Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N-.o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Itiksd. kansli den 1 Maj 1891, kl. 6 e. m.
Särskilda utskottets n:o 2 utlåtande n:o <9, i anledning af Kongl.
Maj:ts propositioner med förslag till lag om sjukkassor
samt angående anvisande af medel till sjukkasseväsendets
befrämjande.
Då tiden icke nu lärer medgifva att afvakta Riksdagens beslut i
anledning af utskottets utlåtande n:o 2 om ej mindre Kongl. Maj:ts
propositioner med förslag till lag om försäkring för olycksfall i arbete
och angående anvisande af medel till en riksförsäkringsanstalt, än äfven
herr A. Hedins motion med förslag till lag om försäkring för olycks¬
fall i arbetet, för att derutaf erhålla ledning för utlåtandet angående
öfriga kongl. propositioner, som blifvit till utskottet hänvisade, nem¬
ligen n:o 24, så lydande:
Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga när-
lagda förslag till lag om sjukkassor;
samt n:o 25 mom. 2,’ hvaruti Kongl. Maj:t med åberopande af bi-
lagdt statsrådsprotokoll velat föreslå Riksdagen att medgifva
att af de statsmedel, som till underlättande af åtgärder för arbe¬
tares olyeksfallförsäkring och sjukkassors bildande blifvit eller blifva
afsätta, må användas det till omkring 59,000 kronor beräknade belopp,
som erfordras till sjukkasseväsendets befrämjande under år 1892 i en¬
lighet med de i statsrådsprotokollet angifna grunder,
får utskottet härmed afgifva utlåtande i anledning af dessa kong],
propositioner.
Bih. till Riksd. Prat. 1891. 8 Sami 1 Afd. 4 Uiift. (N:o 4j.
1
2
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
Uti dessa kong!, propositioners sjette vill utskottet på det lifligaste
instämma. De bemödanden, som inom mindre bemedlade klasser af vårt
lands befolkning redan gjort sig gällande, att genom sammanslutning i
föreningar till ömsesidigt understöd bereda vård och nödtorftigt under¬
håll vid sjukdomstillfällen, synas utskottet vara väl förtjenta af upp¬
märksamhet och stöd äfven från statens sida.
Äfven det Kongl. Maj:ts proposition n:o 24 bilagda lagförslaget
skulle hafva kunnat af utskottet i det närmaste till alla delar förordas, om
icke utskottet ansett, sig böra utgå från det antagandet, att Kongl.
Maj:ts förslag om inrättande af en riksförsäkringsanstalt för närvarande
icke kommer att vinna Riksdagens bifall, hvarför utskottet måst föreslå
förändringar i de §§, 2, 3, 8, 10, 13, 14, 15 och 16, af det kongl.
lagförslaget, i hvilka riksförsäkringsanstaltens tillvaro förutsättes.
I stället för riksförsäkringsanstalten torde såsom registrerings-
myndigliet kunna anlitas, i likhet med hvad i lagen om firma och pro-
kura är stadgadt, för Stockholms stad öfverståthållareembetet, för annan
stad magistraten eller, der sådan ej finnes, vederbörande stadsstyrelse,
och för landsbygden konungens befallningshafvande. De åtgöranden,
som enligt föreliggande lagförslag skola åligga registre ringsmyndig¬
het, äro i allmänhet af sådan art, att de icke erfordra annan sakkän¬
nedom, än sådan som hos nämnda myndigheter torde kunna förut¬
sättas, och kunna icke anses i någon afsevärd mån betungande.
Utskottet har emellertid ingalunda förbisett, att, för ernåendet af
de med denna lag afsedda syften, upprättandet af en enhetlig sjuk-
kassestatistik samt tillgång för kassornas ledare och gynnare att kost¬
nadsfritt erhålla verkligen sakkunniga råd med afseende på sådana
kassors ändamålsenliga organisation äro snart sagdt oundgängliga vil¬
kor, som svårligen skulle kunna af nyss nämnda myndigheter upp¬
fyllas. Men utskottet har förestält sig, att denna brist skulle kunna
af Kongl. Maj:t på administrativ väg afhjelpas derigenom, att hvarje
registre ring smyndighet förpligtades att insända alla sjukkassor rörande
handlingar antingen till civildepartementet eller direkt till den under
civildepartementet lydande försäkringsinspektören, hvilken det borde
åligga att upprätta och offentliggöra årsredogörelser öfver sjukkasse-
väsendet i riket, att i förekommande fall göra registreringsmyndighet
uppmärksam på förhållanden, som kunde kräfva åtgärder från dess
sida, samt att på anmodan gå sjukkassornas målsmän med råd och upp¬
lysningar till hända.
I öfrigt har utskottet att föreslå endast nedanstående ändringar i
det kongl. lagförslaget.
Särskilda Utskotts fN:o 2) Utlåtande N:o 4.
3
I § 5 mom. / torde, om än uttrycket: »huru kassans angelägen¬
heter skola handhafvas» äfven må kunna afse någon bestämmelse om
sättet för styrelseval, dock till vinnande af större tydlighet böra sär¬
skild! införas orden: »huru styrelsen skall utses».
§ 6 mom. 2: »Begrafningshjelp från registrerad sjukkassa må icke
öfverstiga tvåhundra kronor» anser utskottet böra utgå, dels och huf¬
vudsakligen på grund deraf, att i öfrigt inga materiella bestämmelser
angående innehållet af sjukkassas stadgar finnas i lagförslaget införda,
dels ock emedan den föreslagna maximisiffran, 200 kronor, synes ut¬
skottet allt för hög, och någon för alla olika förhållanden på skilda
orter lämplig siffra svårligen torde kunna uppställas. De flesta nuva¬
rande sjukkassor, som äfven gifva begrafningshjelp, hafva begränsat
densamma till endast några tiotal kronor eller i allmänhet till belopp,
som på ett mindre antal orter, t. ex. i Stockholm, der begrafningskost-
naderna äro jemförelsevis höga, skulle vara allt för otillräckliga. Men
att i lagen införa en för de flesta sjukkassors förhållanden onödigt hög
siffra skulle efter utskottets förmenande vara att uppmuntra till ett
öfverskridande af gränserna för sjukkassornas egentliga verksam¬
hetsfält.
För § 8 har utskottet föreslagit en något förändrad lydelse, huf¬
vudsakligen emedan de i det kongl. förslaget förekommande uttrycken
»godkänd» och »godkännande» möjligen skulle kunna missförstås, så
att de antoges innebära en mera materiel pröfning af sjukkassornas
stadgar, under det att registreringsmyndighet i verkligheten skall hafva
att med afseende på sjukkassas stadgar pröfva endast huruvida dessa
formelt äro med lagen öfverensstämmande.
Ur § 11 mom. 3 böra, enligt utskottets åsigt, orden: »i stad-
garne bestämmes eller» utgå. Det måste nemligen antagas, att en
del af medlemmarne i sjukkassor icke har eller alltid utan svårighet
kan erhålla noggrann kännedom om stadgarnes innehåll, och att det
lätt skulle kunna hända, att personer blefve medlemmar af en sjukkassa
utan att hafva någon aning om tillvaron, än mindre om betydelsen, af
en i stadgarne införd bestämmelse om solidarisk ansvarighet för kas¬
sans förbindelser. Den solidariska ansvarigheten skulle för öfrigt i
många fall leda till bittra och svårlösliga rättstvister och torde, såsom
hinderlig för sjukkasseväsendets sunda utveckling, böra från stadgarne
förvisas. Utskottet har derför ändrat ordalydelsen af detta moment
till hufvudsaklig öfverensstämmelse med motsvarande stadgande i kongl.
förordningen om aktiebolag den 6 oktober 1848.
På grund af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa
4
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o i.
l:o) att Riksdagen måtte, med förklarande att det
af Kongl. Maj: t framlagda förslaget till lag om sjuk¬
kassor icke kan i oförändradt skick antagas, för sin
del antaga följande
Lag om sjukkassor.
1 §■
Förening för inbördes sjukhjelp, sjukkassa, hvilken består af minst
tjugufem medlemmar samt i enlighet med denna lag antagit stadgar
och utsett styrelse, må kunna, på sätt nedan sägs, varda registrerad.
Kongl. Maj:ts förslag.
2 §•
Ansökan om registrering göres
hosriksförsäkringsanstalten af sjuk¬
kassans styrelse.
Ansökningen, hvilken må in¬
sändas till riksförsäkringsanstalten
i betaldt bref med allmänna po¬
sten, skall åtföljas af två till rig-
tigheten styrkta exemplar af kas¬
sans stadgar samt af protokoll
vid sammanträde, der stadgarne
antagits och styrelsen blifvit ut¬
sedd.
3 §•
Finner riksförsäkringsanstalten
sjukkassans stadgar icke stå i strid
Utskottets förslag.
2 §•
Ansökan om registrering göres
af sjukkassans styrelse för Stock¬
holm hos öfverstäthållareembetet, för
annan stad hos magistraten eller,
der sådan ej finnes, hos vederböran¬
de stadsstyrelse, och för landsbyg¬
den hos konungens befallningshaf¬
vande.
Ansökningen, hvilken må till
registrering smyndigheten insändas i
betaldt bref med allmänna posten,
skall åtföljas af två till rigtigheten
styrkta exemplar af kassans stad¬
gar, samt af protokoll vid sam¬
manträde, der stadgarne antagits
och styrelsen blifvit utsedd.
3 §•
F inner registrering smyndigheten
sjukkassans stadgar icke stå i strid
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
5
med föreskrifterna i denna lag
eller annan lag eller författning,
varde kassan lios anstalten regi¬
strerad.
Kungörelse härom skall genom
riksförsäkringsanstalten s försorg
införas i allmänna tidningarna samt
tidning i orten; och skall det ena
exemplaret af stadgarne, försedt
med bevis om registreringen, jemte
underrättelse om hvad enligt denna
lag åligger registrerad kassa, oför¬
dröjligen med allmänna posten
öfversändas till kassans styrelse.
Vägras registrering, skall un¬
derrättelse om detta beslut och
om skälen derför på enahanda sätt
tillställas styrelsen.
med föreskrifterna i denna lag
eller annan lag eller författning,
varde kassan hos myndigheten re¬
gistrerad.
Kungörelse härom skall genom
registreringsmyndighetens försorg in¬
föras i allmänna tidningarna samt
tidning i orten; och skall det ena
exemplaret af stadgarne, försedt
med bevis om registreringen, jemte
underrättelse om hvad enligt denna
lag åligger registrerad kassa, oför¬
dröjligen med allmänna pösten
öfversändas till kassans styrelse.
Vägras registrering, skall un¬
derrättelse om detta beslut och
om skälen derför på enahanda sätt
tillställas styrelsen.
Styrelsen för registrerad sjukkassa skall bestå af svenske under¬
såtar och utgöras af minst tre personer.
5 §•
Registrerad sjukkassas stadgar skola angifva:
a) kassans benämning, så af-
fattad att kassan derigenom skiljes
från andra dylika föreningar;
b) ändamålet med kassans verk¬
samhet ;
c) vilkoren för inträde i och
afgifterna till kassan;
d) i livilka fall medlem må ute¬
slutas ur kassan och påföljden deraf;
a) kassans benämning, så af-
fattad att kassan derigenom skiljes
från andra dylika föreningar;
b) ändamålet med kassans verk¬
samhet ;
c) vilkoren för inträde i och
afgifterna till kassan;
d) i livilka fall medlem må ute¬
slutas ur kassan och påföljden deraf;
6
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
e) understödens beskaffenhet och
storlek -särat huru länge och under
Indika vilkor de skola utgå;
/) huru kassans angelägenheter
skola handhafvas, styrelsens an¬
svarighet och hvarest styrelsen skall
hafva sitt säte;
g) huru de medel, som icke är o
erforderliga för löpande utgifter,
må göras fruktbärande, samt huru
säkerhetshandlingar skola förvaras
och inventering ske;
h) huru ändring i kassans stad¬
gar må af medlemmarne beslutas;
samt
i) huru och i hvilka fall kassan
må upplösas, och huru de medel
skola användas, hvilka härvid kunna
återstå, sedan samtliga förbindelser
såväl till tredje man som till kassans
egna medlemmar blifvit fullgjorda.
6 §•
Ej må registrerad sjukkassas
medel, så länge kassans verksamhet
fortfar, användas till andra ändamål
än understöd vid sjukdomsfall samt,
der stadgarne sådant medgifva,
äfven begrafningshjelp, så ock till
bestridande af förva ltningskostnader
samt bildande af för dessa ändamål
nödiga fonder.
Begrafningshjelp från registrerad
sjukkassa må icke öfverstiga två
hundra kronor.
e) understödens beskaffenhet och
storlek samt huru länge och under
hvilka vilkor de skola utgå;
f) huru kassans angelägenheter
skola handhafvas, styrelsens 'ansva¬
righet, huru styrelsen skall utses och
hvarest den skall hafva sitt säte;
g) huru de medel, som icke äro
erforderliga för löpande utgifter,
må göras fruktbärande, samt huru
säkerhetshandlingar skola förvaras
och inventering ske;
h) huru ändring i kassans stad¬
gar må af medlemmarne beslutas;
samt
i) huru och i hvilka fall kassan
må upplösas, och huru de medel
skola användas, hvilka härvid kunna
återstå, sedan samtliga förbindelser
såväl till tredje man som till kassans
egna medlemmar blifvit fullgjorda.
6 §•
Ej må registrerad sjukkassas
medel, så länge kassans verksamhet
fortfar, användas till andra ändamål
än understöd vid sjukdomsfall, samt,
der stadgarne sådant medgifva,
äfven begrafningshjelp, så ock till
bestridande af förvaltningskostnader
samt bildande af för dessa ändamål
nödiga fonder.
7 §•
År sjukkassa upprättad i samband med förening, som afser andra
7
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
ändamål än sjuk- och begrafningshjelp, skola särskilda stadgar vara
uppgjorda för kassan samt dess medel särskild! förvaltas.
8 §.
Beslutad ändring i registrerad
sjukkassas stadgar eger icke giltig¬
het med mindre den varder af riks-
försäkringsanstalten godkänd.
Vägras godkännande, skola skä¬
len derför af riksförsäkringsanstalten
i beslutet angifvas.
Riksför sälj ringsanstaltens beslut
i fråga, som i denna § afses, skall
tillställa^ sjukkassans styrelse i ena¬
handa ordning, som i 3 § är stadgad.
» §•
/g tf h'f Vi |JV (Öl
Vidtages ändring i registrerad
sjukkassas stadgar, skall sådan oför¬
dröjligen. hos registrering smyndigheten
anmälas. Beslutad ändring eger
icke giltighet med mindre den
varder af registreringsmyndiffheten
befunnen med denna lag öfverens¬
stämma.
Registrering smyndighetens beslut
i fråga, som i denna § afses, skall
tillställas sjukkassans styrelse i ena¬
handa ordning, som i § 3 är stadgad.
9 S.
Registrerad sjukkassas räkensk;
årligen granskas af minst två, å
medlemmar utsedde revisorer.
10 §.
Det åligger styrelsen för regi¬
strerad sjukkassa att en gång år¬
ligen inom tid, som riksförsäkrings¬
anstalten bestämmer, till anstalten
lemna uppgifter efter faststäldt
formulär angående kassans verk¬
samhet föregående kalenderår äfven¬
som att insända ett exemplar i
tryck eller afskrift af senaste revi¬
sionsberättelse för kassan samtupp-
per och styrelsens förvaltning skola
allmän sammankomst med kassans
10 §.
Det åligger styrelsen för regi¬
strerad sjukkassa att en gång år¬
ligen inom tid, som registrerings-
myndigheten bestämmer, till myndig¬
heten lemna uppgifter efter fast¬
stäldt formulär angående kassans
verksamhet föregående kalenderår
äfvensom att insända ett exemplar
i tryck eller afskrift af senaste
revisionsberättelse för kassan samt
8
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
gifva namn och adress å styrelsens
ledamöter.
Dessutom eger riksförsäkrings-
anstalten, om den så finner nödigt,
låta å stället undersöka registrerad
sjukkassas förvaltning.
. n §•
Registrerad sjukkassa kan för¬
värf*! rättigheter och ikläda sig
skyldigheter samt inför domstol
och annan myndighet söka, kära
och svara.
Kassan lyder under allmän un¬
derrätt i den ort, der styrelsen har
sitt säte; och eger styrelsen att å
dess vägnar tala och svara.
För kassans förbindelser äro
styrelsens ledamöter och kassans
medlemmar icke personligen an¬
svarige, der sådant ej i stadgarne
bestämmes eller blifvit särskildt
utfäst.
Upplöses kassan, må årsstäm-
ning å dess borgenärer sökas.
uppgifva namn och adress å sty¬
relsens ledamöter.
Dessutom eger registreringsmyn-
digheten, om den så finner nödigt,
låta å stället undersöka registrerad
sjukkassas förvaltning.
n ?:
Registrerad sjukkassa kan för¬
värfva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter samt inför domstol
och annan myndighet söka, kära
och svara.
Kassan lyder under allmän un¬
derrätt i den ort, der styrelsen har
sitt säte; och eger styrelsen att å
dess vägnar tala och svara.
För kassans förbindelser äro
styrelsens ledamöter och kassans
medlemmar icke personligen an¬
svarige, derest de sig ej dertill sär¬
skildt utfäst.
Upplöses kassan, må årsstäm-
ning å dess borgenärer sökas.
12 §.
Rätt till understöd från registrerad sjukkassa kan ej öfverlåtas
och må för ty ej för gäld i mät tagas.
13 §. 13 §.
ét
Fullgöras icke, oaktadt derom Fullgöras icke, oaktadt derom
erhållen påminnelse, de skyldig- erhållen påminnelse, de skyldig¬
heter, hvilka enligt denna lag åligga heter, hvilka enligt denna lag åligga
9
Särskilda Utskotts (N:o
registrerad sjukkassa, eg’e riksför-
säkringsanstalten besluta, att kas¬
sans egenskap af registrerad skall
upphöra.
Underrättelse om detta beslut
och om skälen derför skall med
allmänna posten ofördröjligen öfver-
sändas till kassans styrelse.
Sedan beslutet vunnit laga kraft
eller, i händelse af besvär, blifvit
faststäldt, skall kungörelse om be¬
slutet genom riksförsäkringsanstal-
tens försorg införas i allmänna tid¬
ningarna och tidning i orten.
14 §.
Beslut om upplösning af regist¬
rerad sjukkassa skall anmälas hos
riksförsäkringsanstalten samt genom
dess försorg kungöras i enahanda
ordning, som i 13 § sägs.
I förhållande till tredje man egen
dylikt beslut ej giltighet, förr än
kungörelse egt rum.
15 §.
Deri, som är missnöjd med riks-
försäkringsanstaltens beslut i fråga,
som i 3, 8 eller 13 § omförmäles,
eger att deröfver anföra besvär hos
Konungen sist innan klockan tolf
å sextionde dagen från beslutets
dag. Försummas det, kåfve han
förlorat rätt till talan mot beslutet.
Bih. till Piksd. Prat. 1801. 8 Smil/. 1
2) Utlåtande N:o 4.
registrerad sjukkassa, ege registre¬
ring smyndigheten besluta, att kassans
egenskap af registrerad skall upp¬
höra.
Underrättelse om detta beslut
och om skälen derför skall med
allmänna posten ofördröjligen öfver-
sändas till kassans styrelse.
Sedan beslutet vunnit laga kraft
eller, i händelse af besvär, blifvit
faststäldt, skall kungörelse om be¬
slutet genom registrering smyndig¬
hetens försorg införas i allmänna
tidningarne och tidning i orten.
14 §.
Beslut om upplösning af regist¬
rerad sjukkassa skall anmälas hos
registrering smyndigheten samt genom
dess försorg kungöras i enahanda
ordning, som i 13 § sägs.
I förhållande till tredje man eger
dylikt beslut ej giltighet, förr än
kungörelse egt rum.
15 §.
Den, som är missnöjd med re¬
gistrering smyndiglietens beslut i fråga,
som i 3, 8 eller 13 § omförmäles,
eger att vid talans förlust sist innan
klockan tolf å sextionde dagen från
beslutets dag deröfver anföra besvär
hos konungens befallningshafvande,
om beslutet meddelats af magistrat
eller stadsstyrelse, och hos Konungen
mot öfverståthållareembetets eller ko¬
nungens befallning skaf vandes beslut.
Afd. 4 lläft. 2
10
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
16 §.
Meddelanden oeli beslut af rike-,
försäkringsanstalten, Indika angå
sjukkassa, skola densamma afgifts-
fritt tillliandahållas.
Kungörelse, hvarom i denna lag-
stadgas, skall ske på det allmännas
bekostnad.
16 §.
Meddelanden och beslut af re-
cjistrermgsmyndigheten, hvilka angå
sjukkassa, skola densamma afgifts-
fritt tillhandahållas.
Kungörelse, hvarom i denna lag-
stadgas, skall ske på det allmännas
bekostnad.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1892.
Enligt det Kongl. Maj:ts proposition n:o 25 bilagda statsråds¬
protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i stats¬
rådet å Stockholms slott den 31 sistlidné januari, anförde föredragande
departementschefen med afseende på anslag till sjukkasseväsendets be¬
främjande följande;
Såsom jag förut i dag i sammanhang med föredragningen af ar-
betareförsäkringskomiténs förslag till lag om sjukkassor haft tillfälle
framhålla, torde det för sjukkasseväsendets utveckling icke ensamt vara
till fyllest, att sjukkassornas och deras medlemmars rättsliga ställning
erhåller stöd af uttryckliga, i lag meddelade bestämmelser — hvilket
afses med det af Eders Kongl. Maj:t i dag godkända lagförslag om
sjukkassor — utan derutöfver torde jemväl erfordras att kassorna be-
redes, jemte frihet från bevillning och stämpelafgift, äfven något under¬
stöd från det allmännas sida till bestridande af kostnaden för deras
förvaltning, hvarigenom de kunna uppmuntras till att inrätta sig efter
sjukkasselagens stadgande!! och underkasta sig de förpligtelse!-, som
deri dem åläggas.
Arbetareförsäkringskomitén både föreslagit, att inregistrerad sjuk¬
kassa med minst 50 medlemmar skulle erhålla i årligt förvaltnings-
bidrag 50 kronor samt att erkänd sjnkkassa med i regel minst 150
medlemmar skulle årligen bekomma dels i förvaltningsbidrag 150 kro¬
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 11
nor, dels ock, om den icke utdelade högre sjukhjelp i penningar än 2
kronor 50 öre, ett ytterligare understöd af 1 krona 50 öre för hvarje
vid kalenderårets ingång i kassan befintlig medlem. Samtliga dessa
belopp skulle utgå af statsmedel. Komitén yttrar i fråga härom vidare:
»Ilvilka utgifter de sålunda föreslagna bidragen skulle komma att
åsamka statsverket, låter sig icke på förhand beräknas, men do stiga
sannolikt icke till några särdeles afsevärda belopp. Antager man, att
hälften så många sjukkassor, som enligt komiténs statistiska redogörelse
voro kända vid 1884 års slut, blefve antingen inregistrerade eller er¬
kända, skulle antalet sådana kassor blifva i rundt tal 500.
Tänker man sig, att af dem 100 blefve erkända och öfriga 400
läte sig inregistreras, samt att medlemsantalet i hvar och en af de
senare utgjorde öfver 50 och i hvar och en af de erkända 200, skulle
statens årliga utgift för nu ifrågavarande ändamål belöpa sig för 400
inregistrerade kassor till 20,000 kronor och för 100 erkända kassor
till 15,000 kronor i förvaltningsbidrag samt till 30,000 kronor, utgående
på grund af medlemsantalet. Sammanlagda skulle på detta sätt ut¬
gifterna för år komma att utgöra 65,000 kronor.
Endast efter hand lärer emellertid något större antal sjukkassor
låta sig inregistreras eller söka statens erkännande, hvadan det här
föreslagna statsbidraget först längre fram i tiden torde komma att i
nämnvärd mån tagas i anspråk.»
I det af Eders Kongl. Maj:t denna dag godkända förslaget till lag
om sjukkassor är ingen åtskilnad gjord mellan inregistrerade och er¬
kända sådana, utan alla, som registreras, blifva ock dermed likstälda i
fråga om de rättigheter och skyldigheter, som enligt lagförslaget till¬
komma registrerade kassor. Att vid sådant förhållande, då medlems¬
antalet i kassorna betydligt varierar, bestämma statsbidraget till ena¬
handa belopp för dem alla synes mindre lämpligt. Å ena sidan torde
vara uppenbart, att ju mindre till ledämotsäntalet en kassa är, desto
större betydelse för densamma har i allmänhet statsbidraget. Men å
andra sidan ligger det en viss vigt uppå att ej genom att allt för
mycket uppmuntra de små kassorna motverka uppkomsten af kassor
med något större antal medlemmar. I all försäkringsrörelse är det för
delegarne fördelaktigt, om skadorna kunna fördelas på ett 'större fler¬
tal, enär de derigenom blifva mindre tryckande. Dock är att märka
att, i samma mån delegarnes antal uppnår eu högre siffra, kassans behof
af bidrag från staten till förvaltningskostnaden i viss grad minskas.
Med hänsyn till dessa nu berörda förhållanden synes mig derför,
att statsunderstödet för de mindre kassorna bör sättas proportionsvis
12
Särskilda Utskotts (N:o 2j Utlåtande N:o i.
högre än för de större; och föreställer jag mig det vara lämpligt att
registrerade kassor må åtnjuta understöd, äfven om medlemmarnes an¬
tal icke uppgår till 50.
Lagförslaget om sjukkassor är icke, såsom förslaget till lag om
försäkring för olycksfall i arbete, inskränkt till hufvudsakligast arbetare,
men i allmänhet torde dock de, som genom inträde i sjukkassor söka
värja sig för de ekonomiska följderna af inträffande sjukdom, vara att
hänföra till nämnda klass af medborgare. Vid sådant förhållande och
då den väntetid, som i lagförslaget om olycksfall försäkring är stadgad,
bestämts till sextio dagar med hänsyn, bland annat, dertill att sjuk-
kasseväsendet borde kunna under åtminstone större delen af denna tid
tråda hjelpande emellan, torde, såsom vilkor för att sjukkassorna skola
erhålla statsunderstöd, böra stadgas att de, i händelse medlem träffas
af olycksfall i arbetet, skola vara skyldiga att bidraga med sjukhjelp
under viss tid af de första sextio dagarne efter olycksfallet.
Af arbetareförsäkringskomiténs statistik (III, 6) framgår, att sjuk¬
kassorna i allmänhet lemna understöd åt sina medlemmar under minst
nio veckor samt från och med åttonde dagen efter sjukdomens början.
Följaktligen torde den tid, en sjukkassa skall vara skyldig att under
de första sextio dagarne efter inträffadt olycksfall meddela sjukhjelp för
att komma i åtnjutande af statsunderstöd, kunna bestämmas till åtmin¬
stone femtiotre dagar.
Det är ovisst, huru vida för närvarande i vårt land linnes någon
enda sjukkassa af beskaffenhet att kunna anses byggd på nöjaktiga för-
säkringstekniska grunder, men gifvet är, att det skalle lända till sjuk-
kasseväsendets befrämjande, om sjukkassorna, i den mån sådant kunde
ske, inrättade sig efter sådana grunder. För att uppmuntra härtill
torde dylika kassor böra tillförsäkras större understöd än andra.
Med hänsyn till hvad jag nu anfört, synes mig att följande grun¬
der böra stadgas i afseende å sjukkassas rätt till statsunderstöd:
l:o. Sjukkassan skall vara registrerad hos riksförsäkringsanstalten
i enlighet med lagen om sjukkassor;
2:o. Sjukkassans stadgar skola innehålla bestämmelser, enligt hvilka
medlem, som varder skadad till följd af olycksfall i arbete, eger att,
så länge 'hans arbetsförmåga till följd af skadan i väsentlig mån är
minskad, åtnjuta understöd af sjukkassan under minst femtiotre af do
första sextio dagarne efter olycksfallet;
3:o. Statsunderstödet skall för år utgå i förhållande till det antal
afgiftspligtige medlemmar, sjukkassan under nästföregående året städse
haft,
Särskilda Utskotts [N:o 2) Utlåtande N:o 4.
13
med 1 krona för hvarje medlem till och med 50,
och med 50 öre för hvarje medlem derutöfver,
dock ej för något år med sammanlagdt högre belopp än 150
kronor;
skolande, i händelse medlemmarnes afgifter till sjukkassan äro be¬
räknade efter försäkringstekniska grunder, som riksförsäkringsanstalten
finner nöjaktiga, statsunderstödet utgå med dubbla beloppet af hvad
sjukkassan eljest skulle ega åtnjuta.
I fråga om beloppet af det statsanslag, som för bestridande af
bidragen till sjukkasseväsendets befrämjande erfordras, är det ganska
vanskligt att uppställa någon fullt tillförlitlig beräkning, dock torde
man med temlig visshet kunna antaga att beloppet ej kan komma att
under närmaste åren öfverskrida 59,000 kronor, Det torde derför för
framtiden böra å riksstaten under sjette hufvudtitelns ordinarie anslag
uppföras till sjukkasseväsendets befrämjande ett förslagsanslag till nyss¬
nämnda belopp, 59,000 kronor.
Emellertid lärer sådant redan för år 1892 icke behöfva ifråga¬
komma, emedan nästlidne Riksdag, på. framställning af Eders Kong!.
Maj:t, af statsmedel afsatt till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallförsäkring och sjukkassors bildande sammanlagdt 100,000
kronor och enahanda afsättning äfven detta år ifrågasatts i den till
innevarande Riksdag aflåtna statsverksproposition. För år 1892 böra
följaktligen dessa medel kunna uti ifrågavarande afseende anlitas.
Af nämnda medel höra äfven kunna bestridas de till 41,000 kronor
beräknade kostnaderna för år 1892 för riksförsäkringsanstalten, hvilken
sedermera torde böra uppföras å ordinarie stat.
I ofvanstående grunder för sjukkassas rätt till statsunderstöd anser
utskottet sig böra föreslå några ändringar, delvis föranledda af ofvan
sagda antagande, att Riksdagen icke godkänner Kong!. Maj:ts förslag-
om inrättande af en riksförsäkringsanstalt. I följd häraf måste nem¬
ligen i mom. 1 ordet »riksförsäkringsanstalten» utbytas mot »registro-
ringsmyndigheten». Och då utskottet vill föreslå att mom. 2 må utgå,
beror detta företrädesvis derpå att, åtminstone så länge ingen lag om
vare sig olycksfallsförsäkring eller arbetsgifvares ansvarspligt ännu
blifvit antagen, utskottet icke kan anse det vara behöfligt eller lämp¬
ligt att sätta ifrågavarande statsbidrag i något sammanhang med den
14
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
väntetid, som i eu dylik lag kan varda stadgad. En sådan materiel
bestämmelse skulle ock bilda ett afbrott emot den i (ifrigt rent for¬
mella karakteren af det nu föreliggande lagförslagets föreskrifter an¬
gående sjukkassas stadgar.
Deremot anser utskottet skäligt, att ett nytt mom. 2 införes i
syfte att säkrare förebygga att statsbidrag skulle kunna begäras och
erhållas för sjukkassa, som icke utöfvat någon verksamhet. Den fordran
utskottet med afseende härpå velat uppställa, eller att sjukkassan skall
hafva under föregående år haft egna inkomster uppgående till minst 3
gånger det begärda förvaltningsbidragets belopp, är så ringa, att den
icke torde kunna anses vara för någon sjukkassa öfver liöfvan be¬
tungande.
Utskottet anser ordet »statsunderstöd» böra utbytas mot »förvalt-
ningsbidrag», hvarigenom i någon mån framhålles, att statsbidraget
motiveras särskildt af de ökade förvaltningskostnader, sjukkasselagens
bestämmelser torde ådraga de kassor, som genom registrering frivilligt
ställa sig under denna lag.
Förvaltningsbidragens belopp torde för större kassor böra sättas
något högre än af Kongl. Maj:t föreslagits. För en sjukkassa som
räknar medlemmar i flera hundra eller kanske tusental vore ett stats¬
anslag af 150 kronor, äfven betraktadt uteslutande såsom förvaltnings-
bidrag, väl allt för knappt för att kunna verka såsom en uppmuntran
till att underkasta sig det särskildt för en större kassa icke alldeles
obetydliga besväret att t. ex. samla och i ordnadt skick meddela sta¬
tistiska uppgifter i enlighet med sjukkassolagen § 10. Utskottet anser
derför, att för kassor, hvilkas medlemantal öfverstiger 250 och hvilka
enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle erhålla endast 150 kronor årligen,
förvaltningsbidraget borde ökas med 25 öre för hvarje medlem utöfver
nämnda antal, dock så att 300 kronor blefve det högsta bidrag, som
någon kassa finge för år åtnjuta.
Hvad angår den af Kongl. Maj:t föreslagna fördubblingen af stats¬
bidragets belopp till de kassor, i hvilka medlemmarnes afgifter äro
»beräknade efter försäkringstekniska grunder», vill utskottet icke för¬
neka önskvärdheten och lämpligheten deraf, om blott med någon säker¬
het kunde afgöras, hvilka grunder vore fullt försäkringstekniska. Sjuk¬
statistiken är efter utskottets förmenande ännu allt för outvecklad och
sjukliglietsförhållandena på olika orter äro allt för skiljaktiga samt för
litet kända, för att det skulle för närvarande vara möjligt att i detta
afseende klassificera de särskilda kassornas bestämmelser med den nog¬
grannhet, som skulle erfordras, om det gälde att på sådan grund afgöra,
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
15
huruvida eu kassa skulle få åtnjuta det högre eller det lägre anslags-
beloppet. Utskottet fruktar derför, att en sådan bestämmelse, som den
af Kong!. Maj:t föreslagna, skulle gifva anledning till talrika, för veder¬
börande myndigheter ytterst svårlösta och för sj ukkass eväs eu dels be¬
främjande hinderliga tvister och reklamationer. En helt annan sak är,
att i enskilda fall, då det i en sjukkassa stadgade förhållandet emellan
medlemmarnes rättigheter och skyldigheter uppenbarligen är alldeles
olägligt och ledande till kassans ruin, en sakkunnig försäkringsinspektör
kan och bör genom vederbörande myndighet derpå fästa sjukkassesty-
relsens uppmärksamhet, med påföljd att, der rättelse icke göres, kassans
egenskap af registrerad, och dermed förvaltningsbidraget, må kunna
upphöra. På sjukförsäkringsteknikens nuvarande ståndpunkt torde en
sådan åtgärd dock vara det högsta, hvartill försäkringsinspektören med
fog kan i detta afseende förpligtas.
Med afseende på storleken af det belopp, som kan antagas under
närmaste framtiden blifva beliöfligt för sjukkasseväsendets befrämjande
i enlighet med de grunder, som af utskottet föreslås, har utskottet be¬
räknat, att om förvaltningsbidrag hade lemnats alla de 956 sjukkassor,
som meddelat uppgifter till arbetareförsäkringskomitén och hvilkas
sammanräknade antal medlemmar vid 1884 års utgång öfversteg 120,000,
hela det erforderliga beloppet skulle hafva utgjort omkring 73,000
kronor. Under de senaste åren har antalet sjukkassor och sjukkasse-
medlemmar förmodligen icke obetydligt ökats; några uppgifter derom
hafva dock tyvärr icke stått utskottet till buds. Men å andra sidan
lärer med säkerhet kunna antagas, att icke på långt när alla befintliga
sjukkassor genast låta registrera sig, hvadan nyssnämnda belopp, 73,000
kronor, torde för år 1892 utan tvifvel vara fullt tillräckligt och sanno¬
likt icke behöfva fullständigt tagas i anspråk.
Genom den af 1890 års Riksdag beslutade afsättningen af 100,000
kronor redan för innevarande år »till underlättande af åtgärder för
arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande» finnas alltså,
under förutsättning att den föreslagna riksförsäkringsanstalten icke
kommer till stånd, enligt utskottets åsigt mer än tillräckliga medel för
ofvan berörda ändamål tillgängliga. Angående den afsättning för 1892
af enahanda belopp, 100,000 kronor, som föreslagits i den till Riks¬
dagen aflåtna statsverksproposition, lärer statsutskottet komma att afgifva
utlåtande.
lfi
Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
På grund af livad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
2:6) att Riksdagen måtte medgifva, att Kong]. Maj:t må för
1892 använda det till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp,
i mån af behof,
dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor :
l:o. sjukkassan skall vara hos vederbörande
myndighet registrerad i enlighet med lagen om sjuk¬
kassor;
2:o. sjukkassan skall under föregående år haft
egna inkomster uppgående till minst tre gånger det
begärda förvaltningsbidragets belopp;
3:o. förvaltningsbidraget skall för år utgå i för¬
hållande till det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjuk¬
kassan under nästföregående året städse haft,
med 1 krona för hvarje medlem till och med 50,
med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och
med 250, samt
med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,
dock ej för något år med sammanlagdt högre
belopp än 300 kronor; och
dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkrings-
inspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i
riket.
Stockholm den 1 maj 1891.
På utskottets vägnar:
FREDRIK HEDERSTIERNA.
Särslilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
17
Reservationer:
af herr Forssell, som yrkat, att i mom. 3:o efter orden »300 kro¬
nor» måtte införas:
dock att, för den händelse Konungens befallningshafvande finner
— om så erfordras, efter försäkringsinspektörens hörande — att kas¬
sans i stadgarne bestämda förpligtelser till sjuk- och begrafningshjelp
uppenbarligen icke stå i rimligt förhållande till de tillgångar, som kas¬
san eger i stadgade bidrag af medlemmarne eller af samlade fonder
och öfriga säkra inkomster, och derest rättelse i sålunda anmärkt för¬
hållande icke sker, statsunderstödet kan kassan förvägras;
af herr IT. M. Ericsson, med hvilken herr C. W. Wallberg instämt:
»Mot den af utskottet förordade lag för sjukkassor har jag för min
del att invända, att jag finner den af allt för ringa betydelse och föga
värd att i och för sig stifta. Utan att vara af särdeles praktisk be¬
tydelse, medför den en säker statsutgift. Jag vågar dock hoppas och
tro, att just på den der antagna frivillighetsgrunden med statens mellan¬
komst är rätta uppslaget lunnet för en lagstiftning, som tillgodoser
icke ensamt arbetarens utan älven statens, kommunens och arbetsgif-
vames lika berättigade intressen»;
af herr grefve Harnilton mot vissa delar af motiveringen.
Herr A. Evers har anmält sig icke hafva i beslutet deltagit.
Bill. Ull Riksd. Prof. 1891. ‘8 Sami. 1 Afl. 4 Raft.
3