att utan vidare betungande af kommunerna garantera understödets
utbetalande. Att denna anordning också är den naturligaste, in¬
ser man lätt, om man betänker, att kommunernas skyldighet till
hjälp åt sina lärare och lärarinnor ytterst beror därpå, att dessa
under en viss tid egnat sin arbetskraft åt kommunens tjänst, att
kommunens gagn af denna arbetskraft kan anses proportionellt mot
tiden, och att den med åren inträdande minskningen i arbetsför¬
mågan därför bäst ersättes genom erläggande af en årlig afgift för
hvarje lärare och lärarinna. Ökas från och med ett visst år an¬
talet i kommunens tjänst anställda lärare och lärarinnor, kommer
kommunens utgift också från samma år att ökas; minskas åter an¬
talet lärare och lärarinnor, inträder samtidigt en minskning i ut¬
giften.
Om det sålunda får anses afgjordt, att kommunerna böra för
hvarje hithörande i deras tjänst anställd lärare och lärarinna er¬
lägga en årlig afgift, så är därmed ännu icke bestämdt, om afgiften
bör vara föränderlig eller fix. Man kan nämligen anordna saken
så, att staten förskottsvis utbetalar hela det för ett visst år er¬
forderliga understödsbeloppet, betäcker genom sitt bidrag en del af
kostnaden och fördelar det öfriga på kommunerna i förhållande till
deras lärareantal under detta år. Eller också kan en på förhand
bestämd, för alla år lika, afgift från kommunernas sida fastställas.
Mot intetdera af dessa båda sätt kan ur principiell synpunkt någon
anmärkning göras; däremot är ur praktisk synpunkt det senare
alternativet utan tvifvel att förorda, enär det dels medför mindre
besvär vid uppbörden af afgifterna, dels gifver kommunerna möj¬
lighet att på förhand beräkna utgifterna för understödet och få
dessa utgifter mera jämnt fördelade på de olika åren.
Därför föreslår komitén, att hvarje kommun årligen måtte
erlägga en till beloppet på förhand bestämd afgift — om
storleken kommer i det följande särskilt förslag att framställas —
för hvarje under året i dess tjänst anställd lärare och lä-
21
Anmärkning rörande förslaget om årsafgifter.
rarinna af hithörande slag. Från kommunernas sida skulle Motivering till
$ 3 aj reglc-
visserligen kunna anmärkas, att de afgifter, som på detta sätt komma mentet.
att erläggas för extraordinarie folkskollärare och lärarinnor, ej med- (*orts->
föra någon motsvarande fördel, enär dessa lärare och lärarinnor i
de flesta fall förr eller senare blifva ordinarie och därigenom för¬
lora här i fråga varande rätt till understöd. Denna anmärkning
skulle visserligen vara befogad, om afgifterna inginge till en enskild
inrättning, hvilken sedermera hade att utbetala understödsbeloppen
och finge räkna sig till godo det möjligen uppkommande öfver-
skottet. Betänker man däremot, att kommunernas afgifter erläggas
till staten, som jämväl i väsentlig mån uppehåller folkskollärarnes
pensionsinrättning, ställer sig saken helt annorlunda. Då nämligen
extraordinarie folkskollärare och lärarinnor äga rätt att, om de en
gång blifva ordinarie, vid pensions sökande räkna såsom tjänsteår
den tid utöfver 5 år, under hvilken de tjänstgjort såsom extraordi¬
narie, ehuru under denna tid icke för dem erläggas några afgifter
till folkskollärarnes pensionsinrättning, kan det icke anses obilligt,
att kommunerna i stället förpliktas till staten erlägga den obetydliga
afgift, som här kommer att föreslås; äfven om extraordinarie lä¬
rare vid tillträdet af ordinarie befattning antagas hafva tjänst¬
gjort i medeltal blott 7 år, skulle kommunerna icke förlora något
härpå. Däremot har komitén ansett afgifter icke böra betalas för
vikarier å ordinarie platser, enär kommunerna för de tjänster,
hvilka af dessa vikarier förestås, erlägga pensionsafgifter till folk¬
skollärarnes pensionsinrättning. Härigenom komma således afgifter
att erläggas för alla lärare och lärarinnor, för hvilka lönetillskott
af allmänna medel åtnjutes, äfven där sådant icke redan nu sker för
folkskollärarnes pensionsinrättnings räkning.
Om den form, hvarunder komitén anser statens bidrag böra
utgå, får den tillfälle att här nedan yttra sig i sammanhang med
frågan om kostnaderna för ålderdomsunderstödet.
22
Bör läraren vid understöds sökande vara i tjänst anställd?
2. Om villkoren för understödets erhållande och åtnjutande.
Motivering till För att komma i åtnjutande af här ifrågasatta understöd bör
& of regie-
mentet. enligt komiténs åsikt i första rummet fordras, att läraren eller
lärarinnan, då understödet sökes, är anställd vid småskola
eller mindre folkskola eller ock såsom biträdande, extra¬
ordinarie eller vikarie tjänstgör i folkskola. Från den all¬
männa fordran, att lärare eller lärarinna vid sökande af understöd
skall vara i tjänst anställd, anser komitén dock ett undantag böra
ifrågakomma. Det kan nämligen inträffa, att en lärare utan eget
förvållande afskedas från sin tjänstebefattning, t. ex. därigenom, att
den skola, i hvilken han undervisat, indrages eller ombildas. Det
kan då också tänkas, att läraren, äfven om han redan skulle vara
berättigad till ålderdomsunderstöd, fortfarande anser sig i stånd att
tjänstgöra, och med anledning häraf icke vill begära ålderdoms¬
understöd, hvars belopp naturligtvis icke obetydligt understiger
hans aflöning såsom lärare. Han söker därför att vinna anställ¬
ning på annat håll, men finner efter åtskilliga månaders förlopp
sina ansträngningar fruktlösa. Han skulle då, om den ofvan än-
gifna fordran strängt tillämpades, vara för alltid förlustig sin rätt
till ålderdomsunderstöd. Komitén anser dock billigheten kräfva, att
något rådrum i detta fall honom medgifves, och föreslår därför,
att rätt till ålderdomsunderstöd må tillkomma lärare eller
lärarinna af hit hörande slag, äfven om han eller hon afgått
från tjänsten, dock med villkor att vid ansökans inlämnande
mindre än ett år förflutit från tidpunkten för denna afgång.
Helt och afkortadt understöd. Villkor för erhållande häraf. 23
Vid frågan om de närmare villkoren för understödets erhållande
har komitén, i likhet med hvad som föreskrifvits för folkskollärarnes men tet.
pensionering, infört en gradering af understödets storlek, så att ett
större antal lefnads- och tjänsteår berättigar till större — äfven här
kalladt helt — understöd, under det däremot ett lägre understöd
— äfven här kalladt afkortadt — kan under vissa lindrigare
villkor i afseende på lefnads- och tjänsteålder erhållas. De skäl,
som ligga till grund för den folkskollärare beviljade rätten att nå¬
got tidigare, än hvad i regeln är fastställdt, afgå med afkortad pen¬
sion, förefinnas här i ännu högre grad. Det ringa kunskapsmått,
småskollärarne och med dem jämförliga lärare under några få må¬
naders kurs inhämtat, förkofras ofta alls icke, utan förflyktigas i
stället med åren, så att de i många fall redan efter ett par tiotal år
kunna anses för sin uppgift mindre lämpliga, och det är då ej blott
för dem, utan ännu mer för skolorna önskvärdt, att de kunna ut¬
bytas mot yngre och för sitt kall bättre rustade efterträdare.
Hvad angår villkoren för helt understöds erhållande, anser sig Motivering till
§ 7 af regle-
komitén icke böra afvika från de föreskrifter, som gälla för folk- menta.
skollärarnes pensionering. Komitén föreslår därför, att för erhål¬
lande af helt understöd måtte fordras minst 55 lefnadsår
och minst 30 tjänsteår. I själfva verket fordras på detta sätt
ett mindre antal tjänsteår för hithörande lärare, enär folkskollä-
rarne icke få räkna sig till godo de fem första af de år, under
hvilka de möjligen varit extraordinarie lärare eller vikarier.
Äfven beträffande det för afkortadt understöd erforderliga an-:Motivering till
§ 8 af regle-
talet lefnads- och tjänsteår har komitén i hufvudsak anslutit sig till menta.
hvad för folkskollärarnes pensionering föreskrifves. I tvänne hit¬
hörande afseenden förekomma likväl undantag. I reglementet för
folkskollärarnes pensionsinrättning tillerkännes lärare ovillkorlig
rätt att afgå med afkortad pension vid uppnådda 50 lefnads- och
25 tjänsteår. Men då komitén fått sig förelagdt att föreslå ålder-
domsunderstöd åt uttjänte lärare och lärarinnor med blott extra¬
ordinarie anställning, har den, vid motsvarande nedsättning i ålder
24
Villkor för afkorteult understöd. Öfvergångsstadgande.
Motivering till och tjänstetid för dessa, icke ansett sig böra därjämte tilldela dem,
mentet. äfven om de uppfyllt de föreskrifna villkoren, samma oinskränkta
O" °rt9.) rätt till afkortadt understöd, utan velat åt vederbörande skolråd
eller folkskoleinspektör förbehålla den afgörande rösten i detta af¬
seende. Vid förslaget om rätt till afkortadt understöd har komi-
tén nämligen haft till hufvudsakligt syfte att i skolans intresse möj¬
liggöra afskedandet af mindre lämpliga lärare och lärarinnor, utan
att dessa på samma gång utsättas för faran af verklig nöd. I sam¬
manhang med denna inskränkning af rätten till afkortadt understöd
har komitén trott sig kunna göra en annan afvikelse från regle¬
mentet för folkskollärarnes pensionsinrättning. Komitén har näm¬
ligen icke kunnat underlåta att taga i betraktande, att nu i fråga
varande lärarepersonal till mer än nio tiondedelar utgöres af kvin¬
nor, hvilka i fysiskt hänseende äga mindre motståndskraft än män¬
nen och därför tidigare blifva utslitna, så mycket mer som de
vanligen med ansträngd ifver fullgöra det dem ålagda arbetet.
Med anledning häraf och till fullo stödd af erfarenhetens vittnes¬
börd, har komitén icke tvekat att för lärarinnorna förorda rätt
till afkortadt understöd redan vid 45 års ålder. Komitén före¬
slår alltså, att afkortadt understöd må efter 25 års tjänst¬
göring beviljas lärare, som fyllt 50 år, och lärarinnor som
fyllt 45 år, dock endast om de af vederbörande skolråd eller
inspektör anses på grund af försvagad hälsa, bristande
syn eller hörsel eller annan liknande, oförvållad anledning
icke vidare vara fullt lämpliga att sin tjänst sköta.
Motivering till Vid de här ofvan föreslagna villkoren i afseende på tjänstetid
ÖtVPTOflflOfi-
stadgandena i anser komitén dock, att jämkningar inom vissa gränser böra göras
^reglementet^c'° ^ tjänsteåren äldre lärare och lärarinnor, hvilka redan nu
äro i tjänst anställda. Dessa äldre lärare och lärarinnor hafva
nämligen inträdt på lärarebanan under andra förhållanden och un¬
der mindre gynnsamma villkor än de yngre generationerna. Dels
hafva de i många fall blifvit antagna vid redan framskriden ålder,
dels hafva de för sitt arbete åtnjutit vida mindre lön än den, som
Öfvergångsstadgande för rätt till helt och afkortadt understöd.
25
nu erbjudes. Komitén, som således anser, att någon särskild för
mån med skäl kan medgifvas dessa, och dessutom betraktar möjlig- stadgandena i
„ §§ 7 och 8 af
heten att åt skolan förvärfva yngre och friskare lärarekratter såsom reglementet.
synnerligen eftersträfvansvärd, har trott sig ur båda dessa synpunk- (Forte.)
ter böra för nämnda lärare och lärarinnor, när de redan uppnått
en ålder, vid hvilken icke längre en tillräcklig arbetsduglighet kan
påräknas, dels något nedsätta fordringarna på tjänsteårens antal,
dels tillåta en för dem förmånlig sammanläggning af lefnads- och
tjänsteår, och föreslår därför, dels att helt understöd må till¬
erkännas dem, äfven om summan af lefnads- och tjänsteår
uppgår till blott 80, dels att för afkortadt understöd må
fordras blott, att summan af lefnads- och tjänsteår uppgår
till minst 75; i båda fallen böra de dock vara minst 55 år
och äga minst 20 tjänsteår. På detta sätt kan vid fyllda 55 år
afkortadt understöd tilldelas de lärare och lärarinnor, hvilka inträdt i
tjänst vid 31—35 års ålder, och helt understöd erbjudas dem, som
inträdt i tjänst vid 30 års ålder, under det att dessa eljest till
skada för undervisningen måste kvarstå till inemot 60 års ålder
eller, om de afskedas, blottställas för nöd på gamla dagar. Naturligt¬
vis är det mycket svårt att bestämma tidpunkten, före hvilken de nu
anställda lärarne och lärarinnorna böra hafva inträdt i tjänst för
att få räkna sig den nu föreslagna förmånen till godo; komitén
tror dock, att denna fråga lättast löses genom att taga hänsyn
till kungliga förordningen den 11 jan. 1878, genom hvilken först ett
bestämdt kunskapsmått sattes såsom villkor för statsbidrags utbe¬
kommande för småskollärare, och till följd hvaraf dessas utbildning
erhöll en fastare form, och antaga, att verkningarna af denna för¬
ordning kunnat visa sig först efter ett par år. Komitén föreslår
därför, att den nämnda förmånen må tillkomma de lärare
och lärarinnor, som blifvit anställda före den 1 jan. 1880.
Komitén har äfven tagit under öfvervägande frågan, huruvida Motivering till
rätt till understöd bör tillerkännas lärare och lärarinnor, som icke^
uppfyllt ofvannämnda villkor i afseende på lefnads- och tjänsteålder,
2(3 Understöd vid obotlig sjukdom. Betydelsen af uttrycket »tjänsteår».
^°9Waflregie1 mm genom obolli" sjukdom blifvit urståndsätta att sin tjänst vi-
mentet. dåre sköta. I denna punkt har komitén varit tveksam, huruvida
01 t.s.) den (rainställa något förslag till stadgande. Dels har näm¬
ligen inom riksdagen icke något understöd af förevarande art blif¬
vit ifrågasatt, dels gäller icke för dessa lärare och lärarinnor det
hufvudsakliga skälet för beviljande af sjukdomspension åt ordinarie
lärare och lärarinnor, nämligen att de eljest icke kunna aflägs-
nas, äfven om de genom sitt kvarstående i tjänst skulle blifva till
skada för undervisningen. Emellertid har komitén, då ömmande
fall utan tvifvel kunna förekomma, trott sig böra föreslå, att un¬
derstöd må beviljas lärare och lärarinnor, som efter minst
15 års tjänstgöring på grund af obotlig sjukdom nödgas
från tjänsten afgå.
MotiveringUll j det föregående har komitén för rätt till understöd ansett sig
mentet. höra fordra ett visst minimiantal tjänsteår, och komitén öfvergår
nu till frågan om sättet att bestämma betydelsen af uttrycket »tjän¬
steår». Då hithörande lärares och lärarinnors åligganden äro mer
obestämda och beroende af skolstyrelsens godtfinnande än de or¬
dinarie folkskollärarnes, så är det klart, att för dem här närmare
föreskrifter om tjänstgöringens art och utsträckning böra fastställas,
enär det eljest vore tänkbart, att lärare och lärarinnor kunde få
räkna sig till godo en tjänstgöring, som tagit dem i anspråk endast
ett fåtal veckor under året. Då i allmänhet för rätt till lönetill-
skott fordras en tjänstgöring af minst 8 månader eller 34 veckor,
har komitén ansett detta böra bestämmas såsom tjänsteårets nor¬
mala längd, men vill på samma gång, för att, vid blifvande pröf¬
ning af rätt till understöd, kortare afbrott på grund af sjukdom
och dylikt må kunna lämnas å sido, föreslå, att, om afbrott i lä¬
rarens tjänstgöring under sammanlagdt högst en månad ägt
rum, tjänsteåret ändock måtte kunna för honom få räknas
såsom fullt, ehuru det sålunda utgjort endast 7 månader.
Skulle under några år tjänstgöringen icke uppgå till 7 må¬
nader, anser komitén, att äfven dessa år må kunna tagas i
Betydelsen af uttrycket »hel tjänstgöring». 27
beräkning, dock så, att hela antalet läsmånader för dessa
år sammanlägges, summan divideras med 7, och den möjli- mentet.
gen uppkommande resten bortkastas.
I och med föreskriften om minst 7 månaders undervisningstid är
beskaffenheten af ett tjänsteår dock icke till fullo bestämd. Här¬
för erfordras ett tillägg angående ett minimiantal undervisnings-
timmar i veckan, enär det eljest kunde inträffa, att en lärare eller
lärarinna finge för rätt till understöd räkna sig till godo en följd
af år, under hvilka han eller hon i det hela egnat blott några få
timmar i veckan åt skolans tjänst. Något dylikt bör efter komi-
téns åsikt ej komma i fråga. Komitén har därför uppställt »hel
tjänstgöring» såsom villkor för rätt till understöd och ansett, att
en sådan tjänstgöring borde omfatta minst 20 undervisningstimmar
i veckan. — Om timantalet i detta fall finnes ingenstädes i folk¬
skolestadgan någon föreskrift gifven, och den 1889 utgifna »Nor¬
malplanen» för rikets folk- och småskolor upptager minsta timan¬
talet till 23. Men dels därför, att under särskilda förhållanden
skolformer med 20 timmars undervisningstid i veckan väl låta
tänka sig, dels med hänsyn tagen till lärare och lärarinnor i öf-
ningsämnen och slöjd, dels ock för den betydande lättnad, som
vinnes vid pröfningen af de enskilda ansökningarna om understöd,
har komitén stannat vid en jämförelsevis så låg siffra som 20 och
föreslår därför, att med afseende på rätt till understöd hel
tjänstgöring må beräknas omfatta minst 20 undervisnings¬
timmar i veckan.
Då enligt komiténs åsigt allt arbete i skolans tjänst, så snart
det har den tillbörliga intensiteten, bör medföra grundade anspråk
på ålderdomsunderstöd, föreslår komitén vidare, att i lärarnes
och lärarinnornas tjänstetid må inräknas all hel tjänstgö¬
ring i de till allmänna folkundervisningen hörande skolor,
af hvad slag den vara må. Men då i det föregående föresla¬
gits, att för lärare och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd delak¬
tighet i anstalten ej må vara obligatorisk, utan understödsrätt åt
28 Om rätt till tjänsteårsberäkning. Bör något stadgas om examen?
Motivering till dem endast på särskilda af kungl. makt föreskrifna villkor må med-
$ 10 af regle¬
mentet. gifvas, så ligger det i sakens natur, att dessa endast på samma
(Forts.) e|jer iikartade villkor böra äga rätt till tjänsteårsberäkning af här
ifrågavarande art. Komitén föreslår därför, att hel undervis¬
ning i blott öfningsämnen och slöjd måtte få medräknas i
tjänstetiden endast på vederbörande skoldistrikts därom
hos kungl. maj:t gjorda ansökan och på af honom föreskrifna
villkor.
Motivering till Vid bestämmande af villkoren för rätt till understöd har komi-
^ 5mfntetle tén laferit i noggrann! öfvervägande frågan, huruvida därvid något
borde stadgas om aflagd examen. Äfven utan att allt för högt
uppskatta värdet af en aflagd examen, kan man dock medgifva, att
för den här i fråga varande lärarepersonalen, på grund af dess i
allmänhet ringa allmänbildning, en aflagd examen medför större ga¬
ranti, att undervisningen väl skötes. Och komitén anser ej osanno¬
likt, att om af de hädanefter inträdande lärarne och lärarinnorna
för rätt till understöd fordrades småskollärareexamen, aflagd under
statens kontroll, antalet oexaminerade lärare och lärarinnor skulle
härigenom minskas. Ty om en kommun då antoge oexamine¬
rade lärare eller lärarinnor, skulle den icke hafva någon ersättning
för sina afgifter, utan löpa fara att ensam fä taga vård om sina
lärare och lärarinnor, när de blefve oförmögna till arbete. Därför
har komitén ursprungligen ej varit alldeles obenägen att i sko¬
lans intresse föreslå examen som villkor för understödsrätt för de
hädanefter inträdande lärarne och lärarinnorna, men vid närmare
undersökning af frågan har komitén dock ansett, att främjandet af
undervisningen genom uppställande af aflagd examen såsom villkor
för rätt till ålderdomsunderstöd vore för närvarande både mindre
lämpligt och mindre behöflig!. Det är mindre lämpligt dels därför,
att examinerade lärare ännu icke öfverallt stå att erhålla, och stad¬
gandet således i vissa fall kan innebära en orättvisa mot kommu¬
nen, dels därför, att, så länge staten lämnar lönetillskott äfven till
oexaminerade lärare, jämväl dessa måste anses på ett tillfreds-
Examen bör ej vara obligatorisk. Villkor för understödets åtnjutande. 29
ställande sätt fylla sitt kall; garantien härför är så mycket större,
som ju folkskoleinspektören, om han anser en oexaminerad lärare mentet.
eller lärarinna olämplig, kan inskrida för att få läraren eller lä- (Forts')
rarinnan aflägsnad. Det är också mindre behöflig! därför, att enligt
hvad af tab. IV n:o 2 i den förberedande undersökningen fram¬
går, antalet nyinträdande oexaminerade lärare och lärarinnor år
från år minskas, så att det antagligen inom kort blir i det när¬
maste lika med noll, äfven om intet stadgande i den antydda rikt¬
ningen här göres. Skulle för öfrigt ett sådant resultat anses böra
påskyndas, har staten ett ännu lämpligare och kraftigare medel
därtill, nämligen att göra lönetillskott af allmänna medel beroende
af aflagd examen.
På nu anförda grunder har komitén ansett sig icke
böra föreslå aflagd examen såsom villkor för rätt till un¬
derstöd.
Med afseende på villkoren för understödets fortsatta åtnjutande Motivering till
föreslår komitén, att om någon understödstagare eniottager nytt för-*’ mentet?
ordnande såsom lärare vid någon för den allmänna folkundervis¬
ningen inrättad skola, han bör förlora understödet för den tid, han
uppbär lön såsom lärare.
Komitén inser visserligen de svårigheter, som kunna yppa sig,
om man vill kontrollera, att ingen understödstagare antager sådant
nytt förordnande, men då det är tydligt, att skolråd och folkskole¬
inspektör ej gärna godkänna en lärare eller lärarinna, som redan
ansetts vara i behof af ålderdomsunderstöd, så torde det införda
stadgandet vara tillräckligt att förekomma missbruk. För öfrigt
anser komitén, att om det någon gång skulle inträffa, att en un¬
derstödstagare vid sjukdomsförfall för den tjänstgörande läraren
eller lärarinnan under några veckor vikarierade för denna, något
afdrag af understödsbeloppet i sådant fall ej bör ifrågasättas.
Omedelbart ur reglementet för folkskollärarnes pensionsinrätt- .Talför $$ 12,
ning har komitén upptagit ytterligare några hithörande stadganden,
för hvilka någon siirskild motivering ej torde vara behöflig.
30
Bör understödet vara lika stort för alla lärare?
3. Om understödets storlek.
fs^oeh^af Vid frå£an om bestämmande af understödets storlek måste
reglementet, hänsyn tagas å ena sidan till lärarepersonalens behof af nödtorftig'
försörjning, å andra sidan, såsom ock riksdagen särskildt betonat,
till nödvändigheten att ej allt för mycket betunga staten och kommu¬
nen med nya utgifter. Det sistnämnda är ock här så mycket mer behöf-
ligt, som ifrågavarande lärarekår, med inberäknande af de extraor¬
dinarie lärarne och lärarinnorna, uppgår till mer än 7,000 personer
och kan beräknas åtminstone under den närmaste tiden årligen till¬
växa med omkring ett hundratal, hvadan en ganska obetydlig ökning
eller minskning i understödet för hvarje enskild understödstagare
kan i slutsumman åstadkomma en betydlig ändring.
Här möter då till en början frågan, huruvida understödet bör
vara lika för alla lärare, eller om det bör bestämmas i procent af
lönen. 1 sin skrifvelse till regeringen har riksdagen visserligen ta¬
lat om behofvet för lärarne att få ett efter deras lönevillkor läm-
padt understöd, men detta uttryck bör säkerligen ej fattas så, som
om riksdagen förordat understödets bestämmande till en viss pro¬
cent af lönen, utan så, att vid understödets bestämmande i all¬
mänhet hänsyn bör tagas till här ifrågavarande lärares lönevillkor.
Ett ytterligare stöd för denna uppfattning anser komitén vara, att
riksdagen icke talat om en pension, utan om ett ålderdomsunder-
stöd, enär riksdagen härigenom synes hafva velat antyda, att un¬
derstödet icke bör betraktas såsom en del af lönevillkoren, utan
Understödet bör vara lika stort för alla lärare. 31
rätt och slätt som ett medel att skydda denna talrika kår från Motivering titt
§§ 6 och 8 af
verklig nöd på ålderdomen. Men om detta varit riksdagens mening, reglementet.
torde det ur principiell synpunkt vara riktigast, att understödet (Foits)
blifver lika för alla lärare, som uppfyllt de föreskrifna villkoren.
Visserligen kunna behofven för olika individer vara mycket olika,
men det är tydligen omöjligt att, då fråga är om lagstiftning för
flere tusenden, taga hänsyn till rent individuella förhållanden. Det
må väl vara sant, att ej sällan de högre lönerna betingas af större
lefnadskostnader, särskild! i fråga om de stora städernas lärare¬
personal; denna motsvarighet äger dock icke öfverallt rum, och
i sådant fall kan det med skäl sättas i fråga, om icke de, som
äga större löner, böra själfva afsätta en del däraf för ålderdomen.
Skulle åter inom några kommuner lefnadskostnaderna vara så höga,
att lärarne och lärarinnorna, oaktadt jämförelsevis stora löner, icke
kunna afsätta någon nämnvärd del däraf för ålderdomen, torde det
kunna antagas, att kommunen direkt kommer dem till hjälp, t. ex.
genom att årligen för dem i en lifränteanstalt insätta ett belopp,
som, för att ändamålet må vinnas, ingalunda behöfver blifva be¬
tungande. Den afgift, som till det här föreslagna understödet utgår,
är nämligen så obetydlig, att den icke kan lägga något hinder i
vägen för ytterligare hjälp från kommunens sida, där särskild an¬
ledning till sådan förefinnes.
Om understödet icke blefve lika för alla, utan bestämdes i
procent af lönen, så blefve det utan tvifvel nödvändigt att, såsom
fallet är vid folkskollärarnes pensionsinrättning, icke taga hänsyn
till löner utöfver ett visst belopp, och detta belopp skulle knappast
kunna sättas högre än 400 kronor, således en i förhållande till de
verkligt befintliga högsta lönerna obetydlig summa. Ytterligare
kommer härtill, att lönebeloppen äro mycket växlande, och att om
procentbestämningen användes, understödet antingen skulle blifva
otillräckligt för de lägst aflönade eller allt för kostsamt för staten.
Om sålunda på grund af nu anförda skäl ett för alla lika stort
ålderdomsunderstöd bör anses lämpligast, så återstår att bestämma
32
Motivering til
§§ 6 och 8 o,
reglementet.
(Forts.)
Motivering ti!
§ 8 af regle¬
mentet.
Om sättet att beräkna de afkortade understödens belopp.
■dess storlek. Dessförinnan vill dock komitén yttra sig om sättet
att beräkna de afkortade understödens belopp, för att sedan i ett
sammanhang få framlägga förslag om alla understödens storlek.
Såsom förut blifvit angifvet, äro i regeln de afkortade understöden
afsedda för dem, som afgå före fyllda 55 år. Beräkningen af dessas
storlek bör verkställas på samma sätt, som om här vore fråga om
en pensionskassa, och då skulle vara att tillse, att kassan genom
den förtidiga afgången ej tillskyndades någon förlust. Härvid kunna
dock två olika betraktelsesätt göra sig gällande. Antingen kan man
tänka sig, att då en delägare afgår före pensionsåldern, den i dess
ställe inträdande redan är exspektant och således inträder så många
år tidigare, som delägaren afgår för tidigt. Om således kassan
genom delägarens förtidiga afgång går miste om ett antal afgifter
för denna delägare, får hon i stället så många flere afgifter från den
nyinträdande. Genom den förtidiga afgången går kassan således
icke miste om någon beräknad inkomst, och i detta fall bör man
tydligen bestämma det afkortade understödet så, att kostnaden för
detsamma blir lika med kostnaden för det fulla understödet. —
Men man kan också tänka sig, att ingen exspektant finnes, och om
en delägare då afgår för tidigt, går kassan miste om ett antal af¬
gifter, hvilka icke under någon form ersättas. I detta fall bör man
således bestämma den afkortade pensionen så, att dess matematiska
värde blir lika med matematiska värdet af hela pensionen, minskadt
med matematiska värdet af de förlorade afgifterna. På detta sätt
blir understödet något mindre än i förra fallet.
Naturligtvis är det icke så lätt att afgöra, hvilketdera af de två
betraktelsesätten för här ifrågavarande lärare och lärarinnor är det
med förhållandena bäst öfverensstämmande. Det förra passar bäst,
då afgång i förtid är sällsynt, det senare då en sådan afgång ofta
förekommer eller långt i förväg äger rum. Man skulle möjligen kunna
gå en medelväg och välja det förra betraktelsesättet (enligt hvilket
folkskollärarnes afkortade pensioner beräknats) för dem, som afgå
vid 50—54 år, och det andra för de lärarinnor, som afgå vid
Beräkningssättet för afkortadt understöd. Storleken af helt understöd. 33
45—49 år. Emellertid har komitén ansett riktigast att i båda fallen Motivering till
§ 8 af rcgle-
välja det senare betraktelsesättet, enär den håller före, att åtmin- mentet.'
stone bland lärarinnorna afgång i förtid kommer att blifva ganska (Forts )
vanlig. Den har därför för alla åldersklasser användt den formel,
som finnes å sid. 90 i den förberedande undersökningen, och så¬
ledes erhållit det afkortade understödets storlek, uttryckt i procent
af helt understöd:
vid
|
45
|
år lika
|
med.....
|
.... 45 %
|
vid
|
50
|
år
|
lika
|
med.....
|
.... 66
|
°/
/ o
|
»
|
46
|
» »
|
J» .....
|
.... 49 »
|
»
|
51
|
»
|
»
|
» .....
|
.... 72
|
»
|
»
|
47
|
» »
|
» .....
|
.... 53 »
|
»
|
52
|
»
|
»
|
» .....
|
.... 78
|
»
|
|
48
|
» »
|
» .....
|
.... 57 »
|
»
|
53
|
»
|
»
|
» .....
|
.... 85
|
»
|
»
|
49
|
» »
|
» .....
|
.... 61 »
|
»
|
54
|
»
|
»
|
» ....
|
.... 92
|
»
|
Komitén återgår nu till frågan om storleken af helt understöd. Motivering till
Enligt hvad i den förberedande undersökningen blifvit visadt, kan ^ ^mentet^
medellönen för samtliga lärare och lärarinnor, då däri inberäknas
äfven värdet af naturaförmåner utom bostaden, antagas vara 300
kronor. Ville man nu, i enlighet med det för folkskollärarnes
pensioner gällande förhållandet, låta understödet utgöra ’/« af lönen,
skulle således beloppet blifva 225 kronor. A andra sidan har vid
frågans föregående behandling i allmänhet föreslagits, att under¬
stödet måtte bestämmas till '/2 eller Va af lönen, och då dels,
såsom ofvan påpekats, redan en liten höjning af understödets belopp
kan åstadkomma en betydlig ökning i statsverkets utgiftspost, dels
i den beräknade medellönen äfven värdet af naturaförmåner ingår,
har komitén beslutat sig för att föreslå hälften eller 150 kronor.
Komitén har ansett sig så mycket hellre böra stanna vid detta
belopp, som utsikterna för frågans snara och lyckliga lösning där¬
igenom torde väsentligen ökas, och likaledes ansett sig hafva goda skäl
för en dylik begränsning, enär under de närmast följande 15 till
20 åren understöd nästan uteslutande komma att utgå till de äldre
bland redan nu anställda lärare, hvilka vid sitt inträde på banan
icke hade någon förhoppning att, då de blifvit gamla, få ens denna,
om också icke rikliga, dock säkra hjälp på sin ålderdom, och för
3
34 Skälen för bestämmande af helt understöd till 130 kronor.
Motivering till hvilkas rätt till understöd komitén därjämte låtit sig angeläget vara
§ 6 af regle¬
mentet. att föreslå väsentligen lindrigare och förmånligare villkor än för
(Forts.) yngre Då den nuvarande äldre generationen, för hvilken inga
eller högst få afgifter vid afgången hunnit blifva erlagda, och hvilken
därför vållar staten de jämförelsevis drygaste kostnaderna, afgått
och lämnat rum för en kommande, skall man redan hafva vunnit
en säker och omfattande erfarenhet om de verkliga kostnaderna,
som nu blott med större eller mindre sannolikhet kunna beräknas.
Det skall då blifva den rätta tidpunkten att undersöka, huruvida
staten och kommunen böra gå än längre i uppoffringar, eller om
tilläfventyrs det i komiténs utredning beräknade anslaget kan i och
för sig medgifva en ökning af understödets belopp. Komitén vill
här å nyo betona, att den ansett sitt uppdrag inskränkt till att föreslå
ett understöd till det belopp, som under alla förhållanden kunde
anses oundgängligt behöfligt för att skydda denna talrika lärare¬
klass mot nöd på gamla dagar; detta understöd utesluter på intet
sätt tillfälle för den enskilde läraren och lärarinnan att genom egen
sparsamhet, där sådant är möjligt, bereda sig en bättre ställning
efter afgången från skolans tjänst, ej heller för kommunen att
genom sin välvilja, där sådant är behöfligt, vara behjälplig till
uppnående af samma mål. Om dessutom i fråga varande personer
också ej längre äro arbetsföre inom sitt förra område, måste de
dock i de flesta fall anses fortfarande i stånd att genom arbete på
annat sätt i någon mån öka sina inkomster eller åtminstone minska
sina utgifter. Vid tanken på att hithörande personal till allra
största delen utgöres af kvinnor, synes ock det föreslagna beloppet
lämpligen kunna ställas i jämförelse med de pensionsbelopp, som
för närvarande tillkomma enkor efter aflidne folkskollärare, och jäm¬
förelsen utfaller icke i allo till de senares fördel, då man erinrar
sig, att deras pensionsbelopp, när minderåriga barn ej föranleda
ökning, i långt öfvervägande antal fall utgå med 120 till 140 kr.
Motivering till Då nu helt understöd blifvit satt till 150 kronor, följer däraf,
'S' 8tnentetle att enligt sträng matematisk beräkning det afkortade understödet,
Storleken af de afkortade understöden.
35
på det att afgång i förtid ej må medföra någon särskild kostnad Motivering till
§ 8 aj regle-
för staten, bör utgöra: mentet.
(Forts.)
vid
|
45
|
år.....
|
.............. 67'50 kr.
|
vid
|
50
|
o
ar.........
|
........ 99 00 kr.
|
»
|
46
|
» .....
|
............... 73-50 »
|
»
|
51
|
» .........
|
........ 108 00 »
|
»
|
47
|
» .....
|
............... 79-50 »
|
»
|
52
|
» .........
|
........ 117-00 »
|
»
|
48
|
» .....
|
............... 85-50 »
|
»
|
53
|
» .........
|
........ 127-50 »
|
»
|
49
|
» .....
|
............... 91-50 »
|
»
|
54
|
» .........
|
........ 138-00 »
|
Emellertid anser komitén, att dessa belopp böra afrundas till
hela femtal kronor, och föreslår därför, att afkortadt understöd
må, under förutsättning att öfriga, här ofvan nämnda villkor
blifvit uppfyllda, utgå
vid
|
45
|
år
|
med ......
|
...... 70 kr.
|
vid
|
50
|
år med ....
|
..... 100
|
kr
|
»
|
46
|
>'
|
» ......
|
...... 75 »
|
»
|
51
|
» » ....
|
.... no
|
»
|
|
47
|
»
|
» ......
|
...... 80 »
|
»
|
52
|
» » ____
|
.... 120
|
»
|
»
|
48
|
»
|
» ......
|
...... 85 >
|
»
|
53
|
» » ____
|
.... 130
|
3>
|
»
|
49
|
»
|
» ......
|
...... 90 »
|
»
|
54
|
» » ____
|
.... 140
|
>
|
För dem, som blifvit anställda i tjänst före den 1 januari
1880 och därför på grund af det föreslagna öfvergångsstadgandet
äga rätt till afkortadt understöd, om summan af lefnads- och
tjänsteår uppgår till minst 75, föreslår komitén följande under-
stödsbelopp:
om summan af lefnads- och
tjänsteår uppgår till
75 ...............
76 ...............
77 ...............
78 ...............
79 ...............
ett belopp af
100 kr.
110 >
120 >
130 »
140 »
d. v. s. samma belopp, som om i summan af lefnads- och tjänsteår
ingått 25 tjänsteår.
36 Storleken af sjukdomsunderstöä. Tiden för understödets börjande och upphörande.
Jämför § 9 Hvad angår beloppet af understöd vid obotlig sjukdom,
af reglementet., , , ,, , ,, .... „ .
har komitén satt detta till 70 kronor eller lika med det lägsta
afkortade understödet.
Jämför § 15 I sammanhang med frågan om understödets belopp föreslår
af reglementet.. ...
komiten, att tidpunkterna för understödets begynnande och upp¬
hörande bestämmas enligt de i folkskollärarnes pensionsinrättning
gällande grunder. Sålunda bör understödet beräknas för fulla
månader (hvarvid ingången månad räknas som full), vidtaga med
månaden näst efter den, då läraren eller lärarinnan frånträdt
sin lön, och upphöra med utgången af den månad, under hvilken
understödstagaren aflidit eller förlorat rätt till understöd. Då
komitén emellertid här ofvan (se sid. 22) föreslagit, att läraren eller
lärarinnan efter erhållet afsked från en lärarebefattning måtte få
ett visst rådrum, innan han eller hon begagnar sin rätt till under¬
stöd, anser komitén, att understödet äfven må kunna beräknas från
månaden näst efter den, då ansökan om understöd till skolrådet
ingifvits, och att sökanden i detta fall jämväl måtte få räkna sig
till godo sin efter afgången från tjänsten uppnådda högre lefnads-
ålder med däraf möjligen härflytande rätt till högre under stödsbelopp.
Vill sökanden icke begagna sig häraf, betraktas han hafva inträdt
i sin rätt till understöd från och med månaden näst efter.tidpunkten
för lönens frånträdande, och han får då möjligen ett något lägre
årligt belopp, men i stället genast en summa motsvarande högst ett
års understöd.
Gången af kostnadsberäkningen. Afgångstabell för lärarinnor.
37
4. Om kostnaden för understödet och fördelningen däraf
mellan staten och kommunerna samt huru statens
bidrag bör utgå.
Vid undersökningen af kostnaden för ålderdomsunderstödet Motivering till
vill komitén till en början lämna utom räkningen de extraordinarie ^ ^mentet'
folkskollärarne och lärarinnorna. För de öfriga föreligger en full¬
ständig kostnadsberäkning i den af Eneström verkställda utred¬
ningen. Denna är visserligen utförd under förutsättning, att helt
understöd bestämmes till 200 kronor, men blir omedelbart användbar
för det här afsedda ändamålet, om där förekommande kostnads-
belopp nedsättas med 25 procent.
Komitén anser sig i största korthet böra redogöra för gången
af denna beräkning och de resultat, som därigenom erhållas, då
helt understöd bestämmes till 150 kronor. Komitén vill tillägga,
att den granskat de grunder, på hvilka beräkningen är byggd, samt
de matematiska formler, som af författaren blifvit härledda, och
icke därvid haft något att anmärka. Tvärtom anser sig komitén
kunna vitsorda, att de omständigheter, hvilka för här i fråga varande
fall äro egendomliga, blifvit uppmärksammade.
Då på grund af lärarinnornas ofta förekommande afgång af
andra orsaker än dödsfall, företrädesvis giftermål, icke här, såsom vid
andra dylika beräkningar, blott mortalitetstabeller kunna användas,
har en särskild afgångstabell med ledning af infordrade uppgifter
blifvit upprättad för lärarinnor under 45 år. Hvad angår lefnads-
38 Mortalitetstabell. Den normala under stödskostnaden.
Motivering till åldrarna från och med 45 år. behöfver för dem endast en mortali-
§ 3 af regle¬
mentet. tetstabell användas, enär för lärarinnorna föreslagits rätt att afgå
(Forts.) mecj understöd vid nämnda ålder. Då inga särskilda uppgifter rö¬
rande mortalitetsförhållandena för de äldre åldersklasserna varit att
tillgå, har för dem statistiska centralbyråns mortalitetstabell för
Sveriges kvinnor under årtiondet 1871—1880 blifvit använd. Samma
tabell har i hela sin utsträckning begagnats äfven för lärarne; på
grund af dessas ringa antal inverka nämligen deras särskilda
mortalitetsförhållanden ej märkbart på beräkningarna.
Då den statistiska undersökningen visat, att inträdesåldern varit
i medeltal för lärarne 25 år och för lärarinnorna 20 å», har, med
tillhjälp af mortalitets- och afgångstabellerna samt en särskild! för
ändamålet härledd formel för understödsbeloppet, beräknats den
årliga premie, som, under antagande af en räntefot af 4 %, skulle
behöfva från inträdesåret till och med det 55:te året, vid början af
hvarje år, erläggas för erhållande af helt understöd från och med
fyllda 55 år. Denna premie har befunnits vara för lärare 26'59
kr. och för lärarinna 10 73 kr. Antager man således, att alla lärare
inträda vid 25 år och alla lärarinnor vid 20 år, att hvarje lärare
efterträdes af en ny lärare och hvarje lärarinna af en ny lärarinna,
samt att lärarepersonalen allt framgent förblir till antalet densamma
som vid 1889 års slut, d. v. s. 661 lärare och 6,178 lärarinnor,
skulle tydligen för all framtid behöfvas för beredande af understöd
åt samtliga lärare och lärarinnor en årlig premiesumma af 83,866
kr., motsvarande ett kapital af 2,096,650 kr.
Med detta kapital skulle man kunna bestrida kostnaderna för
understödet under förutsättning, dels att alla lärare hädanefter an¬
ställas vid 25 år och alla lärarinnor vid 20 år, dels att de lärare
och lärarinnor, som äro i tjänst, när förevarande anordning träder i
verket, äro, de förra 25 och de senare 20 år, dels slutligen att
antalet hithörande lärare och lärarinnor icke framdeles kommer att
ökas. Då emellertid för närvarande flertalet lärare och lärarinnor
äro äldre än respektive 25 och 20 år, så måste för beredande af
Extra kostnad. Hela kostnadm. Storleken af kommunernas afgift. 39
understöd åt dessa en extra kostnad blifva nödvändig, och då man Motivering till
9 3 af regle-
känner lärarnes och lärarinnornas åldersförhållanden vid slutet af mentet.
år 1889, kan man beräkna denna kostnads kapitalvärde vid den (Forts-)
tidpunkt, då understödet skall börja utbetalas, och om denna an-
tages inträffa år 1892, befinnes detta uppgå till 2,287,412 kr. Då
vidare lärarepersonalen utan tvifvel kommer att framdeles ökas,
och denna tillökning i den förberedande undersökningen på uppgifna
grunder antagits till 3,700, måste ytterligare ett kapital af 574,489
kronor, motsvarande ett årligt bidrag af 22,980 kr., beräknas såsom
från början behöflig!.
Sammanställer man de ofvan erhållna resultaten, sedan kapital¬
värdena blifvit afrundade till hela 10,000-tal kr., erhåller man nedan¬
stående tablå.
|
Kapitalvärde
kronor
|
Motsvarande
årlig kostnad
för all framtid
kronor
|
Den normala kostnaden för 6,839 lärare och lära-
|
|
|
rinnor ...................................................
Den extra kostnaden för de vid understödsrättens be-
|
2,100,000
|
84,000
|
viljande öfveråriga ....................................
|
2,290,000
|
91,600
|
Kostnaden för 3,700 nytillkommande platser .........
|
570,000
|
22,800
|
Således tillsammans kronor
|
4,960,000
|
198,400
|
Kostnaden bör nu fördelas mellan staten och kommunerna.
Hvad angår den första posten i tablån, föreslår komitén, att kommu¬
nerna måtte därtill bidraga med 1/3 och staten med det återstående,
således på samma sätt som vid lönerna. Kommunernas hela årliga
bidrag härtill skulle sålunda utgöra 28,000 kr. eller, om denna
summa fördelas på de 6,839 lärarne och lärarinnorna, 4 09 kr. för
hvarje lärareplats. Hvad åter angår den andra posten, föreslår
komitén, att kommunerna måtte därtill bidraga med '/„, motsvarande
för hvarje nu befintlig lärareplats en summa af 2 23 kr. Komitén
föreslår här denna för kommunerna fördelaktigare proportionering
Motivering ti
§ 3 af regie
mentet.
(Forts.)
Jämför §§
och 28 af
reglementet.
40 Kommunernas afgift. Statens kostnad bestrides genom förslagsanslag.
Mete därför, att, såsom i det följande kommer att visas, den verk¬
liga kostnaden antagligen kommer att understiga den nu beräknade,
dels därför, att kostnaden för de öfveråriga i vissa fall kan komma
att drabba kommuner, hvilka icke egentligen borde härtill bidraga.
Hela afgiften för hvarje lärareplats skulle således uppgå till 6-32
kr.; emellertid föreslår komitén, att denna afgift måtte afrundas
till 6 kr., med villkor att lika stor afgift erlägges äfven för de
hädanefter tillkommande platserna. Den del af kostnaden för de
nytillkommande platserna, som på detta sätt kommer att bestridas
af kommunerna, kan med ledning af sid. 97 i den förberedande
undersökningen lätt beräknas, och uppgår till 321,168 kr., mot¬
svarande ett årligt bidrag af 12,847 kr.
2 Den kostnad, som återstår för statsverket att bestrida, mot¬
svarar på grund af det föregående ett kapitalvärde af 3,610,000
kr. eller ett fixt årligt bidrag af 144,400 kr.
Komitén anser emellertid icke, att staten till ålderdomsunder-
stödet bör lämna vare sig ett för all framtid tillräckligt kapital
eller ett fixt årligt bidrag. Man skulle visserligen kunna komma
på den tanken, att staten genom att välja endera af dessa anord¬
ningar vunne den fördelen att blifva fri från alla vidare förpliktelser
till de understödsberättigade, men en sådan uppfattning torde icke
vara hållbar, så mycket mindre, som den motsäges af erfarenheten
från folkskollärarnes pensionsinrättning. Under sådana förhållanden
måste afgörande vikt tillmätas det praktiska skäl, som talar mot
båda de antydda alternativen. Vare sig nämligen en fond redan
från början förefinnes, eller efter hand bildas, uppstår nödvändighet
att placera och förränta denna fond, hvilket, efter hvad erfaren¬
heten visat, ej sällan medför rätt stora svårigheter och alltid ökar
förvaltningsbesväret.
Komitén föreslår därför, att statens bidrag måtte utgå
under form af ett förslagsanslag, hvars belopp bestämmes
för hvarje år, och som användes i den mån medel blifva be-
höfliga för understöds utbetalande.
41
De successiva kostnadsbeloppen 1892—1930.
De successiva kostnadsbelopp, som sannolikt under de närmaste Jä^ö,^8 ^ 2
åren skulle blifva behöfliga, äro med ledning af den förberedande reglementet.
undersökningen här nedan sammanställda. (Forts.)
Tabell, angifvande den för åren 1892—1930 beräknade understödskost-
naden, om ingen hänsyn tages till föreskriften rörande antalet tjänsteår
såsom villkor för rätt till understöd.
År
|
Beräknadt
belopp
kronor
|
År
|
Beräknadt
belopp
kronor
|
År
|
Beräknadt
belopp
kronor
|
1892
|
41,000
|
1905
|
127,000
|
1918
|
238,000
|
1893
|
45,000
|
1906
|
136,000
|
1919
|
242,000
|
1894
|
49,000
|
1907
|
146,000
|
1920
|
252,000
|
1895
|
54,000
|
1908
|
154,000
|
1921
|
257,000
|
1896
|
60,000
|
1909
|
167,000
|
1922
|
266,000
|
1897
|
66,000
|
1910
|
176,000
|
1923
|
269,000
|
1898
|
73,000
|
1911
|
184,000
|
1924
|
271,000
|
1899
|
79,000
|
1912
|
194,000
|
1925
|
278,000
|
1900
|
87,000
|
1913
|
204,000
|
1926
|
275,000
|
1901
|
95,000
|
1914
|
212,000
|
1927
|
277,000
|
1902
|
102,000
|
1915
|
219,000
|
1928
|
278,000
|
1903
|
108,000
|
1916
|
226,000
|
1929
|
280,000
|
1904
|
117,000
|
1917
|
232,000
|
1930
|
281,000
|
Att längre fortsätta denna tabell skulle vara förspilldt arbete,
enär beräkningarna blifva allt mer osäkra, ju längre man fortskri¬
der. I själfva verket äro redan talen för åren 1921—1930 af ringa
värde, så mycket mer, som vid denna tid verkan af lärarekårens
tillökning i antal kommer att visa sig, och denna verkan här, för
att undvika synnerligen vidlyftiga räkningar, icke är tagen i betrak¬
tande. Emellertid ser man af tabellen, att beloppen allt långsam¬
mare tillväxa, ju längre fram i tiden man kommer; gränsen för
tillväxten har af komitén med ledning af den förberedande under¬
sökningen blifvit beräknad till 344,000 kronor.
42 Kontroll öfver beräkningen. Anmärkning om de lindriga kostnaderna.
Jämför §§
och 28 af
reglementet.
(Forts.)
2 Med tillhjälp af de nu anförda talen, kan man approximativt
kontrollera riktigheten af de förut å sid. 39 beräknade kostnads-
summorna. Antager man nämligen, att efter 1930 i medeltal år¬
ligen behöfves ett belopp af 290,000 kronor — det är tydligt, att
detta belopp måste sättas ojämförligt mycket närmare 281,000 kro¬
nor än 344,000 kronor — erfordras utöfver de i närmast föregående
tabell upptagna beloppen år 1930 ett kapital af 7,250,000 kronor.
Reducerar man nu till närvarande tid dels detta kapital, dels alla
de i tabellen upptagna beloppen, bör man tillnärmelsevis erhålla
den förut beräknade kostnaden för all framtid för understöd åt in-
nehafvarne af 6,839 platser, d. v. s., enligt hvad af tab. å sid. 39
framgår, 4,390,000 kronor. Utför man den nämnda reduktionen,
erhåller man i själfva verket 4,560,000 kronor, ett resultat som till
fullo ådagalägger riktigheten af de förut gjorda beräkningarna.
Denna summa är nämligen blott 4 % större än den förut beräknade,
och att någon differens skulle förekomma, var på förhand att vänta,
särskild! därför att understöden här för enkelhetens skull antagits
utbetalade förskottsvis vid understödsårets början till alla då lef¬
vande understödstagare.
I sin skrifvelse af den 14 maj 1889 framhöll riksdagen, att
det ifrågasatta ålderdomsunderstödet åt där omförmälda lärare och
lärarinnor icke finge medföra allt för stora kostnader för staten och
kommunerna. Mot det förslag, som komitén här framställt, torde
icke heller någon grundad anmärkning ur kostnadens synpunkt
kunna göras. Hvad först angår kostnaden för kommunerna, uppgår
den till blott 6 kronor årligen för hvarje lärare eller lärarinna, en af¬
gift, som är mycket låg icke blott absolut taget, utan äfven med hän¬
syn till understödets storlek; den utgör nämligen blott 4 % af helt
understöd, under det att i folkskollärarnes pensionsinrättning kom¬
munens afgift uppgår till 6 '/3 % af hel pension. Hvad åter angår
statens kostnad, kan äfven denna anses jämförelsevis lindrig, då
man betänker, hvilken stor kår här är i fråga, och huru många
gamla lärare och lärarinnor redan nu finnas. Att denna kostnad
43
Anledningar att vänta en lägre kostnad än den beräknade.
kunnat beräknas så lågt beror på det för denna personal egendomliga
förhållandet, att den till största delen består af kvinnor, hvilka genom reglementet.
giftermål eller af annan anledning ofta afgå före understödsåldern. (Fort»->
Och enligt hvad i den förberedande undersökningen framhållits, är
det sannolikt, att äfven denna sålunda beräknade kostnad i verk¬
ligheten kommer att visa sig ej obetydligt för hög. Vid beräknin¬
gen är nämligen antaget:
a) att de manlige lärarnes antal förblir konstant, ehuru med
tämligen stor säkerhet kan förutses, att detta antal skall
minskas och i stället en motsvarande ökning af lärarinnor¬
nas antal inträda;
b) att lärarnes afgång från tjänsten sker blott på grund af
dödsfall, ehuru utan tvifvel en vida större afgång kommer
att äga rum;
c) att afgången för lärarinnorna sker i enlighet med den of-
vannämnda afgångstabellen, ehuru det ej är otroligt, att
afgången i verkligheten blir än större;
d) att för mortaliteten bland lärarinnorna öfver 45 år gäller den
omnämnda mortalitetstabellen, ehuru denna mortalitet antag¬
ligen är större, än tabellen angifver;
e) att lärarinnorna inom de äldre åldersklasserna under tiden
1889—1892 afgå ur tjänsten blott på grund af dödsfall, ehuru
de under denna tid säkerligen afgå af många andra or¬
saker;
f) att alla lärare och lärarinnor vid 55 års ålder uppnått den
för understöds erhållande behöfliga tjänsteåldern, ehuru detta
ej i verkligheten är fallet.
Något försök att beräkna den minskning i kostnaden, som på
grund häraf antagligen kommer att uppstå, har Eneström i den
förberedande undersökningen icke utfört, enär en sådan beräkning
icke af honom ansetts kunna grundas på tillräckligt säkra anta¬
ganden. Komitén erkänner också villigt, att något säkert resultat
i detta afseende icke står att erhålla, särskild! hvad angår de i
44
Försök att reducera den beräknade kostnaden.
Jämför §§
och 28 af
reglementet.
(Forts.)
2 a.) e) anmärkta förhållandena. Däremot har komitén åtminstone
velat göra ett försök att bestämma, huru kostnadssummorna under
de närmast följande åren skulle modifieras, om man beräknade un¬
derstöd komma att utgå endast åt dem, som innehafva det veder¬
börliga antalet tjänsteår. Att härvid utföra en mera exakt mate¬
matisk beräkning skulle erfordra ett oerhördt räknearbete, emedan
man för detta ändamål borde för hvarje kombination af lefnads-
och tjänsteår beräkna antalet successivt kvarlefvande, understöds-
berättigade lärare och lärarinnor. Komitén har därför måst nöja
sig med en ungefärlig beräkning, grundad på följande antaganden:
1) alla lärare afgå med helt understöd vid fyllda 55 år och
efter uppnådda 25 tjänsteår;
2) år 1892 afgå med helt eller afkortadt understöd alla lära¬
rinnor, hvilka äro minst 50 år gamla och äga minst 25
tjänsteår; efter år 1892 afgå alla lärarinnor med afkortadt
understöd af 100 kronor vid fyllda 50 år och efter upp¬
nådda 25 tjänsteår;
3) medelmortalitetsprocenten för samtliga lärare och samtliga
lärarinnor öfver en viss ålder är densamma, om man från-
räknar dem, som hafva mindre än 25 tjänsteår, som om
dessa medräknas.
Intet af dessa antaganden är fullt exakt, men komitén håller
före, att det fel, som uppkommer genom de två första antagandena,
ungefär upphäfves af det i motsatt riktning verkande fel, som härrör
från det sista antagandet.
Enligt den beräkning, komitén på grund af dessa antaganden
utfört, skulle de behöfliga beloppen under de första 23 åren sanno¬
likt blifva de i följande tabell upptagna.
Reducerade successiva kostnader. Kommunernas hela bidrag. 45
Jämför §§ 2
Tabell, angifvande den för åren 1892—1914 beräknade under stödskost- reglementet,
noden, om hänsyn tages till föreskriften rörande antalet tjänsteår såsom (Fort».)
villkor för rätt till understöd.
År
|
Beräknad under-
stödskostnad
kronor
|
År
|
Beräknad under-
stödskostnad
kronor
|
År
|
Beräknad under-
stödskostnad
kronor
|
1892
|
24,000
|
1900
|
78,000
|
1908
|
145,000
|
1893
|
29,000
|
1901
|
89,000
|
1909
|
160,000
|
1894
|
34,000
|
1902
|
98,000
|
1910
|
171,000
|
1895
|
38,000
|
1903
|
106,000
|
1911
|
181,000
|
18%
|
46,000
|
1904
|
114,000
|
1912
|
190,000
|
1897
|
53,000
|
1905
|
123,000
|
1913
|
202,000
|
1898
|
60,000
|
1906
|
130,000
|
1914
|
212,000
|
1899
|
69,000
|
1907
|
135,000
|
|
|
Den minskning i den å sid. 39 beräknade kapitalkostnaden, som
härigenom skulle uppstå, utgör blott 150,000 kr., motsvarande ett
årligt bidrag för all framtid af 6,000 kr. Vare sig man väljer
den å sidan 41 eller den här meddelade serien af tal, bör man,
för att erhålla storleken af statens verkliga utgift under den när¬
maste tiden, från de successiva beloppen draga värdet af kommu¬
nernas afgifter. För att icke sätta detta värde allt för högt, an¬
tager komitén, att lärarnes och lärarinnornas antal vid anstaltens
inrättande stigit till 7,000 och sedermera under den närmaste tiden
förblifver konstant. Från kommunernas sida skulle sålunda vara
att1 påräkna en årlig afgift af 42,000 kr., och de ofvan anförda
serierna af tal böra därför minskas med 42,000, om man vill
hafva storleken af statens fyllnadsbidrag. I båda fallen behöfves
således under det första året ingen verklig utgift från statens sida,
i andra fallet blir en sådan erforderlig först efter omkring 7 år.
Hittills hafva de extraordinarie lärarne blifvit lämnade helt och
hållet utom räkningen. Såsom på ett ställe i det föregående blifvit
anmärkt, komma säkerligen endast få af dem att behöfva begagna
Jämför §§
och 28 af
reglementet.
(Forts.)
Jämför § 1
mom. 2 af
reglementet.
46 Af gifter för e. o. lärare samt öfningslärare och slöjdlärare.
'sig af understödsrätten, och kostnaden för dem blir således mycket
obetydlig. Icke dess mindre föreslår komitén af skäl, som förut
blifvit anförda, att äfven för extraordinarie folkskollärare och lära¬
rinnor måtte af kommunerna erläggas en afgift af 6 kronor. Af
de uppgifter, komitén haft att tillgå, synes det, som omkring 400
extraordinarie folkskollärare och lärarinnor (icke vikarier för ordi¬
narie folkskollärare och lärarinnor) skulle för närvarande vara i
tjänst anställda. Under år 1889 utgjorde nämligen de ordinarie
folkskolläraretjänsternas antal 5,227, och lönetillskott utbetalades åt
5,143 ordinarie folkskollärare och lärarinnor, hvaraf synes framgå,
att vid tiden för lönetillskottens utbetalande 84 tjänster voro va¬
kanta. Då nu hela antalet examinerade icke ordinarie lärare och
lärarinnor, för hvilka under samma år lönetillskott utbetalades,
uppgick till 492, böra omkring 408 extraordinarie folkskollärare och
lärarinnor hafva funnits. Staten skulle således för bestridande af
ålderdomsunderstödet här hafva att påräkna en inkomst af omkring
2,400 kr.
För de lärare och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd, åt
hvilka delaktighet i den med understödet afsedda förmånen blifvit
på särskilda villkor medgifven, har komitén föreställt sig, att en
afgift af 6 kronor likaledes skulle erläggas. Bland öfriga villkor
har komitén tänkt sig, att lämpliga retroaktiva afgifter erläggas, i
händelse en kommun längre än t. ex. ett år dröjt att begagna sin
rätt att inlämna vederbörlig ansökan. Då antalet öfnings- och slöjd¬
lärare, som under den första tiden skulle enligt komiténs förslag
kunna förvärfva rätt till understöd, säkerligen är mycket ringa,
och då möjligen icke ens för alla dessa det erbjudna tillfället
kommer att begagnas, torde statens kostnad till en början blifva
ganska obetydlig.
På grund af föregående utredning anser sig komitén utan be¬
tänkligheter kunna antaga, att kommunernas afgifter för samtliga
hithörande lärare och lärarinnor redan under det första året uppgå
till omkring 44,000 kronor. Utgifterna för understödet under samma
Hela kostnaden under det första året. 47
år hafva ofvan under olika förutsättningar beräknats till 41,000
eller 24,000 kronor, och då komitén vill betrakta den förra siffran
såsom närmande sig till ett maximum, den senare till ett minimum
har den ansett lämpligt, att för detta år välja ett medelbelopp,
hvilket den satt till 35,000 kronor, en försiktighetsåtgärd, så mycket
mer befogad, som förhållandena under det första året äro mest
oberäkneliga. Framdeles torde den under den föregående tiden
vunna erfarenheten underlätta möjligheten att med större säkerhet
bestämma det för ett följande år erforderliga beloppet. Staten
kommer således icke att under det första året betungas med någon
verklig utgift till understödstagarne, utan uppstår till och med å
kommunernas bidrag en besparing, som kan tagas i anspråk för
följande år.
Hittills har komitén blott tagit i betraktande de belopp, som
böra utbetalas till understödstagarne. Härtill kommer naturligtvis
ett för förvaltningsbestyren erforderligt belopp; om detta vill
komitén i följande afdelning yttra sig.
48 Allmänna anmärkningar om de administrativa bestyrens omfattning.
5. Om den administrativa anordningen vid understödets be¬
viljande och utdelande samt afgifternas uppbärande.
Motivering till
§ 26 af regle¬
mentet.
Att anordnandet af det här föreslagna ålderdomsunderstödet
måste vara förenadt med en mängd administrativa bestyr, inses
lätt. Den lärarekår, hvarom här är fråga, är så stor och växlande,
samt har en så lös ställning, att mången, som intresserat sig för
hithörande lärares understödjande efter afgången från skolans tjänst,
i nämnda omständigheter sett ett nästan oöfverstigligt hinder. Ett
försök att föra så att säga en personlig räkning och kontroll öfver
alla ifrågavarande lärare och lärarinnor betraktar också komitén
väl icke såsom outförbart, men medförande kostnader, hvilka icke
stå i något rimligt förhållande till den påräkneliga nyttan. I sitt
förslag till reglemente har komitén därför också förutsatt, att den
förvaltande myndigheten i regeln icke har att taga närmare befatt¬
ning med den enskilde läraren eller lärarinnan, förr än denna in¬
lämnar sin ansökan om understöd. Att härigenom svårigheter vid
ansökningarnas profvande kunna föranledas, är väl sant, men ett
större besvär i jämförelsevis få fall är vida att föredraga framför
ett ständigt återkommande mindre, som i flertalet fall kan anses
blifva onödigt. Genom den här nedan närmare omnämnda tjänste-
boken och de likaledes här nedan omförmälda uppgifterna från skol¬
råden hoppas komitén dock hafva aflägsnat de största svårigheterna.
Då komitén redan från början ansåg det själfklart, att kom¬
munerna borde i första hand bidraga till ålderdomsunderstödet,
leddes den nästan omedelbart in på frågan, om det vore möjligt
Förvaltningsbestyrens förenkling genom lönetillskotten. 49
att med jämförelsevis enkla administrativa anordningar insamla Motivering till
§ 26 oj regie-
dessa tusentals små afgifter. En utväg härtill erbjöd sig lyckligt- menta.
vis därigenom, att lönetillskott af allmänna medel utgå till de slag (Forts-)
af lärare och lärarinnor, som de hittills i ämnet gjorda framställ¬
ningarna alltid åsyftat. För dessa lönetillskott äro så noggranna
föreskrifter och villkor uppställda, formerna så pröfvade i mångårig
tillämpning, redovisningen så fullständig och enkel, att komitén ge¬
nast beslöt sig för att draga nytta af dem såväl för ordnandet af
denna fråga i sin helhet som särskild! för de påtänkta afgifternas
uppbärande. Det blef alltså i den första uppränningen till komiténs
förslag en hufvudbestämmelse, att den tillämnade förmånen af ålder-
domsunderstöd skulle tillkomma lärare och lärarinnor, för hvilka
lönetillskott af allmänna medel utgå. De sedermera påkallade när¬
mare bestämmelserna och jämkningarna äro så få och därtill så
lättfattliga, att komitén med visshet beräknar, att uppbärandet af
kommunernas afgifter skall vålla ganska obetydliga svårigheter.
För att vinna en utgångspunkt vid bedömandet af förvaltnings¬
bestyrens omfattning är det af intresse att känna, dels huru många
understödsansökningar årligen komma att pröfvas, dels huru många
understödstagare årligen komma att finnas. Med ledning af tab. IX
i den förberedande undersökningen samt af de beräkningar, som
för densamma ligga till grund, har komitén uppgjort följande tablåer,
hvilka för hvarje år intill 1920 angifva sannolika antalet under
året nytillkommande och vid årets midt befintliga understödstagare,
så vidt detta med tillhjälp af det nu tillgängliga statistiska materialet
kunnat beräknas.
4
50
Antalet årligen nytillkommande och befintliga understödstagare.
Motivering till
§ ^anno^ca antalet nytillkommande under stödstagare 1892—1920, om hänsyn
(Forts.) U'^e ta9es föreskriften rörande antalet tjänsteår såsom villkor för rätt
till understöd (jfr tabellen å sid. 41).
År
|
Sannolika antalet
nytillkommande
understödstagare
|
År
|
Sannolika antalet
nytillkommande
understödstagare
|
År
|
Sannolika antalet
nytillkommande
understödstagare
|
1892
|
354
|
1902
|
89
|
1912
|
141
|
1893
|
40
|
1903
|
85
|
1913
|
151
|
1894
|
48
|
1904
|
102
|
1914
|
135
|
1895
|
49
|
1905
|
117
|
1915
|
130
|
1896
|
62
|
1906
|
120
|
1916
|
131
|
1897
|
66
|
1907
|
121
|
1917
|
130
|
1898
|
78
|
1908
|
119
|
1918
|
115
|
1899
|
76
|
1909
|
160
|
1919
|
108
|
1900
|
82
|
1910
|
129
|
1920
|
164
|
1901
|
92
|
1911
|
126
|
|
1
|
Sannolika antalet befintliga understödstagare 1892—1920.
|
Antalet befintliga
understödstagare
|
|
Antalet befintliga
understödstagare
|
|
Antalet befintliga
understödstagare
|
År
|
om ingen
hänsyn
tages till
|
om hänsyn
tages till
|
År
|
om ingen
hänsyn
tages till
|
om hänsyn
tages till
|
År
|
om ingen
hänsyn
tages till
|
om hänsyn
tages till
|
|
föreskriften rörande
antalet tjänsteår såsom
villkor för rätt till
understöd
|
|
föreskriften rörande
antalet tjänsteår såsom
villkor för rätt till
understöd
|
|
föreskriften rörande
antalet tjänsteår såsom
villkor för rätt till
understöd
|
1892
|
354
|
180
|
1902
|
913
|
789
|
1912
|
1,809
|
1,773
|
1893
|
387
|
217
|
1903
|
977
|
861
|
1913
|
1,910
|
1,890
|
1894
|
426
|
252
|
1904
|
1,057
|
958
|
1914
|
1,991
|
1,991
|
1895
|
46?
|
285
|
1905
|
1,148
|
1,038
|
1915
|
2,062
|
2,062
|
1896
|
519
|
341
|
1906
|
1,241
|
1,138
|
1916
|
2,138
|
2,138
|
1897
|
574
|
404
|
1907
|
1,332
|
1,234
|
1917
|
2,193
|
2,193
|
1898
|
640
|
465
|
1908
|
1,418
|
1,336
|
1918
|
2,251
|
2,251
|
1899
|
701
|
533
|
1909
|
1,544
|
1,473
|
1919
|
2,294
|
2,294
|
1900
|
769
|
606
|
1910
|
1,635
|
1,589
|
1920
|
2,390
|
2,390
|
1901
|
842
|
713
|
1911
|
1,718
|
1,684
|
|
|
|
Särskild anstalt, förenad med folkskoUärarnes pensionsinrättning. 51
t
Då således, sedan de första åren för understödets utdelande Motivering till
§ 26 af regle-
lörflutit, omkring ett hundratal ansökningar om understöd årligen mentet.
äro att förvänta, då dessa ansökningar särskildt under den första (Forts-)
tiden blifva mycket besvärliga att pröfva, och då antalet under-
stödstagare successivt kommer att ökas samt inom en icke alltför
aflägsen framtid uppgå till ett par tusen, så är det klart, att det
arbete, som häraf föranledes, är alltför omfattande för att, såsom
någon gång ifrågasatts, kungl. maj:t genom ecklesiastikdepartementet
skulle kunna öfvertaga bestyret härmed, på samma sätt som kungl.
maj:t redan ombesörjer utdelandet af understöd åt f. d. folkskol¬
lärare, hvilka tagit afsked före 1867. Arbetets art samt nödvändig¬
heten af enhet vid tillämpningen göra, att icke heller länsstyrelserna
eller domkapitlen lämpligen kunna öfvertaga hithörande bestyr.
Komitén anser därför, att en särskild anstalt måste upp¬
rättas, åt hvilken komitén gifvit namnet »Småskollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt». Den har dock icke ansett, att en
särskild styrelse med egna tjänstemän behöfver för dess räkning till¬
sättas, utan funnit i allo lämpligast att ställa förvaltningen af denna
anstalts angelägenheter under någon redan förut bestående styrelse
och därvid i första hand ansett sig böra tänka på kungl. di¬
rektionen öfver folkskollärarnes pensionsinrättning. Komitén
känner visserligen, att denna direktion redan har att sköta, utom
den stora pensionsinrättningen, såväl folkskollärarnes enke- och
pupillkassa som elementarlärarnes enke- och pupillkassa, men då
den nu ifrågasatta understödsanstalten liksom fullständigar folk¬
skollärarnes pensionsinrättning och i många punkter berör den¬
samma, vore det i alla händelser synnerligen önskvärd!, att dessa
båda anstalter kunde förenas under en oöh samma sty¬
relse. Komitén föreslår alltså detta, naturligtvis under förutsätt¬
ning att erforderlig ökning i arbetskrafter och nödiga medel till
bestridande af ökade kostnader ställas till direktionens förfogande.
Komiténs mening är dock, att småskollärarnes understödsanstalt
skall betraktas och förvaltas såsom en själfständig anstalt, liksom
52 Pröfning af antalet tjänsteår. Tjänsteböcker.
Motivering till förhållandet redan nu är med folkskollärarnes enke- och pupillkassa
§ 26 af regie- F 1
mentet. samt elementarlärarnes enke- och pupillkassa.
(Forts.)
Motivering till De göromål, som i första rummet skulle tillkomma denna
^ 18mentetgle anstalt, äro, enligt hvad ofvan nämndes, de, som stå i sammanhang
med profvande af understödsrätt och beviljande af understöd. Då
för understödsrätt hufvudsakligen fordras ett visst antal lefnads- och
tjänsteår, och då den egentliga svårigheten vid pröfningen uppstår
i fråga om tjänsteårens antal, så har komitén tänkt sig, att hvarje
hithörande lärare och lärarinna bör förses med en särskild anteck¬
ningsbok, hvilken komitén i sitt förslag till reglemente kallat tjänste-
bok,* och i hvilken införas alla de uppgifter, som behöfvas för att
kontrollera, att en understödssökande innehar det vederbörliga an¬
talet tjänsteår. För att sökandens identitet må kunna styrkas, bör
i tjänsteboken införas lärarens eller lärarinnans fullständiga
för- och tillnamn samt födelse-ort, år och dag; för kontrol¬
len rörande tjänstetiden bör vid hvarje års slut eller oftare,
där på grund af lärarens eller lärarinnans flyttning från
ett distrikt till ett annat så erfordras, antecknas distriktets
och den särskilda skolans namn, tjänstgöringens art och
lärarens eller lärarinnans undervisningstid. För de lärare
och lärarinnor, hvilka redan nu äro i tjänst anställda, möta natur¬
ligtvis betydliga svårigheter att få sådana uppgifter för den för¬
flutna tiden. För att så mycket som möjligt aflägsna dessa svårig¬
heter har komitén tänkt sig, att ett cirkulär borde af den blifvande
direktionen utfärdas, hvari alla hithörande lärare och lärarinnor upp¬
manas att så fort som möjligt söka förskaffa sig alla de handlingar
och intyg, medelst hvilka de kunna styrka sin rätt till tjänsteårs-
beräkning för den förflutna tiden.
Jämför §§ 16 För tillvägagåendet vid pröfning af understödsrätt och bevil-
_Jan<^e understöd har komitén, med nära anslutning till hvad
i reglementet för folkskollärarnes pensionsinrättning är stadgadt, i
* Förslag till formulär härför finnes infördt å sid. 71—73.
Särskilda anordningar vid pröfningen. Skolrådens uppgifter. 53
sitt förslag till reglementariska bestämmelser intagit noggranna före-
skrifter, hvilka så naturligt framgå ur ändamålets beskaffenhet, att mentet.
« de icke torde kräfva någon närmare förklaring. Det är blott två (Forts )
stadganden, som härvid synas påkalla särskild! omnämnande. Först
har nämligen föreslagits, att ansökningen borde 'åtföljas utaf den
nyss omnämnda tjänstéboken, hvilken är att anse såsom ett slags
kontrabok, medelst hvilken läraren eller lärarinnan gent emot an¬
stalten styrker sin rätt till understöd, och hvilken bok därför af
anstaltens styrelse behålles, sedan läraren eller lärarinnan utfått
sitt understödsbref. Vidare kan behöfva särskildt framhållas, att
komitén i afseende på den tidpunkt, från hvilken understödets ut¬
gående skall beräknas, enligt hvad redan här ofvan nämnts, före¬
slagit alternativa bestämmelser. Hvilketdera af de båda medgifna
alternativen i hvarje enskildt fall för den sökande må synas vara
fördelaktigast, är osäkert. Valet är därför öfverlämnadt åt läraren
eller lärarinnan själf.
Enär tjänsteåren hafva en så väsentlig betydelse vid beviljande Motivering till
Qjf Y£(ll/C~
af understöd, anser komitén, att anstalten för kontrollering af hit- mentet.
hörande uppgifter icke bör vara uteslutande hänvisad till den ofvan-
nämnda tjänsteboken. Komitén föreslår därför, att det måtte
åläggas skolråden att årligen genom domkapitlen till an¬
stalten insända särskilda uppgifter enligt af direktionen
fastställdt formulär,* medelst hvilka, i händelse af behof,
tjänstebokens anteckningar kunna kontrolleras. De nämnda
uppgifterna böra upptaga hvarje lärares och lärarinnas fullständiga
för- och tillnamn samt födelse-år och dag, äfvensom tiden för första
anställningen både i folkundervisningens och distriktets tjänst; vi¬
dare skolans särskilda namn, undervisningens art och undervisnings¬
tiden dels i kalendermånader, dels i lärotimmar för vecka. Dessa
uppgifter äro af betydelse äfven för läraren, enär eljest en oför¬
vållad mistning af tjänsteboken möjligen skulle kunna beröfva ho¬
nom medlet att styrka sin rätt till understöd.
Förslag till sådant formulär finnes infördt å sid. 74 — 76.
54 Granskning af uppgifterna. Utdelning af understödsbeloppen.
De åtSärder' som direktionen har att vidtaga med dessa upp-
mentet. gifter, hvilka, då de inkomma, redan skola vara granskade af ve-
(Forts.) derbörande domkapitel, äro hufvudsakligen att ordna desamma och
tillse, att de fullständigt inkommit från alla skoldistrikt. Någon
ytterligare granskning torde ej böra åläggas direktionen, utom i de
särskilda fall, då sådant i ett eller annat hänseende uppenbarligen
visar sig vara nödvändigt. Direktionen måste då meddela sig med
vederbörande skolråds ordförande för att åvägabringa den nödiga
rättelsen och kompletteringen, där den icke genom de i ecklesiastik¬
departementet befintliga, af folkskoleinspektörerna upprättade sam¬
mandragen af skolrådens uppgifter eller själfva skolrådens och lä-
rarnes där förvarade uppgifter kan erhålla nödig upplysning. De
inkomna uppgifterna skola slutligen på lämpligt sätt förvaras för
att vid pröfning af rätt till understöd vara att tillgå.
Motivering till Den andra af de anstalten tillhörande uppgifterna är att om-
^ 24mmtetegle"besörja utbetalande af understödsbeloppen till vederbörande. I
fråga om dessa utbetalningar, hvilka komitén ansett, i likhet med
hvad förhållandet är i öfriga under direktionens öfver folkskollärar-
nes pensionsinrättning ställda kassor, böra äga rum i juni och de¬
cember månader, har komitén särskild! haft till sitt syfte, att dessa
måtte, så vidt möjligt, kunna ske kostnadsfritt för lärarne. De under-
stödsbelopp, som här äro föreslagna, äro nämligen så små, att redan
en obetydlig afbränning blir ganska kännbar för understödstagaren.
Det då närmast till hands liggande sättet för utbetalningen vore
tydligen att direkt från anstalten i rekommenderad eller assurerad
postförsändelse tillställa understödstagarne beloppen. Då emellertid
detta sätt att gå till väga skulle förorsaka anstalten betydligt be¬
svär och säkerligen vid tiden för utbetalningarna af understöd
kräfva större arbetskrafter, än som kunna antagas komma att stå
pensionsinrättningen till buds, vågar komitén icke förorda detta
sätt. Däremot synes det komitén, som om de olika länsstyrelserna
utan större svårighet skulle kunna öfvertaga bestyret med be¬
loppens öfversändande i rekommenderad eller assurerad postför-
mentet.
(Forts.)
Kostnadsfri utbetalning genom länsstyrelserna. Matrikel. 55
sändelse, enär på detta sätt besväret blir fördeladt på 24 dika
myndigheter och således för hvar och en bland dem jämförelsevis
ringa. En anledning att hoppas tillmötesgående vid denna anord¬
ning finner komitén ock i den omständigheten, att, enligt hvad
den har sig bekant, samma anordning redan länge förekommit åt¬
minstone i ett län vid utbetalande af folkskollärarnes pensioner, och
af åtminstone fyra andra länsstyrelser blifvit förordad i afgifna
utlåtanden öfver riksdagens skrifvelse den 6 juli 1887 angående för-
ändradt sätt för utbetalande af nämnda pensioner. Komitén föreslår
därför, att åt lärare och lärarinnor må tillerkännas rätt
att från länsstyrelserna erhålla sitt understöd sig kost¬
nadsfritt tillsändt, såvida de förut dit under rekommenda¬
tion inskickat sina understödsbref samt vederbörliga intyg
och kvitto. På detta sätt bör årliga kostnaden för understöds-
tagaren icke kunna uppgå till mer än 80 öre. Bock bör understöds-
tagaren äfven äga rätt att, om han så önskar, själ/ eller genom om¬
bud lyfta sitt understöd, vare sig hos anstalten eller länsstyrelserna.
Såsom villkor för rätten att hos någon af länsstyrelserna lyfta
understödet bör dock, liksom i reglementet för folkskollärarnes pen-
sionsinrättning, föreskrifvas, att understödstagaren, vid understöds-
brefvets mottagande eller sedan, på förhand därom gör anmälan
hos anstaltens direktion. Be af länsstyrelserna utbetalda understöd
skola, uppå rekvisition, gäldas af anstalten.
Då anstaltens utgifter till hufvudsakligaste delen bestå i ut- Motivering till
... „ § 31 af regle-
betalningar af understöd, föreslår komitén, att en matrikel matte mentet.
föras öfver samtliga understödstagare, hvari införes uppgift å de
åt hvar och en af dem beviljade under stödsbeloppen. För framdeles
möjligen behöfliga matematiska beräkningar torde i denna matrikel
äfven böra antecknas understödstagarens födelse-år och dag, äfven¬
som tiden, då genom dödsfall eller af annan anledning understödet
upphörde att utgå.
Någon omedelbar uppbörd af anstaltens inkomster skall enligt Jämför § 28
af reglementet.
komiténs åsikt icke åligga direktionen, utan hora de for kostnadernas
56 Af gifter för öfningslärare. Direktionens åligganden. Förvaltningskostnad.
^‘rfglemfnM.bestridande erforderliga medel i mån af behof lyftas i statskontoret.
(Forts.) Det enda härutinnan behöfliga undantag skulle komma att gälla de
få lärare och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd, som på grund
af skoldistrikts särskilda ansökan vunnit delaktighet i anstaltens
förmåner, beträffande hvilka det i sammanhang med ansökningens
beviljande torde böra af kungl. maj.t föreskrifvas, att afgifterna
skola omedelbart af direktionen uppbäras.
Jämför §§32, Att direktionen är skyldig att i likhet med andra allmänna verk
33 af regie- . .
mentet. och mrattnmgar föra och i vederbörlig ordning aflämna räkenskap
öfver anstaltens alla inkomster och utgifter, är naturligt, liksom det
torde vara i sin ordning, att direktionen för en anstalt, hvars verk¬
samhet nära berör en så stor personal, till kungl. maj.t årligen af-
gifver en berättelse om anstaltens tillstånd, hvilken sedan på öfligt
sätt genom ecklesiastikdepartementets försorg införes uti allmänna
tidningen.
Jämför § 27 Sedan härmed redogjorts för de särskilda åligganden, som till-
af reglementet..
komma anstaltens blifvande direktion och tjänstemän, skulle föreligga
såsom den närmaste uppgiften att afgifva förslag å det belopp, som
kan erfordras till bestridande af förvaltningskostnader och nödiga
expenser. Men då komitén redan föreslagit, att förevarande förvalt-
ningsbestyr böra öfverlämnas till direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning, hvilken utan tvifvel bäst är i tillfälle att bedöma
de omständigheter, som på förvaltningskostnadernas belopp kunna
utöfva inflytande, har komitén trott sig böra förorda, att åt nämnda
direktion öfverlämnas att rörande nu förevarande fråga i främsta
rummet afgifva yttrande och förslag.
Motivering Ull I föregående afdelning af detta betänkande har komitén om-
^ 4nantet.3le skändligt yttrat sig om beräkningen af de successiva understöds-
kostnader, som skulle vara att täcka dels genom kommunernas af-
gifter, dels genom statens fyllnadsbidrag. Komitén har nu att
yttra sig om sättet för de förras uppbärande och om den ordning,
i hvilken dessa båda tillgångar böra anlitas för fyllande af anstal-
Kommunernas afgifter afdraga» af lönetillskotten. Ändring af formulären. 57
tens behof. Såsom redan i början af denna sista afdelning an- Motivering till
^ § 4 af regle-
tydts, har komitén ställt uppbörden af de från kommunerna utgå- mentet.
ende afgifterna i närmaste samband med utbetalandet af de kom- (Forts-)
munerna tillkommande »lönetillskott af allmänna medel». De huf-
vudsakliga skälen för detta tillvägagående äro redan där angifna
och ligga för öfrigt så i öppen dag, att lämpligheten däraf ej be-
höfver med många ord bevisas. De särskilda föreskrifter och vill¬
kor, som äro uppställda för kommunernas rätt till och rekvisition
af dessa lönetillskott, finnas för närvarande fastställda genom kungi.
kungörelsen den 5 juni 1885, liksom formen för länsstyrelsernas
uppgifter angående nämnda lönetillskott genom kungl. maj:ts cir¬
kulär af samma dag. Stödjande sig på denna kungörelse och detta
cirkulär, behöfver komitén för sitt ändamål blott föreslå, att vid
utbetalningen af de årliga lönetillskotten den beräknade afgiften
6 kronor afdrages för hvar och en af de hithörande lärarne och
lärarinnorna, hvilkas olika slag äro upptagna under särskilda ru¬
briker såväl i skolrådens uppgifter som i de uppgifter, hvilka af
länsstyrelserna skola insändas till ecklesiastikdepartementet. Blott
i ett enda afseende erfordras en mindre ändring i formulären för
hithörande rekvisitioner och uppgifter, hvilken äfven ur andra syn¬
punkter är lämplig och därför lätt torde kunna åvägabringas. Då
nämligen i det föregående blifvit föreslaget, att afdrag af lönetill¬
skott icke måtte göras för vikarier på ordinarie folkskolelärare¬
tjänster, bör, på det att länsstyrelsen måtte omedelbart genom re¬
kvisitionen erhålla all nödig ledning vid tillämpningen häraf, ru¬
briken »examinerade icke ordinarie lärare och lärarinnor» delas i
två olika rubriker, nämligen »vikarier på ordinarie folkskollärare-
tjänster» och i: extraordinarie folkskollärare och folkskollärarinnor».
De sålunda uppburna afgifterna böra, enligt komiténs åsikt, af läns¬
styrelserna i vanlig ordning inlevereras till statskontoret, för att där,
uppå rekvisition, hållas anstalten tillhanda. De belopp, som af en
eller annan anledning icke lyftas under det år, till hvilket de egent¬
ligen höra, öfverföras på följande årets räkning för att då komma
58 Tillfälliga inkomster. Hela kostnaden under år 1892.
Mohvermgtdl anstalten till godo. — Dessa medel tillika med de här nedan
$ 4 aj regle¬
mentet. nämnda tillfälliga inkomster anser komitén i första hand böra an-
(F°rts.) jitas för fyllande af anstaltens behof. Då de visa sig otillräck¬
liga, hvilket efter ett eller annat år inträffar, har direktionen att
i mån af behof använda det särskilda förslagsanslaget. Skulle
emellertid riksdagen anse lämpligast att betrakta de ifrågavarande
afgifterna såsom en statsverkets inkomst, medför detta ingen annan
verkan, än att under de första åren en besparing för statsverket
uppstår, och att under följande år förslagsanslaget måste höjas med
ett mot dessa afgifter svarande belopp. — Då komitén bland de
[Jämför § 2 för anstalten tillgängliga medel äfven omnämnt »tillfälliga in-
komster», har den därvid dels tänkt på de afgifter, som kunde
komma att inflyta för lärare i öfningsämnen och slöjd, dels på de
jämförelsevis obetydliga räntor, som kunna erhållas på upp- och
afskrifningsräkning i någon bankinrättning, då antagligt är, att an¬
staltens direktion vill verkställa sina uttag i statskontoret i några
få större poster hvarje år och på samma gång önskar i någon män
fruktbargöra de tillfälliga öfverskotten.
Jämför §28 I föregående afdelning (se sid. 47) har komitén på anförda
eif reglementet
'grunder beräknat det för understödskostnaden under år 1892 erfor¬
derliga beloppet till 35,000 kronor. Härtill kommer ytterligare det
för förvaltningskostnader nödiga belopp, som ännu icke kunnat till
siffran bestämmas. I hvarje fall synas dock de från kommunerna
under året inflytande afgifterna fullt tillräckliga, och ingen annan
åtgärd torde därför i detta afseende vidare påkallas, än att, då af¬
gifterna till sin hufvudsakliga del ej torde komma statskontoret till
banda förr än i juli månad, tillfälle på något sätt beredes anstal¬
tens direktion att tillräckligt tidigt få till sitt förfogande de medel,
som erfordras för bestridande af organisationskostnader och första
halfårets utgifter. Att för år 1892, då, som nyss nämnts, kommuner¬
nas afgifter lämna full tillgång till alla kostnaders bestridande, vid
sidan af dessa afgifter föreslå ett särskildt anslag af statsmedel för
59
Förslag till under stödsst åt. Ny kostnadsberäkning efter några år.
förvaltningskostnader, har icke synts komitén nödigt. Framdeles '^^^mentet
bör, efter hvad komitén föreslagit, anstaltens direktion före den (Forts.)
1 oktober hvarje år afgifva förslag å det belopp, som bör af
näst följande riksdag äskas för bestridande af de erforderliga ut¬
gifterna. Det är klart, att någon exakt beräkning af detta belopp
icke kan åstadkommas, och att en enligt matematiska grunder ut¬
förd approximativ beräkning är ganska besvärlig. Det är därför
icke komiténs mening, att en sådan matematisk beräkning bör för
hvarje år utföras, utan torde anstaltens direktion endast behöfva
uppgifva det belopp, som den med ledning af föregående erfarenhet
och omedelbart tillgängliga beräkningar anser ungefärligen mot¬
svara det kommande behofvet. Däremot anser komitén, att, sedan
anstalten varit i verksamhet några år, en strängt matematisk be¬
räkning bör utföras för att undersöka, huru de nu uppgjorda be¬
räkningarna förverkligats, och om några ändringar i nu föreslagna
bestämmelser böra vidtagas. Det är med hänsyn till behofvet af
en sådan matematisk beräkning, som komitén i sitt formulär till
skolrådens uppgifter infört vissa rubriker, hvilka eljest varit öfver-
flödiga, nämligen civilstånd samt datum för och anledningen till
afgången. De under dessa rubriker begärda uppgifterna äro näm¬
ligen afsedda att användas för upprättande af en afgångstabell för
lärarepersonalen. Omedelbart före den matematiska beräkningen
borde dock uppgifter infordras äfven rörande lärarepersonalens löne¬
förmåner och — eventuellt — examensförhållanden, och det af komi¬
tén föreslagna formuläret torde för denna gång böra kompletteras
med ledning af det formulär, som finnes infördt å sid. 107 af den
förberedande undersökningen.
60
FÖRSLAG TILL REGLEMENT ARI SKA BESTÄMMELSER.
Förslag- till Reglemente
för Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstöds-
anstalt.
Art. I. Om anstaltens ändamål.
§ 1. Anstalten afser beredande af ålderdomsunderstöd
åt de
lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor,
samt icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
för hvilka lönetillskott af allmänna medel åtnjutes.
Där på grund af särskilda förhållanden lärare eller lära¬
rinnor i öfningsämnen eller slöjd vid de till den allmänna
folkundervisningen hörande skolor hafva en i afseende på
arbetstiden med ofvannämnda lärares och lärarinnors fullt jäm¬
förlig tjänstgöring, kunna de, på vederbörande skoldistrikts
därom hos Kungl. Maj:t gjorda ansökan och på af honom
föreskrifna villkor, vinna delaktighet i den med anstalten af-
sedda förmån.
Hvad i detta reglemente här nedan säges om lärare skall,
utom i det fall, som i § 8 mom. 1 omförmäles rörande
lärares och lärarinnors olika minimiålder för rätt till under¬
stöd, äfven äga tillämpning på lärarinnor.
FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISKA BESTÄMMELSER.
61
Art. II. Om kostnadernas bestridande.
§ 2. De för anstaltens ändamål erforderliga kostnader
bestridas genom afgifter af vederbörande skoldistrikt och
fyllnadsbidrag af staten samt genom inkomster af tillfällig
beskaffenhet.
Art. III. Om skoldistriktens afgifter och sättet för deras
utgörande.
§ 3. Skoldistrikt är skyldigt att såsom bidrag till be¬
stridande af anstaltens utgifter' erlägga en årlig afgift af 6
kronor för hvarje i § 1 mom. 1 omförmäld lärare, för hvil¬
ken skoldistriktet under året utbekommer lönetillskott af all¬
männa medel. För vikarie på ordinarie folkskolläraretjänst
vare skoldistriktet dock befriadt från sådan afgift.
Den bestämda afgiften utgår till fullo, äfven om skol¬
distriktet af någon anledning kommer i åtnjutande blott af
en del af det stadgade lönetillskottet för året.
§ 4. De i föregående § fastställda afgifter erläggas på
det sätt, att Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
vid utbetalningen af hvarje lönetillskott för lärare, för hvilken
afgift skall utgå, afdrager 6 kronor, hvarefter de för länet
innehållna afgifterna till statskontoret insändas.
Art. IV. Om rätt till understöd och om understödets belopp.
§ 5. Rätt till understöd från denna anstalt tillkommer,
under de villkor i öfrigt, som detta reglemente bestämmer,
hvar och en af de i § 1 mom. 1 omförmälda lärare, som
antingen är eller inom ett år före inlämnandet af sin ansökan
om understöd varit i tjänst anställd.
62
FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISK^. BESTÄMMELSER.
§ 6. Understödet är antingen helt eller afkortadt.
Helt understöd utgår med ett belopp af 150 kronor för år.
Afkortadt understöd bestämmes i förhållande till helt
understöd och utgår med de belopp, som i §§ 8 och 9 när¬
mare angifvas.
§ 7. Rätt till helt understöd tillkommer efter afgång
från tjänsten hvarje understödsberättigad lärare, som uppnått
55 års ålder och räknar 80 tjänsteår.
(Ifvergångssiadgande:
Lärare, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari
1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, vare, om han
tjänstgjort minst 20 år och summan af lefnads- och tjänsteår
uppgår till minst 80, berättigad att efter afgång från tjänsten
erhålla helt understöd.
§ 8. Anses af vederbörande skolråd eller folkskole¬
inspektör lärare på grund af försvagad hälsa, bristande syn
eller hörsel eller annan liknande, oförvållad anledning icke
vidare vara fullt lämplig att sin tjänst sköta, vare, efter
uppnådda 25 tjänsteår, lärare, som fyllt 50 år, och lärarinna,
som fyllt 45 år, berättigad att, då han eller hon om under¬
stöd gör ansökan, efter afgång från tjänsten bekomma af¬
kortadt årligt understöd till nedanstående belopp:
a) lärarinna,
som fyllt 45 år........................... 70 kr.
•» » 46 » 75 »
» • 47 . 80 .
» » 48 » 85 »
» » 49 » 90 »
FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISK!^ BESTÄMMELSER.
63
b) lärare eller lärarinna,
som fyllt 50 år........................... 100 kr.
» » 51 » 110 »
» » 52 » 120 »
» » 58 » 180 »
» » 54 » 140 »
Öfvergångsstadgande:
Lärare, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari
1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, vare, om han
tjänstgjort minst 20 år och af ofvannämnda skäl icke vidare
anses fullt lämplig att sin tjänst sköta, likaledes berättigad
att efter afgång från tjänsten erhålla afkortadt årligt under¬
stöd, •ålunda:
om summan af lefnads- och
tjänsteår uppgår till till belopp af
75 år............................................. 100 kr.
76 » ............................................. no »
77 * ............................................. 120 »
78 * ............................... 180 »
79 » ............................................. 140 »
§ 9. Lärare, som ej upphunnit det för erhållande af
helt eller afkortadt understöd bestämda antalet lefnads- och
tjänsteår, men genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att
sin tjänst vidare sköta, äger att, därest han tjänstgjort minst
15 år, från anstalten bekomma ett årligt understöd af 70
kronor.
§ 10. Tjänsteår, som i allmänhet anses omfatta hel
tjänstgöring under minst 8 månader eller 84'/2 veckor, räknas
dock med afseende på rätt till understöd såsom fullt, därest
läraren därunder tjänstgjort minst 7 månader. Med antalet
64 FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISKA BESTÄMMELSER.
af de år, under hvilka läraren möjligen undervisat kortare
tid, verkställes en reduktion, med beräkning af 7 månader
på hvarje år.
Med afseende på rätt till understöd beräknas hel tjänst¬
göring omfatta minst 20 undervisningstimmar i veckan.
I lärares tjänstetid inräknas all hel tjänstgöring i de till
den allmänna folkundervisningen hörande skolor, af hvad slag
den vara må, undervisning i blott öfningsämnen och slöjd
dock endast på vederbörande skoldistrikts därom hos Kungl.
Maj:t gjorda ansökan och på af honom föreskrifna villkor.
§ 11. Om den, som börjat att uppbära understöd från
anstalten, mottager nytt förordnande såsom lärare vid någon
för den allmänna folkundervisningen inrättad skola, förlore
han understödet för den tid, under hvilken han uppbär lön
såsom lärare.
§ 12. Understödstagare, som dömes förlustig medborger¬
ligt förtroende, förlore sitt understöd.
§ 13. Den, som under loppet af fem år ej uttagit sitt
understöd, varder från förteckningen å understödstagare affärd.
Anmäler lian sig sedermera å nyo, pröfve anstaltens direk¬
tion, om och i hvilken män han åter må inträda i sin förra rätt.
§ 14. Understödstagare, som bosätter sig å utrikes ort,
utan att därtill äga Kungl. Maj:ts tillstånd, förverkar där¬
igenom understödet för den tid, han utrikes är.
Varder understödstagare främmande makts undersåte, eller
träder han utan Kungl. Maj:ts tillstånd i främmande stats
tjänst, upphör hans rätt till understöd.
§ 15. Understöd beräknas för fulla månader, och vid¬
tager med början af månaden näst efter den, under hvilken
FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISK^. BESTÄMMELSER. 65
läraren upphört att åtnjuta lön, eller ock — där lärare, som
först efter afgången från tjänsten, men inom den i § 5 upp¬
gift^ tid, inlämnat sin ansökan om understöd, särskildt hem¬
ställt, att denna måtte pröfvas med afseende på hans efter
afgång från tjänsten uppnådda högre lefnadsålder och därmed
möjligen följande rätt till högre understödsbelopp — med
början af månaden näst efter den, under hvilken han hos
vederbörande skolråd anmält sin önskan att från anstalten
erhålla understöd.
Understöd upphör att utgå med den månad, under hvil¬
ken understödstagare aflidit eller rätt till understöd förlorats.
Art. V. Om sättet huru understöd sökes och tillägges.
§ 16. Lärare, som önskar att från anstalten erhålla
understöd, skall därom göra anmälan hos skolrådet i det distrikt,
där han tjänstgör eller senast tjänstgjort, och därvid bifoga
åldersbevis i original äfvensom fullständig, med behöriga bi¬
lagor och påskrift af skolrådets ordförande styrkt tjänsteför-
teckning, upptagande så väl hans tjänstetid i egenskap af
lärare, som äfven under hvilka tider han tilläfventyrs, pa
grund af sjukdom eller annan anledning, läraretjänst icke
bestridt; åliggande det skolrådet att, efter granskning af hand¬
lingarna, desamma tillika med eget utlåtande till anstaltens
direktion öfversända, med begäran om dess beslut i fråga om
sökandens rätt till understöd.
§ 17. Den, som söker understöd jämlikt § 8, skall vid
ansökningen förete uttrycklig tillstyrkan antingen af skolråd
eller folkskoleinspektör, att han på grund af i denna para¬
graf uppgifven anledning må sådant understöd erhålla.
Den, som söker understöd jämlikt § 9, skall vid ansök¬
ningen foga dels intyg af legitimerad läkare om sjukdomens
66 FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISKA BESTÄMMELSER,
beskaffenhet och dess obotlighet, dels vederbörande skolråds
och folkskoleinspektörs vitsord, att sökanden är till vidare
tjänstgöring oförmögen.
§ 18. Då detta reglemente börjat tillämpas, skall hvarje
i § 1 mom. 1 omförmäld lärare genom skolrådets försorg
förses med en tjänstebok, upptagande, förutom lärarens full¬
ständiga för- och tillnamn samt födelse-ort, år och dag, upp¬
gifter, enligt af anstaltens direktion tillhandahållet formulär,
å distriktets och den särskilda skolans namn, tjänstgöringens
art och lärarens undervisningstid. Dessa uppgifter, som skola
i tjänsteboken införas vid slutet af hvarje kalenderår eller
oftare, där på grund af lärarens flyttning från ett skoldistrikt
till ett annat så erfordras, skola till riktigheten bestyrkas ge¬
nom vederbörande skolrådsordförandes namnteckning.
Vid ansökan om understöd skall tjänstebok medfölja och
varder, om ansökan bifalles, af direktionen behållen.
§ 19. På anstaltens direktion aukomme att, vid fråga om
beviljande af understöd, från vederbörande infordra de upp¬
lysningar, som, utöfver hvad de till direktionen öfverlämnade
handlingar innehålla, anses erforderliga för frågans fullstän¬
diga utredning och bedömande.
§ 20. Sedan ansökan om understöd blifvit af direktio¬
nen pröfvad, skall underrättelse om beslutet genom skolrådet
meddelas sökanden, och, om ansökan blifvit afslagen, hän¬
visning därjämte lämnas honom att, i händelse af missnöje
med beslutet, däruti hos Kungl. Maj:t söka ändring.
§ 21. För lärare, som i behörig ordning blifvit förkla¬
rad till understöd berättigad, utfärde direktionen på lärarens
anhållan understödsbref, dock i de fall, då direktionen ej re¬
dan erhållit kännedom om tiden för lönens frånträdande, först
sedan vederbörande skolråd därom lämnat erforderlig uppgift.
FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISKA BESTÄMMELRER. 67
Understödsbref tillställes läraren genom skolrådet mot
kvitto, som till direktionen insändes.
§ 22. I händelse understödsbref förkommer eller varder
understödstagare afhändt, bör denna, på egen bekostnad, låta
i ett nummer af den allmänna tidning, i hvilken legala kun¬
görelser skola införas, kungöra dödandet af understödsbrefvet
och inför anstaltens direktion förete detta tidningsnummer,
hvarefter direktionen har att nytt bref utfärda.
Art. VI. Om utbetalning af understöd.
§ 23. Understöd utbetalas halfårsvis i juni och decem¬
ber månader. Därvid företes understödsbrefvet till anteckning
å detsamma om utbetalningen, hvarjämte aflämnas fräjdebevis
och intyg, att understödstagaren vid ingången af sista må¬
naden i halfåret ännu lefde, eller, i fall han dessförinnan af-
lidit, om dagen, då dödsfallet inträffade.
§ 24. Utbetalning af understöd verkställes af anstalten
till understödstagaren personligen eller hans behörigen befull-
mäktigade ombud mot kvitto.
Är understödstagare boende i landsorten, vare han be¬
rättigad att efter hos direktionen gjord anmälan, innefattande
uppgift om hans hemvist, hos Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande, antingen på förutnämnda sätt lyfta sitt
understöd eller ock, sedan han till denne för hvarje gång,
under rekommendation, med allmänna posten insändt sitt un¬
derstödsbref jämte i § 28 omnämnda bevis och intyg samt
kvitto, kostnadsfritt bekomma sitt understöd i rekommenderad
eller assurerad postförsändelse. De medel, som på detta sätt
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utbetalats, skola, uppå
rekvisition, gäldas af anstalten.
68 FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISK^ BESTÄMMELSER.
§ 25. Införsel för gäld i understöd må icke beviljas,
ej heller understöd med kvarstad beläggas.
Art. VII. Om understödsanstaltens styrelse och förvaltning.
§ 26. Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt för¬
valtas af direktionen öfver Folkskollärarnes pensionsinrättning;
och gälle därvid i tillämpliga delar och i alla de omstän¬
digheter, om hvilka icke i detta reglemente finnes särskildf
stadgadt, enahanda föreskrifter, som enligt reglementet för
nämnda inrättning äro gifna för densamma samt dess för¬
valtning.
§ 27. Alla förvaltningskostnader för anstalten bestridas
med det för ändamålet anvisade belopp, och skall förslag
å sättet för dettas användande och arbetets anordning inom
anstalten af direktionen uppgöras och till Kung! Maj:ts nå¬
diga pröfning och fastställelse anmälas.
§ 28. Före den 1 oktober hvarje år skall direktionen
till Kungl. Maj:t afgifva förslag å det fylluadsbidrag utöfver
skoldistriktens afgifter, som anses böra i nästföljande stats¬
reglering upptagas till bestridande af kostnaden för de under¬
stöd, hvilka från anstalten skola utgå.
De jämlikt § 4 erlagda afgifterna af skoldistrikten äfven¬
som det till anstaltens förfogande särskildt anvisade bidraget
af staten äger direktionen att i mån af behof lyfta i stats¬
kontoret.
§ 29. Före den 15 januari hvarje år insände skolråd
till domkapitlet en, enligt af direktionen fastställdt formulär
affattad, uppgift å de enligt § I hit hörande lärare, som
under näst föregående år inom distriktet varit i tjänst an¬
ställda, deras ålder, tjänstetid, undervisningstid under året
FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISKA BESTÄMMELSER. 69
m. m. samt dessutom för afgångna lärare uppgift om tid¬
punkten för och anledningen till deras afgång. Dessa upp¬
gifter skola, med de anmärkningar och rättelser, hvartill de
kunna föranleda, senast inom den 15 februari hvarje år af
domkapitlet till direktionen insändas. Genom anstaltens försorg
skola dessa uppgifter ordnas och, där sådant på grund af sär¬
skilda omständigheter påfordras, ytterligare granskas samt där¬
efter inom anstalten förvaras, för att vid pröfningen af rätt
till understöd vara att tillgå.
§ 30. Öfver de af direktionen vidtagna beslut, som an¬
gå rättigheten till och villkoren för understöds åtnjutande,
må den missnöjde hos Kungl. Maj:t i underdånighet anföra
besvär, hvilka af dem, som äro boende i andra orter af ri¬
ket än i Vesternorrlands, Jämtlands, Vesterbottens och Norr¬
bottens län, skola till Kungl. Maj:ts ecklesiastikdepartements
expedition ingifvas inom 30:de dagen efter erhållen del
af beslutet, men af dem, som bo inom nämnda län, inom
45:te dagen. Understödssökande, som vistas utrikes, ege 180
dagars besvärstid.
Art. Vin. Om redovisning af understödsanstaltens medel
samt om räkenskapernas granskning.
§ 31. Hos direktionen skall föras en matrikel öfver samt¬
liga understödstagare med uppgift om deras födelse-år och
dag samt de åt dem beviljade understödsbelopp, jämte hänvis¬
ning till de beslut, på grund af hvilka understöd blifvit hvar
och en tillerkändt och understödsbref utfärdats. I denna matri¬
kel skall jämväl antecknas tiden, då genom understödstagares
dödsfall eller af annan anledning understödet upphört att utgå.
§ 32. Direktionen åligge att för hvarje år låta upprätta
och afsluta räkenskaper för understödsanstalten samt desamma
70
FÖRSLAG TILL REGLEMENTARISK^ BESTÄMMELSER.
med tillhörande verifikationer för granskning till Kungl. Maj:ts
och rikets kammarrätt, före utgången af påföljande maj må¬
nad, ingifva.
§ 33. Efter årsräkenskapernas afslutande afgifve direktio¬
nen ofördröjligen till Kungl. Maj:t genom ecklesiastikdepar¬
tementets expedition underdånig berättelse rörande understöds-
anstaltens förvaltning under det föregående året, jämte en
tabellarisk öfversikt öfver anstaltens inkomster och utgifter.
Denna berättelse skall sedermera, genom departementets för¬
sorg, uti allmänna tidningen intagas.
Denna författning skall träda i verkställighet den 1 ja¬
nuari 1892.
---
71
Bilaga 1: Formulär till tjänstebok.
TJÄNSTEBOK
FÖR
(lärarens eller lärarinnans fullständiga för- och tillnamn)
JöM
.....J'ö'i
"9
af
/än
aen
. 7S -
A it in ii r k n i it g. I denna bok införes för hvarje kalenderår eller oftare, där
på jrund af flyttning från ett skoldistrikt till ett annat sä erfordras, all lärarens
eller lärarinnans tjänstgöring (jämväl undervisning i öfningsämnen och slöjd) vid
någon, af de till folkundervisningen hörande skolor, såvida denna tjänstgöring
omfattar minst 20 uudervisningstimmar i veckan. (Jämför § 10 i gällande
reglemente.)
72
Bilaga 1: Formulär till tjänstebok (forts.).
1
|
2
|
3
|
*
|
1 9
|
6
|
j Bet
1 kalenderår
som
uppgif-
; terna afse
|
Län och stift
|
•
j Skoldistriktets namn
|
Den särskilda skolans
namn
|
Tjänst-
göring-
eus
! art *)
|
i ■
j Undcrvis-
j ningstid
{ under det ■
I löpande
året
'(i kalender-!
; månader)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
...................
.................................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
........1
1
|
|
|
|
|
|
|
1
|
..............1
|
') I kolumn 5 (tjänstgöringens art) kunna följande förkortningar begagnas:
S = lär. vid småskola; m - lär. vid mindre folkskola; b = biträdande lär. vid
folkskolläraretjänst; Ö = lär-, som undervisar blott i öfningsämnen eller slöjd eller bådadera-
73
7
|
8
|
9
|
Anmärkningar
|
Datum
för
skolrådsord-
förandens
anteckning
|
SkolrådsordfÖrandens namn
|
.............................................
|
|
|
|
|
- * -
|
i
j
|
|
|
|
|
|
i
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
|
|
|
|
1
|
folkskola; e. O = extraordinarie lär. vid folkskola; V =
vikarierande lär. å ordinarie
74
Bilaga 2: Formulär till skolrådens uppgifter.
......................................... Län.
Uppgift för Småskollärares m. fl. å/derdomsunderstödsanstalt beträffande de
lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor,
biträdande och extraordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor samt
lärare och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd,
hvilka under hela eller någon del af det gångna året 189 haft en tjänstgöring af
Obs. Denna uppgift skall således omfatta alla de lärare och lärarinnor med minst 20 under¬
skall afgifvas för folkskollärarnes pensionsinrättning och folkskollärarnes enke- och
|
1 | 2 | 3
|
4
|
5
|
6
|
|
Lärarens eller lärarinnans
|
Tiden, då
lär. första
gången
anställdes
vid den all¬
männa
folkunder¬
visningen
|
o
År och dag
för första
anställ¬
ningen
inom detta
skol¬
distrikt
|
Särskilda namnet
å skolan,
där lär. under året
tjänstgjort
|
Tjänst¬
göring- ;
ens. art !
under 1
året
|
|
■
fullständiga för- och tillnamn
|
födelseår
och dag
|
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
..........1
|
|
|
|
|
|
|
|
...........1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm. 1 (till kolumn 6). Användbara förkortningar äro: S = lär. vid småskola; m = lär. vid
lär. vid folkskola; e. O — extraordinarie lär. vid folkskola; V =
folkskoiläraretjänst; Ö = lär., som undervisar blott i öfningsämnen
Amu. 2 (till kolumn 7, 8). Här afses med undervisningstid den tid, som hvarje särskild lär.
Anm. 3 (till kolumn 9). Cl År lär. ogift, sättes Og i kolumnen; är lär. enkling eller enka, utmärkes
Anm. 4 (till kolumn 11). För anledningen kan närmare redogöras i anmärkningskolumnen, och
en gång upptagits å skoldistriktets uppgifter, utelämnas, utan att
afgång antecknats.
75
Stift.
vikarier på ordinarie folkskolläraretjänster,
minst 20 timmar i veckan inom................................skoldistrikt.
visningstimmar i veckan, som icke få upptagas på den tabellariska uppgift, hvilken samtidigt
pupillkassa (jfr §§ 1 och 10 af gällande reglemente för ålderdomsunderstödsanstalten).
7
|
8
|
9
|
10
|
ii
|
12
|
Läns undervisnings¬
tid
|
Gift
år
|
Datum för
|
Anledningen till
|
Anmärkningar
|
i
kalender¬
månader
under
året
|
lärotimmar
för
vecka
|
läns afgång från tjänsten
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
..............
|
|
|
mindre folkskola; 1» = biträdande
vikarierande lär. på ordinarie _____________________________________deri_____________________________J89.
eller slöjd eller bådadera,
verkligen undervisat under året.
detta med E efter äktenskapsåret,
bör noga tillses, att ingen lär-, som
tiden för och anledningen till hans
Skolrådets ordförande.