Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
1
N:o 16.
Ank. till Eiksd. kansli den 14 maj 1892, kl. 5 e. m.
Betänkande, angående stämpelafgiften.
Från Första Kammaren hafva till bevillningsutskottet hänvisats två
inom kammaren väckta motioner rörande ändringar i kongl. förord¬
ningen angående stämpelafgiften den 5 september 1890, nemligen mo¬
tionen n:o 9 af herr II. Claeson, om höjning i stämpelafgiften för bo¬
uppteckningar m. in., samt motionen n:o 28 af herr J. Bengtsson, om
stämpelfrihet för utslag, innefattande befrielse från ådömda mantalsböter.
Hvad herr Claesons motion beträffar, har utskottet funnit densamma,
såsom innefattande förslag rörande progressiv arfskatt, böra behandlas
i sammanhang med en från Andra Kammaren till utskottet remitterad
motion angående dylik skatt i form af bevillning; kommande utskottet
att angående dessa båda motioner afgifva särskildt betänkande; hvilket
utskottet härmed skolat för Riksdagen
l:o) anmäla.
Herr Bengtssons ofvan omförmälda motion är af följande lydelse:
»Då det icke synes vara med billighet öfverensstämmande, att,
såsom nu lär ega rum, personer, hvilka obehörigen dömts till mantals¬
böter, men i högre instans befrias derifrån, nödgas lösa utslag, belagdt
Bih. till Jliksd. Frat. 1892. 5 Sand. 1 Afd. 13 Häft. (N:o 16).
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
med stämpel till högre belopp än böterna, får jag härmed vördsamt
föreslå, att sådana utslag må vara fria från stämpel.'»
Det förhållande, som föranledt ifrågavarande motion eller att vid
fullföljd af talan mot beslut, hvarigenom Kong!. Maj:ts befallningshaf¬
vande förordnat om indrifning af böter, som enligt kongl. förordningen
angående mantals- och skattskrifningames förrättande den 20 juli 1861
böra utgå, klaganden nödgas lösa utslag, belagdt med stämpel, om
hvilket förhållandes rigtighet utskottet förvissat sig, eger otvifvelaktigt
stöd i gällande bestämmelser.
Enligt gällande stämpelförordning eger emellertid frihet från stämpel
å statsmyndigheters expeditioner rum i, bland annat, bevillningsmål; och
då mål af nu ifrågavarande beskaffenhet lämpligen torde böra i före¬
varande hänseende likställas med bevillningsmål, anser utskottet en än¬
dring af gällande bestämmelser i den af motionären föreslagna rigtning
skäligen böra vidtagas. Utskottet finner sig deremot icke kunna till¬
styrka, att åt den ifrågasatta ändringen gifves en så inskränkt omfatt¬
ning, att stämpelfrihet medgifves för allenast sådana utslag, hvilka inne¬
fatta befrielse från påförda böter. Enligt gällande förordning angående
stämpelafgiften göres nemligen i fråga om stämpelfrihet intet afseende
å målets utgång utan endast å dess beskaffenhet; och att i förevarande
fall frångå berörda princip, dertill anser utskottet skäl icke förefinnas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,
2:o) att andra stycket af 7 § i kongl. förordningen
angående stämpelafgiften den 5 september 1890 måtte
erhålla följande förändrade lydelse:
»Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jem¬
väl rum i mantalsskrifningsmäl, i bevillningsmål--
Vid granskning af stämpelförordningens bestämmelser har utskottet
härförutom funnit skäl föreslå ändring i det afseende, som här nedan
omförmäles.
Genom lag af den 16 maj 1890 har blifvit bestämdt, att lagen an¬
gående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom den 18
april 1884 skall ega tillämpning jemväl i afseende å god man, som i
anledning af timadt dödsfall af domstol förordnas att vårda frånvarande
delegares i dödsboet rätt eller förvalta hans lott deri. Hädanefter skall
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 3
alltså sådan god man likasom förmyndare till vederbörande för gransk¬
ning ingifva årsräkning öfver sin förvaltning; och om han försummar
detta, skall domstolen förelägga honom att fullgöra denna sin skyldighet.
I förordningen angående stämpelafgiften förekommer i § 3 under
rubriken »Protokoll» stadgande derom, att frihet från stämpel åtnjutes
för sådant protokoll vid underdomstol, hvilket afser, bland annat, före¬
läggande för förmyndare att ingifva utdrag af förmyndareräkning.
Samma skäl, som talar för stämpelfrihet, då föreläggandet rörer
förmyndare, synes äfven böra föranleda dylik frihet i det fall, att föreläg¬
gandet afser god man, sedan denne numera blifvit beträffande ifråga¬
varande skyldighet likstäld med förmyndare.
I sammanhang med erforderlig ändring i berörda hänseende torde
äfvenledes i afseende å stämpelfrihet för sådant underdomstols protokoll,
hvarigenom förordnande eller entledigande meddelas, likställighet mellan
förmyndare och god man böra åvägabringas.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,
3:o) att den i § 3 af gällande förordning angående
stämpelafgiften under rubriken »Protokoll» förekom¬
mande bestämmelse rörande protokoll vid underdom¬
stol om förmyndares förordnande m. m. måtte er¬
hålla följande förändrade lydelse:
»Protokoll vid underdomstol, om förordnande eller
entledigande af förmyndare eller god man för från¬
varande dödsbodelegare eller om föreläggande för
förmyndare eller sådan god man att ingifva bevis om
aflemnande af årsräkning öfver sin förvaltning---
(3:dje afd.) fritt.»
Stockholm den 14 maj 1892.
På utskottets vägnar:
F. BARNEKOW.